lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Regional Amount of Forest Fuel in Sweden
Växjö University, Faculty of Mathematics/Science/Technology, School of Technology and Design.ORCID iD: 0000-0002-2990-3559
Växjö University, Faculty of Mathematics/Science/Technology, School of Technology and Design.ORCID iD: 0000-0003-2860-7587
2008 (English)Report (Other academic)Alternative title
Regionala tillgångar av skogsbränsle i Sverige (Swedish)
Abstract [sv]

Föreliggande rapport är ett delprojekt i Work Package 5 i CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS är finansierat av Europeiska Unionen och SvenskaEnergimyndigheten. Projektet syftar till att demonstrera framställning av väterik syntetiskgas för tillverkning av fordonsbränsle. Framställningen skall ske genom förgasning avbiomassa i en pilotanläggning, VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo. Syftet med denna studien är att visa hur mycket biomassa lämpat förenergiomvandling det svenska skogsbruket kan bidra med på regional nivå i form avhyggesrester, stubbar och biprodukter från sågverken. Den regionala indelningen är delsgjord på länsnivå i Sverige, samt en fördjupning beträffande upptagningsområdet förförgasningsanläggningen VVBGC (100 km radie från Värnamo).

Enligt Energimyndigheten (2007) var Sveriges totala energitillförsel 640 TWh under2005, av detta utgjorde biobränslen, inklusive torv och avfall 109 TWh. Kommissionenmot oljeberoende (2006) har även sammanställt olika aktörers bedömningar om hur storökningspotentialen är för produktion av råvara för bioenergi. De har sedan gjort enbedömning att till år 2020 skall Sverige använda 154 TWh bioenergi och år 2050 skallanvändningen av bioenergi uppgå till 228 TWh, varav skogsbränsle utgör en betydande del.

Behovet av förnyelsebar energi ökar i hela världen då utsläppen av växthusgaser skaminska och de fossila energikällorna inte räcker för all framtid. Sveriges skogar får i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidensenergiförsörjning. Effektiviteten i uttaget måste bli bättre för att på bästa sätt förvalta denråvara som finns och på det sättet få ut mer energi till en låg kostnad. Enligt Skogsstatiskårsbok (2007) utgör ägoslaget skogsmark ca 23 miljoner hektar, eller 55 % av Sverigestotala landareal. I skogsvårdslagens §1 fastslås: ”Skogen är en nationell tillgång som skallskötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiskamångfalden behålls. Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen”.Denna lag lägger grunden för hur den svenska skogen får utnyttjas och hur det svenskaskogsbruket skall skötas. Det som blir allra mest påtagligt för skogsbränsleuttag är delensom säger att skogen skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning. Ett uttag avskogsbränsle får därför inte äventyra uthålligheten i skogsbruket i form avnäringsförluster.

För att beräkna potentialen av hur mycket grot respektive stubbved som finns per hektaranvänds de biomassafunktioner som Marklund (1988) har utvecklat för trädslagen tall,gran och björk. Den potential som beräknas är den biomassa som finns i det växandeträdet, därefter tillkommer hantering och lagringsförluster av biomassan. Hur mycketgrot som kan levereras till den energiomvandlande industrin påverkas av hur effektiva deolika hanteringsmetoderna är vid hopsamlandet och hanteringen av skogsbränslet iskogen till industrin. Beroende på vilken hanteringsmetod som används försvinnermellan 30-50 % torrmassa av den potentiella mängd som finns på hygget vidavverkningen (Nilsson 2007). Förutom avverkningsresterna finns det även mycket skogsbränsle att hämta från sågverkens biprodukter. Enligt Sågverksinventeringen (2002)producerar sågverken årligen drygt 16 miljoner m3 sågad vara, den sågade varan utgörknappt hälften den totala volym virke som tillförs produktionen. Sågverket säljer dock enstor del av detta till andra industrier, främst till massaindustrin. Den biomassa som blirtillgänglig för övriga aktörer på energimarknaden är därmed endast ca 12 % av den ingående biomassan.

