lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Almazidou, Maria
    et al.
    Anderberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Borg, Mattias
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Kainulainen, Kari
    Nilsson, Ingegerd
    Saras, Terese
    Williamsson, Oskar
    Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trestad2 är en nationell satsning där de tre städerna Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar för att minska användandet av cannabis bland ungdomar. Inom ramen för projektet har det skapats en modell för att identifiera och följa trender i de tre storstäderna vad gäller droganvändning och psykosocial situation för ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem. Framtagandet av relevanta indikatorer har skett i nära samarbete mellan praktiker och forskare utifrån en sammanvägning av forskningsmässiga, metodologiska och kliniskt betydelsefulla utgångspunkter. Underlaget utgörs av uppgifter om 788 ungdomar som inledde öppenvårdsbehandling vid någon av städernas Maria-mottagningar under år 2013 och har inhämtats med intervjumetoden UngDOK.

    Sammanställningen av indikatorer visar att flickor utgör cirka en fjärdedel av det totala antalet ungdomar som påbörjar öppenvård för problem med alkohol eller narkotika. Ungdomarnas medianålder när vårdkontakten inleds är 17 år och mer än hälften av ungdomarna har kommit i kontakt med Maria-mottagningarna via eget eller nätverkets initiativ. Nästan två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har eller har haft omfattande problem under sin skolgång och cirka en tiondel av ungdomarna varken studerar, arbetar eller praktiserar. Drygt tre fjärdedelar av ungdomarna anger cannabis som sin primära drog, men nästan hälften av dem har även en riskfylld alkoholkonsumtion. Den genomsnittliga debutåldern för den primära drogen är 15 år. Ungefär en fjärdedel av ungdomarna har tidigare fått vård och behandling för alkohol- eller narkotikaproblem. Förekomsten av besvärliga uppväxtvillkor är hög hos ungdomarna och över hälften av dem har erfarenheter av att ha växt upp med våld, psykiska problem och/eller missbruk i familjen. Drygt en tredjedel av samtliga ungdomar har eller har haft kontakt med den psykiatriska vården.

    Vissa skillnader mellan de tre städernas Maria-mottagningar kan identifieras. Ungdomarna som påbörjar kontakt med mottagningen i Stockholm verkar ha problem av något lindrigare art jämfört med Göteborg och Malmö och utgör mindre andelar både när det gäller komplicerande bakgrundsfaktorer och nuvarande problembeteenden. Det finns även mindre skillnader i åldersstrukturen i de tre städerna, där Stockholm har fler ungdomar under 18 år medan både Göteborg och Malmö har fler som är över 18 år. Det finns även vissa könsskillnader genom att flickorna i samtliga tre städer tycks ha en tyngre problematik i jämförelse med pojkarna. Flickorna saknar i högre grad sysselsättning, anger oftare problem i skolan, har haft svårare uppväxtvillkor och har i större utsträckning haft kontakt med psykiatrin i jämförelse med pojkarna.

    Att sammanställa och rapportera deskriptiva indikatorer om individer som påbörjar behandling för alkohol- och narkotikaproblem kan ha flera fördelar. En sådan är att informationen kan ligga till grund för en ökad förståelse av ungdomars alkohol- och narkotikaanvändning och dess omfattning. Även om rapportens uppgifter inte är heltäckande, beskriver den en större population av svenska ungdomar med en problematisk användning av alkohol och droger. Föreliggande rapport är således en första ansats till att ge en sammanfattande bild av de ungdomar som påbörjar behandling vid Maria-mottagningarnas öppenvård i Stockholm, Göteborg och Malmö.

  • 2.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Att upptäcka spelproblem: ett pilotprojekt vid ett socialkontor2015In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, no 4, p. 505-517Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article highlights the obstacles and opportunities in implementing a screening method to identify problem gambling among persons receiving income support within the social services in Gothenburg. The empirical ma-terial was collected through both a study of problem gambling with the two screening instruments NODS and NODS-PERC, and five interviews with ad-ministrators. The study shows that it is possible to identify problem gamblers in social services with both of the screening interviews, but it also illustrates the difficulties that existed under the implementation of this new approach in the social services.

  • 3.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Riskfylld alkoholanvändning hos ungdomar med cannabisproblem2015In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, no 4, p. 484-494Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Adolescent who use cannabis, also drink alcohol frequently. This article il-lustrates how risky alcohol consumption among adolescents entering treat-ment at the Maria clinics in Stockholm, Göteborg and Malmö for abuse of cannabis, is related to drog use patterns and to different background and risk factors. The study is based on structured interviews with 887 adolescents and the analysis distinguishes nine different risk factors that are strongly related to their combined use of cannabis and alcohol. A conclusion is that it is important to pay attention to adolescents risky alcohol consumption and, if necessary, also providing specific interventions targeting alcohol problems.

  • 4.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ungdomar med missbruksproblem: en deskriptiv studie av Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö2014In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, no 4, p. 348-359Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    There is a lack of knowledge about the adolescents who are in contact with the outpatient care in Sweden for alcohol and drug problems. The purpose of this article is to describe the adolescents who receive treatment at Maria outpatient care in Stockholm, Gothenburg and Malmö, on the basis of an empirical material from the structured interview UngDOK. The descriptive cross-sectional study is based on a material on 755 adolescents who had begun a treatment contact. The study highlights the importance to include several risk and protective factors in the screening and assessment instruments addressed to adolescents entering care and treatment for substance abuse problems, to identify and pay attention to these factors in the treatment process.

  • 5.
    Benderix, Ylva
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Fridell, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Billsten, Johan
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Holmberg, Robert
    Utvärdering av "Kunskap till Praktik" ett nationellt stöd till implementering av Nationella Riktlinjer för missbruks och beroendevård. delrapport I  2008 - 20112012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 6.
    Bergstrand, Marcus
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Frantz, Petra
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Stora Starka Män- Behandling och missbruk av anabola androgena steroider2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie handlar om några behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser även vilken behanding som finns för problematiken. För att erhålla empiri används semistrukturerade intervjuer på fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-användare i tre olika grupper. När klienter kommer till behandling är det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig. Metoder som finns är terapi för det sjuka kroppsidealet, hjälp med träningsmissbruket, läkemedelsassisterad behandling samt annan psykosocial terapi. En intressant slutsats är att det finns hjälp att få vid AAS-missbruk, men tyvärr finns det inte resurser att hjälpa alla. Det finns fortfarande mycket kvar att lära inom ämnet och man behöver forska kring fler och bättre behandlingsmetoder som kan passa vid detta missbruk.

  • 7.
    Billsten, Johan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Holmberg, Robert
    Lund university.
    Benderix, Ylva
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Evidensbaserad praktik inom missbruks- och beroendevården2014In: Implementering av evidensbaserad praktik / [ed] Per Nilsen, Falkenberg: Gleerups Utbildning AB, 2014, 1, p. 233-245Chapter in book (Other academic)
  • 8.
    Dahlberg, Mikael
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Anderberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 2016.2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är den fjärde i ordningen och ger en sammanfattande bild av de ungdomar som påbörjat behandling vid Maria-mottagningarnas öppenvård i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2016 i relation till 2013, 2014 och 2015 med särskild tonvikt på de trender och tendenser som kan skönjas för den aktuella målgruppen och de könsskillnader som föreligger.

    Flickorna utgör cirka en fjärdedel och medelåldern är 17 år för de ungdomar med alkoholeller narkotikaproblem som inleder en vårdkontakt. Det framkommer dock tydliga variationer mellan rapporteringsår, mellan städer samt mellan flickor och pojkar. En tydlig tendens i årets rapport är att medelåldern för flickor sjunker i samtliga tre städer och en annan tendens är att andelen ungdomar som kommer i kontakt med Maria-mottagningarna på eget, föräldrars eller vänners initiativ totalt har minskat.

    Av de ungdomar som vänder sig till Maria-mottagningarna uppger 84 procent cannabis som den drog som utgör störst problem för dem eller är anledningen till påbörjad vårdkontakt. Andelen ungdomar som anger cannabis som primär drog har ökat kontinuerligt under flera års tid och på motsvarande sätt har andelen ungdomar som anger alkohol minskat. Det har även skett en viss minskning beträffande övriga preparat (t.ex. Spice, amfetamin och kokain). Det förekommer lokala skillnader när det gäller primär drog, i Stockholm och Malmö är andelen ungdomar som använder cannabis större än i Göteborg. Generellt tycks det ske en viss minskning av ungdomarnas alkohol- ochnarkotikaproblematik genom att den riskfyllda alkoholkonsumtionen fortsätter att minska, användningsfrekvensen av den primära drogen och användning av annan drog är något lägre än föregående år, andelen ungdomar som varit föremål för tidigare missbruksvård är något lägre.

    Cirka var tionde ungdom saknar helt någon form av sysselsättning de senaste tre månaderna, vilket är en tydlig minskning från föregående år. Det förekommer en viss lokal variation, där betydligt fler ungdomar i Malmö varken studerar, praktiserar eller arbetar i jämförelse med övriga städer. Två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har eller har haft problem i skolan som påverkat deras resultat, närvaro eller trivsel är generellt stor och andelen har ökat under de aktuella åren. De lokala variationerna är dock stora, där ungdomarna i Malmö anger skolproblem i högre grad än i Göteborg och Stockholm.

    Generellt har ungefär hälften av de ungdomar som kommer i kontakt med Mariamottagningarna erfarenheter av missbruk, psykiska problem och våld i sin nära omgivning under uppväxten. Den totala nivån för de tre städerna har varit relativ stabil under tidsperioden, men för år 2016 kan en minskning noteras för Stockholm och Göteborg medan det har skett en betydande ökning i Malmö. Andelen ungdomar som har begått och dömts för brott minskar, totalt har en knapp tredjedel av ungdomarna dömts för brott. Även här förekommer det skillnader mellan städerna där Stockholm har en större andel ungdomar som har dömts för brott.

    Denna rapport visar på ett flertal tydliga könsskillnader för Maria-mottagningarnas ungdomar. Kartläggningen stödjer det paradoxala förhållande som å ena sidan innebär att en mindre andel flickor påbörjar behandling för missbruksproblem jämfört med pojkar, men tenderar å andra sidan att ha allvarligare drogproblem, besvärligare uppväxtförhållanden och mer omfattande psykiska problem.

  • 9.
    Dahlberg, Mikael
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Anderberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg ochMalmö - Ungdomar i öppenvård år 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport, den andra i ordningen, är att beskriva de ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2014 vad gäller ungdomars droganvändning och psykosocial situation samt att jämföra dessa uppgifter med föregående år.

    Andelen ungdomar som saknar sysselsättning och varken studerar eller arbetar har ökat något, vilket är oroande eftersom denna omständighet är förenat med omfattande psykosociala risker av olika slag. Indikatorn för skolproblem kvarstår på en hög nivå, nästan två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har eller har haft omfattande problem under sin skolgång som påverkat såväl deras närvaro som resultat. Detta är mycket viktigt att uppmärksamma och följa eftersom skolmisslyckande är en mycket betydelsefull riskfaktor för fortsatta problem i vuxen ålder.

    Det har skett en viss ökning av cannabis som primär drog och det är totalt fyra femtedelar av samtliga ungdomar som uppger cannabis som huvuddrog. Motsvarande minskning sker beträffande alkohol som primär drog. För övriga preparat (Spice, Tramadol och amfetamin) sker i stort sett inga förändringar av betydelse. Något färre ungdomar uppger att de vid inskrivning använt den primära drogen 2-3 dagar i veckan eller mer under de tre senaste månaderna i jämförelse med året innan. Den genomsnittliga debutåldern för primär drog är samma för båda åren och uppgår till 15 år. Användning av andra droger vid sidan av primärdrogen har minskat något och mer än hälften av ungdomarna anger att de använder andra preparat. Även den riskfyllda alkoholkonsumtionen enligt AUDIT-C har reducerats, men kvarstår fortfarande på en hög nivå. Det sker en ökning av andelen ungdomar som tidigare har varit föremål för vård- och behandlingskontakter för alkohol- och/eller narkotikaproblem.

    Ungdomarnas erfarenheter av svåra uppväxtvillkor har minskat något mellan 2013 och 2014, men förekomsten av besvärliga uppväxtvillkor är fortfarande hög. Nästan hälften av ungdomarna som påbörjar öppenvård för alkohol- eller narkotikaproblem i de tre storstäderna har erfarenheter av att ha växt upp med våld, psykiska problem och missbruk i familjen, något som ger en betydande risk för allvarliga missbruksproblem även som vuxen.

    Andelen ungdomar som har dömts för brottslighet är stort sett lika stor mellan de två åren. Det är cirka en tredjedel av ungdomarna som är lagförda för brottslighet, något som särskilt kan kopplas till att en stor andel av ungdomarna använder cannabis eller andra narkotiska preparat. Däremot har det skett en betydande ökning av andelen ungdomar som har pågående och/eller tidigare vård inom psykiatrin. Det betyder att en relativt stor andel ungdomar även har andra betydande svårigheter utöver missbruksproblem. Indikatorn om psykiatrisk vård visar med all tydlighet behovet av fungerande samverkan mellan missbruksvård och psykiatrisk vård.

    När det gäller könsskillnader framgår det sammantaget att flickorna generellt i alla tre städerna tycks ha en tyngre problematik i jämförelse med pojkarna. Den samlade bilden av indikatorerna ger vissa skillnader mellan de tre städernas mottagningar. Skillnader i åldersstrukturen i de tre städerna påverkar troligen andra indikatorer som avser ungdomarnas sociala situation, droganvändning och uppväxtvillkor.

  • 10.
    Dahlberg, Mikael
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Anderberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg ochMalmö - Ungdomar i öppenvård år 2015.2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs de ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2015 vad gäller droganvändning och psykosocial situation. Dessa uppgifter jämförs med år 2013 och 2014 för att belysa trender i de tre städerna.

    Merparten av de ungdomar som påbörjar behandling vid storstädernas Maria-mottagningar använder cannabis, drygt 80 procent. Pojkar anger i större utsträckning än flickor cannabis som primär drog, men ett observandum är att flickors andel ökar över tid. När det gäller alkohol eller andra droger ligger nivåerna relativt stabilt och inga nya narkotiska preparat tycks vara aktuella. Alkoholanvändningen hos ungdomar på Maria-mottagningarna minskar, något som indikeras av såväl en reducerad riskfylld alkoholkonsumtion som en minskad användning av annan drog.

    Andelen ungdomar som varken studerar, praktiserar eller arbetar har ökat något under perioden (från 11 till 16 procent), vilket är illavarslande eftersom det kan vara förenat med omfattande psykosociala risker som exempelvis fortsatta alkohol- och narkotikaproblem, kriminalitet och psykisk ohälsa samt svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är nästan två tredjedelar av ungdomarna som har eller har haft skolproblem, som påverkat såväl deras närvaro och resultat som trivsel.

    Förekomsten av besvärliga uppväxtvillkor är fortfarande hög i gruppen och 70 procent av flickorna och 41 procent av pojkarna, som påbörjar en kontakt med de tre storstädernas Maria-mottagningar, har erfarenheter av att ha växt upp med våld, psykiska problem och missbruk i familjen.

    Den svagt nedåtgående trenden beträffande andel ungdomar som döms för brott har troligen påverkats av att polisens insatser mot narkotikabrott generellt har minskat i de tre storstäderna.

    Det har skett en betydande ökning av andelen ungdomar som har pågående och/eller tidigare vård inom psykiatrin (från 36 till 49 procent). Det betyder att en relativt stor andel ungdomar även har andra betydande svårigheter utöver missbruksproblem som de kan behöva hjälp med.

    Ungdomar som påbörjar vård och behandling på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö utgör en heterogen målgrupp. En grupp ungdomar är socialt förankrade och har ett mer experimentellt bruk av cannabis och andra droger, medan en annan grupp har en genomgående svårare missbruksproblematik samt en högre belastning vad gäller övriga riskfaktorer. Det framkommer även variationer i materialet som indikerar att de tre städerna vänder sig till delvis olika målgrupper. Ungdomarna som påbörjar en kontakt med Mariamottagningen i Stockholm är generellt något yngre och går i avsevärt större utsträckning i skolan, arbetar eller har praktik. De tycks inte ha kommit lika långt i sin droganvändning och brukar droger i mindre omfattning än ungdomar i Malmö och Göteborg.

  • 11.
    Edvardsson Aurin, Ingrid
    et al.
    Lund University ; Kronoberg County Council.
    Lendahls, Lena
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Kronoberg County Council.
    Haraldsson, Katarina
    Department of Research and Development, Sweden.
    Tobacco cesssation - as we want it!: an interview study with young people2018In: Abstract Book - 17th World Conference on Tobacco or Health: 7-9 March 2018, Cape Town, South Africa / [ed] James Elliott Scott & Israel Agaku, Heraklion, Crete, Greece: EUEP European Publishing , 2018, Vol. 16, no Suppl 1, p. 115-115, article id A302Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Background: Smoking among teenagers and young people is still common and about every third young smoker states that they want to quit smoking. There are no obvious evidence-based methods for tobacco cessation for young people, and therefore, the same methods are used for young people as well as adults. The aim was to study young people's views about what support they would like for quit smoking, with the intention of developing a model for tobacco cessation for young people through interviews with the target groups.

    Methods: A qualitative study using a descriptive and exploratory design was conducted. Young smokers 16 - 29 years old (n=25) were interviewed in five focus groups in southern Sweden. Data were analyzed by content analysis.

    Results: The results illuminate young people's suggestions to develop a model for tobacco cessation. Four main categories emerged; Existing support rejected - existing apps, support- by SMS, and self-help brochures did not appeal to young people. Agreement between friends - To sign an agreement between two friends which included a fee on relapse. Adult support - To organize the model with duo groups and give adapted support. Celebrate and competition - Lift the positive with the freedom of smoke and create the opportunity to win simple prizes to celebrate the achieved interim goals.

    Conclusions: The young people suggested that the model for tobacco cessation would contain adult support and involves an agreement between friends and has elements of celebration and competition. The challenge will be to implement this model into environments where young people live.

  • 12. Fridell, Mats
    et al.
    Hesse, Marten
    Johnsson, Eva
    High prognostic specificity of antisocial personality disorder in patients with drug dependence.: Results from a five year – up study2006In: American Journal on Addictions, ISSN 1055-0496, Vol. 15, p. 227-232Article in journal (Refereed)
  • 13.
    Hagberg, Christina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Att be om hjälp: Hur ser unga vuxna med neuropsykiatriskt funktionshinder på den hjälp och stöd de får idag?2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur unga vuxna med ett neuropsykiatriskt funktionshinder som bor på boenden med särskilt stöd ser på den hjälp och det stöd de får av professionella hjälpare idag. Frågeställningarna är: Hur upplever unga vuxna att de kan få hjälp och stöd med psykiska problem? Vilket inflytande har de på den hjälp de kan få och vilket inflytande har omgivningen (personal och anhöriga) på dem? Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex intervjuer har genomförts med respondenter som bor på boende med särskilt stöd och som har ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt self-detemination theory, det vill säga: självbestämmandeteorin. Resultatet visar att halva gruppen upplever att de fått god hjälp att hantera svårigheter medans den andra halvan tycker det är svårt att få den hjälp de egentligen behöver. Ibland handlar det om självkänslan, att erkänna att man behöver hjälp känns som att erkänna att det är något fel. Mycket beror på den personal de möter, har de en god relation upplevs allt så mycket enklare.

  • 14.
    Sarajärvi, Karolin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Gustavsson, Camilla
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Health and Caring Sciences.
    Jag kan inte göra allt, men jag kan göra något: En kvalitativ intervjustudie om hur missbruk kan förhindras och stödet som behövs vid avslut2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Droger är någonting som funnits under en lång tid. Många använder droger som hjälp mot olika psykiska problem och detta påverkar fysiken, psyket och det sociala livet på ett negativt sätt. Det finns en okunskap om missbruk inom vården.

    Syfte: Att belysa hur personer med tidigare missbruksproblematik upplever att de kunnat få stöd för att förhindra och avsluta sitt missbruk.

    Metod: En intervjustudie med fyra män och tre kvinnor med avslutat missbruk. Vid analys av material användes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat: Samtliga informanter upplevde att deras otrygga bakgrunder med brist av stöd och närhet från föräldrarna var en anledning till deras låga självkänsla och därmed deras missbruksdebut. De upplevde stora brister i vården vad gällde stöd och hjälp för att kunna avsluta missbruket. 

    Slutsatser: Informanterna upplevde brister i vården som gjort att de inte fått det stöd och hjälp de var i behov av. Författarna till studien anser att en förbättring av vården behövs för att kunna stödja missbrukare och ge dem de rätta verktygen för att kunna avsluta missbruket. Det finns även ett behov av en större förståelse för missbrukares livsvärld och orsak till missbruk då de negativa attityder inom vården kan komma påverka kvalitén på den hjälp som ges.

  • 15. Skagerström, Janna
    et al.
    Alehagen, Siw
    Häggström-Nordin, Elisabet
    Årestedt, Kristofer
    Linköpings universitet.
    Nilsen, Per
    Prevalence of alcohol use before and during pregnancy and predictors of drinking during pregnancy: a cross sectional study in Sweden.2013In: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 13, no 1, p. 780-Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: There is a paucity of research on predictors for drinking during pregnancy among women in Sweden and reported prevalence rates differ considerably between studies conducted at different antenatal care centres. Since this knowledge is relevant for preventive work the aim of this study was to investigate these issues using a multicenter approach.

    METHODS: The study was conducted at 30 antenatal care centers across Sweden from November 2009 to December 2010. All women in pregnancy week 18 or more with a scheduled visit were asked to participate in the study. The questionnaire included questions on sociodemographic data, alcohol consumption prior to and during the pregnancy, tobacco use before and during pregnancy, and social support.

    RESULTS: Questionnaires from 1594 women were included in the study. A majority, 84%, of the women reported alcohol consumption the year prior to pregnancy; about 14% were categorized as having hazardous consumption, here defined as a weekly consumption of > 9 standard drinks containing 12 grams of pure alcohol or drinking more than 4 standard drinks at the same occasion. Approximately 6% of the women consumed alcohol at least once after pregnancy recognition, of which 92% never drank more than 1 standard drink at a time. Of the women who were hazardous drinkers before pregnancy, 19% reduced their alcohol consumption when planning their pregnancy compared with 33% of the women with moderate alcohol consumption prior to pregnancy. Factors predicting alcohol consumption during pregnancy were older age, living in a large city, using tobacco during pregnancy, lower score for social support, stronger alcohol habit before pregnancy and higher score for social drinking motives.

    CONCLUSIONS: The prevalence of drinking during pregnancy is relatively low in Sweden. However, 84% of the women report drinking in the year preceding pregnancy and most of these women continue to drink until pregnancy recognition, which means that they might have consumed alcohol in early pregnancy. Six factors were found to predict alcohol consumption during pregnancy. These factors should be addressed in the work to prevent alcohol-exposed pregnancies.

  • 16. Socialstyrelsen, Projektgrupp
    Fridell, Mats (Contributor)
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology. Lunds universitet.
    Nationella Riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.: stöd för styrning och ledning2015Report (Other academic)
  • 17.
    Swahnberg, Katarina
    et al.
    Hälsouniversitetet, Linköping.
    Berterö, Carina
    Minimizing human dignity: staff perception of abuse in health care2012In: Clinical Ethics, ISSN 1477-7509, E-ISSN 1758-101X, Vol. 7, no 1, p. 33-38Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In earlier studies we have shown that abuse in health care (AHC) is commonly reported among both male and female patients. In this study, we present an evaluation of an intervention against AHC based on Forum Play. The evaluation was conducted by means of pre- and postintervention interviews with the staff at a woman's clinic. The interviews were analysed using the constant comparative method. The results of this postintervention study stand out in loud contrast to the results of the preintervention studies. Staff had moved from a distant and fluctuating awareness of AHC to a standpoint characterized by both moral imagination and a sense of responsibility.

  • 18.
    Thurang, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Bengtsson-Tops, Anita
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Living an unstable everyday life while attempting to perform normality - the meaning of living as an alcohol-dependent woman2013In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 22, no 3-4, p. 423-433Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aims and objectives To illuminate the meaning of living with alcohol dependency as a woman. Background The number of women suffering from alcohol dependency is increasing. Today there are shortcomings in knowledge about the lived experiences of being a woman with alcohol dependency; knowledge which might be of importance for meeting these women's specific needs of care. Design The study has a qualitative design. Fourteen women with alcohol dependency participated in open in-depth interviews. Method Data were analysed according to a phenomenological-hermeneutic method, and interpreted by help from gender and caring perspectives as well as results from previous research of alcohol dependency. Results In relation to the women's senses of well-being, four main gender formations were found; An unstable self involving continual and rapid swings between emotional and bodily reactions. Ambivalence meaning ambiguous feelings towards themselves as human beings and how they lead their lives. Introspectiveness involving reflections, pondering and being introverted. Attempts to perform normality covering dealing with life through various strategies and facades to live up to the expectations of how to behave as a woman. Conclusion Living with alcohol dependency as a woman constitutes of a rapid shifting everyday life resulting in senses of alienation as well as private introspection leading to self-degradation, and to a lesser extent meaningfulness and hope. It also constitutes of managing to perform normality. Relevance to clinical practice When supporting women with alcohol dependency towards wellbeing, professionals need to work towards approaching the woman's inner thoughts, share them and reflect over them together. To support these women to find balance in life, caregivers need to cooperate with the women to find out how best to live a life adjusted to the woman's abilities and wishes.

1 - 18 of 18
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf