Många barn växer upp som anhöriga till en förälder eller annan vuxen som har psykisk eller fysisk ohälsa/sjukdom, missbruk eller som avlidit. Många av dessa barn uppvisar ofta psykisk ohälsa och svaga skolresultat till följd av den situation de lever i. För att hjälpa dessa barn är det av stor vikt att ge ett ändamålsenligt stöd för deras specifika behov. Dock är kunskaperna om resultatet av olika stödinsatser som ges till barn som anhöriga begränsade och systematisk uppföljning av dessa insatser genomförs i mycket begränsad omfattning. Vid systematisk uppföljning dokumenteras stödinsatsernas syfte, mål, innehåll och resultat för att kunna följa upp om barnen får ett behovsanpassat stöd, behöver utökat stöd eller om det finns behov av annat stöd. Det handlar om att kunna följa upp resultaten av aktuella stödinsatser på individnivå, men även på gruppnivå, vilket ger möjlighet till kontinuerlig kvalitets- och verksamhetsutveckling.

Syftet med detta utvecklings- och forskningsprojekt är att i samverkan med verksamheter inom hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg samt idéburna organisationer införa/utveckla systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga. Verksamheterna som ingår i projektet får stöd i att utveckla metoder och arbetssätt för att genomföra systematisk uppföljning, finna lämpliga instrument för att mäta insatsernas resultat samt följa, analysera och utvärdera uppföljningen.

Verksamheter som inkluderas ska ge insats i form av råd/stöd till barn som anhöriga. Insatsen kan också ges till barnens föräldrar, där insatsen i sin tur leder till att barnen får hjälp i sin situation. Verksamheterna behöver inte göra någon uppföljning av insatserna när de går med i projektet, men det ska finnas intresse av och möjlighet till att införa systematisk uppföljning med resultat på individnivå. Forskarna arbetar som ett stöd/bollplank för uppföljningsarbete och/eller inspiratörer till förbättringsarbete. Upplägget omfattar workshops och hjälp till verksamheterna med uppföljningsmått, implementering och förslag till förbättringsarbete genom följeforskning.  

Med ett bekvämlighetsurval identifieras verksamheterna, de får information via mail och/eller kontaktas per telefon. Därefter svarar verksamheterna upp om de är intresserade av att delta och tid bokas för ett första informationsmöte. Verksamhetsledningen intervjuas för sig och ledare/utförare av stödinsatserna intervjuas för sig. Intervjuer genomförs före och efter införandet/utvecklingen av systematisk uppföljning. Intervjuerna är semistrukturerade och görs individuellt eller i fokusgrupper. Data analyseras med hjälp av innehållsanalys för vartdera verksamhetsområde, en jämförande analys genomförs avslutningsvis. Datainsamling med observationer och studier av verksamhetdokumentation kan också ingå.

Projektet kan bidra med kunskap om vad som hämmar respektive främjar implementering av systematisk uppföljning. Designen möjliggör replikering och framtida förutsägbarhet av liknande försöks effekter. Införande och/eller utveckling av systematisk uppföljning inom de enskilda verksamheterna medger resultat på individ och gruppnivå som kan påvisa att insatserna verksamheterna ger till barn som anhöriga är ändamålsenliga och av god kvalitet. Resultatet som framkommer medger dessutom en möjlighet till kontinuerlig kvalitets- och verksamhetsutveckling. Datainsamling pågår och preliminärt resultat redovisas på konferensen.