Många av de teman och övernaturliga väsen som förekommer i de naturmytiska visorna hittar vi även i våra folksägner. Näcken är ett exempel på ett sådant väsen. Han uppehåller sig kring eller i vatten och han var farlig för alla och envar som kom i kontakt med honom. Män och kvinnor kom i kontakt med näcken på olika platser och under olika omständigheter. Sägnerna berättar om näcken som läromästare i musik, och det är männen som får lära sig den konsten, ofta genom att lämna något i utbyte för kunskapen. För kvinnornas del var han riktigt farlig och han lockade dem till både det ena och det andra, att röra sig utanför hemmet var förenat med stor fara.

I balladerna gestaltas han på ett annat sätt. Spelmanstemat existerar inte i balladerna utan det är den erotiske manspersonen som är huvudtemat. I balladen Agneta och hafsmannen berättas det om hur Agneta dras ner i djupet av näcken och tvingas leva med honom där.

Det finns många intressanta kopplingar mellan sägnerna och balladerna och min avsikt är att föra fram förslag på gemensamma beståndsdelar samt att diskutera de skillnader som föreligger.