lnu.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att förstå klassrumsdiskurser - ett läroplansteoretiskt och didaktiskt pesrpektiv
Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education. (Studies in Curriculum, Teaching and Evaluation (SITE))ORCID iD: 0000-0001-5554-6041
Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education. (Studies in Curriculum, Teaching and Evaluation (SITE))ORCID iD: 0000-0003-0644-3489
2015 (Swedish)In: Curriculum and national identity - Nordic divergences? 6:e Nordiska läroplanskonferensen, Örebro universitet, 21-22 oktober, 2015, 2015Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

Teoretiskt/metodologiskt ramverk (200 ord)

I detta paper diskuteras läroplansfrågorna i relation till undervisning och lärarande i en klassrumskontext. Läroplansforskningen har, trots en rik historia av teoretisk och empirisk undervisningsforskning, i många stycken tappat sin starka koppling till didaktiken och klassrumsforskningen. Det finns dock tydliga tecken på att flera olika tendenser i samtiden verkar för att överkomma historiskt etablerade murar. I texten tar vi utgångspunkt i den klassiska läroplansteorin och dess empiriska undersökningar (t.ex. Bellack et al. 1966; Gustafsson 1977, Hansen 1995, Jackson 1990, Lundgren 1981) för att diskutera olika sätt att teoretiskt och metodologiskt länka läroplaner till empiriska klassrumsstudier.

Presentationen tar upp några olika teoretiska positioner och ansatser som etablerats historiskt och diskuterar deras bidrag, framför allt i relation till en samtida diskursiv och kommunikativ förståelse av kommunikation i klassrummet. Några problem som behandlas är bl.a. om hur innehållsfrågan hanteras, om elever som med-konstruktörer av läroplanens innehåll, om kontextens betydelse, om normativitet och frågan om resultatens generaliserbarhet.  I texten anförs argument för att inta ett läroplansteoretiskt och didaktiskt perspektiv på läroplanshändelser i klassrummet (Doyle 1992)

Forskningsfrågor (100 ord)

1. Hur har den empiriska klassrumsforskningen begreppsliggjorts inom den internationella svenska läroplansforskningen? Vilka nyckelbegrepp framträder vid en läsning av klassiska klassrumsstudier inom fältet?

2. Vilka forskningsansatser och vilka analytiska ramverk inom den internationella klassrumsforskningen skulle, mot bakgrund av svaret på fråga 1, kunna utgöra viktiga resurser för att empiriskt studera och analysera läroplaner och undervisningens kommunikation?

Empiriskt material (100 ord)

Frågeställningarna besvaras genom litteraturstudier av ett urval av centrala forskningsöversikter inom den internationella och svenska läroplans- och undervisningsforskningen. I urvalet ingår bl.a. Research in teaching and learning: a project of the American Educational Research Association. Vol. 1, Paradigms and program (Shulman, AERA 1990), ”The International Handbook of Teachers and Teaching” (Biddle, Good & Goodson, 1997), ”International handbook of research on teachers and teaching” (Saha & Dworkin, 2009), The SAGE Handbook of Curriculum and Instruction (Phillion et al 2008), The handbook of classroom discourse and interaction (Markee, 2015) och Alexanders översikt och modell för komparativ klassrumsforskning (2010 respektive 2001).

Preliminära resultat (200 ord) 

Genomgången av olika läroplansrelaterade klassrumsforskningsansatser visar på en bred mångfald. Process-produktmodellen som också kommit att kallas undervisningseffektivitetsansatsen var under flera decennier den mest vitala och produktiva modellen/programmet för forskning om undervisning, enligt Shulman (1990). Ur denna växte också en rad empiriska resultat kring I-R-E mönster och två-tredjedels-regeln kring fördelning av undervisningstid i klassrummet (t.ex. Bellack et al. 1966). I linje med denna ansats kom en överföringsmetafor att prägla synen på klassrumskommunikationen. Uppfattningen kom dock att utmanas på bred front av konstruktivismens lärandeteori och dess idé om eleven som med-konstruktör av innehållet i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet har i sin tur kritiserat konstruktivistiska teorier för att i alltför hög grad anknyta till en teknokratisk och individualistisk uppfattning om undervisning och samhällelig ordning (t.ex. Säljö 2005). De senaste decennierna har klassrumsforskning som bedrivits utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, klargjort att språket inte är det transparenta eller neutrala medium genom vilket förutbestämd kunskap överförs från läraren till elevernas medvetande. Här har olika analytiska ramverk utvecklats med bidrag från sociolingvistik, pragmatik och diskursanalys som på olika sätt möjliggör att empiriskt studera klassrumskommunikationen som läroplanshändelser. I textens avslutande del presenteras några sådana analytiska begrepp och en diskussion förs om hur de skulle kunna bidra till att närma läroplansforskningen och didaktiken/klassrumsforskningen. 

Referenser

Alexander, Robin J. (2001). Culture and pedagogy: international comparisons in primary education . Malden, MA: Blackwell Publishers.

Alexander, Robin J. (red.) (2010). Children, their world, their education: the final report and recommendations of the Cambridge Primary Review. New York: Routledge.

Biddle, Bruce J., Good, Thomas L. & Goodson, Ivor F. (red.) (1997).

International handbook of teachers and teaching.  Dordrecht: Kluwer.

Bellack; A.A. ; Kliebard, H.M. ;Hyman, R.T. & Smith, F.L. (1966): The Language of the Classroom. New York: Teachers College Presss.

Doyle, Walter (1992). Curriculum and Pedagogy. In Philip W. Jackson: Handbook of Research on Curriculum, pp. 486-516. New York: Macmillan.

Gage, Nathanael L. (1963). Paradigms for research on teaching. I: Nathanael Gage (red.) (1963), Handbook of research on teaching: a project of the American Educational Research Association, a department of the National Education Association.  Chicago: Rand McNally.

Gustafsson, Christina (1977). Classroom Interaction. A study of pedagogical roles in the teaching process. Stockholm: Gotab.

Hansen, David T. (1995). The Call to Teach. New York: Teachers College Press.

Jackson, Philip W. (1990). Life in Classrooms. New York: Teachers College Press.

Lundgren, Ulf P. (1981): Model analysis of Pedagogical Processes. Lund: Liber/Gleerup.

Markee, Numa (2015). The handbook of classroom discourse and interaction. n.p.: Chichester : Wiley Blackwell.

Phillion, JoAnn, Ming Fang He, and F. Michael Connelly (2008). The SAGE Handbook of Curriculum and Instruction. Los Angeles: SAGE Publications, Inc.

Saha, Lawrence J. & Dworkin, A. Gary (red.) (2009). International handbook of research on teachers and teaching.  P. 1. New York: Springer.

Shulman, Lee (red.) (1990). Research in teaching and learning: a project of the American Educational Research Association. Vol. 1, Paradigms and programs . New York: Macmillan.

Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Nordstedts.

 

 

Place, publisher, year, edition, pages
2015.
National Category
Pedagogy
Research subject
Pedagogics and Educational Sciences, Pedagogics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-51802OAI: oai:DiVA.org:lnu-51802DiVA: diva2:916046
Conference
6:e Nordiska läroplanskonferensen, Örebro universitet, 21-22 oktober, 2015
Note

Ej belagd 160405

Available from: 2016-03-31 Created: 2016-03-31 Last updated: 2017-01-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Wahlström, NinniSundberg, Daniel
By organisation
Department of Education
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 414 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf