Syftet med vår studie är att synliggöra tvåspråkiga elevers skriftspråkliga utveckling på sitt förstaspråk och på andraspråket svenska och utifrån det diskutera förutsättningar för tvåspråkig progression i svensk skolverksamhet.

I den svenska skolan har tvåspråkiga elever möjlighet att utveckla sitt förstaspråk i ett särskilt ämne, modersmål, vilket enligt Lgr 11 ska ge eleverna möjlighet att utveckla tal och skrift för att få tilltro till sin språkförmåga och kunna använda språket i olika sammanhang för skilda syften.  Emellertid har uppdelning av första- och andraspråket som två åtskilda undervisningsämnen ifrågasatts av flerspråkighetsforskare (t.ex. Cummins 2007; Garcia 2012). De pekar på att elevernas hela språkliga potential ska tas tillvara i all undervisning för att stärka elevernas identitetsutveckling och för att de ska uppnå optimal kunskapsinhämtning och utveckling av båda språken. Translanguaging (Williams 1996) är ett begrepp som används för att beteckna undervisning med användning av elevernas alla språkliga resurser som ett medel för lärande.

I denna studie ingår tio elever som läser ryska, bosniska eller arabiska i ämnet modersmål och som i övriga ämnen deltagit i sin klasslärares translanguagingprojekt under mellanstadiet, vilket innebär att de haft goda möjligheter att utveckla sitt förstaspråk. För att utvärdera den skriftspråkliga utvecklingen har elevtexter på första- och andraspråket samlats in under tre år och analyserats kvantitativt med lexikala och syntaktiska variabler. De kvantitativa resultaten av textanalyserna har dels jämförts sinsemellan, dels speglats mot andra variabler som onset av svenska samt elevers utvärderingar av erbjudet lärande och egna språkkunskaper, uppgifter som samlats in genom enkäter och intervjuer. Preliminära resultat indikerar att utveckling av de båda språken visar stora variationer. Tiden för onset tycks inte vara en avgörande faktor medan elevernas tilltro till den egna språkförmågan spelar stor roll, en tilltro som enligt undersökningen kan både förstärkas och försvagas av föräldrars och lärares attityder till värdet av flerspråkig kompetens.