lnu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12345 1 - 50 of 213
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agevall, Lena
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap. Statsvetenskap.
    Jonnergård, Karin
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Ekonomihögskolan, EHV. Ekonomistyrning.
    Management by documents - a risk of de-professionalizing?2007Inngår i: In tension between Organization and Profession: Professionals in Nordic Public Service, Nordic Academic Presss, Lund , 2007, s. 33-56Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    If we have to document our professional action, will we then only perform the actions that we are supposed to document? This question reflects the content of this chapter. The chapter includes a frame of reference for studying control of professionals in organizations and illustration on different types of professional controls.

  • 2.
    Ahl, Johannes
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Karlsmo, Martin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    SJUKSKÖTERSKANS STRESS RELATERAD TILL ARBETSBELASTNING: En enkätsstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Negativ arbetsrelaterad stress är ett ständigt problem i flera samhällssektorer, även så i stor utsträckning inom vårdsektorn. Forskning visar att arbetsrelaterad stress inom vården kan utlösas av flera olika faktorer, bland annat en för hög arbetsbelastning. Långvarig negativ stress kan orsaka utmattningssymtom och utbrändhet.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka stress relaterad till arbetsbelastningen hos allmänsjuksköterskor som arbetar på sjukhusavdelningar.

    Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra sjukhusavdelningar på ett sjukhus i Södra Sverige. Instrumentet Maslach Burnout Inventory- HSS användes för att mäta respondenternas stress. Resultatet redovisades och analyserades med deskriptiv statistik, regressionsanalys och Spearmans rangkorrelationskoefficient.

    Resultat: Resultatet visar att det hos allmänsjuksköterskor finns ett samband mellan arbetsbelastning och stress. Samband uppmättes mellan antal övertidstimmar och utbrändhetsfaktorn ”Otillräcklighet” (p < 0,05), samt mellan känslan av att vara överarbetad och utbrändhetsfaktorn ”Emotionell utmattning” (p < 0,01).  Resultatet visar också att bakgrundsfaktorer som kan kopplas  till privatlivet spelar en mindre roll för sjuksköterskornas upplevda arbetsstress och att det huvudsakligen är arbetsrelaterade faktorer som påverkar upplevelsen av stress.

    Slutsats: Den undersökta populationen lider av stressfaktorer kopplade till arbetsbelastning och låg arbetstillfredsställelse och majoriteten av den undersökta populationen löper en risk att drabbas av utbrändhet. För att bibehålla god vårdkvalité, eller förbättra den ytterligare, bör åtgärder för att sänka arbetsbelastningen och öka arbetstillfredställelsen ses över.

  • 3.
    Ahmady, Soleiman
    et al.
    Shahid Beheshti University of Medical Sciences, Iran;Karolinska Institutet, Sweden.
    Changiz, Tahereh
    Isfahan University of Medical Sciences, Iran.
    Masiello, Italo
    Karolinska Institutet, Sweden.
    Hamadanchi, Arya
    University of Social and Rehabilitation Sciences, Iran.
    Development and psychometrics properties of an instrument for assessing faculty development programs from a broader perspective2016Inngår i: Biosciences Biotechnology Research Asia, ISSN 0973-1245, Vol. 13, nr 1, s. 319-325Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The present study proposed a new instrument for the assessment of the current faculty development programs at Iranian medical universities. Although the literature concerning the subject of faculty development activities has already identified strengths and weakness of such programs, it is still questionable whether these activities can be assessed using a pedagogical and managerial comprehensive approach. Therefore, it was determined to develop an instrument to examine faculty development activities that address all components of programs from planning and implementing to evaluating phases, with the possibility of utilizing this instrument as a tool to assess faculty development activities.

  • 4.
    Akner, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Kunskapsstyrning genom checklistor kan bli farlig sjukvård.2017Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Akner, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Socialstyrelsens kritik beror på bristande uppföljning av äldre personer2017Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Akner, Gunnar
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Sverige ledande på värdebaserad vård2017Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 114, artikkel-id ELSPArtikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige ligger högst i en internationell jämförande studie om värdebaserad vård. Rapporten visar tydligt ambitionerna från ett flertal internationella organ att införa värdebaserad vård för styrningen av sjukvården globalt.

  • 7.
    Akner, Gunnar
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Andersson, Christer
    Umeå University.
    Ekerstad, Niklas
    NU-sjukvården.
    Eliasson, Mats
    Umeå University.
    Gustafson, Yngve
    Umeå University.
    Järhult, Bengt
    Region Östergötland.
    Petersson, Christer
    Region Kronoberg.
    Tjärnström, Johan
    NU-sjukvården.
    von Zur-Mühlen, Bengt
    Uppsala University Hospital.
    Wingstrand, Hans
    Lund University.
    Styrningen har blivit ett hot2016Inngår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, Vol. 25 jul, s. 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Akner, Gunnar
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Andersson, Christer
    Umeå universitet.
    Hallén, Ola
    Karlstads lasarett.
    Järhult, Bengt
    Vårdcentralen Ryd.
    Järhult, Johannes
    Professor em. Jönköping.
    Lind, Helena
    Spec onkologi och palliativ medicin, Stockholm.
    Löfmark, Rurik
    Med dr Gävle.
    Petersson, Christer
    Allmänmedicinare, Växjö.
    Rutegård, Jörgen
    Docent kirurgi, Umeå.
    Sandberg, CG
    Spec psykiatri och företagshälsovård, Stockholm.
    Schmitt, Christian
    Spec allmänmedicin, Sätila.
    Sjögren, Jonas
    Spec allmänmedicin, Västerås.
    Cizinsky, Stella
    Specialist i kardiologi, Örebro.
    Styrud, Johan
    Specialist i kirurgi, Stockholm.
    Svenberg, Torgny
    Specialist i kirurgi, Stockholm.
    Tjärnström, Johan
    Specialist i kirurgi, Trollhättan.
    Westergren, Hans
    Öl, med dr, Smärtrehab, Lund.
    Wingstrand, Hans
    Professor i ortopedi, Lund.
    Zur-Mühlen B, Bengt
    Med dr, öl neurologi, Uppsala.
    Ekerstad, Niklas
    Med dr, spec kardiologi Trollhättan.
    Elisasson, Mats
    Professor, spec internmedicin, Umeå.
    Engström, Sven
    Spec allmänmedicin, Örnsköldsvik.
    Ervander, Cecilia
    Spec allmänmedicin Lund.
    Flordal, Per Anders
    Spec kirurgi, Stockholm.
    Hagström, Bertil
    Spec allmänmedicin, Horred.
    Halldin, Jan
    Specialist i psykiatri och socialmedicin, Stockholm.
    Värdebaserad vård strider sannolikt mot lagen2017Inngår i: Dagens Samhälle, ISSN 1652-6511, artikkel-id 170315Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Akner, Gunnar
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Andersson, Christer
    Umeå universitet.
    Hallén, Ola
    Karlstads lasarett.
    Järhult, Bengt
    Vårdcentralen Ryd.
    Järhult, Johannes
    Professor em. Jönköping.
    Löfmark, Rurik
    Med dr Gävle.
    Petetrsson, Christer
    Allmänmedicinare, Växjö.
    Sandberg, CG
    Spec psykiatri och företagshälsovård, Stockholm.
    Schmitt, Christian
    Spec allmänmedicin, Sätila.
    Sjögren, Jonas
    Spec allmänmedicin, Västerås.
    Styrud, Johan
    Specialist i kirurgi, Stockholm.
    Svenberg, Torgny
    Specialist i kirurgi, Stockholm.
    Cizinsky, Stella
    Specialist i kardiologi, Örebro.
    Tjärnström, Johan
    Specialist i kirurgi, Trollhättan.
    Wingstrand, Hans
    Professor i ortopedi, Lund.
    Ekerstad, Niklas
    Med dr, spec kardiologi Trollhättan.
    Elisasson, Mats
    Professor, spec internmedicin, Umeå.
    Engström, Sven
    Spec allmänmedicin, Örnsköldsvik.
    Ervander, Cecilia
    Spec allmänmedicin Lund.
    Flordal, Per Anders
    Spec kirurgi, Stockholm.
    Hagström, Bertil
    Spec allmänmedicin, Horred.
    Halldin, Jan
    Specialist i psykiatri och socialmedicin, Stockholm.
    Vårdkrisen är egentligen en onödig artefakt.2017Inngår i: Dagens Medicin, E-ISSN 1402-1943, nr 17, 26 April, s. 23-, artikkel-id 170428Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Akner, Gunnar
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ekerstad, Niklas
    Med dr, spec kardiologi Trollhättan.
    Elisasson, Mats
    Professor, spec internmedicin, Umeå.
    Engström, Sven
    Spec allmänmedicin, Örnsköldsvik.
    Ervander, Cecilia
    Spec allmänmedicin Lund.
    Flordal, Per Anders
    Spec kirurgi, Stockholm.
    Hagström, Bertil
    Spec allmänmedicin, Horred.
    Halldin, Jan
    Specialist i psykiatri och socialmedicin, Stockholm.
    Hallén, Ola
    Medicinkliniken, Karlstads lasarett.
    Järhult, Bengt
    Vårdcentralen Ryd.
    Järhult, Johannes
    Professor em. Jönköping.
    Lind, Helena
    Spec onkologi och palliativ medicin, Stockholm.
    Löfmark, Rurik
    Med dr Gävle.
    Petersson, Christer
    Allmänmedicinare, Växjö.
    Rutegård, Jörgen
    Docent kirurgi, Umeå.
    Sandberg, CG
    Spec psykiatri och företagshälsovård, Stockholm.
    Schmitt, Christian
    Spec allmänmedicin, Sätila.
    Sjögren, Jonas
    Spec allmänmedicin, Västerås.
    Styrud, Johan
    Specialist i kirurgi, Stockholm.
    Svenberg, Torgny
    Specialist i kirurgi, Stockholm.
    Tjärnström, Johan
    Specialist i kirurgi, Trollhättan.
    Westergren, Hans
    Öl, med dr, Smärtrehab, Lund.
    Wingstrand, Hans
    Professor i ortopedi, Lund.
    von Zur-Mühlen, Bengt
    Med dr, öl nefrologi, Uppsala.
    Vi står gärna bakom en utfallsbaserad vård2017Inngår i: Dagens Samhälle, ISSN 1652-6511, artikkel-id 170328Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Jörgen Nordenström försöker få det till att vår kritik av värdebaserad vård egentligen handlar om att vi vill ha mer resurser. Han har helt missuppfattat oss, skriver 26 specialistläkare i en replik.

  • 11.
    Akner, Gunnar
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Järhult, Bengt
    Region Östergötland.
    Ekonomiska incitament ska inte kopplas till den enskilde patienten: Replik till Magnus Lind om värdebaserad vård2016Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 113, artikkel-id D4TPArtikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Akner, Gunnar
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Järhult, Bengt
    Region Östergötland, Sweden.
    Värdebaserad vård införs snabbt: värdig efterträdare till NPM?2016Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 113, nr 20, s. 1-3, artikkel-id DXUTArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Akner, Gunnar
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Järhult, Bengt
    Vårdcentralen Ryd.
    Värdebaserad vård utan underlag: Apropå!2016Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 113, nr 21, artikkel-id DZFHArtikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Sustainable gender equality within the Swedish healthcare2013Inngår i: FALF-konferens - Arbetslivets föränderlighet, 2013, s. 3-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the presentation is to discuss whether or not a methodological approach can promote a process of making visible gender equality within the health and medical care.

    Although Sweden has come a long way in making sure that women and men are treated equally in the workplace there are few countries with so obvious gender based occupational segregation. Within Swedish health- and medical care for example 81 per cent of the employees are women. The majority of these work in a hierarchical structure where the lower and intermediate levels primarily are comprised of women. With this point of departure we have studied the construction of gender equality in every day meetings between women and men working in health- and medical care.

    Aim

    The overarching purpose of the study was to describe and problematize the perspective of gender equality within the health- and medical care. Two main questions were posed:

    • How is the aspect of gender equality expressed in work related meetings between women and men working in health care?
    • Which opportunities and hindrances exist for creating sustainable gender equality within the health- and medical care?

    Method

    The empirical material comprised 23 women and men studying health care or public health at Blekinge Institute of Technology. The informants were also working as professional nurses. The study was carried through in two steps. Firstly four introductory lectures were conducted. Two of them were about qualitative methods with a particular emphasis on focus groups as an interview technique. The other two focused on current gender equality research. The informants also deepened their knowledge by reading articles about gender equality. In the second step qualitative interviews in focus groups were conducted. Before these occasions the interviewees had prepared themselves by reading a research report which made it possible to relate the text to personal experiences from working life.

    Result

    The empirical material showed that the knowledge about gender equality differed within the studied group. Most informants considered the problem area of vital importance and stressed the necessity of continual discussions in the workplace. However some of the interviewed had never thought of the issue as they regarded gender equality being a question without any interest. All our informants were aware of the plan of action for equality which is required at the workplace but only few of them had read it or worked actively with the implementation. When the interviewees reflected upon the hierarchical structure in their workplaces a common view was that an obvious difference between women’s and men’s opportunities to influence and exercise domination could be seen.

  • 15.
    Almqvist, Louise
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Andersson, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Sjuksköterskans möte med en patient från ett annat land.: Systematisk litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Människor korsar geografiska gränser av olika anledningar. Sjukvården möter patienter från hela världen. Kulturella uttryck annorlunda än de sjuksköterskan har som norm har tendensen att skapa problem i det omvårdande mötet. Den personcentrerade omvårdnaden riskerar att påverkas negativt när kulturella svårigheter dem emellan måste hanteras.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av patienter födda i ett annat land.

    Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (2008) genomfördes med sökning av artiklar i Cinahl, PubMed och PsycINFO.

    Resultatet: Fyra kategorier. Kulturella skillnader, Brist på kunskap, Känslor och reaktioner och  Språksvårigheter. Annorlunda matvanor, religionsutövande, närvaro av släkt och relationen till döden exemplifierar hur de kulturella skillnaderna påverkade sjuksköterskorna. En känsla av osäkerhet handlade om situationer som sjuksköterskorna beskrev i mötet med patienten från ett annat land när kulturella skillnader fick dem att känna sig obekväma, eller frustrerade. Sjuksköterskorna uttryckte en brist på kunskap inom området och uttryckte önskemål om kulturspecifik utbildning för att höja sin kulturella kompetens. Språksvårigheter var problematiska, främst när anhöriga tolkade för patienten. Ovissheten om översättningens korrekthet och relationen mellan den som översätter och patienten ses som en risk för patientsäkerheten.

    Slutsats: Sjuksköterskan behöver utbildning i kulturell kompetens och att arbetsgivaren behöver bereda utrymme för utbildning.

  • 16.
    Amundsson, Maria
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Åman, Mikael
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Patientflöden till akutmottagningen: En kvantitativ punktprevalensstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Patientbesöken på svenska akutmottagningar ökar. Med ett ökat inflöde av patienter ökar även kraven på vårdpersonalen som arbetar på akutmottagningen. Vid obalans mellan in-, genom- och utflöde skapas risker för crowding, med konsekvenser som ökade väntetider för patienterna, ökade patientsäkerhetsrisker och lidande som följd. Akutsjuksköterskans ansvarsområden innefattar kunskap om patientflöden, patientsäkerhet och att lindra lidande. Ändå finns mycket lite nationell forskning om patientflöden till akutmottagningar.

    Syfte. Syftet med studien var att studera inflödet av patienter till akutmottagningarna vid ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus.

    Metod. Studiens genomfördes som en kvantitativ punktprevalensstudie med en induktiv ansats. Studien innefattar analys av data från två akutmottagningar inom Region Dalarna, n=201.

    Resultat. Över 70 procent av patienterna som sökte till akutmottagningarna hade haft en tidigare vårdkontakt. Det var vanligast att yngre patienter hade sökvägen eget initiativ och att äldre hade sökvägen ambulans. Det var fler män än kvinnor som kom från vårdcentralen med remiss. Patienter som hade en annan vårdkontakt före besöket hade en högre medicinsk prioritet eller högre risk för inläggning än de patienter som kom på eget initiativ.

    Slutsats. Ett fysiskt möte med annan vårdpersonal kan ha stor betydelse för att minska inflödet av patienter till akutmottagningen. Att en stor del av patienterna blir hänvisade till akutmottagningen kan vara ett tecken på att det saknas kapacitet inom hälso- och sjukvården för att behandla patienter med icke akuta besvär.

  • 17.
    Andersson, Pierre
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Sundvall, Alexandra
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Upplevelsen Av Att Vara Nyutexaminerad Sjuksköterska Under Det Första Yrkesverksamma Året: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Den nyutexaminerade sjuksköterskan har under tre år samlat på sig teoretisk kunskap och ska nu ge sig ut i arbetslivet och ge god och patientsäker vård. Hur första tiden i yrket upplevs har betydelse för hur den kommande rollen som professionell sjuksköterska blir.

    Syfte:Att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever första åretsom legitimerad sjuksköterska.

    Metod:Litteraturstudie med systematisk datainsamling och urval med tio vetenskapliga artiklar.

    Resultat:Den första tiden i yrket visade sig innebära nervositet, stress och en känsla av att vara otrygg. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde under de första månaderna i yrket en frustration. Detta på grund av brist averfarenhetsbaserad kunskap och att deras prestationer inte matchar med förväntningarna från patienter såväl som kollegor.

    Slutsatser:För att övergången skall vara tillfredsställande måste många delar fungera under första året. Arbetsintroduktion, handledning och kollegor gjorde stor inverkan på hur första året upplevdes. En vanligt förekommande uppgift är att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever brist på klinisk kunskap, denna kunskap utvecklas med hjälp av erfarenhet i yrket. Litteraturstudien visar att nyutexaminerade är i behov av stöd och support för att få en bra start i yrket. Därför anses det vara av vikt att stötta varandra under första tidenför att öka trivseln och undvika att sjuksköterskor slutar

  • 18.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Olsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Hundar och deras hälsoeffekter: En litteraturstudie om hundars påverkan på hälsan hos personer med demens2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en sjukdom som drabbar ungefär var femte person över 80 år. På senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. Vårdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvården med få eller inga biverkningar.

    Syfte: Syftet var att undersöka vårdhundars påverkan på äldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie.

    Metod: En litteraturstudie baserad på 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jämfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanställas.

    Resultat: Vårdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter påden fysiska och fysiologiska kroppen.

    Slutsatser: Studiens slutsats är att vårdhund kan ha positiva effekter på hälsan hos dementa.Det krävs mer forskning för att kunna komma fram till om vårdhund är en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersätta vissaläkemedel.

  • 19.
    Anell, Anders
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Nylinder, Pia
    Lund University, Sweden.
    Glenngård, Anna H.
    Lund University, Sweden.
    Vårdval i primärvården: jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar2012 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Appelros, Sara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Samvetsstress och utbrändhet hos sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetsrelaterad stress i vården har beskrivits som en specifik form av stress som uppkommer då omoraliska handlingar och etiskt svåra situationer leder till dåligt samvete och vidare till samvetsstress. Samband mellan samvetsstress och utbrändhet har påvisats i tidigare studier.

    Syfte: Att undersöka förekomsten av och sambandet mellan samvetsstress och utbrändhet hos sjuksköterskor och distriktssköterskor som arbetar i kommunal hemsjukvård.

    Metod: Studien genomfördes genom en kvantitativ tvärsnittsstudie med hjälp av en enkät. Studien genomfördes på 84 sjuksköterskor och distriktssköterskor i kommunal hemsjukvård inom en kommun i södra Sverige och svarsfrekvensen var 79 procent.  

    Resultat: Resultatet visade att samvetsstress samt utbrändhet förekom hos sjuksköterskor. Det sågs ett signifikant samband mellan samvetsstress och utmattning (r=0,69, p<0,001). Av deltagarna sågs 27,4 procent (n=23) vara i riskzon för utmattning. Samvetsstress uppkom när vårdarbetet upplevdes så krävande att det inte fanns ork att ägna tid åt den egna familjen. Känslor av dåligt samvete förekom hos 60,7 procent (n=51) av deltagarna när de inte hann ge den vård som patienten behöver men att de uppgav sig sällan bevittna att en patient skadas eller kränks. Av sjuksköterskorna uppgav 22,6 procent (n=19) att de ofta eller varje dag utsätts för oförenliga krav i arbetet. Resultatet visade en ökad känsla av trötthet hos deltagarna där 47,7 procent (n=40) uppgav att de ofta känner sig utslitna och trötta efter arbetet. Vidare uppgav 40,4 procent (n=34) att de vissa dagar var trötta innan arbetet.

    Slutsats: Samvetsstress och utbrändhet förekommer hos sjuksköterskor som arbetar i kommunal hemsjukvård. Sjuksköterskor upplever dåligt samvete då de inte hinner ge den vård som patienten behöver och då de utsätts för oförenliga krav i arbetet. Över hälften av deltagarna upplever ett ökat behov av avkoppling efter arbetet samtidigt som de flesta upplever sig klara av påfrestningar i arbetet bra.

  • 21.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Lärande utvärdering i ESF-projektet Kompetens i vård och omsorg, KIVO: Slutrapport2014Rapport (Fagfellevurdert)
  • 22.
    Aronsson, Edvin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Broman, Robin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    UPPLEVELSER AV INTRODUKTIONSTIDEN FÖR NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKOR: En studie baserad på förbättringsarbeten2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 23.
    Ask, Samuel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). 9008250814.
    Olsson, Tobias
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Postoperativ smärtbehandling på sjukhus: Sjuksköterskor erfarenheter2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Postoperativ smärta är ett återkommande fenomen trots mängden av tillgängliga behandlingsmetoder. Otillräcklig eller utebliven postoperativ smärtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vårdtiden längre än nödvändigt för patienten. Den förlängda vårdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten.

    Syfte

    Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling av patienter som vårdas på sjukhus.

    Metod

    En systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smärtbehandling sammanställts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.

    Resultat

    Två teman med två kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. Underlättande faktorer med kategorier Vårdrelation och Kunskap och Kompetens.

    Slutsats

    Tidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smärtbehandlingen då det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann från själva behandlingen. En god mellanmänskligrelation mellan sjuksköterskor och patient upplevdes som den mest övergripande underlättande faktorn för sjuksköterskor arbete. 

  • 24.
    Asp, Margareta
    et al.
    Mälardalen University, Sweden.
    Wiklund Gustin, Lena
    Mälardalen University, Sweden.
    Almerud Österberg, Sofia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Hörberg, Ulrica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Lindberg, Elisabeth
    University of Borås, Sweden.
    Palmér, Lina
    University of Borås, Sweden.
    ”Samvetsstress och dåliga villkor bakom sjuksköterskeflykten”2017Inngår i: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447, nr 2017-05-04Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nyttoanalys - nytt vårdinformationssystem i Landstinget Dalarna2017Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Barbabella, Francesco
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    [ Review of ] Alison Pilnick, Jon Hindmarsh, Virginia Teas Gill (eds.): Communication in Healthcare Settings. Policy, Participation and New Technologies2013Inngår i: Czech Sociological Review, ISSN 1210-3861, Vol. 3, s. 485-487Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Barbabella, Francesco
    et al.
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Chiatti, Carlos
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy ; Lund University.
    Di Rosa, Mirko
    Marche Polytechnic University, Italy ; National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    La bussola di NNA: lo stato dell'arte basato sui dati2015Inngår i: L'assistenza agli anziani non autosufficienti in Italia: 5° Rapporto, Un futuro da ricostruire / [ed] N.N.A., Rimini: Maggioli Editore, 2015, s. 15-33Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 28.
    Barbabella, Francesco
    et al.
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Chiatti, Carlos
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy ; Marche Polytechnic University, Italy ; Lund University.
    Di Rosa, Mirko
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA).
    Gori, Cristiano
    Università Cattolica del Sacro Cuore, Italy ; Istituto per la ricerca sociale, Italy ; London School of Economics, UK.
    La bussola di N.N.A.: lo stato dell'arte basato sui dati2013Inngår i: L'assistenza agli anziani non autosufficienti in Italia: 4° Rapporto, Tra crisi e ripartenza / [ed] N.N.A., Rimini: Maggioli Editore, 2013, s. 11-28Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 29.
    Barbabella, Francesco
    et al.
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Chiatti, Carlos
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy ; Marche Polytechnic University, Italy ; Lund University.
    Di Rosa, Mirko
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Pelliccia, Laura
    Alcuni profili dell’assistenza nelle regioni2013Inngår i: L'assistenza agli anziani non autosufficienti in Italia: 4° Rapporto, Tra crisi e ripartenza / [ed] N.N.A., Rimini: Maggioli Editore, 2013, s. 29-43Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 30.
    Barbabella, Francesco
    et al.
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Di Rosa, Mirko
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy ; Marche Polytechnic University, Italy.
    Lamura, Giovanni
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Come opera l’assistenza domiciliare negli altri paesi europei?2013Inngår i: Welfare Oggi, ISSN 2240-3590, nr 4, s. 30-34Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Barbabella, Francesco
    et al.
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Efthymiou, Areti
    Eurocarers, Belgium.
    Poli, Arianna
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Lancioni, Cristina
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Andréasson, Frida
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Salzmann, Benjamin
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    Hanson, Elizabeth
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Döhner, Hanneli
    Eurocarers, Belgium.
    Goodwin, Frank
    Eurocarers, Belgium.
    Lamura, Giovanni
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    A multilingual web platform supporting informal carers in 27 EU member states2015Inngår i: Broader, bigger, better: AAL solutions for Europe. Proceedings of the 6th AAL Forum 2014 / [ed] Adrian Curaj & Ioana Trif, Bucharest: UEFISCDI , 2015, s. 169-172Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Informal care is a hot topic in research and policy agendas at European and national level, since it greatly contributes to the sustainability and efficiency of national health care systems. A specific intervention – part of the wider INNOVAGE project funded by FP7 – was planned for developing and testing a new multilingual web platform for informal carers of dependent older people in the EU-27. Preliminary results of the pilot study, conducted in Italy, Germany and Sweden will be discussed. The final platform will be accessible in all official languages of the EU-27 and publicly available in spring 2015.

  • 32. Berg, Katarina
    et al.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Linköpings universitet, Ersta Sköndal University College .
    Kjellgren, Karin
    Postoperative recovery from the perspective of day surgery patients: A phenomenographic study.2013Inngår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 50, nr 12, s. 1630-1638Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Today, many patients undergo surgical procedures in a day surgery setting. The shift from inpatient care to care at the patients' own home following discharge places various demands on patients and their families during the recovery process. There is a need for knowledge of how the postoperative recovery process is perceived, as research indicates a lack of support for patients managing recovery at home. OBJECTIVE: To explore day surgery patients' different perceptions of postoperative recovery. DESIGN: A qualitative design with a phenomenographic approach was used. METHODS AND SETTINGS: Semi-structured interviews with 31 patients undergoing an orthopaedic, general or urologic day surgical procedure were carried out face to face at the patients' homes, 11-37 days post-discharge. Patients were recruited from two day surgery settings: one private unit and one unit associated with a local county hospital. RESULTS: The patients perceived postoperative recovery as comprising internal and external prerequisites and implying changes in ordinary life with varying levels of support. The effective production at the day surgery unit was perceived as having an impact on patients' prerequisites for recovery. The results are elucidated in three descriptive categories: 'Conditions for recovery at home', 'The rollback to ordinary life' and 'Being a cog in a flow of care'. CONCLUSIONS: The postoperative phase seems to be a weak link in day surgery care. From the patients' perspective, postoperative recovery following day surgery implies extensive responsibility at home. Patients need knowledge and understanding concerning what constitutes the normal range in recovery and how to manage self-care following their specific surgical procedure.

  • 33.
    Bergdahl, Elisabeth
    et al.
    Erstaköndal Högskola.
    Benzein, Eva
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Ersta Sköndal Univ Coll, Dept Palliat Care Res, Stockholm, Sweden.
    Ternestedt, Britt-Marie
    Ersta Sköndal Högskola.
    Elmberger, Eva
    Ersta Sköndal Högskola.
    Andershed, Birgitta
    Ersta Sköndal Högskola.
    Co-creating possibilities for patients in palliative care to reach vital goals: a multiple case study of home-care nursing encounters2013Inngår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 20, nr 4, s. 341-351Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Co-creating possibilities for patients in palliative care to reach vital goals – a multiple case study of home-care nursing encountersThe patient’s home is a common setting for palliative care. This means that we need to understand current palliative care philosophyand how its goals can be realized in home-care nursing encounters (HCNEs) between the nurse, patient and patient’srelatives. The existing research on this topic describes both a negative and a positive perspective. There has, however, been areliance on interview and descriptive methods in this context. The aim of this study was to explore planned HCNEs in palliativecare. The design was a multiple case study based on observations. The analysis includes a descriptive and an explanation buildingphase. The results show that planned palliative HCNEs can be described as a process of co-creating possibilities for thepatient to reach vital goals through shared knowledge in a warm and caring atmosphere, based on good caring relations. However,in some HCNEs, co-creation did not occur: Wishes and needs were discouraged or made impossible and vital goals werenot reached for the patients or their relatives. Further research is needed to understand why. The co-creative process presentedin this article can be seen as a concretization of the palliative care ideal of working with a person-centered approach.

  • 34.
    Bergström, Jennie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Blum, Alexandra
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    En kvinnas tysta hemlighet: En studie om våldsutsatta kvinnors upplevelser2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 35.
    Bremer, Anders
    University of Borås, Sweden.
    Dagens ambulanssjukvård2016Inngår i: Prehospital akutsjukvård, Stockholm: Liber, 2016, 2, s. 48-64Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Bremer, Anders
    University of Borås, Sweden.
    Ett överväldigande ansvar: att vara närstående vid hjärtstopp2010Inngår i: PreHospenkonferensen. Träffsäker bedömning och god vård, 2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Denna fenomenologiska livsvärldsstudie beskriver sju närståendes erfarenheter av att en nära person drabbats av hjärtstopp i hemmet eller ute i samhället. Resultatet visade hur närstående plötsligt upplevde kontrollförlust och en känsla av overklighet. De upplevde sig ensamt ansvariga, otillräckliga och med svårigheter att möta ett överväldigande ansvar. I den ensamma och utsatta situationen blev allt kaotiskt, ångestfyllt och omtumlande. När ambulanspersonal anlände väcktes närståendes hopp. Beroende på vilken föreställning eller kunskap närstående hade om patientens tillstånd kastades de mellan förhoppningar om överlevnad och tvivel över det meningsfulla med livräddande åtgärder. Efter händelsen kände sig närstående ofta lämnade ensamma med oro och frågor inför framtiden. Oron motverkade välbefinnande och hotade viktiga värden i ett gott liv eftersom de riskerade att bli ensamma i sorg efter den döde, eller i oro för den överlevandes framtid. Närstående försummade egna och viktiga behov. Resultatet visar att ambulanspersonal har en prima facie plikt att stödja närstående i samband med en patients hjärtstopp och död. Detta förutsätter uppmärksamhet, känslighet och öppenhet inför närståendes outsagda eller uttryckliga frågor och behov. Vid dödsfall i hemmet bör ambulanspersonal finnas till hands så länge som det krävs för att hjälpa närstående i kris.

  • 37.
    Bremer, Anders
    et al.
    University of Borås, Sweden.
    Jimenéz-Herrera, Maria
    Rovira i Virgili University, Spain.
    Axelsson, Christer
    University of Borås, Sweden.
    Burjalés Martí, D
    Rovira i Virgili University, Spain.
    Sandman, Lars
    University of Borås, Sweden.
    Casali, Luca
    Queensland University of Technology, Australia.
    Ethical values in emergency medical services: A pilot study2015Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 22, nr 8, s. 928-942Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Ambulance professionals often address conflicts between ethical values. As individuals’values represent basic convictions of what is right or good and motivate behaviour, research is neededto understand their value profiles.

    Objectives: To translate and adapt the Managerial Values Profile to Spanish and Swedish, and measure thepresence of utilitarianism, moral rights and/or social justice in ambulance professionals’ value profiles inSpain and Sweden.

    Methods: The instrument was translated and culturally adapted. A content validity index was calculated.Pilot tests were carried out with 46 participants.

    Ethical considerations: This study conforms to the ethical principles for research involving humansubjects and adheres to national laws and regulations concerning informed consent and confidentiality.

    Findings: Spanish professionals favoured justice and Swedish professionals’ rights in their ambulanceorganizations. Both countries favoured utilitarianism least. Gender differences across countries showedthat males favoured rights. Spanish female professionals favoured justice most strongly of all.

    Discussion: Swedes favour rights while Spaniards favour justice. Both contexts scored low onutilitarianism focusing on total population effect, preferring the opposite, individualized approach of therights and justice perspectives. Organizational investment in a utilitarian perspective might jeopardizeambulance professionals’ moral right to make individual assessments based on the needs of the patientat hand. Utilitarianism and a caring ethos appear as stark opposites. However, a caring ethos in its turn might well involve unreasonable demands on the individual carer’s professional role. Since both the justiceand rights perspectives portrayed in the survey mainly concern relationship to the organization and peerswithin the organization, this relationship might at worst be given priority over the equal treatment andmoral rights of the patient.

    Conclusion: A balanced view on ethical perspectives is needed to make professionals observant and readyto act optimally – especially if these perspectives are used in patient care. Research is needed to clarify howjustice and rights are prioritized by ambulance services and whether or not these organization-related valuesare also implemented in patient care.

  • 38.
    Bremer, Anders
    et al.
    University of Borås, Sweden.
    Jonasson, Lise-Lotte
    University of Borås, Sweden.
    Sandman, Lars
    Linköping University, Sweden;University of Borås, Sweden.
    Chefers etiska värderingar2016Inngår i: Ledarskap i äldreomsorgen: Att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar / [ed] Lotta Dellve, Maria Wolmesjö, Borås: Högskolan i Borås, 2016, s. 43-56Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Det övergripande syftet med denna rapport är att beskriva chefers etiska värderingar, dilemman och organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett värdebaserat ledarskap i såväl kommunal som privat äldreomsorg.

    Det empiriska materialet består av en omfattande enkätstudie till nästan 500 studerande inom ramen för den nationella ledarutbildningen för chefer inom äldreomsorgen vid Högskolan i Borås under perioden 2013 till 2015. Utbildningen gavs på uppdrag av Socialstyrelsen och omfattade 30 högskolepoäng med två års studier på kvartsfart. Samtliga studerande var yrkesverksamma som chefer och ledare inom kommunal eller privat äldreomsorg i södra Sverige. Metoder som använts i bearbetning och analys av materialet är deskriptiva, jämförande och analytiska med regressionsmodeller och SEM-analys.

    Resultatet visar på att cheferna – oavsett utbildningsbakgrund, värderade följande etiska värden högst: att inte skada, respekt för individen och rätten till konfidentialitet. Värdedilemman i chefsarbetet är dock vanligt och sammanlänkat med andra utmaningar i arbetet, särskilt med utmaningar som rör hantering över organisationsnivåer (buffertproblem och containerproblem) och av olika ansvarsområden (logikkonflikter). Inom privat verksamhet skattade de medverkande cheferna värdekonflikter och andra utmaningar i lägre grad än chefer inom kommunal verksamhet.

    De flesta chefer var nöjda med hur de kunde fullfölja sitt ansvar för utveckling av verksamheten avseende värdegrund, kvalitet, processer, dagligt arbete, brukarmedverkan, brukarsäkerhet och arbetsmiljö. De flesta skattade också att de arbetade i mycket hög grad med strukturering och utveckling av dessa frågor.

    Stödresurser minskade upplevelsen av värdekonflikter, men det fanns skillnad i betydelsen relaterat till chefers grundprofession. Det organisatoriska stödet var också tydligare för chefer inom privat verksamhet. Organiserade stödresurser hade stor betydelse för hållbart integrerat och värdeskapande ledarskap samt för aktiva ledningsstrategier. Även sambandet mellan hållbart ledarskap och aktiva ledarstrategier modererades av grundprofession, där sambandet var moderat negativt för chefer med social grundutbildning. Det tycks således finnas ett utbildningsbehov bland äldreomsorgens chefer och behov av ett utvecklat stöd från arbetsgivaren då det varierar avseende omfattning, inriktning och nivå mellan kommunal och privat verksamhet.

    Sammanfattningsvis har chefer i äldreomsorgen många olika värden, på olika nivåer och utifrån olika perspektiv att förhålla sig till i sitt ledarskap. Att hantera och utveckla förståelse för dessa är utmanande i chefskapet och värdedilemman är vanliga. Majoriteten av cheferna i denna studie beskriver dock generellt en aktiv och god hantering och organisering av dessa. Konstateras att en integrerad förståelse och hantering, samt goda organisatoriska stödresurser tycks bidra till mer hållbart och värdeskapande ledarskap.

  • 39.
    Bremer, Anders
    et al.
    University of Borås, Sweden.
    Jonasson, Lise-Lotte
    University of Borås, Sweden.
    Sandman, Lars
    University of Borås, Sweden.
    Ethical values among managers in elderly care2015Inngår i: The Dilemmas for Human Services 2015: Organizing, Designing and Managing. 18th International Research Conference in Växjö, 2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 40.
    Broberg Danielsson, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Fossdal Finnas, Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO). eHälsoinstitutet.
    Nilsson, Lina
    Blekinge Tekniska Högskola ; Landstinget i Blekinge.
    Professionernas behov av kompetens inom eHälsa: Både befintlig och blivande personal inom hälsa, vård och omsorg2016Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Broberg Danielsson, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Hafström, Angelica
    Innovare R&D AB, Sweden.
    Kompetensutveckling eHälsa: vilken kompetens behövs för vem och hur?2015Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I olika sammanhang och rapporter framkommer behov av ökad kompetens inom eHälsa. För att kartlägga vilken utbildning som finns samt hur behovet av kompetensutveckling inom eHälsa ser ut nationellt arrangerades vid VITALIS i Göteborg 23 april en workshop. Syftet var att påbörja en diskussion och kartläggning kring behov av kompetensförsörjning inom eHälsa, för att få upp ögonen för frågan och främja utveckling inom området. Målen med workshopen var att gemensamt besvara frågor om hur behovet av utbildning ser ut för olika intressenter samt hur och av vem utbildning bör erbjudas. På workshopen deltog omkring 30 personer som representerade landsting, kommun, regionförbund, IT-konsulter, myndigheter, arbetsgivarorganisation, fackförbund och akademi. Workshopen inleddes med en kort presentation av begreppet eHälsa, ämnena Medicinsk Informatik och Hälsoinformatik. eHälsobegreppet sattes även i ett större utvecklingsskontext med utgångspunkt i framtida utmaningar och ledningssystemet ”God Vård”. Befintliga utbildningar inom eHälsa presenterades därefter. Deltagarna delades sedan in i grupper som fick diskutera vilka ämnen som ska ingå i en eHälsoutbildning, för vilka målgrupper ämnet är relevant och i vilken form utbildning ska ges till olika målgrupper. Det finns redan idag en del utbildningar inom eHälsa. Utbildning inom eHälsa bedrivs vid 8 lärosäten och flera andra aktörer. Utbildningarna skiljer sig åt i längd, omfattning, målgrupp, form och innehåll. Det finns bl a fristående kurser, inslag av eHälsa i professionsutbildning, utbildningsprogram och uppdragsutbildning. Grupperna var eniga om att det finns behov av kompetensutveckling inom eHälsa. Alla behöver kunna allt av de ämnen som identifierades i grupperna, men i olika omfattning. Vad man behöver ha mest kunskap om beror på vilken roll man har i förhållande till eHälsa. Utbildning inom eHälsa bör ges i olika former: informell, icke formell och formell. Resultatet visar att det finns behov av fortsatt kartläggning kring hur utbildningen i dessa former till olika roller bör se ut. Utmaningar är också hur det ska genomföras och vem som ska ta ansvar för att kompetensutveckling sker. Detta behöver utredas, förtydligas och styras om det ska hända något. Mot bakgrund av den ökade digitaliseringen inom en vård och omsorg som står inför stora förändringar, behöver frågan om utbildning inom eHälsa lyftas i flera olika sammanhang och komma upp på agendan.

    Förslag på fortsatta tänkbara initiativ:

    • Kommunicera och diskutera resultaten av denna workshop

    • Fortsatt kartläggning för att tydliggöra kompetensbehov för olika roller

    • Utveckla kompetensutvecklingsmodell som stöd för långsiktigt lärande

    • Fortsatt arbete för att tydliggöra ansvarsfrågan kring kompetensutveckling

    • Nationellt lyfta eHälsa som en tydlig del i professionernas kompetensutveckling

    • Uppföljningsaktivitet kring kompetensutveckling inom eHälsa på VITALIS 2016

    • Bilda en grupp på t ex LinkedIn för de som är intresserade av att driva utvecklingen

    för ökad kompetens inom eHälsa

    • Bilda ett nätverk för utbildningsaktörer inom eHälsa

  • 42.
    Brunt, David
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Centre for Evidence-based Psychosocial Interventions for people with severe mental illness CEPI, Sweden.
    Hansson, Lars
    Lund University, Sweden ; Centre for Evidence-based Psychosocial Interventions for people with severe mental illness CEPI, Sweden.
    Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser2014 (oppl. 2)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den psykiatriska vården och det offentliga stödsystemet för personer med psykisk funktionsnedsättning är i dag huvudsakligen ett samhälls­baserat servicesystem med tyngdpunkt i öppna vårdformer. Det finns emellertid uppenbara brister i systemets förmåga att möta vård- och stödbehovet hos dessa personer,liksom det finns övergripande brister i deras livssituation i samhället som helhet. Trots omfattande reformer kännetecknas fortfarande situationen för personer med psykiska funktionshinder i många avseenden av diskriminering och andra former av stigmatisering samt ekonomisk, social och politisk marginalisering och maktlöshet. Upplevelser av bristande medinflytande och kontroll över den egna vård- och stödsituationen påverkar dem också negativt.

    Trots svårigheter att implementera evidensbaserade och effektiva insatser samt starka vetenskapliga belägg för att de reformer som genomdrivits i syfte att förbättra livssituationen i många avseenden inte har nått målen, finns det ändå anledning till optimism. Det här är den andra reviderade upplagan av boken, och här redovisas rehabiliteringsinsatser och andra interventioner som visar att det finns effektiva sätt att förändra situationen.

    Att leva med psykisk funktionsnedsättning vänder sig till studerande inom sociala eller vårdinriktade högskoleutbildningar,men också till personer inom vård- och stödverksamheter som i arbetet möter personer med psykiska funktionsnedsättningar.

  • 43.
    Brunt, David
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Rask, Mikael
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Validation of the Verbal and Social Interaction questionnaire: carers' focus in the carer–resident relationship in supported housing facilities for persons with psychiatric disabilities (VSI-SH)2013Inngår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 20, nr 3, s. 279-285Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A questionnaire to measure the verbal and social interactions between carers and residents in supported housing facilities for persons with psychiatric disabilities has been developed. It is an adaptation of a questionnaire originally used in a forensic psychiatric setting. The aim of the present study was thus to investigate the construct validity and the reliability of this new version of the Verbal and Social Interactions questionnaire for use in supported housing facilities (VSI-SH). Two hundred and twenty-three carers from municipal and privately run housing facilities completed the questionnaire. A factor analysis was performed, which resulted in six factors. The number of items was reduced from the original 47 to 30 in order to minimize factorial complexity and multiple loadings. The reliability was tested with Cronbach's alpha and good internal consistency for the questionnaire and five of the six factors was found. The resulting six factors and the items were compared to the conceptual model and four of the six factors corresponded well with the categories in this original theoretical model. The questionnaire can be a useful contribution to the study of interactions between carers and residents in supported housing facilities for persons with psychiatric disabilities.

  • 44.
    Brüggemann, A. Jelmer
    et al.
    Linköping University, Sweden.
    Swahnberg, Katarina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Linköping University, Sweden.
    Wijma, Barbro
    Linköping University, Sweden.
    A first online intervention to increase patients’ perceived ability to act in situations of abuse in health care: reports of a Swedish pre-post study2015Inngår i: BMC Medical Ethics, ISSN 1472-6939, E-ISSN 1472-6939, Vol. 16, artikkel-id 35Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Efforts to counteract abuse in health care, defined as patient-experienced abuse, have mainly focused on interventions among caregivers. This study is the first to test an online intervention focusing on how patients can counteract such abuse. The intervention aimed at increasing patients’ intention and perceived ability to act in future situations where they risk experiencing abuse.

    Methods

    Participants were recruited through a nephrology clinic in Sweden. The intervention consisted of an online program that aimed to stimulate patients to think of possible actions in situations in which they risk experiencing abuse. The program comprised stories and exercises in text and comic form. The participants filled out a questionnaire immediately before and after going through the program, as well as during follow-up four to eight weeks later.

    Results

    Forty-eight patients (39 %) participated in the study and spent, on average, 41 min responding to questions and going through the program. Both men and women, of various ages and educational backgrounds, participated. An increase in participants' self-reported ability to identify opportunities to act in a given situation was seen immediately afterwards, as well as during follow up.

    Conclusion

    The current study suggests that it is feasible and most likely useful to a variety of patients to work with the provided material that has the aim of counteracting abuse in health care. It would be of interest to further develop ways of using comics and to test similar interventions in other health care settings.

  • 45.
    Brüggemann, Jelmer
    et al.
    Linköping University.
    Swahnberg, Katarina
    Linköping University.
    Anmälningsplikt för kränkningar bör inkluderas i lex Maria2011Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 108, nr 5, s. 217-217Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Lex Maria bör bygga på ­samma filosofi som lex Sarah, och det systemtänkande som lex Maria är född ur bör gälla för ­kränkningar lika väl som för rent medicinska misstag.

  • 46.
    Burström, Lena
    et al.
    Uppsala University, Sweden.
    Starrin, Bengt
    Karlstad University, Sweden.
    Engström, Marie-Louise
    Uppsala University, Sweden.
    Thulesius, Hans
    Lund University, Sweden;Region Kronoberg, Sweden.
    Waiting management at the emergency department - a grounded theory study.2013Inngår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 13, s. 1-10, artikkel-id 95Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: An emergency department (ED) should offer timely care for acutely ill or injured persons that require the attention of specialized nurses and physicians. This study was aimed at exploring what is actually going on at an ED.

    METHODS: Qualitative data was collected 2009 to 2011 at one Swedish ED (ED1) with 53.000 yearly visits serving a population of 251.000. Constant comparative analysis according to classic grounded theory was applied to both focus group interviews with ED1 staff, participant observation data, and literature data. Quantitative data from ED1 and two other Swedish EDs were later analyzed and compared with the qualitative data.

    RESULTS: The main driver of the ED staff in this study was to reduce non-acceptable waiting. Signs of non-acceptable waiting are physical densification, contact seeking, and the emergence of critical situations. The staff reacts with frustration, shame, and eventually resignation when they cannot reduce non-acceptable waiting. Waiting management resolves the problems and is done either by reducing actual waiting time by increasing throughput of patient flow through structure pushing and shuffling around patients, or by changing the experience of waiting by calming patients and feinting maneuvers to cover up.

    CONCLUSION: To manage non-acceptable waiting is a driving force behind much of the staff behavior at an ED. Waiting management is done either by increasing throughput of patient flow or by changing the waiting experience.

  • 47.
    Bygdén, Evelina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    Rönn, Kristina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV).
    När livet vänds upp och ner: En litteraturstudie om anhörigas upplevelser och behov av stöd när en familjemedlem insjuknar och omhändertas av akutsjukvården.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akut sjukdom eller skada inträffar ofta oväntat och kan kräva ett akut omhändertagande. När anhöriga upplever det akuta omhändertagandet uppstår både känslor och behov, vilka behöver bli mötta och tillgodosedda för att anhöriga inte ska uppleva ohälsa.

    Sjuksköterskans förståelse för anhörigas situation skapar möjlighet för bra bemötande och stöd anpassat till situationen anhöriga befinner sig i.

    Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser och behov av stöd när en familjemedlem insjuknar och omhändertas av akutsjukvården.

    Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Studien har utgått från kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Hällgren Graneheims (2012) beskrivning.

    Resultat: I studien framkom det fyra kategorier och åtta underkategorier vilka beskriver upplevelse och behov hos anhöriga. Hur de anhörigas behov möttes inverkade på hur situationen upplevdes, vilket i sin tur kunde spegla hur anhörigas upplevelser inverkade på patienten.

    Slutsats: Ett akut omhändertagande upplevs individuellt. Känslomässigt kaos och ovetskap är vanligt beskrivna upplevelser i det akuta omhändertagandet. Anhörigas upplevelser påverkas till stor del av hur de behov som uppstår möts och tillgodoses. Sjuksköterskan kan genom medvetenhet och kunskap om upplevelserna bemöta anhöriga på bästa möjliga sätt och underlätta situationen för de anhöriga.

  • 48.
    Campbell, John
    et al.
    Tokyo University, Japan ; University of Michigan, USA.
    Ikegami, Naoki
    Keio University, Japan.
    Gori, Cristiano
    London School of Economics, UK ; Catholic University of Milan, Italy.
    Barbabella, Francesco
    National Institute of Health and Science on Ageing (INRCA), Italy.
    D'Amico, Francesco
    London School of Economics, UK.
    Holder, Holly
    The Nuffield Trust, UK.
    Ishibashi, Tomoaki
    Dia Foundation for Research on Ageing Societies, Japan.
    Johansson, Lennarth
    Jönköping University.
    Komisar, Harriet
    AARP’s Public Policy Institute, USA.
    Ring, Magnus
    Lund University.
    Theobald, Hildegard
    University of Vechta, Germany.
    How different countries allocate long-term care resources to older users: a comparative snapshot2016Inngår i: Long-term care reforms in OECD countries: Successes and failures / [ed] Cristiano Gori, José-Luis Fernandez, Raphael Wittenberg, Bristol: Policy Press, 2016, s. 47-76Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Carlsson, Jörg
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Kalmar County Hospital.
    Geht auch weniger? Stand der Diskussion in Schweden: "Is it possible to do less?" the current state of the debate in Sweden2013Inngår i: Zeitschrift fur Evidenz, Fortbildung und Qualitat im Gesundheitswesen, ISSN 1865-9217, E-ISSN 2212-0289, Vol. 107, nr 2, s. 140-147Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The question "Is it possible to do less?" and the claim "Less is more!" can be answered and construed in different ways. One possible interpretation, which is well established in the Swedish health system, is "Accomplishing more (of the things that are important) by doing less (of the things that are dispensable)". Essentially, this is the basis of prioritisation in Swedish health care. While the concept of prioritisation is very well established in Sweden, the discussion about prioritising in Germany has always been difficult. It is, from a Swedish perspective, unclear why, of all things, health care should be exempted from prioritisation which otherwise is a necessity concerning all aspects of human and societal life. Some conditions complicate prioritisation in German health care, including the system of private and statutory health insurance and economic incentives which do not reward procedures based on indications. It will be argued that the Swedish health care system is more effective than the German not at least because of the system of prioritisation that allows for providing more necessary and essential health care instead of offering unnecessary and dubious procedures, thereby also improving patient outcome.

  • 50.
    Carlsund, Åsa
    et al.
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA) ; Mid Sweden University.
    Johansson, Pauline
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Hammare, Ulf
    Swedish Family Care Competence Centre (NKA) ; Ersta Sköndal Bräcke University College.
    Hanson, Elizabeth
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV). Swedish Family Care Competence Centre (NKA).
    Support for children as next of kin and systematic follow up: group leaders’ and managers’ perspectives within non-profit organizations in Sweden2017Inngår i: Open Family Studies Journal, ISSN 1874-9224, Vol. 9, s. 49-59, artikkel-id TOFAMSJ-9-49Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Method: The aim of this study was to explore the systematic follow up of supportive activities in non-profit organizations targeted at childrenas next of kin. Managers and group leaders were interviewed, and findings were content analysed.

    Result: The findings indicated that a child focus, education, safety and trust were important. These factors were observed as the primarytasks and the key reason for being involved in supportive activities. Managers expressed concern about not retaining funding, if the organization was unable to demonstrate the effects of their activities. Namely, to enhance the health and wellbeing of children. In order to continuously develop their work most organisations explained that they used some form of system for follow up. However,there was a wide variation in how non-profit organizations worked with follow ups.

    Conclusion: Overall, it was evident that there was a major need for education and support in this area.

12345 1 - 50 of 213
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf