lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fotbollens talangsystem: En genomlysning av Sveriges fotbollsdistrikt
Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Sport Science. (Idrottens prestationssystem)ORCID iD: 0000-0001-9043-4141
Umeå universitet. (Idrottens prestationssystem)
Svenska Fotbollsförbundet.
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med projektet fotbollens talangssystem var att undersöka hur specialdistriktsförbunden arbetar och organiserar talangverksamheten för flickor och pojkar. En huvudfråga som projektet belyser är om och på vilket sätt specialdistriktsförbundens organisation av sin talangverksamhet kan ses vara relaterad till idrottslig framgång. Två frågor har varit centrala.

  • Hur organiserar specialdistriktsförbunden sin talangidentifikation och talangutveckling? Finns det skillnader mellan distrikten, och hur kan dessa eventuella skillnader förstås i förhållande till idrottslig framgång?
  • Föreligger det skillnader mellan flickor och pojkar vad gäller specialdistriktsförbundens arbete och organisering av talangidentifikation och talangutveckling?

Projektet har tagit hänsyn till en aktuell bild av samtliga 24 distrikts verksamhet. Det material som analyserna bygger på är:

  • Distriktens matchresultat under perioden 2001-2010 vid elitlägret (15 år) och cupspelet (distriktsturneringen) 2002-2011.
  • Strukturella data för varje distrikt som antal licensierade spelare (15-åringar), geografisk plats och antal elitlag.
  • Organisation och upplägg från 13 års ålder till elitlägret i Halmstad och cupspelet
  • Analyser av spelartrupper vid elitlägret perioden 2001-2011 för samtliga distrikt.
  • Intervjuer med fyra distrikts zonledare och distriktsförbundskaptener
  • Uppföljning av årgång 1987-1991 avseende fotbollsspel i vuxen ålder
  • Uppföljning av årgång 1993-1995 avseende spelartrupper mellan elitlägret och cupspel

Analyserna visar att det finns ett antal framgångsrika distrikt och ett antal distrikt som inte lyckas lika bra. Här föreligger det emellertid skillnader mellan kön då ett framgångsrikt distrikt på pojksidan inte alltid följs av framgångsrika flickor i samma distrikt. Analyserna visar också att det i vissa fall sker stora skiftningar mellan elitlägrets matcher och de matcher som spelas i distriktscuperna året efter. Distrikt som varit framgångsrika tappar sin konkurrenskraft markant och vice versa. Distriktens riktlinjer och upplägg för verksamheten har analyserats utifrån de strukturella dimensionerna specialisering (roller i relation till uppgifter som ska genomföras), standardisering (måldokument, kriterier mm) och centralisering (var beslut fattas och av vem) (Kikulis et al., 1989). Analysen av styrdokumenten visar att alla distrikt arbetar efter samma modell oavsett kön men att det förekommer vissa variationer mellan distrikten. Det går inte att dra några säkra slutsatser avseende distriktens framgångar och organisering. Resultaten antyder emellertid att distrikt med relativt hög specialisering (tydliga roller och ansvar) och standardisering (principer och riktlinjer) kombinerat med lägre centralisering (kollektiva beslut) har större framgång vid elitlägret (15 år) och cupspel (16-17 år) för pojkar, men för flickor endast vid cupspel.

Resultaten visar också att det är ett fåtal distrikt som i högre grad öppnar upp för fler spelare som får delta i verksamheten mellan elitlägret och cuper (breddar) och att dessa är bland de högst rangordnade vid cupspelet. Ytterligare en sak som framkom var att den totala tiden för träning och matcher från det att verksamheten startar vid 13 års ålder till distriktscupen (16-17 år) korrelerar till hur framgångsrika distrikten är för flickor men inte för pojkar. Det mönster som framträder tydligast är att det för pojkar finns ett signifikant samband mellan strukturella faktorer som antal licensierade fotbollsspelare samt hur många lag som finns på elitnivå och resultat på elitlägret och cupmatcher. För flickorna återfinns det sambandet enbart i de äldre åldrarna (cupmatcher) medan prestation på elitlägret för flickorna inte uppvisar något samband med antal licensierade eller antal elitlag i ett distrikt.

Intervjuerna med de fyra distrikten visar att distriktens talangidentifikation är starkt relaterad till instruktörernas praktiska erfarenheter och att dessa erfarenheter strukturerar uttagningsprocessen. Talangidentifikationen beskrivs som en svår och osäker process. De är relativt säkra på att de har förmåga att välja ut de absolut bästa spelarna givet de bedömningskriterier som de själva har skapat, men kring truppens utfyllnadsspelare finns en stor osäkerhet. Karaktär nämns här som en särskilt viktig spelaregenskap. Varför spelarnas personliga karaktär tillskrivs ha en så avgörande betydelse vid uttagningarna tolkar vi som ett utfall av den osäkra och komplicerade praktik som instruktörerna verkar inom. Karaktär tillsammans med spelförståelse beskrivs som fasta eller statiska egenskaper. Egenskaper som individen har eller inte har och därför är svåra att påverka genom träning. Vi ställer oss frågan om detta har med instruktörernas kompetens att göra. Det är kanske enklare att se hur en spelares teknik, spänst, explosivitet, kondition och förfining av en spetskompetens kan utvecklas i jämförelse med att förändra en individs motivation och personliga förhållningssätt till sin fotboll. En annan rimlig tolkning är naturligtvis att instruktörerna har rätt i sin bedömning av att dessa karaktärer och spelförståelse är grundläggande kvalitéer som måste ”finnas där” från början och att ungdomar som saknar dessa egenskaper har svårare att utvecklas till elitfotbollsspelare i jämförelse med de som vid 15 års ålder har dessa egenskaper.

Analysen av de spelare som mellan 2001-2011 deltagit på elitlägret vid 15 års ålder visar att pojkar och flickor födda de första kvartalen tillhörande både elit- och breddföreningar dominerar distriktslagen. Med andra ord föreligger det en relativ ålderseffekt i relation till alla 15-åriga fotbollsspelande pojkar och flickor. För pojkar visas också att distrikt belägna i södra delen av landet har fler spelare födda de första kvartalen än Norrlandsdistrikten. Utifrån födelsekvartal har ett relativt åldersindex (RAE-index) räknats ut för varje distrikt och där siffran 4 innebär att 100 % av spelarna är födda första kvartalet. För flickorna varierar det mellan 2.6 och 3.0 och för pojkarna mellan 2.8 och 3.3. Analysen av RAE-index visar att det föreligger ett statistiskt signifikant samband mellan det relativa åldersindexet och matchresultat på elitlägret för pojkar men inte för flickor. Trots att pojkdistriktslag med spelare födda tidigt på året presterar bättre visar analysen att inom samtliga distrikt, både flickor och pojkar, premieras spelare som är födda tidigt på året. De skillnader som existerar mellan flickor och pojkar kan delvis bero på att flickornas tidigare biologiska och mentala mognadsprocesser bidrar till att det vid uttagningarna (14 års ålder) är fler som konkurrerar på jämbördiga fysiska villkor (cf. Romann & Fuchlosher, 2011). Denna tidigare mognadsprocess kan också vara en anledning till att flickors prestationer vid elitlägret inte korrelerar till det relativa åldersindexet för distriktslagen.

Analysen av årgång 1993-1995 visar också att den relativa åldersfördelningen för truppen vid cuperna är signifikant lägre jämfört med elitlägret för pojkarna men inte för flickorna. Resultaten visar att det varierar mellan distrikten avseende hur många nya spelare som tillkommer i cuperna. I det distrikt där det tillkommer flest spelare för både pojkar och flickor är det drygt hälften av laget som byts ut till cupspelet i Stockholm medan det i Småland är mindre än en tredjedel. I 7 av 15 distrikt är ca 40 % eller mer av laget som byts ut. Det indikerar att det är svårt för distrikten att redan vid 15 års ålder identifiera spelare som ska bygga svensk fotbolls framtid. Analysen av spelarsammansättning visar också att för flickorna är det betydligt vanligare att yngre spelare finns med i truppen till cupspelet än för pojkarna. En orsak till detta kan bero på att det fler flickor som slutar och spelarunderlaget är mer begränsat än för pojkarna. Sammanfattningsvis visar analysen att antalet nya spelare till cuperna inte påverkar resultaten i cupspelet.

Uppföljningen av årgång 1987-1991 visar att det är 64.5 % av pojkarna och 41 % av flickorna som är aktiva i vuxen ålder. En klar majoritet av dem nådde de inte elitnivån. Av de pojkar och flickor som är aktiva idag är det 6.7 % av pojkarna och 7.3 % av flickorna som tillhör en trupp i de två högsta serierna. När det gäller landslagsspel för de som är aktiva idag är det ca 1 % av pojkarna och 1.5 % av flickorna som varit med i A-landslaget. Vad gäller de pojkar och flickor som tillhörde en elit- respektive breddförening vid elitlägret så visar analysen att för pojkarna som fortfarande är aktiva är det en större andel av de spelare som tillhörde en elitförening som nått toppen (ca 20 %) jämfört med breddspelarna (7.5 %). Detta kan tolkas som att elitföreningarna producerar fler elitspelare. Om man däremot studerar antalet individer är det fler individer (54) som tillhört en breddförening som spelar i det högsta serierna jämfört med de som tillhörde en elitförening (46). Utifrån detta skulle man istället kunna säga att breddföreningarna producerar fler elitspelare. När det gäller flickorna upprepas samma mönster som för pojkarna. Av de flickor som fortfarande är aktiva som vuxna är det en större andel av de spelare som tillhörde en elitförening som nått toppen (ca 17 %) jämfört med breddspelarna (6.5 %). På samma sätt som för killarna så producerar elitföreningar en procentuellt högre andel elitspelare men om antalet individer beaktas producerar breddföreningarna fler elitspelare (35 jämfört med 7 från elitföreningar). När det gäller deltagande i ungdomslandslagen är det fler spelare som tillhört en breddförening som får chansen i landslagssammanhang ända fram till A-landslaget där relationerna mellan elit och bredd utjämnas.

Avslutningsvis, projektet har undersökt på vilket sätt distriktsförbundens organisation av sin talangverksamhet kan ses vara relaterad till idrottslig framgång. Idrottslig framgång har vi mätt utifrån distriktslagens prestationer på elitlägret och vid cupspel (distriktsturneringen) men även hur många som spelar fotboll i vuxen ålder och hur många som når elitnivån. Sammantaget visar projektet att strukturella faktorer förefaller vara avgörande för såväl prestationer i distriktslagsverksamheten som hur många som blir aktiva och når elitnivån. Framförallt framträder distriktens förutsättningar i form av licensierade spelare och elitlag i distriktet som betydelsefullt. Trots att de strukturella förutsättningarna till stor del formar verksamheten och påverkar de utfallsmått vi undersökt i projektet är det många delaspekter inom verksamheten som har betydelse för verksamheten utformning och effektivitet. I rapportens avslutande delar problematiseras resultaten och ett antal utvecklingsområden lyfts fram som förhoppningsvis kan vara till hjälp för framtida utvecklingsarbete.

Place, publisher, year, edition, pages
2015. , 57 p.
Keyword [sv]
Fotboll, talangidentifikation, relative age effect, selektion
National Category
Sport and Fitness Sciences
Research subject
Sport Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-46374OAI: oai:DiVA.org:lnu-46374DiVA: diva2:854890
Projects
Fotbollens talangsystem
Funder
Swedish National Centre for Research in Sports, P2013-0100
Note

Ej belagd 20160215

Available from: 2015-09-18 Created: 2015-09-18 Last updated: 2016-02-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Lund, Stefan
By organisation
Department of Sport Science
Sport and Fitness Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 381 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf