Sedan slutet av 1960-talet har ett jämställdhetsmål varit inskrivet i grundskolans läroplan. Lärarutbildningen får dock återkommande kritik för brister när det gäller att förbereda blivande lärare på detta uppdrag (Kreitz-Sandberg 2013). Som Toohey (2002) framhåller har alla som undervisar god hjälp av att kartlägga sina studenters tidigare kunskaper och antaganden innan de planerar undervisningen. Studiens övergripande syfte är att få ett underlag som kan vara till hjälp för att planera undervisning om skolans jämställdhetsmål inom lärarutbildningen. De forskningsfrågor som vägleder studien är följande: Vilka diskurser 11 återkommer i lärarstudenters associationer till jämställdhet? Vilka antaganden rymmer dessa diskurser?

Diskursbegreppet utgår från socialkonstruktionismen som betonar att vi inte kan uppleva och skapa kunskap om omgivningen på annat sätt än genom de begrepp, kategorier och språk vi redan har. Vår kunskap om världen kommer därför alltid att vara tydligt beroende av den tid och kultur som vi lever i. Diskurser är ”socialt konstruerade betydelsesystem som kunde ha varit annorlunda” (Jørgensen & Phillips 2000 s 28). Laclau och Mouffe (2001) riktar fokus mot de sociala strider som pågår inom språket (Jfr Bakhtin 1999). Med diskursiv kamp avser de den strid som pågår om hur t.ex. ett begrepp ska förstås. I den här studien gäller den diskursiva kampen ”jämställdhet”.

Det empiriska materialet består av 105 lärarstudenters beskrivningar av vilka associationer som ”jämställdhet” väcker. I materialet framträder tre konkurrerande diskurser. En dominant diskurs i materialet är diskursen om den rättvisa jämställdheten. Jämställdhet är, eller borde vara, något självklart. Inom denna diskurs ter sig jämställdhet ofta som något okomplicerat. En andra diskurs är diskursen om den överdrivna jämställdheten som kopplar samman jämställdhet med konflikter, aggressivitet och överdrivna krav. En tredje diskurs är diskursen om den motarbetade jämställdheten där jämställdhet förstås som en känslig fråga som väcker motstånd. Att granska dessa konkurrerande diskurser kan ses som ett sätt att identifiera var studenterna befinner sig när det gäller jämställdhet och genusfrågor.

Bakhtin, M., M. (1999). The problem of speech genres. In: A. Jaworski & N. Coupland. The Discourse Reader. London: Routledge. Jørgensen Winther M. & Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur Kreitz-Sandberg, S. (2013). Gender inclusion and horizontal gender segregation: stakeholders' strategies and dilemmas in Swedish teachers' education. Gender and Education. Volume 25, Issue 4, pages 444-465. Laclau, E. & Mouffe, C. (2001). Hegemony and Socialist Strategy. Towards a radical democratic politics. London: Verso. Toohey, S. (2002). Designing courses for higher education. Buckingham. Open University Press.