Detta paper syftar till att undersöka jurisdiktion som kommer till uttryck i professionella identiteter kopplat till interaktionsdesign. Det studeras utifrån intervjuer med 14 anställda på ett interaktionsdesigns-företag, genomförda efter en semi-strukturerad intervjuguide tematiserad som livsberättelse kopplade till yrkesutveckling. Fokus är berättelser om hur kontroll av arbetsområdet interaktionsdesign kan förvärvas och upprätthållas. Det görs utifrån professionella identiteter, vilket innebär att belysa vem man identifierar sig med och på vilket sätt det sker kopplat till utbildningsinstitutionen och arbetsorganisationen. Det handlar också om att uppmärksamma vad man söker sig till och från i karriärförändringar. Det medför även att åskådliggöra hur livs- och arbetslivserfarenheter förhåller sig till varandra.

 Resultaten visar att arbetsplatsen har stor betydelse. I karriärförändringar märks att förändring sker utifrån främst ett sökande efter målet bra interaktionsdesign. Tillåts inte denna goda interaktionsdesign, byter man företag. Det framgår också att utbildningar är viktiga men inte helt lyckats skapa det som personerna vill göra: god användbarhet. Därför har de fått bygga sin utveckling själv, där företaget förkroppsligar det egna idealet. Företaget har också möjlighet att fylla personernas behov att få trygghet i anställningen, både i betydelsen säker inkomst och att få skapa kvalitet. Denna goda interaktionsdesign skapas genom att göra de mest användarvänliga produkterna och tjänsterna, där det handlar om att kunna bevisa nyttan genom metoder för användarstudier samt genom att mäta effektivitet. God interaktionsdesign anses därmed ta ett särskilt ansvar för kunden, samt ingå i ett större hela av att agera i allmänhetens intresse: att bidra till en god medieutveckling. Överlag finns ett stort upplevt ansvar kring denna goda interaktionsdesign.

 Analysen visar på att det skulle kunna gå att argumentera för närvaron av en ”användarupplevelse-jurisdiktion”, där arenan är det teknologiska och det socio-materiella står i fokus. Grunden är det socialas betydelse som en del av det materiella, med normer och värderingar kring användarvänlighet och användarupplevelse, som förutsätter både en teknisk och en mer estetisk kompetens.