När biomassan som kan bli tillgängligt för energiomvandling från grot, stubbar samtsågverkens biprodukter summeras blir den totala biomassan ca 6,7 miljoner tontorrmassa per år i hela Sverige. Detta motsvarar ca 32 TWh per år, fördelat på 18,3 TWhgrot, 6,5 TWh stubbar samt 7,6 TWh biprodukter från industrin. För att bedömaökningspotentialen av tillgängligt skogsbränsle måste den totala potentialen sättas irelation till hur mycket skogsbränsle av olika sortiment som används redan idag. EnligtBioenergiutredning (2004) förbrukas årligen 8,4 TWh avverkningsrester (grot) i Sverige.Det betyder att ökningspotentialen är ca 10 TWh från grot, om barren tillåts ingå iuttaget. Om man istället vill ha ett avbarrat grot minskar den tillgängliga biomassan ochökningspotentialen från grot halveras och blir endast ca 5 TWh. En sådan minskning avdet totala utbudet är inte att förringa, men det är inte heller troligt att alla grotuttag alltidkommer att innefatta barren. Ett rimligt antagande torde vara att hälften av allt grotuttagkommer att kunna innehålla barr vilket totalt skulle ge ca 16 TWh grot. Den verkligaökningspotentialen för grot skulle därför vara drygt 7 TWh. Vad gäller stubbar ärbrytningen idag marginell. Det gör att all framtida stubbrytning i princip utgör enökningspotential motsvarande drygt 6 TWh sett till hela Sverige. Den störstabegränsande faktorn i ökningspotential från stubbrytning utgörs av hur stora arealer somverkligen kan bli aktuella. Beträffande sågverkens biprodukter används i princip allt redanidag. Det som inte blir cellulosaflis eller går till skivtillverkning, eldas upp för internt brukeller säljs vidare till värmeverk eller pelletstillverkare. Det betyder att om nya aktörer påmarknaden vill använda sågverkens biprodukter måste man konkurrera med redan befintliga aktörer.

Den regionala indelningen i föreliggande rapport visar tydligt vilka delar av Sverige somhar mest tillgång på skogsbränsle, vilket torde vara intressant om man vill anlägga nyaförgasningsanläggningar. De områden med mest tillgängligt skogsbränsle utgörs avJönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Ett annat område som skulle kunna varaintressant är Svealand där det finns ett tydligt område med mycket skogsbränsle iförhållande till totalarealen (se figur 10).

De allra flesta värmeverk vill ofta ha ett avbarrat skogsbränsle, vilket begränsar det totalautbudet samtidigt som det uppstår dyra ”förädlingskostnader” då barren skall lämnas iskogen. CHRISGAS borde som pionjär inom förgasningstekniken se över möjlighetenatt även förgasa grot med barr. Inte bara för att tillgången på skogsbränsle skulle öka,utan även för att hålla kostnaderna nere. Genom någon form av buntning skullekostnaden kunna sänkas med 25–30 % (Nilsson 2007).

Abstract [en]

The present report is a subproject in Work Package 5 in CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIchSynthesis GAS). CHRISGAS is financed by the European Union and The Swedish EnergyAgency. The aim of the project is to demonstrate the production of hydrogen rich syntheticgas in the manufacturing of vehicle fuel. The production takes place through gasification ofbiomass in a pilot plant, VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) inVärnamo. The aim of this study is to illustrate how much biomass, suitable for energyutilization, Swedish forestry can contribute with at the regional level in the form of loggingresiduals, stumps and by-products from sawmills. The regional distribution is partly done atthe county level in Sweden, and a deepening regarding reception area for the gasification centre VVBGC (100 km radius from Värnamo).

According to the Swedish Energy Agency (2007), Sweden’s total energy supply during 2005was 640 TWh, of which 109 TWh was comprised of biofuel, including peat and waste. TheCommission on oil independence (2006) has even compiled the assessments of variousactors on how large the potential increase is for the production of bioenergy raw material. They then estimated that Sweden will use 154 TWh of bioenergy up to the year 2020, and upto 228 TWh of bioenergy up to the year 2050, of which forest fuel will comprise asubstantial portion.

The need for renewable energy is increasing throughout the world, as the release of greenhouse gases will reduce and energy sources of fossil fuel will not be sufficient all the time. With the increased need for green energy, Sweden’s forests get an ever more significantrole in the future’s energy supply. Efficiency in the withdrawal must be better to manage inthe best way what raw materials there are and thus get out more energy at a low cost.According to the Swedish Statistical Yearbook of Forestry (2007), the actual land use offorest land is ca. 23 million hectares, 55% of Sweden’s total land mass. The Swedish ForestryAct §1 establishes that: “The forest is a National resource. It shall be managed in such a wayas to provide a valuable yield and at the same time preserve biodiversity. Forest managementshall also take into account other public interests.” This law lays the foundation for how theSwedish forest shall be used and how Swedish forest fuel should be handled. What is mostevident for forest fuel withdrawal is the part stating that the forest will be managed so that itcontinually provides a good yield. A withdrawal of forest fuel should therefore not risk theforest’s resistance in the form of nutritional losses.

To estimate the potential quantity of logging residuals and stumps per hectare, the biomassfunctions developed by Marklund (1988) for the tree types pine, spruce and birch are used.The estimated potential is the biomass in a growing tree, followed by any handling andstorage losses of biomass. How much logging residuals can be delivered to the energyconverting industry is affected by how efficient the various handling methods are during thegathering and handling of forest fuel in the forest to industry. Depending on which handlingmethod is used, 30 – 50% dry mass of the potential amount in a final felling during logging disappears (Nilsson 2007). Besides logging residuals, there is also much forest fuel to becollected from the sawmill’s by-products. According to the Sawmill inventory (2002), thesawmills produce slightly more than 16 million m3 of sawed products annually, with thesawed products comprising almost half of the total volume timber supplied to production.However, the sawmills sell a large part of this to other industries, foremost to the pulpindustry. The biomass that will be accessible to other actors on the energy market is thusonly about 12% of the incoming biomass.

When totalling the biomass that can be accessible for energy utilization from loggingresiduals, stumps and sawmill by-products, the total biomass is ca. 6.7 million tonnes drymass per year in all of Sweden. This is equivalent ca. 32 TWh per year, distributed as 18.3TWh logging residuals, 6.5 TWh stumps and 7.6 TWh by-products from industry. Toestimate the potential increase of accessible forest fuel, the total potential must be placed inrelation to how much forest fuel of different types is already used today. According to theBioenergy investigation (2004), 8.4 TWh logging residuals are used annually in Sweden. Themeans that the potential increase is ca. 10 TWh from logging residuals, if the needles areallowed to be included in the withdrawal. If a needle-free logging residuals is preferred, theaccessible biomass and potential increase from logging residuals is halved and becomes onlyca. 5 TWh. Such a reduction of the total supply is not to be lessened, but it is also unlikelythat all logging residuals withdrawal will always include the needles. A reasonable assumptionis probably that half of all logging residuals withdrawal would be able to include the needles,and that the total would give ca. 16 TWh logging residuals. The actual potential increase forlogging residuals would therefore be slightly more than 7 TWh. Regarding stumps clearingtoday is marginal. This makes it so that all future stump clearing in principle constitutes apotential increase equal to a little more than 6 TWh, for all of Sweden. The greatest limitingfactor in potential increase from stump clearing is composed of how large areas that canactually be current. Regarding the sawmills, all by-products are in principle used today. Whatis not turned into chips or used for board production is burned for internal usage or soldfurther to heating plants or pellet manufacturers. This means that if new actors on themarket want to use the sawmills’ by-products, they have to compete with already existing actors.

The regional distribution in the present report shows clearly which part of Sweden have themost access to forest fuel, which should probably be interesting if building new gasificationcentres is wished for. The areas with most accessible forest fuel are comprised ofJönköpings, Kalmar and Kronoberg counties. Another area that could be interesting isSvealand, where there is a distinct area with much forest fuel in relation to the total area (see Figure 10).

Most heating plants often want a needle-free forest fuel, limiting the total supply and leadingto expensive ‘processing costs’ as the needles are left in the forest. CHRISGAS should, as apioneer within gasification technology, examine the possibilities to even gasify loggingresiduals with needles, not only because the accessibility to forest fuel would increase, butalso to keep costs down. Through some form of bundling, the costs would be reduced by 25– 30% (Nilsson 2007).

Place, publisher, year, edition, pages
Växjö: Chrisgas , 2008. , p. 61
Series
Clean Hydrogen-rich Synthesis Gas ; D37
National Category
Forest Science
Research subject
Technology (byts ev till Engineering), Forestry and Wood Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-51734OAI: oai:DiVA.org:lnu-51734DiVA, id: diva2:915900
Projects
ChrisgasAvailable from: 2016-03-31 Created: 2016-03-31 Last updated: 2017-01-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Fulltext (SVE)(4850 kB)83 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4850 kBChecksum SHA-512
131fd615599c4dfed4d9d0e99340eee2e13e90674a924900e9fec00c79d9dd7572b87e18492fe0e3befe7dfa0312f9c4f20901df6ae7cf3e84d25d72795671a1
Type fulltextMimetype application/pdf
Fulltext (ENG)(4935 kB)67 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 4935 kBChecksum SHA-512
9daeac345fab561e37d8348bf716ec4e1b31401719f9569f51ac1b0b000c3ebefa69b6dc1c4678412334df60f98521897e2f89d249aa19ef4058dcd492a63207
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Nilsson, BengtThörnqvist, Thomas

Search in DiVA

By author/editor
Nilsson, BengtThörnqvist, Thomas
By organisation
School of Technology and Design
Forest Science

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 150 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 286 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf