Projektets syfte var att undersöka vilka möjligheter forskare i Norden inom områdenahumaniora och rättsvetenskap har till open access-publicering och parallellpublicering.Projektet fokuserade på nordiska utgivares inställning till och diskussioner kring openaccess (OA) och parallellpublicering. Utgivare av tidskrifter, monografier, antologieroch festskrifter inkluderades och identifierades utifrån publikationer registrerade påforskare inom rättsvetenskap och delar av humanistiska fakulteten åren 2004-2008 i detöppna arkivet Lund University Publications (LUP). 52 av 123 tidskrifter och 56 av 175utgivare besvarade varsin webbenkät. Fler tidskrifter än väntat tillgängliggör artiklarfritt på Internet, 15 stycken. Många uttrycker en vilja att sprida forskningen men det äroklart hur stor medvetenheten är om nyanserna i fritt tillgängliggörande utan kostnadoch fritt tillgängliggörande med få juridiska, ekonomiska och tekniska begränsningar,gratis respektive libre. Endast ett par tidskrifter framställer sig som libre. Möjligheternatill OA parallellpublicering är stora och här framförs viljan att synliggöra ochtillgängliggöra forskningen och den egna tidskriften. En intressant iakttagelse är attmånga tidskriftsutgivare inte skriver kontrakt om upphovsrätt med sina författare. Detjuridiska läget är oklart men författaren bör då behålla stora delar av sin upphovsrättvilket skapar möjligheter för parallellpublicering.

Inte någon av de utgivare av monografier, antologier, årsböcker etc. som besvaradeenkäten kan betraktas som vare sig libre eller gratis, däremot förekommer fritttillgängliggörande som smakprov och marknadsföring. Farhågor för minskadförsäljning genom fritt tillgängliggörande är tydligare bland utgivare än tidskrifter.Många utgivare anger att möjligheterna till parallellpublicering kan finnas men manuttrycker också farhågor om minskad försäljning. En slutsats är därför att det är meningatt fråga utgivarna om lov att parallellpublicera sin text.

En övergripande slutsats är att open access och fritt tillgängliggörande är ovana begreppsom inte är helt självklara att förstå. Verksamma inom publicering och finansieringmåste därför göras medvetna om och själva klargöra vad som avses och eftersträvas närman talar om att forskning ska vara OA. Om inte skillnaderna klargörs finns risk för attdet bildas en gråzon där man tror att fritt tillgängligt utan kostnad är lika med libre. Enannan slutsats är att då forskare i stor utsträckning väljer att publicera sin forskning iböcker bör motiven för detta liksom publiceringsmarkanden utredas närmare för attbättre förstå förutsättningarna för fritt tillgängliggörande. Om enbart tidskrifter ställs ifokus kommer en stor del av publiceringen att förbises.