Objective To explore communication about medication management during annual consultations in primary care. Design: passive participant observations of primary care consultations.

Setting Two primary care centres in southern Sweden.

Participants Consultations between 18 patients (over the age of 60 years) with chronic diseases and 10 general practitioners (GPs) were observed, audio-recorded, transcribed and analysed using content analysis.

Results Four categories emerged: communication barriers, striving for a shared understanding of medication management, evaluation of the current medication treatment and the plan ahead and behavioural changes in relation to medication management. Misunderstandings in communication, failure to report changes in the medication treatment and use of generic substitutes complicated mutual understanding and agreement on continued treatment. The need for behavioural changes to reduce the need for medication treatment was recognised but should be explored further.

Conclusion Several pitfalls, including miscommunication and inaccurate medication lists, for safe medication management were identified. The purpose of annual consultations should be clarified, individual treatment plans could be used more actively during primary care consultations and efforts are needed to improve verbal communication and information continuity.No data are available.

If we have to document our professional action, will we then only perform the actions that we are supposed to document? This question reflects the content of this chapter. The chapter includes a frame of reference for studying control of professionals in organizations and illustration on different types of professional controls.

Bakgrund: Negativ arbetsrelaterad stress är ett ständigt problem i flera samhällssektorer, även så i stor utsträckning inom vårdsektorn. Forskning visar att arbetsrelaterad stress inom vården kan utlösas av flera olika faktorer, bland annat en för hög arbetsbelastning. Långvarig negativ stress kan orsaka utmattningssymtom och utbrändhet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka stress relaterad till arbetsbelastningen hos allmänsjuksköterskor som arbetar på sjukhusavdelningar.

Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra sjukhusavdelningar på ett sjukhus i Södra Sverige. Instrumentet Maslach Burnout Inventory- HSS användes för att mäta respondenternas stress. Resultatet redovisades och analyserades med deskriptiv statistik, regressionsanalys och Spearmans rangkorrelationskoefficient.

Resultat: Resultatet visar att det hos allmänsjuksköterskor finns ett samband mellan arbetsbelastning och stress. Samband uppmättes mellan antal övertidstimmar och utbrändhetsfaktorn ”Otillräcklighet” (p < 0,05), samt mellan känslan av att vara överarbetad och utbrändhetsfaktorn ”Emotionell utmattning” (p < 0,01).  Resultatet visar också att bakgrundsfaktorer som kan kopplas  till privatlivet spelar en mindre roll för sjuksköterskornas upplevda arbetsstress och att det huvudsakligen är arbetsrelaterade faktorer som påverkar upplevelsen av stress.

Slutsats: Den undersökta populationen lider av stressfaktorer kopplade till arbetsbelastning och låg arbetstillfredsställelse och majoriteten av den undersökta populationen löper en risk att drabbas av utbrändhet. För att bibehålla god vårdkvalité, eller förbättra den ytterligare, bör åtgärder för att sänka arbetsbelastningen och öka arbetstillfredställelsen ses över.

The present study proposed a new instrument for the assessment of the current faculty development programs at Iranian medical universities. Although the literature concerning the subject of faculty development activities has already identified strengths and weakness of such programs, it is still questionable whether these activities can be assessed using a pedagogical and managerial comprehensive approach. Therefore, it was determined to develop an instrument to examine faculty development activities that address all components of programs from planning and implementing to evaluating phases, with the possibility of utilizing this instrument as a tool to assess faculty development activities.

Sverige ligger högst i en internationell jämförande studie om värdebaserad vård. Rapporten visar tydligt ambitionerna från ett flertal internationella organ att införa värdebaserad vård för styrningen av sjukvården globalt.

Jörgen Nordenström försöker få det till att vår kritik av värdebaserad vård egentligen handlar om att vi vill ha mer resurser. Han har helt missuppfattat oss, skriver 26 specialistläkare i en replik.

The aim of the presentation is to discuss whether or not a methodological approach can promote a process of making visible gender equality within the health and medical care.

Although Sweden has come a long way in making sure that women and men are treated equally in the workplace there are few countries with so obvious gender based occupational segregation. Within Swedish health- and medical care for example 81 per cent of the employees are women. The majority of these work in a hierarchical structure where the lower and intermediate levels primarily are comprised of women. With this point of departure we have studied the construction of gender equality in every day meetings between women and men working in health- and medical care.

Aim

The overarching purpose of the study was to describe and problematize the perspective of gender equality within the health- and medical care. Two main questions were posed:

• How is the aspect of gender equality expressed in work related meetings between women and men working in health care?
• Which opportunities and hindrances exist for creating sustainable gender equality within the health- and medical care?

Method

The empirical material comprised 23 women and men studying health care or public health at Blekinge Institute of Technology. The informants were also working as professional nurses. The study was carried through in two steps. Firstly four introductory lectures were conducted. Two of them were about qualitative methods with a particular emphasis on focus groups as an interview technique. The other two focused on current gender equality research. The informants also deepened their knowledge by reading articles about gender equality. In the second step qualitative interviews in focus groups were conducted. Before these occasions the interviewees had prepared themselves by reading a research report which made it possible to relate the text to personal experiences from working life.

Result

The empirical material showed that the knowledge about gender equality differed within the studied group. Most informants considered the problem area of vital importance and stressed the necessity of continual discussions in the workplace. However some of the interviewed had never thought of the issue as they regarded gender equality being a question without any interest. All our informants were aware of the plan of action for equality which is required at the workplace but only few of them had read it or worked actively with the implementation. When the interviewees reflected upon the hierarchical structure in their workplaces a common view was that an obvious difference between women’s and men’s opportunities to influence and exercise domination could be seen.

Bakgrund: Människor korsar geografiska gränser av olika anledningar. Sjukvården möter patienter från hela världen. Kulturella uttryck annorlunda än de sjuksköterskan har som norm har tendensen att skapa problem i det omvårdande mötet. Den personcentrerade omvårdnaden riskerar att påverkas negativt när kulturella svårigheter dem emellan måste hanteras.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av patienter födda i ett annat land.

Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (2008) genomfördes med sökning av artiklar i Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Resultatet: Fyra kategorier. Kulturella skillnader, Brist på kunskap, Känslor och reaktioner och  Språksvårigheter. Annorlunda matvanor, religionsutövande, närvaro av släkt och relationen till döden exemplifierar hur de kulturella skillnaderna påverkade sjuksköterskorna. En känsla av osäkerhet handlade om situationer som sjuksköterskorna beskrev i mötet med patienten från ett annat land när kulturella skillnader fick dem att känna sig obekväma, eller frustrerade. Sjuksköterskorna uttryckte en brist på kunskap inom området och uttryckte önskemål om kulturspecifik utbildning för att höja sin kulturella kompetens. Språksvårigheter var problematiska, främst när anhöriga tolkade för patienten. Ovissheten om översättningens korrekthet och relationen mellan den som översätter och patienten ses som en risk för patientsäkerheten.

Slutsats: Sjuksköterskan behöver utbildning i kulturell kompetens och att arbetsgivaren behöver bereda utrymme för utbildning.

Background. Patient flows to Swedish emergency departments are increasing. With an increased inflow of patients, the demands on the healthcare staff at the emergency department increase. With a discrepancy between in-, through- and outflow, risks of crowding are created, with consequences such as increased waiting times for patients, increased patient safety risks and suffering as a result. The emergency nurse's responsibility includes knowledge of patient flows, patient safety and alleviation of suffering. Nevertheless, there is little research about patient flows to the emergency department nationally.

Purpose. The purpose of the study was to study the inflow of patients to the emergency departments at two regional hospitals.

Method. The study was conducted as a quantitative point-prevalence study with an inductive approach. The analysis includes an analysis of data from two emergency departments in Region Dalarna, n = 201.

Results. Over 70 percent of the patients that presented to the emergency departments had a previous healthcare contact. It was most common that younger patients used their own initiative and that elderly presented by ambulance. There were more men than women who came from community health centres with referral. Patients who had another healthcare contact before the visit had a higher medical priority or risk of admittance to the hospital than the patients who came on their own initiative.

Conclusion. A physical meeting with healthcare staff can be of great importance for reducing the inflow of patients to the emergency department. It may be that there is a low capacity in the health care system to treat low-acuity patients.

Background: There is an imbalance in the Swedish welfare sector due to demogra­phic changes. Elderly care is an area of welfare where digitization can create great opportunities by thinking and working in new ways in combination with using digital technology and e-health. However, to take advantage of the opportunities, adaptations need to be made within the elderly care. 

Aim: The purpose of the study is to describe managers' and employees' experiences of how adaptation to conditions such as vision, competence, incentives, resources, and action plan can promote change in a digital transformation of a municipality's elderly care. 

Method: A qualitative case study was conducted, including three fo­cus group interviews with managers and employees in elderly care in a small muni­cipality. The selection of informants was based on a generic purpose-driven selection and the focus group interviews were based on a semi-structured interview guide. The data were analyzed through qualitative directed content analysis with a deductive ap­proach based on the building blocks in Thylefors' change model.

Results: Managers' and employees' experiences of how adaptations to conditions can promote digital transformation in elderly care in a municipality are described, as well as managers' and employees' needs for support in the change. A total of ten subcate­gories were identified related to Thylefors' building blocks: vision, competence, in­centives, resources, and action plan. 

Conclusion: Managers' and employees' experiences of how adaptations can promote change in elderly care during digital transformation, in the municipality where the case study was conducted, show that vision, change management and digital compe­tence play a central role. Managers' and employees' experiences of support in the change process show the need for time regarding training, innovation and an action plan which should be included in systematic quality management. Managers’ and em­ployees’ experience similar needs for adaptations and support, which could indicate that the findings can be considered in a similar context of digital transformation in elderly care. Suggestions for future research include for example investigating how digital transformation in elderly care can promote sustainable leadership and emplo­yee empowerment skills.

Introduktion: Den nyutexaminerade sjuksköterskan har under tre år samlat på sig teoretisk kunskap och ska nu ge sig ut i arbetslivet och ge god och patientsäker vård. Hur första tiden i yrket upplevs har betydelse för hur den kommande rollen som professionell sjuksköterska blir.

Syfte:Att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever första åretsom legitimerad sjuksköterska.

Metod:Litteraturstudie med systematisk datainsamling och urval med tio vetenskapliga artiklar.

Resultat:Den första tiden i yrket visade sig innebära nervositet, stress och en känsla av att vara otrygg. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde under de första månaderna i yrket en frustration. Detta på grund av brist averfarenhetsbaserad kunskap och att deras prestationer inte matchar med förväntningarna från patienter såväl som kollegor.

Slutsatser:För att övergången skall vara tillfredsställande måste många delar fungera under första året. Arbetsintroduktion, handledning och kollegor gjorde stor inverkan på hur första året upplevdes. En vanligt förekommande uppgift är att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever brist på klinisk kunskap, denna kunskap utvecklas med hjälp av erfarenhet i yrket. Litteraturstudien visar att nyutexaminerade är i behov av stöd och support för att få en bra start i yrket. Därför anses det vara av vikt att stötta varandra under första tidenför att öka trivseln och undvika att sjuksköterskor slutar

Bakgrund: Demens är en sjukdom som drabbar ungefär var femte person över 80 år. På senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. Vårdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvården med få eller inga biverkningar.

Syfte: Syftet var att undersöka vårdhundars påverkan på äldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie.

Metod: En litteraturstudie baserad på 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jämfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanställas.

Resultat: Vårdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter påden fysiska och fysiologiska kroppen.

Slutsatser: Studiens slutsats är att vårdhund kan ha positiva effekter på hälsan hos dementa.Det krävs mer forskning för att kunna komma fram till om vårdhund är en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersätta vissaläkemedel.

IntroductionClinical reasoning (CR) among healthcare professionals working in emergency medical services (EMS) who focus on ambulance care is a vital part of ensuring timely and safe patient care. The EMS environment continually fluctuates, so clinicians constantly need to adapt to new situations. Organizational support is described as important for CR, but overall, research on organizational influences for CR in an EMS context is lacking. An increased understanding of these influencing factors can assist in the development of EMS by strengthening CR among clinicians. Therefore, the purpose of this study was to investigate the organizational factors influencing EMS clinicians’ CR.MethodsUsing a qualitative single case study design, an EMS organization in southwestern Sweden was explored. Data were collected from participant observations of patient encounters, individual and group interviews with clinicians and organizational representatives, and organizational document audits. Data were analyzed using qualitative content analysis and triangulation of data sources.ResultsThe results revealed several organizational influencing factors. Collaboration and information sharing internally and externally were emphasized as essential components influencing CR. Additionally, the structure for the clinicians’ ‘room for action’ appeared confused and created uncertainties for CR related to decision mandates.ConclusionThe conclusion is that organizational factors do play an important role in clinicians’ CR. Moreover, the EMS community needs to develop suitable forums for discussing and developing these influencing factors across organizational hierarchies. Finally, clarification is needed on clinicians’ ‘room for action’ within their own organization but also with possible collaborators.

Background: Stress in healthcare has been described as a specific form of stress that arises when immoral acts and ethically difficult situations lead to troubled conscience and stress of conscience. Previous studies have shown an association between stress of conscience and burnout.

Aim: The aim was to examine the prevalence of and the stress of conscience and the association between stress of conscience and burnout among nurses working in municipal home care.

Methods: A cross-sectional study was preformed using a questionnaire. The study was completed by 84 nurses working in municipal home care in southern Sweden, and the response rate was 79 percent.

Results: The result showed that stress of conscience and burnout exists among nurses. The result showed a significant correlation between stress of conscience and exhaustion (r = 0.69, p <0.001). Of the participants, 27.4 percent (n = 23) were found to be at risk of exhaustion. Stress of conscience arose when work in health care felt so demanding that there was no energy to spend on their family. Feelings of troubled conscience occurred among 60.7 percent (n = 51) of the participants when they couldn’t give the care that the patient needed. But the participants testify that they rarely ever see patients being insulted or injured. Of the nurses, 22.6 percent (n = 19) reported that they were often exposed to incompatible work requirements. The result showed an increased sense of exhaustion among the participants, where 47.7 percent (n = 40) often feel tired after work and 40.4 percent (n = 34) answered that there were tired before work.

Conclusion: Nurses working in municipal home care experience stress of conscience and exhaustion. Nurses experience troubled conscience when they cannot provide the care that the patient needs and when they are being exposed to incompatible demands at work. More than half of the participants experience an increased need for relaxation after work, while most of them felt that they tolerate the pressure of work well.

Bakgrund

Postoperativ smärta är ett återkommande fenomen trots mängden av tillgängliga behandlingsmetoder. Otillräcklig eller utebliven postoperativ smärtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vårdtiden längre än nödvändigt för patienten. Den förlängda vårdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten.

Syfte

Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling av patienter som vårdas på sjukhus.

Metod

En systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smärtbehandling sammanställts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.

Resultat

Två teman med två kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. Underlättande faktorer med kategorier Vårdrelation och Kunskap och Kompetens.

Slutsats

Tidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smärtbehandlingen då det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann från själva behandlingen. En god mellanmänskligrelation mellan sjuksköterskor och patient upplevdes som den mest övergripande underlättande faktorn för sjuksköterskor arbete. 

Informal care is a hot topic in research and policy agendas at European and national level, since it greatly contributes to the sustainability and efficiency of national health care systems. A specific intervention – part of the wider INNOVAGE project funded by FP7 – was planned for developing and testing a new multilingual web platform for informal carers of dependent older people in the EU-27. Preliminary results of the pilot study, conducted in Italy, Germany and Sweden will be discussed. The final platform will be accessible in all official languages of the EU-27 and publicly available in spring 2015.

Background: Endometriosis is a disease dependent on estrogen where endometriotic tissue develops outside the uterus, such as the pelvic or the ovaries. Symptoms associated with endometriosis are pelvic pain, dysmenorrhea and deep dyspareunia  which can show up under different relapses. Another symptom of the disease is dealing with infertility. The prevalence of endometriosis is 10%. The goal with the treatment of endometriosis is primarily to prevent pain and the development of the disease. General treatment includes non steroidal anti-inflammatory drugs (NSAID), combined oral contraceptives, gonadotropin-releasing hormone analogs (GnRH), progestins, aromatase inhibitors, selective estrogen receptor modulators (SERM), or surgery. The drug dienogest is a progestin that acts by binding and activating progesterone receptors, leading to a lower estrogen synthesis. 

The aim: This literature study aimed to investigate the effect of dienogest on the treatment of endometriosis-associated pelvic pain (EAPP). 

Method: This literature review is based on five randomized controlled trials (RCT) from the database PubMed. The search was made with the keywords “endometriosis” and “dienogest.” Four of the articles compared dienogest 2 mg with placebo for treatment of EAPP. Out of these four articles, two were extension studies. The fifth article compared dienogest 2 mg with the oral contraceptive Yasmin (0,03 mg ethinylestradiol och 3 mg drospirenone) for the treatment of EAPP. 

Results: The results from the studies showed that dienogest 2 mg reduced EAPP effectively. In the first and second trials, dienogest was statistically significantly better at reducing EAPP than placebo. The extension studies showed that dienogest had long-term effects in improving EAPP, but the improvement in long-term treatment was also achieved with placebo. When dienogest was compared to the oral contraceptive Yasmin, both treatments affected EAPP by reducing the pain. Side effects were in the majority mild to moderate, and examples of some of the side effects were vaginal bleeding, chest pain and nausea.  

Conclusion: Results from the studies showed that dienogest 2 mg impacts EAPP by reducing the intensity in pelvic pain. It is, therefore, appropriate to use dienogest to improve EAPP. However, additional studies with more participants are needed to evaluate the effects of dienogest further. 

BACKGROUND: Today, many patients undergo surgical procedures in a day surgery setting. The shift from inpatient care to care at the patients' own home following discharge places various demands on patients and their families during the recovery process. There is a need for knowledge of how the postoperative recovery process is perceived, as research indicates a lack of support for patients managing recovery at home. OBJECTIVE: To explore day surgery patients' different perceptions of postoperative recovery. DESIGN: A qualitative design with a phenomenographic approach was used. METHODS AND SETTINGS: Semi-structured interviews with 31 patients undergoing an orthopaedic, general or urologic day surgical procedure were carried out face to face at the patients' homes, 11-37 days post-discharge. Patients were recruited from two day surgery settings: one private unit and one unit associated with a local county hospital. RESULTS: The patients perceived postoperative recovery as comprising internal and external prerequisites and implying changes in ordinary life with varying levels of support. The effective production at the day surgery unit was perceived as having an impact on patients' prerequisites for recovery. The results are elucidated in three descriptive categories: 'Conditions for recovery at home', 'The rollback to ordinary life' and 'Being a cog in a flow of care'. CONCLUSIONS: The postoperative phase seems to be a weak link in day surgery care. From the patients' perspective, postoperative recovery following day surgery implies extensive responsibility at home. Patients need knowledge and understanding concerning what constitutes the normal range in recovery and how to manage self-care following their specific surgical procedure.

Co-creating possibilities for patients in palliative care to reach vital goals – a multiple case study of home-care nursing encountersThe patient’s home is a common setting for palliative care. This means that we need to understand current palliative care philosophyand how its goals can be realized in home-care nursing encounters (HCNEs) between the nurse, patient and patient’srelatives. The existing research on this topic describes both a negative and a positive perspective. There has, however, been areliance on interview and descriptive methods in this context. The aim of this study was to explore planned HCNEs in palliativecare. The design was a multiple case study based on observations. The analysis includes a descriptive and an explanation buildingphase. The results show that planned palliative HCNEs can be described as a process of co-creating possibilities for thepatient to reach vital goals through shared knowledge in a warm and caring atmosphere, based on good caring relations. However,in some HCNEs, co-creation did not occur: Wishes and needs were discouraged or made impossible and vital goals werenot reached for the patients or their relatives. Further research is needed to understand why. The co-creative process presentedin this article can be seen as a concretization of the palliative care ideal of working with a person-centered approach.

Denna fenomenologiska livsvärldsstudie beskriver sju närståendes erfarenheter av att en nära person drabbats av hjärtstopp i hemmet eller ute i samhället. Resultatet visade hur närstående plötsligt upplevde kontrollförlust och en känsla av overklighet. De upplevde sig ensamt ansvariga, otillräckliga och med svårigheter att möta ett överväldigande ansvar. I den ensamma och utsatta situationen blev allt kaotiskt, ångestfyllt och omtumlande. När ambulanspersonal anlände väcktes närståendes hopp. Beroende på vilken föreställning eller kunskap närstående hade om patientens tillstånd kastades de mellan förhoppningar om överlevnad och tvivel över det meningsfulla med livräddande åtgärder. Efter händelsen kände sig närstående ofta lämnade ensamma med oro och frågor inför framtiden. Oron motverkade välbefinnande och hotade viktiga värden i ett gott liv eftersom de riskerade att bli ensamma i sorg efter den döde, eller i oro för den överlevandes framtid. Närstående försummade egna och viktiga behov. Resultatet visar att ambulanspersonal har en prima facie plikt att stödja närstående i samband med en patients hjärtstopp och död. Detta förutsätter uppmärksamhet, känslighet och öppenhet inför närståendes outsagda eller uttryckliga frågor och behov. Vid dödsfall i hemmet bör ambulanspersonal finnas till hands så länge som det krävs för att hjälpa närstående i kris.

Background: Ambulance professionals often address conflicts between ethical values. As individuals’values represent basic convictions of what is right or good and motivate behaviour, research is neededto understand their value profiles.

Objectives: To translate and adapt the Managerial Values Profile to Spanish and Swedish, and measure thepresence of utilitarianism, moral rights and/or social justice in ambulance professionals’ value profiles inSpain and Sweden.

Methods: The instrument was translated and culturally adapted. A content validity index was calculated.Pilot tests were carried out with 46 participants.

Ethical considerations: This study conforms to the ethical principles for research involving humansubjects and adheres to national laws and regulations concerning informed consent and confidentiality.

Findings: Spanish professionals favoured justice and Swedish professionals’ rights in their ambulanceorganizations. Both countries favoured utilitarianism least. Gender differences across countries showedthat males favoured rights. Spanish female professionals favoured justice most strongly of all.

Discussion: Swedes favour rights while Spaniards favour justice. Both contexts scored low onutilitarianism focusing on total population effect, preferring the opposite, individualized approach of therights and justice perspectives. Organizational investment in a utilitarian perspective might jeopardizeambulance professionals’ moral right to make individual assessments based on the needs of the patientat hand. Utilitarianism and a caring ethos appear as stark opposites. However, a caring ethos in its turn might well involve unreasonable demands on the individual carer’s professional role. Since both the justiceand rights perspectives portrayed in the survey mainly concern relationship to the organization and peerswithin the organization, this relationship might at worst be given priority over the equal treatment andmoral rights of the patient.

Conclusion: A balanced view on ethical perspectives is needed to make professionals observant and readyto act optimally – especially if these perspectives are used in patient care. Research is needed to clarify howjustice and rights are prioritized by ambulance services and whether or not these organization-related valuesare also implemented in patient care.

Det övergripande syftet med denna rapport är att beskriva chefers etiska värderingar, dilemman och organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett värdebaserat ledarskap i såväl kommunal som privat äldreomsorg.

Det empiriska materialet består av en omfattande enkätstudie till nästan 500 studerande inom ramen för den nationella ledarutbildningen för chefer inom äldreomsorgen vid Högskolan i Borås under perioden 2013 till 2015. Utbildningen gavs på uppdrag av Socialstyrelsen och omfattade 30 högskolepoäng med två års studier på kvartsfart. Samtliga studerande var yrkesverksamma som chefer och ledare inom kommunal eller privat äldreomsorg i södra Sverige. Metoder som använts i bearbetning och analys av materialet är deskriptiva, jämförande och analytiska med regressionsmodeller och SEM-analys.

Resultatet visar på att cheferna – oavsett utbildningsbakgrund, värderade följande etiska värden högst: att inte skada, respekt för individen och rätten till konfidentialitet. Värdedilemman i chefsarbetet är dock vanligt och sammanlänkat med andra utmaningar i arbetet, särskilt med utmaningar som rör hantering över organisationsnivåer (buffertproblem och containerproblem) och av olika ansvarsområden (logikkonflikter). Inom privat verksamhet skattade de medverkande cheferna värdekonflikter och andra utmaningar i lägre grad än chefer inom kommunal verksamhet.

De flesta chefer var nöjda med hur de kunde fullfölja sitt ansvar för utveckling av verksamheten avseende värdegrund, kvalitet, processer, dagligt arbete, brukarmedverkan, brukarsäkerhet och arbetsmiljö. De flesta skattade också att de arbetade i mycket hög grad med strukturering och utveckling av dessa frågor.

Stödresurser minskade upplevelsen av värdekonflikter, men det fanns skillnad i betydelsen relaterat till chefers grundprofession. Det organisatoriska stödet var också tydligare för chefer inom privat verksamhet. Organiserade stödresurser hade stor betydelse för hållbart integrerat och värdeskapande ledarskap samt för aktiva ledningsstrategier. Även sambandet mellan hållbart ledarskap och aktiva ledarstrategier modererades av grundprofession, där sambandet var moderat negativt för chefer med social grundutbildning. Det tycks således finnas ett utbildningsbehov bland äldreomsorgens chefer och behov av ett utvecklat stöd från arbetsgivaren då det varierar avseende omfattning, inriktning och nivå mellan kommunal och privat verksamhet.

Sammanfattningsvis har chefer i äldreomsorgen många olika värden, på olika nivåer och utifrån olika perspektiv att förhålla sig till i sitt ledarskap. Att hantera och utveckla förståelse för dessa är utmanande i chefskapet och värdedilemman är vanliga. Majoriteten av cheferna i denna studie beskriver dock generellt en aktiv och god hantering och organisering av dessa. Konstateras att en integrerad förståelse och hantering, samt goda organisatoriska stödresurser tycks bidra till mer hållbart och värdeskapande ledarskap.

I olika sammanhang och rapporter framkommer behov av ökad kompetens inom eHälsa. För att kartlägga vilken utbildning som finns samt hur behovet av kompetensutveckling inom eHälsa ser ut nationellt arrangerades vid VITALIS i Göteborg 23 april en workshop. Syftet var att påbörja en diskussion och kartläggning kring behov av kompetensförsörjning inom eHälsa, för att få upp ögonen för frågan och främja utveckling inom området. Målen med workshopen var att gemensamt besvara frågor om hur behovet av utbildning ser ut för olika intressenter samt hur och av vem utbildning bör erbjudas. På workshopen deltog omkring 30 personer som representerade landsting, kommun, regionförbund, IT-konsulter, myndigheter, arbetsgivarorganisation, fackförbund och akademi. Workshopen inleddes med en kort presentation av begreppet eHälsa, ämnena Medicinsk Informatik och Hälsoinformatik. eHälsobegreppet sattes även i ett större utvecklingsskontext med utgångspunkt i framtida utmaningar och ledningssystemet ”God Vård”. Befintliga utbildningar inom eHälsa presenterades därefter. Deltagarna delades sedan in i grupper som fick diskutera vilka ämnen som ska ingå i en eHälsoutbildning, för vilka målgrupper ämnet är relevant och i vilken form utbildning ska ges till olika målgrupper. Det finns redan idag en del utbildningar inom eHälsa. Utbildning inom eHälsa bedrivs vid 8 lärosäten och flera andra aktörer. Utbildningarna skiljer sig åt i längd, omfattning, målgrupp, form och innehåll. Det finns bl a fristående kurser, inslag av eHälsa i professionsutbildning, utbildningsprogram och uppdragsutbildning. Grupperna var eniga om att det finns behov av kompetensutveckling inom eHälsa. Alla behöver kunna allt av de ämnen som identifierades i grupperna, men i olika omfattning. Vad man behöver ha mest kunskap om beror på vilken roll man har i förhållande till eHälsa. Utbildning inom eHälsa bör ges i olika former: informell, icke formell och formell. Resultatet visar att det finns behov av fortsatt kartläggning kring hur utbildningen i dessa former till olika roller bör se ut. Utmaningar är också hur det ska genomföras och vem som ska ta ansvar för att kompetensutveckling sker. Detta behöver utredas, förtydligas och styras om det ska hända något. Mot bakgrund av den ökade digitaliseringen inom en vård och omsorg som står inför stora förändringar, behöver frågan om utbildning inom eHälsa lyftas i flera olika sammanhang och komma upp på agendan.

Förslag på fortsatta tänkbara initiativ:

• Kommunicera och diskutera resultaten av denna workshop

• Fortsatt kartläggning för att tydliggöra kompetensbehov för olika roller

• Utveckla kompetensutvecklingsmodell som stöd för långsiktigt lärande

• Fortsatt arbete för att tydliggöra ansvarsfrågan kring kompetensutveckling

• Nationellt lyfta eHälsa som en tydlig del i professionernas kompetensutveckling

• Uppföljningsaktivitet kring kompetensutveckling inom eHälsa på VITALIS 2016

• Bilda en grupp på t ex LinkedIn för de som är intresserade av att driva utvecklingen

för ökad kompetens inom eHälsa

• Bilda ett nätverk för utbildningsaktörer inom eHälsa

Den psykiatriska vården och det offentliga stödsystemet för personer med psykisk funktionsnedsättning är i dag huvudsakligen ett samhälls­baserat servicesystem med tyngdpunkt i öppna vårdformer. Det finns emellertid uppenbara brister i systemets förmåga att möta vård- och stödbehovet hos dessa personer,liksom det finns övergripande brister i deras livssituation i samhället som helhet. Trots omfattande reformer kännetecknas fortfarande situationen för personer med psykiska funktionshinder i många avseenden av diskriminering och andra former av stigmatisering samt ekonomisk, social och politisk marginalisering och maktlöshet. Upplevelser av bristande medinflytande och kontroll över den egna vård- och stödsituationen påverkar dem också negativt.

Trots svårigheter att implementera evidensbaserade och effektiva insatser samt starka vetenskapliga belägg för att de reformer som genomdrivits i syfte att förbättra livssituationen i många avseenden inte har nått målen, finns det ändå anledning till optimism. Det här är den andra reviderade upplagan av boken, och här redovisas rehabiliteringsinsatser och andra interventioner som visar att det finns effektiva sätt att förändra situationen.

Att leva med psykisk funktionsnedsättning vänder sig till studerande inom sociala eller vårdinriktade högskoleutbildningar,men också till personer inom vård- och stödverksamheter som i arbetet möter personer med psykiska funktionsnedsättningar.

A questionnaire to measure the verbal and social interactions between carers and residents in supported housing facilities for persons with psychiatric disabilities has been developed. It is an adaptation of a questionnaire originally used in a forensic psychiatric setting. The aim of the present study was thus to investigate the construct validity and the reliability of this new version of the Verbal and Social Interactions questionnaire for use in supported housing facilities (VSI-SH). Two hundred and twenty-three carers from municipal and privately run housing facilities completed the questionnaire. A factor analysis was performed, which resulted in six factors. The number of items was reduced from the original 47 to 30 in order to minimize factorial complexity and multiple loadings. The reliability was tested with Cronbach's alpha and good internal consistency for the questionnaire and five of the six factors was found. The resulting six factors and the items were compared to the conceptual model and four of the six factors corresponded well with the categories in this original theoretical model. The questionnaire can be a useful contribution to the study of interactions between carers and residents in supported housing facilities for persons with psychiatric disabilities.

Background

Efforts to counteract abuse in health care, defined as patient-experienced abuse, have mainly focused on interventions among caregivers. This study is the first to test an online intervention focusing on how patients can counteract such abuse. The intervention aimed at increasing patients’ intention and perceived ability to act in future situations where they risk experiencing abuse.

Methods

Participants were recruited through a nephrology clinic in Sweden. The intervention consisted of an online program that aimed to stimulate patients to think of possible actions in situations in which they risk experiencing abuse. The program comprised stories and exercises in text and comic form. The participants filled out a questionnaire immediately before and after going through the program, as well as during follow-up four to eight weeks later.

Results

Forty-eight patients (39 %) participated in the study and spent, on average, 41 min responding to questions and going through the program. Both men and women, of various ages and educational backgrounds, participated. An increase in participants' self-reported ability to identify opportunities to act in a given situation was seen immediately afterwards, as well as during follow up.

Conclusion

The current study suggests that it is feasible and most likely useful to a variety of patients to work with the provided material that has the aim of counteracting abuse in health care. It would be of interest to further develop ways of using comics and to test similar interventions in other health care settings.

Lex Maria bör bygga på ­samma filosofi som lex Sarah, och det systemtänkande som lex Maria är född ur bör gälla för ­kränkningar lika väl som för rent medicinska misstag.

BACKGROUND: An emergency department (ED) should offer timely care for acutely ill or injured persons that require the attention of specialized nurses and physicians. This study was aimed at exploring what is actually going on at an ED.

METHODS: Qualitative data was collected 2009 to 2011 at one Swedish ED (ED1) with 53.000 yearly visits serving a population of 251.000. Constant comparative analysis according to classic grounded theory was applied to both focus group interviews with ED1 staff, participant observation data, and literature data. Quantitative data from ED1 and two other Swedish EDs were later analyzed and compared with the qualitative data.

RESULTS: The main driver of the ED staff in this study was to reduce non-acceptable waiting. Signs of non-acceptable waiting are physical densification, contact seeking, and the emergence of critical situations. The staff reacts with frustration, shame, and eventually resignation when they cannot reduce non-acceptable waiting. Waiting management resolves the problems and is done either by reducing actual waiting time by increasing throughput of patient flow through structure pushing and shuffling around patients, or by changing the experience of waiting by calming patients and feinting maneuvers to cover up.

CONCLUSION: To manage non-acceptable waiting is a driving force behind much of the staff behavior at an ED. Waiting management is done either by increasing throughput of patient flow or by changing the waiting experience.