Background Soccer is an intermittent sport where explosive movement in the frontal and transversal plane are a prominent feature. Purpose The aim of this pilot study was to compare the effects of plyometrics and weightlifting on the aforementioned qualities.Method A total of 25 male academy players (18 ± 0,7 years old) volunteered and were randomized into a weightlifting group (WL, n=12) and a plyometrics group (PG, n=13). Both groups completed 6-weeks of power training. Two performance tests were designed to evaluate power in frontal plane and change of direction ability respectively. The pre and post-results were analyzed for intra-group and inter-group variance. The level of significance was set at p=0.05.Results A total of 16 (WG n=11, PG n=5) players completed the post-tests which showed that both groups improved their lateral jumping significantly (weightlifting p=0.01, plyometrics p=0.038) however there was no significant variance between groups. None of the groups improved their ability to perform the modified t-test.Conclusions Derived from the limited data is the observation that both methods were effective in improving lateral power production but not change of direction movement.

Bakgrund Fotboll är en intermittent idrott där explosiva rörelser i frontal och transversalplan utförs med hög frekvens.SyfteSyftet med föreliggande studie var att jämföra effekterna av plyometrik och tyngdlyftning på nämnda moment inom sporten.Metod 25 manliga fotbollsspelare (18±0.7 år gamla) anmälde sig frivilligt till studien och randomiserades i en tyngdlyftningsgrupp (WG, n=12) och en plyometrikgrupp (PG, n=13). Grupperna genomförde 6 veckor av effektträning där två prestationstest genomfördes före och efter interventionen. Testerna avsåg att kraftproduktion i lateral riktning respektive förmåga att utföra riktningsförändringar. Resultaten analyserades för inom-grupp och mellan-grupp varians. Signifikansnivå sattes till p=0.05. Resultat Totalt 16 spelare fullförde studien (WG=11, PG=5) Resultatet visade signifikant förbättring hos båda grupperna gällande lateral hoppförmåga (tyngdlyftning p=0.01, plyometrik p=0.038). Ingen signifikant skillnad kunde urskiljas mellan grupperna. Ingen av grupperna förbättrade sin förmåga att utföra riktningsförändringar.Konklusion Från den begränsade datan kan det, i föreliggande studie, observeras att båda metoderna var effektiva i att förbättra lateral kraftproduktion men inte gällande förmågan att utföra riktningsförändringar.