lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 8344
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aaby, Jacqueline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Olsson, Andreas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Ett deltagande, för vem?: En kvalitativ intervjustudie om gymnasieelevers deltagande i Idrott och hälsa 12016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate, at first, why students in upper secondary school in Sweden participate or not in Physical education and health (PEH) and also find out what changes the subject need that can affect their participation. To get answers out of the in-vestigation, we formulated questions about what preconceptions the students of an specific group have about participation and non-participation in PEH and what changes the subject need, according to the students, to become a subject for all students. The study was based on a qualitative method, by using interviews of ten students from Swedish upper secondary school. The students were from two schools in a mediumsized region and from different programmes.

    The results of the study shows clearly that the content and the grades in PEH affects the student’s participation, which was crucial to whether they felt they wanted to participate actively in the lessons or not. The grades were considered as important and affected the participation even though some of the students were not interested in the content, but they still did the things that the teacher demanded. Despite this, the attitudes towards the subject were positive among the interviewed students. The factors the students think can change the participation to more actively is implement more activities as dance, individual training but also, delimit ballsports. It seems like the interviewed students are searching for meaningfulness in the lessons of the subject with a link between the curriculum and grading criteria.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abbas, Dalia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Kero, Sanni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Hållbar bildutveckling: En bildlärare i Sverige och en bildkonstlärare i Finlands uppfattningar om undervisning inom hållbar utveckling2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom bild- och bildkonstämnet har sparsamhet och återvinning ständigt varit en grundläggande del. På grund av de globala klimatfrågorna har hållbar utveckling blivit aktuellt inom alla livsområden, utbildningsnivåer och läroämnen. Denna studie fokuserar på värdet av bild- och bildkonstutbildning som ett komplext verktyg för att lyfta fram hållbar utveckling och dess miljöaspekter. Syftet är att ta reda på vilka möjligheter två bild- och bildkonstlärare, från Sverige och Finland, ser på ämnet i relation till miljöundervisning. Studien fokuserar på två lärares uppfattningar om bild- och bildkonstämnets möjligheter samt de värderingar som styr urvalet för innehållet. Resultatet visar att ämnet bild- och bildkonst har många olika möjligheter när det gäller undervisning inom hållbarhet som ett verktyg för att få fram de nya perspektiv som konst kan erbjuda. Avslutningsvis visade studien att lärares intresse för miljöfrågor ger dem mer inspiration, dock påverkar detta inte direkt innehållet i undervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abdalla, Marie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Thörn, Amanda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Flerspråkiga barns meningsskapande i mötet med den digitala plattan: En kvalitativ fältstudie i förskolan2022Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta självständiga arbete är att studera hur barn i en interkulturell förskola använder multimodala sätt att kommunicera med digitala och analoga spel för att skapa mening. Mer ingående handlar det om att bidra med kunskap om hur tecken inom lärande kan visas genom hur barnen använder och omskapar analoga samt digitala material utifrån sina egna intressen. Studien har inspiration från etnografi och metoden som har använts för att samla in material har genomförts med deltagande observationer i form av fältanteckningar. Analysen utgår från ett designorienterat perspektiv som används för att visa hur barn och förskollärare kommunicerar med olika teckensystem och uttryckssätt vid användning av en digital platta och analoga brickspel. Resultatet visar hur barnen skapar mening genom att titta, peka och tala, hur de använder analoga bilder för att transformera sin förståelse av siffror och antal och hur de ändrar sitt meningserbjudande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abou Abboud, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Youth workers experiences of how adolescence in the suburbs can be included in society2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to increase knowledge about leisure leaders' experiences of and opportunities to counteract exclusion and crime among young people in socially disadvantaged suburban areas, and what risk and protection factors they perceive to be important for exclusion and crime. The study is of a qualitative method based on hermeneutic theory of science. Four interviews were conducted with leisure leaders divided into three leisure centers. The correspondents consisted of three men and a woman of different ages and with varying work experience and varying ethnicities. The intention with the correspondents and the choice of a semi-structured interview guide was to gain an increased perspective on the chosen topic. The results indicate that the various systems in Bronfenbrenner's ecological system theory have a strong impact on young people in socially disadvantaged areas. The different system theories have protective and risk factors for the youth.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fritidsledares erfarenheter om hur ungdomar i förorten kan inkluderas i samhället
  • 5.
    Abrahamsson, Alexander
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Musikteorins applicering på ensembleämnet: - En studie i hur gymnasieelever anser att de använder sina musikteorikunskaper praktiskt.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning elever anser att de använde musikteoriämnet under ensemblelektioner på musiklinjen på gymnasiet, samt om och i så fall hur eleverna anser att teoretiska kunskaper påverkade deras ensemblespel. Det andra syftet var att ta reda på i vilken utsträckning elever anser att deras lärare i ensemble samtalade med dem om hur musikteorin kan användas på ensemblelektionerna. Genom enkätundersökning samlades data om detta in från elever på gymnasiet. Dessa data granskades sedan med hjälp av den sociokulturella teorin. Respondenterna svarade väldigt olika på hur vanligt det är att de själva använder musikteorin under ensemblelektionerna. Många svarade att de händer ganska ofta medan ungefär lika många svarade att det händer ganska sällan. Elevernas svar visar att när musikteorin används så sker det icke-verbalt. I en närmare granskning visade det sig att majoriteten av eleverna ansåg att de olika moment ur musikteorin enkäten frågade om används inget eller sällan under ensemblelektionen. En stor majoritet av eleverna sa själva att det dem lärde sig på musikteorilektionerna utvecklade dem som musiker och att många delar ur musikteorins kursplan var viktiga för deras spel i ensemblen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Musikteorins applicering på ensembleämnet
  • 6.
    Abrahamsson, Emelie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Andersson, Emmy
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Datorprogram och läsförståelsestrategier: En kartläggning av datorprogrammen Bingel och SvenskaPortal2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka läsförståelsestrategier utifrån datorprogrammen Bingel och SvenskaPortal samt verksamma lärares syn och tankar kring dessa. Studien genomförs via textanalyser av datorprogrammen och semistrukturerade personliga intervjuer med två verksamma lärare och tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien utgår utifrån ett abduktivt förhållningssätt och pendlar mellan empiri och teori för att fastställa ett resultat. Resultatet av frågeställningarna sammanställs utifrån transkriberade intervjuer och analyser av datorprogrammen. I resultatet framkommer det att enbart Bingel tillhandahåller läsförståelsestrategier vilka är memoreringsstrategier. Resultatet för SvenskaPortal omfattar inga övningar där läsförståelsestrategier krävs eller övas, däremot övas bland annat ordförståelse. I resultatet framkommer det också att de båda verksamma lärarna har en varierande syn på arbetet med datorprogram där de lyfter flexibiliteten och möjligheten till självgående arbete under specifika tillfällen, till exempel under läsläxan. De intervjuade lärarna använder SvenskaPortal sporadiskt medan Bingel används kontinuerligt. Lärarna lyfter även negativa aspekter som att eleverna enbart klickar sig fram och inte gör det de ska.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Datorprogram och läsförståelsestrategier: En kartläggning av datorprogrammen Bingel och SvenskaPortal
  • 7.
    Abrahamsson, Emelie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Andersson, Emmy
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    “...där är det inte riktigt några gränser, här är det lite mer gränser med bilden”: En empirisk studie om en bilds påverkan på textskapande i årskurs 3.2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka hur elevers berättande texterpåverkas av att skriva med bild som inspirationskälla och utan. Elevernastexter genomgår en textanalys där de två texterna analyseras utifrån dess längd,röd tråd och struktur samt formord och innehållsord för att vidare jämföras. Vidare lyfts sex elevers tankar och åsikter gällande de två metoderna genomintervjuer. Utifrån studiens frågeställningar sammanställs texternas analyseroch elevernas transkriberade intervjuer för att senare presenteras i resultatet. Studiens teoretiska ram har sin utgångspunkt i intermediala studier som vidarekopplas till det resultat studien presenterar. Det framkommer i resultatet att detexter eleverna skriver utan bilden innehåller fler formord och innehållsordsamt att en högre procent av eleverna uppvisar en tydlig struktur och en rödtråd. Vidare visar resultatet att eleverna skriver längre texter med bilden. Tvåelever hade valt att skriva med en bild som inspirationskälla igen om de fåttchansen, detta för att utmana sig, dock ansåg alla intervjuade elever att det varsvårare att skriva med en bild som inspiration.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Abrahamsson, Erica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Obligatorisk läxhjälp på fritidhemmet: Vårdnadshavares och lärare i fritidshem uppfattningar om läxhjälp på fritidshemmet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning vårdnadshavare och lärare i fritidshem har angående obligatorisk läxhjälp på fritidshemmet samt om fritidshemmets verksamhet får några konsekvenser om obligatorisk läxhjälp införs. Studiens metod bygger på en kvalitativ enkätundersökning med 38 vårdnadshavare samt kvalitativa personliga intervjuer med 5 olika lärare i fritidshem från 5 olika skolor. Resultatet visar att uppfattningarna som vårdnadshavare har angående obligatorisk läxhjälp på fritidshemmet var både positiv och negativ. En del anser att läxhjälp på fritidshemmet är bra eftersom många barn har långa dagar på skolan och fritidshemmet. Andra anser tvärtom att läxhjälp är skolans ansvar och inte ska förekomma på fritidshemmet. Det framkommer även att lärare i fritidshem är överens med vårdnadshavare. Argument som förs fram är rättvisa och andra menar att fritidshemmet är ett komplement till skolan inte deras förlängda arm. Fritidshemmets verksamhet påverkas enligt vårdnadshavare och lärare i fritidshem på olika sätt. Det framkommer att läxhjälp ett par gånger i veckan inte inverkar på verksamheten, dock behövs det mer personal i så fall. Medan andra menar att utevistelse och annat påverkas. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Abrahamsson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Lönngren, Sandra
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Vad är hälsa i idrott och hälsa?: En studie om idrottslärares syn på hälsa och hälsoundervisning i grundskolans senare år2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet i föreliggande studie är att undersöka idrottslärares syn på hälsa och hälsoundervisning i skolämnet idrott och hälsa. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervju med hög grad av strukturering och låg grad av standardisering för att få svar på problemformuleringen. Nio intervjuer har genomförts med idrottslärare i grundskolans senare år som alla har genomgått utbildning i ämnet. Lärarna arbetar på sex olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga lärare anser att begreppet hälsa är svårdefinierat. De olika sätten att se på hälsa gör att hälsoundervisningen ter sig mycket olika beroende på vem det är som undervisar, trots att betygskriterierna är desamma. Oliktänkandet kring hälsa gör att lärarna planerar och genomför hälsoundervisningen så att den stämmer överens med deras egen övertygelse. Bland annat undervisar de i ergonomi, konditionsträning, styrketräning, kost, yoga, massage och avslappning. En del av lärarna låter sina elever skriva ett hälsoarbete inom ramen för hälsoundervisningen. De flesta lärarna strävar dock efter att varva teori och praktik i sin undervisning. Av undersökningen framkommer även att lärarna bedömer att idrottsundervisningen berikar eleverna ur hälsosynpunkt på olika sätt, ofta kopplat till hur fysiskt aktiv eleven är på fritiden. Anmärkningsvärt är att endast en av lärarna reflekterar över de elever som både fysiskt och psykiskt far illa av idrottsundervisningen och att detta i det närmaste leder till motsatsen till hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Abrahamsson, Marcus
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    IKT i undervisning: Utmaningar och möjligheter för inkludering i idrott och hälsa2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare i idrott och hälsa arbetar med digitala verktyg och vilka utmaningar och möjligheter detta skapar för inkluderingsarbetet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med 7 lärare, varav en lärare deltog genom att svara på några av frågorna över e-mejl. Intervjuerna analyserades därefter dels utifrån Nilholm och Göranssons (2013) nivåfördelning av begreppet inkludering, dels utifrån det teoretiska ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK). Resultaten visade att inkludering handlar främst om att öka deltagande och skapa goda sociala relationer. I inkluderingssyfte har de digitala verktygen främst använts i syfte att skapa förutsättningar för elever som annars har haft det svårt genom bland annat mer tillgänglig information. Det har varit en utmaning för lärare att hitta lämpliga verktyg och att identifiera hur dessa kan användas och anpassas till undervisningen. Den främsta anledningen till att detta varit en utmaning är att det krävs en god kunskap om verktygen för att lärarna ska känna sig trygga i att använda dem. I dagsläget används digitala verktyg mestadels i teoretiska sammanhang och som medel för att göra undervisningen mer inkluderande genom att göra dess innehåll mer tillgängligt för eleverna. Huruvida de digitala verktygen hjälpt undervisningen att bli mer inkluderande är lärarna emellertid osäkra om.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Abramsson, Markus
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Abedali, Moseib
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Uppdrag Filmskapande: Ett utvecklingsinriktat arbete om hur filmskapande kan utveckla verksamheten kring digitala verktyg.2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter genomförd nulägesanalys kunde vi konstatera att det fanns ett behov och en önskan hos fritidshemslärarna att utveckla undervisningen med digitala verktyg. Utvecklingsarbetet syftade således till att utveckla undervisningen kring digitala verktyg samt att bidra till elevernas och lärarnas kunskapsutveckling genom digitala verktyg. Arbetet grundades på aktionsmodellen i planering, agerande, observation och reflektion. Arbetets utgångspunkt till att utgå ifrån elevernas och lärarnas intressen i hur varje aktion genomfördes, detta för att få en meningsfullhet och motivation i att genomföra uppgiften. Resultatet i aktionerna varierade beroende på elevernas innehåll i filmerna. Ett innehåll i till exempel musikvideo kunde mynna ut i ett lärande kopplat till dans och samarbete medan ett innehåll i legobygge visade på abstrakta färdigheter som tålamod. Lärarnas projekt skiljde sig en del från elevernas i exempelvis fokus. Lärarna lade mer fokus vid filmskapandet och att innehållet skulle anpassas därefter medan eleverna utgick från innehållet. Efter genomförda intervjuer visade lärarna på en utvecklad kompetens i området samt en nyfunnen vilja i att arbeta med digitala verktyg. Med utgångspunkt från resultatet kan ett sådant projekt med specifikt filmskapande utveckla undervisningen utifrån lärarnas perspektiv samt bidra till elevernas lärande genom motivation och meningsfullhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Abramsson, Mattias
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Elevers inflytande på fritidshemmet: Ett utvecklingsinriktat arbete om hur ökat elevinflytande och delaktighet bidrar till tydligare struktur i verksamheten2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med stöd i aktionsforskning genomfördes utvecklingsarbetet på ett fritidshem som

    vände sig till F-klass och årskurs- 1 och 2. Utvecklingsarbetets fokus var att sätta

    elevinflytande och delaktighet i centrum, främst genom gruppsamtal och samlingar

    tillsammans med elever. Förändringsarbetet dokumenterades via loggbok, fotografier

    och film. Intervjuer och gruppsamtal var också instrument som användes för att

    synliggöra resultatet av aktionen. I utvecklingsarbetets nulägesanalys framhävs

    avsaknaden av pedagogledda aktiviteter och elevers inflytande och delaktighet. Den

    tidigare verksamheten utgick i stora delar från fri lek och resulterade ofta i en oro i

    elevgruppen. Med hjälp av framförallt dagliga samlingar och teman, strävades det efter

    en tydligare struktur i verksamheten. Resultatet visar att samtliga elever var nöjda med

    något av de teman som erbjöds och framhåller att de idag vet vad de ska göra när de

    kommer till fritidshemmet. Utifrån elevernas agerande går att utläsa att den nya

    strukturen i fritidshemmets inomhusmiljö har blivit lugnare. Flera av eleverna upplever

    inflytande och delaktighet i verksamhetens utformning, till skillnad från före detta

    utvecklingsarbete påbörjades.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Abramsson, Mette
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Håkansson, Disa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan: Några förskollärares erfarenheter och åsikter om TAKK2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares erfarenheter och åsikter gällande TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Frågeställningen i studien utgår från vilka erfarenheter och åsikter förskollärare och resurspersonal uttrycker angående: TAKK´s påverkan på kommunikation barn/vuxen och hur de uppfattar kommunikationen mellan barn/barn? Personalens förhållningssätt till metoden TAKK? Användningen av TAKK i vardagen? Upplevelse av fördelar och nackdelar angående användandet av TAKK? Studien är baserad på intervjuer. Resultatet visar att TAKK upplevs som positivt för språkutvecklingen av de intervjuade förskollärarna. Fördelar som bland annat uppkommit i intervjuerna är att det alltid finns tillgängligt konkret för förskolläraren och barnet. En nackdel som framkom utifrån förskollärarnas erfarenheter är tidsbristen till att lära sig. Utifrån förskollärarnas erfarenheter upplevs TAKK som en bra metod som fungerar för alla barn oavsett om de kan tala eller inte. Det har framkommit i resultatet att metoden TAKK stimulerar barnets språk och samspel genom att barnet kan göra sig förstådd genom tecken, tal och kroppspråk. Utifrån styrdokumenten för förskolan ska förskolläraren arbeta efter att främja barnets språk- och kommunikationsutveckling, vilket de intervjuade anser är betydelsefullt eftersom en vuxen behövs för att barnet ska lära sig TAKK. Det kan ta tid för barnet att uppfatta, använda och förstå tecknets innebörd. Därför bör barnet finna mening med teckenanvändning när tecken återkommer i vardagliga situationer. Enligt förskollärarnas erfarenheter och åsikter och litteraturens argument argumenteras TAKK som en bra metod för barnets språkutveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Abualrob, Marwan
    et al.
    Arab American University of Palestine, Palestine.
    Ewais, Ahmed
    Arab American University of Palestine, Palestine.
    Dalipi, Fisnik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Awaad, Thawra
    Arab American University of Palestine, Palestine.
    Utilizing Augmented Reality to Enhance Twenty-First Century Skills in Chemistry Education2023Ingår i: 2023 IEEE Global Engineering Education Conference (EDUCON), Kuwait, IEEE, 2023, s. 1-6Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Numerous studies have shown that mobile devices like smartphones play a significant role in education these days, and it's clear that the influence and benefits of these devices regarding the potential for pedagogical perspectives are obvious. Mobile learning allows for flexibility by eliminating the need for learning to happen at a particular time and place. Moreover, mobile devices that can support Augmented Reality (AR) are becoming more powerful, less expensive and quite useful in the education process. In this paper, we conduct a study where mobile AR application alongside project-based learning is utilized in a classroom setting, where interviews are administered to understand the K-12 students' attitude towards the educational model based on mobile AR for enhancing the twenty-first century skills in chemistry education. The interviews are conducted with thirty students and their teacher who teaches them chemistry course. Four skills are investigated and discussed, i.e., innovation and creativity, critical skills and problem solving, communication and collaboration, and information culture. Based on the research findings, some recommendations are provided. Furthermore, in the scope of Agenda 2030 for Palestine, we believe these findings could serve as a basis for developing practical policy interventions attributed to enhancing the educational system with emerging technologies.

  • 15.
    Achilleos, Achilleas
    et al.
    Frederick University, Cyprus.
    Mettouris, Christos
    University of Cyprus, Cyprus.
    Yeratziotis, Alexandros
    University of Cyprus, Cyprus.
    Papadopoulos, George
    University of Cyprus, Cyprus.
    Pllana, Sabri
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM).
    Huber, Florian
    SYNYO GmbH, Austria.
    Jäger, Bernhard
    SYNYO GmbH, Austria.
    Leitner, Peter
    SYNYO GmbH, Austria.
    Ocsovszky, Zsófia
    BioTalentum Ltd, Hungary.
    Dinnyés, András
    BioTalentum Ltd, Hungary.
    SciChallenge: A Social Media Aware Platform for Contest-Based STEM Education and Motivation of Young Students2019Ingår i: IEEE Transactions on Learning Technologies, ISSN 1939-1382, E-ISSN 1939-1382, Vol. 12, nr 1, s. 98-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Scientific and technological innovations have become increasingly important as we face the benefits and challenges of both globalization and a knowledge-based economy. Still, enrolment rates in STEM degrees are low in many European countries and consequently there is a lack of adequately educated workforce in industries. We believe that this can be mainly attributed to pedagogical issues, such as the lack of engaging hands-on activities utilized for science and math education in middle and high schools. In this paper, we report our work in the SciChallenge European project, which aims at increasing the interest of pre-university students in STEM disciplines, through its distinguishing feature, the systematic use of social media for providing and evaluation of the student-generated content. A social media-aware contest and platform were thus developed and tested in a pan-European contest that attracted >700 participants. The statistical analysis and results revealed that the platform and contest positively influenced participants STEM learning and motivation, while only the gender factor for the younger study group appeared to affect the outcomes (confidence level – p<.05).

  • 16.
    Achtenhagen, Leona
    et al.
    Jönköping University, Sweden.
    Johannisson, Bengt
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE).
    Context and ideology of entrepreneurship education in practice2014Ingår i: Becoming an entrepreneur / [ed] Susanne Weber, Fritz K. Oser, Frank Achtenhagen, Michael Fretschner and Sandra Trost, Rotterdam: Sense Publishers, 2014, 1, s. 91-107Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the contemporary knowledge economy, with academia as a major producer and distributor of formal knowledge, process and product innovation – e.g. in form of designing and enacting new curricula – is extremely important. In this spirit, we here report how an internationally recognized master program in entrepreneurship has been developed and put into practice.

  • 17.
    Achtenhagen, Leona
    et al.
    Jönköping University.
    Johannisson, Bengt
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE). Jönköping University.
    Games in Entrepreneurship to support the Crafting of an Entrepreneurial Mindset2013Ingår i: New Pedagogical Approaches in Game Enhanced Learning: Curriculum Integration / [ed] Sara de Freitas, Michaela Ott, Maria Magdalena Popescu, Ioana Stanescu, Information Science Reference, 2013, 1, s. 20-37Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    An increasing number of education institutions, including many universities and colleges, are offering entrepreneurship education. This development is driven by the hope that more entrepreneurs could be “created” through such efforts, and that these entrepreneurs through their newly founded ventures will contribute to economic growth and job creation. At higher education institutions, the majority of entrepreneurship courses rely on writing business plans as a main pedagogical tool for enhancing the students’ entrepreneurial capabilities. In this chapter, the authors argue instead for the need for a pedagogy that focuses on supporting students in crafting an entrepreneurial mindset as the basis for venturing activities. They discuss the potential role of games in such entrepreneurship education and present the example of an entrepreneurship game from the Swedish context, which was developed by a group of young female entrepreneurs. The authors describe the game and discuss their experiences of playing it with a group of novice entrepreneurship and management students at the master’s level, and they review the effectiveness of the game in terms of how it supports students in crafting an entrepreneurial mindset. The authors conclude the chapter by outlining how entrepreneurship games could be integrated into a university curriculum and suggest some directions for future research.

  • 18.
    Ackerot, Magnus
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    Rask, Joakim
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    Varför bli yrkeslärare?: Vilka uppfattningar har yrkeslärare om den motivation, som behövs för att studera till yrkeslärare?2009Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning är att med bakgrund av att yrkeslärare inom gymnasieskolan beskrivs som en bristvara, och med tanke på det framtida behovet då bristen på yrkeslärare kommer att öka. Det vi vill belysa är vad som är motivationen och drivkraften för den enskilde individen i att bli yrkeslärare och även vilka drivkrafter som kan få obehöriga lärare att vilja bli behörig. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Ett klusterurval gjordes var efter intervjuer genomfördes. Empiriska undersökningen gick ut på att med en halvstrukturerad intervjuguide intervjua ett antal olika personer. I dataanalysen användes Burnards (1991) 5 steg i den så kallade innehållsanalysen, vilket skapade olika teman. Resultatet efter vår undersökning, att den motivation och de drivkrafter som behövs för bli yrkeslärare eller att börja studera för att bli behörig yrkeslärare, är att man skall försöka lyfta fram de positiva sidorna med yrket och det givande mötet med ungdomarna i samhällsdebatten och media. Det är ett fantastiskt trevligt jobb. Att lönen och statusen kan bli bättre samt att det bör vara lättare för den som har goda yrkeskunskaper att komma in på en yrkeslärarutbildning. Oavsett längd på utbildningen så behövs det ett batteri av hjälp och stöd för att man skall klara av utbildningen samtidigt som man kanske både har familj och arbete.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 19.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    A seamless transition or an oasis to rest in?: The children's pictures of the Swedish preschool class.2010Ingår i: Transition from pre-school to school: Emphasizing early literacys - Comments and reflections by researchers from eight European countries., Lifelong Learning Programme , 2010, s. 38-50Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A seamless transition or an oasis to rest in?

    The children’s pictures of the Swedish preschool class

     

    In Sweden, children’s transition from preschool to compulsory school is made through the preschool class. This study aims to highlight this Swedish transition zone through the eyes of the children. What is focused in the preschool class from the children’s point of view?

    The children have been painting pictures of their days in the preschool class. The focus of analysis is what the children chose to highlight as central in the pedagogic practice. The pictures are therefore seen as communicative narratives, since the children represent and communicate their experiences of the world through the pictures. Ten preschool classes participated in the study, and a total of 172 pictures were analyzed.

    Over half of the pictures showed playing children and included (free) play both indoors and outdoors, pictures that describes the preschool class as an “oasis to rest in” between preschool and school. Yet another extensive category was outlined that showed different types of learning and education foremost in activities as circle time.

    The result shows that the pictures reflects the preschool class as a playful child-centred educational practice at the crossroads between preschool and compulsory school. The conclusion is that the preschool class may be just a seamless transition from preschool to compulsory school, with both “formal” schooling and playful learning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT02
  • 20.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    A seamless transition or an oasis to rest in?: The children’s pictures of the Swedish preschool class.2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, children’s transition from preschool to compulsory school is made through the preschool class. This study aims to highlight this Swedish transition zone through the eyes of the children. What is focused in the preschool class from the children’s point of view?

    The children have been painting pictures of their days in the preschool class. The focus of analysis is what the children chose to highlight as central in the pedagogic practice. The pictures are therefore seen as communicative narratives. Through the pictures the children represent and communicate their experiences of the world. Ten preschool classes participated in the study, and a total of 172 pictures were analyzed.

    Over half of the pictures showed playing children and included (free) play both indoors and outdoors, pictures that describes the preschool class as an “oasis to rest in” between preschool and school. Yet another extensive category was outlined, that showed different types of learning and education foremost in activities as circle time.

    The result shows that the pictures reflects the preschool class as a playful child-centred educational practice at the crossroads between preschool and compulsory school. The conclusion is that the preschool class may be just a seamless transition from preschool to compulsory school, with both “formal” schooling and playful learning.

  • 21.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Linnéuniversitetet, Kunskapsmiljöer Linné, Utbildning i förändring.
    Att utvärdera fritidshemmets verksamhet: en variationsrik praktik2022Ingår i: Undervisning och ledarskap på fritids: Perspektiv på fritidshemmets pedagogiska uppdrag / [ed] Helena Ackesjö & Björn Haglund, Stockholm: Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola (IFOUS) , 2022, s. 89-96Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Barns övergångar och lärares samarbete.2021Ingår i: Den röda tråden: – om progression och likvärdighet i förskolan / [ed] Edlund, Lena, Stockholm: Lärarförlaget , 2021, 1, s. 179-191Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Barns övergångar till och från förskoleklass: Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of this study is to gain knowledge of how the transitions to and from preschool class are described and understood by children. Previous research has indicated that transitions between different school forms can be seen as both problematic and threatening. Transitions should be facilitated and "smooth", something that indicates that continuity is important. Of interest for this study is to gain knowledge of children's perspective of continuities: which continuities and discontinuities children express intransitions.

    Transitions are theoretically considered as social processes that are constructed, shared and reconstructed together with others. In these processes, children mark and construct borders through speech and action. Their border markings (for example, expression of differences and/or similarities between different communities and between different school forms) also become part of a child's identity constructions.

    The thesis is based upon the research described in three articles. The empirical data underlying these studies was constructed in a longitudinal ethnographic inspired field work where children have been observed in two transitions between three different school forms: preschool, preschool class and compulsory school.

    Results suggest that from children’s perspectives the transitions between different school forms contain challenges, opportunities, limitations, changes and preservation. However, the transitions also involve expressions concerning security, risk-taking and include visual markings between the different school forms.

    One of the conclusions that can be drawn from this work is that it isn’t enough to turn to policy level, such as curricula or even teachers’ aims or aspirations to facilitate these transitions. The child’s perspectives need to be taken into account. Through children's narratives, we have gained knowledge about the opportunities transitions can offer, but also how transitions can be considered as threats or be difficult to interpret for children. This study has also increased our understanding of the importance of continuity as well as discontinuity to mark borders between different school forms.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Comprehensive summary
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 24.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Becoming, Un-being and becoming an Ex: Preschool children’s border work and constructing of (new) identities in the transition to school2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 25.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Borde svenska lärare bli mer franska?: En essä med reflektioner över lärararbetets gränser, structure och communitas2019Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 24, nr 2, s. 70-83Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna essä diskuteras lärarprofessionens gränser. Bakgrunden hämtas ifrån att allt fler larmrapporter om sjukskrivna lärare, den hotande lärarbristen och lärares upplevt minskade  handlingsutrymme  når  oss.  Lärare  har  fått  ett  utsträckt  uppdrag  och  diskussioner förs om hur professionen kan avlastas. I essän jämförs exempel från den svenska  skolan  med  exempel  från  den  franska.  Avsikten  är  föra  en  kontrasterande  och  teoretisk  diskussion  om  lärarprofessionens  gränser.  I  beskrivningarna  används  teorier  om  communitas  och  structure  som  förklaringsmodeller  för  skolan  som  system. Inom communitas betraktas alla individer för vilka de är; här faller rang, titlar och formalia bort. Communitas baseras istället på närhet, intimitet och känslor. Alla har huvudrollen och är lika viktiga. Inom structure är förhållandet det motsatta. Här uppträder människorna i förhållande till och i enlighet med regler och rutiner på en spelplan.  Inom  structure  synliggörs  skillnader  och  hierarkier  och  man  uppträder  formellt och i överensstämmelse med olika roller, vilka har väldefinierade positioner på spelplanen. Det är värt att reflektera över hur de olika teoretiska strukturerna kan inspireras  av  varandra  i  syfte  att  avlasta  lärarna  en  del  av  det  utsträckta  uppdraget.  Vad händer om man tydligare skiljer på spelplanerna hem och skola samt rollerna elev, lärare  och vårdnadshavare?  Avslutningsvis  förs  en  diskussion  om  ifall  stärkta  gränser  skulle kunna leda till avlastning av lärare, och möjligen också till ökad auktoritet och professionalitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Children crossing borders in transition: School visits as initial incorporation rites in transition to preschool class2012Ingår i: European Early Childhood Conference, Porto aug 29-sept 01, 2012, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 27.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Children Crossing Borders: School Visits as Initial Incorporation Rites in Transition to Preschool Class2013Ingår i: International Journal of Early Childhood, ISSN 0020-7187, E-ISSN 1878-4658, Vol. 45, s. 387-410Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Most research about transition in educational settings describes how children enter into new contexts, especially transition from preschool to school. However, the overall research focus in this article is to gain knowledge about how the transition process can be characterized at the end of the preschool period prior to the actual transition. The data reported in this article was generated through visits to preschool class which have the intention to prepare children prior to the transition. The results support the conclusion that the transition process can be characterized as circular rather than linear, or maybe a spiral process that loops back and forth. The children in this study engage in a number of border encounters and border crossings between preschool and preschool class during the spring semester prior to the actual entering. After each border crossing they return to preschool and seem to reconstruct their experiences and expectations of preschool class. This looping movement highlights the identity deconstructions as a social learning process over time. It is shown that children enter the transitions process long before they actually (physically) enter or visit school. The results also propose that the transition is a period when the constructing of identities as ex preschool children may be important. In this process, the teachers in preschool have an important role in order to facilitate the children’s disengagement from preschool. The study also implies the need for teacher collaboration in order to make the transition transparent and explicit for the children.

  • 28.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Children’s Play and Teacher’s Playful Teaching: A Discussion about Play in the Preschool Class2017Ingår i: British Journal of Education, Society & Behavioural Science, ISSN 2278-0998, Vol. 19, nr 4, s. 1-13, artikel-id BJESBS.31653Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, the play used in preschool class education is discussed. On the one hand, research has shown that there seems to be a positional shift towards a more academic and schoolpreparatory positioning of the preschool class education. On the other hand, this is still a voluntary school form that shall be based on preschool traditions and play. In addition, research has shown that there actually is a weak emphasis on care provision and play in this educational practice. There is also a lack of knowledge about how play is used and conditioned. The purpose for this study is therefore to analyze the play used in preschool class education. Data for the study is extracted from an 11 months ethnographic case study and the original empirical material consists of 1013 minutes of recorded film in addition to 224 A4-pages of field notes constructed during one year in one preschool class. Examples of common, ordinary and recurring play situations during the school year were selected from this material. Inspired by qualitative content analysis the selected play situations were joined together in three different categories: 1) The optional play, 1) The cultural play, and 3) The educational play. In line with previous research, the results show that play in preschool classes never is “free”. Rather, it is conditioned and framed by the teachers (present or not present); children are committed to play in a certain way and a certain time. In addition, there is a future perspective in the use of play. Playing activities seems often to be closely linked to educational goals.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Children’s transition from preschool to school: Expectations, experiences and (re)constructions of identities when crossing borders.2013Ingår i: Disruptions and eruptions as opportunities for transforming education: Abstract book, NFPF & NERA , 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Research topic

    Most research about transition describes children’s entering into new contexts, especially transition from preschool to school. However, the overall research focus in this study is to describe how the transition process can be characterized at the end of the preschool period.

    Theoretical and Methodology framework

    The study aims to approach the children’s perspectives of transition, and the data is constructed through both observations and conversations with children. The theoretical framework providing the basis for this study includes theories of transition, borderland theories and theories of identity constructions. The study adopts the theoretical position that children pass through certain institutional borders in transition from preschool to the preschool class. Transition is a phase in which individuals start to re-define their perception of who they are as they enter new social contexts. One assumption is that children themselves can influence, challenge and stretch those borders, or even create their own borders.

    Main findings

    The results support the conclusion that transition is a circular process rather than linear, or maybe as a spiral that loops back and forth. It is shown that children enter the transitions process long before they actually enter or visit school, but it is also shown that the transition process isn’t all clear for all children. The study also proposes that transition is a period when the constructing of identities as Ex preschool children is important.

    Relevance for Nordic Educational Research

    The transition from preschool to school is managed in different ways and at different times in children’s life across the world. This study puts the spotlight on the Swedish preschool class that is placed at the crossroads, in the borderland, between preschool and primary school.

  • 30.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Children's transitions to and from preschool class: Borders, identities and (dis-)continuities2015Ingår i: Abstract book. NERA 2015, Marketisation and differentiation in education.: 43rd Annual Congress of the Nordic Educational Research Association (NERA), Gothenburg, March 4-6, 2015, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research topic: Research suggests a tension around transitions in the early years: while borders between school forms have become more clearly marked, there are also ambitions that transitions between them should be “soft” – that is, not posing potential threats for children. The overall purpose of the research is to gain knowledge of how transitions to and from preschool class can be understood from children’s perspectives in terms of border crossings, identities and continuities. Theoretical and Methodology framework: The study aims to approach the children’s perspectives of transition, and the data is constructed through both observations and conversations with children. The theoretical framework providing the basis for this study includes theories of transition, borderland theories and theories of identity constructions. The study adopts the theoretical position that children pass through certain institutional borders in transition from preschool to the preschool class. Transition is a phase in which individuals start to re-define their perception of who they are as they enter new social contexts. One assumption is that children themselves can influence, challenge and stretch those borders, or even create their own borders. Main findings: The results show that transitions between school forms can be considered as threats for children in terms of social discontinuity. The results also show that a smooth transition appears to be a spiral process in which children have the opportunity to commute back and forth across borders between different school forms, and engage in different communities in different arenas. In addition, the results show that children desire educational continuity. However, this appears to be difficult to construct in preschool class as the educational landscape is changing and preschool and school is moving closer to each other in terms of content and focus. Relevance for Nordic Educational Research: Children’s transitions from preschool to school are managed differently across the world. This study puts the spotlight on the Swedish preschool class that is placed in the borderland between preschool and primary school.

  • 31.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Children’s transitions to school in a changing educational landscape: Borders, identities and (dis-)continuities2014Ingår i: International journal of transitions in childhood, ISSN 1833-2390, Vol. 7, s. 3-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports findings from research on children’s perspectives of the transitions from preschool to compulsory school via the preschool class. In this article transitions as possible threats, continuity and ‘smooth transition’ and are discussed. As in many countries around the world, there are indications that preschool and school in Sweden are moving closer together in terms of assignments and content - movements that are likely to affect even the youngest children. The results highlight the complexity of transitions and its implications for educational practice, but also shed light on the organizational conditions which children have to cope with in transitions.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass2015Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 11, nr 4, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie fokuserar på hur barns övergångar till och från förskoleklass organiseras på olika skolor. Via en webbaserad enkät söks skolledares argument för denna organisering. I analysen nyttjas ett ramfaktorteoretiskt tänkande som kompletteras med teorier om praktiskt förnuft samt kontinuitetsbegreppet. Resultaten visar att barn tenderar att göra fler övergångar mellan barngrupper och sociala gemenskaper ju yngre de är. Fördelningen av skolledarnas svar visar att majoriteten, på grund av yttre villkor, delar förskolegrupperna till nya klasser i övergången till förskoleklass. Däremot indikeras inte samma rörlighet i övergången till årskurs 1. Resultaten visar hur arbetet med att organisera övergångarna utgör en komplex väv av yttre faktiska villkor som barnantal och upptagningsområdets storlek, av inre logiker och föreställningar om vad som är det bästa för barnen och det bästa för det fortsatta lärandet samt av skolans tradition av att organisera för arbetet med övergångar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Den nya professionen i fritidshemmet – en diskussion om mellanrummets hybriditet2019Ingår i: Lärarprofession i en tid av förändringar. : Konferensvolym från den tredje nationella ämneskonferensen i pedagogisktarbete / [ed] E. Reimers, M. Harling, I. Henning Loeb & K. Rönnerman, Göteborg: Göteborgs universitet, 2019, s. 45-64Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Ackesjö, Helena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Det är ju ingenting vi bett om...: En studie av en integrationsprocess mellan förskoleklass och skola, med fokus på personal i förändring2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med rapporten är att följa en integration mellan förskoleklass och grundskola på en enhet under ett läsår. Undersökningen fokuseras på lärarnas och skolledningens uppfattningar om verksamheten i samband med förändringsprocessen både före, under och efter den fysiska integrationen. Tyngdpunkten läggs på att se vad olika grupper och kulturer samt läraryrkenas historiska och traditionella bakgrund spelar för roll i deras uppfattningar. I undersökningen har aktionsforskning använts. Metoden är tillåtande för triangulering, och vid datainsamlingen har samtal, observation/dagbok samt enkäter använts. Resultaten visar att förändringprocessen påverkades av att grundskollärarna så småningom underordnade sig samverkansreformen. Förskollärarna däremot balkaniserade sig och skapade ett friutrymme. Förändringsprocessen påverkades därför av en tyst maktkamp mellan lärarna, avseende inbördes traditionell och historisk rangordning, samt en kamp om pedagogiska metoder. Genom att underordna sig tog grundskollärarna makten över samverkan. Ingen spontan samverkan etablerades under det första verksamhetsåret.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Early assessments in the Swedish preschool class: Coexisting logics2021Ingår i: Cepra-striben - tidsskrift for Evaluering i Praksis, ISSN 1903-8143, nr 27, s. 38-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, teachers’ work with the newly introduced assessment of six-year-old children in Sweden is illustrated using the neoinstitutional theory. The results show how teachers are guided by coexisting mix of logics, which are based on different values and lead to different assessment practices. The results show that more assessment implies less teaching, and the policy reform vision, to better support children in continuing education, is at risk of being lost when transformed to pedagogical practice. The formative focus on the assessments is reduced to a technical practice with focus on delivering results. Thus, the neoliberal focus and performativity is prominent.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Linnéuniversitetet, Kunskapsmiljöer Linné, Utbildning i förändring.
    Evaluating the practice in Swedish school-age educare: Issues and contradictions2022Ingår i: Journal of Childhood, Education & Society, E-ISSN 2717-638X, Vol. 3, nr 1, s. 60-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports how teachers in Swedish school-age educare (SAEC) evaluate their practice. The study was conducted within a research- and development programme and is based on 47 teachers’ written reflections about performing evaluations. The reflections have been analysed using various neo-institutional logics. The results indicate that the teachers’ focus, regarding both the children and the practice, is directed differently when they are guided by different logics. When guided by the market logic, teachers focus on customer preferences and customer satisfaction. Guided by the professional logic, teachers focus the collective as well as the activities and the organisation around them. Guided by the bureaucratic and state logics, the teachers focus on the formal teaching, the individual child, and the school-age educare goal fulfilment. The results also show issues and contradictions concerning how to evaluate, what to evaluate, and when to evaluate. One possible claim is that the learning processes at the school-age educare are broad and complex, and thus difficult to “mould” to fit into evaluation schemes. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Fritidshemmet: ett trygghetsskapande skyddsnät för barnen när samhället är i kris2020Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Fritidshemmet som en kontinuitetsskapande arena2017Ingår i: Barns övergångar: Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola / [ed] Anne Lillvist och Jenny Wilder, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 1, s. 99-116Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Fritidshemmet som ett samhällsprojekt: - det viktiga men svåra kompensatoriska uppdraget2020Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 40.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Linnéuniversitetet, Kunskapsmiljöer Linné, Utbildning i förändring.
    Fritidshemmets ideologiska vändning2022Ingår i: Barn i fritidshem / [ed] Elvstrand , Helene;Lago, Lina, Liber, 2022, 1, s. 189-204Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    "From a big and competent preschool child to a small school child in need of care": Parent's perspectives on their children's transition to preschool class.2015Ingår i: Abstract book. Innovation, Experimentation and Adventure in Early Childhood, 25th EECERA Annual Conference, Barcelona September 7-10, 2015, 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective is to examine parent’s expectations and concerns about upcoming transitions, as well as how parents describe their children in transition. Research has shown that the time before and after school start can be seen as an important period of life. Transitions can also pose a particular strain. Although children often are well prepared, they can “get lost in transition” when exit and entry processes in different school forms are floating into each other. Therefore, support from parents and teachers could be considered as crucial. The analysis is built on theories of transition and socio-cultural perspectives where surroundings, relationships, critical events and contexts become important. The data consists of 173 questionnaires answered by parents to children who are about to make the transition to school. The questionnaires were answered a few months prior to the actual transition, when the head masters invited the parents to visit school and to get informed about the preschool class. The parents could choose whether they wanted to participate in the study or not. The results show that even though the parents seem excited about their children’s next step on the educational ladder they also describe certain concerns. The most reoccurring theme in the narratives is the descriptions of the big and competent preschool child who becomes a small school child in need of care after the transition to preschool class.  Hearing parent’s concerns and understandings about their children in transition informs us how we can prepare both children and parents for transitions.

  • 42.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Från förväntningar till motstånd och anpassning: Fyra barns övergångar till och från förskoleklass2013Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 6, nr 15, s. 1-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article focuses the Swedish preschool class and the transitions from preschool to compulsory school, out from children’s perspectives. The study indicates that children, in these transitions, are constructing identities such as future pupils, Ex preschoolers, playful preschool class children and adjusted and responsible pupils. It’s indicated that children’s ways of defining themselves, and their markings of borders between the institutions, are changing over time and are depending on the current context. The study also highlights how Swedish children conduct two school entries where they have to reconstruct both their identities and their understanding of institutional borders.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Förskoleklassen: En ö eller en bro mellan förskola och skola?2011 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Förskoleklassen som skolform, en kunskapsöversikt2010Ingår i: I rättan tid? Om ålder och skolstart: SOU 2010:67, Stockholm: Fritzes, 2010, s. 293-314Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Förskoleklassen som övergångszon: Väntrum eller genomfart?2011Ingår i: Psykisk Hälsa, ISSN 0033-3212, nr 3, s. 38-43Artikel, forskningsöversikt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Förskoleklasslärare som gästarbetare: Gränsmarkeringar via sociala stängningar2010Ingår i: Nordisk Barnehageforskning, ISSN 1890-9167, E-ISSN 1890-9167, Vol. 3, nr 1, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The preschool class is an educational programme that has been created through an educational reform in Sweden in the late 1990s. The purpose was to construct a bridge between preschool and primary school, where the two institutions together would create a “new pedagogy”. My study of teacher identities in preschool class shows that the teachers are using strategies to mark their differences to other teachers. One strategy is to enhance in-groups and out-groups. These strategies also construct the preschool class as a security zone where the teachers distance themselves from other teachers, in contrast to the educational reform.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 47.
    Ackesjö, Helena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. University of Gothenburg.
    Gränsers påverkan på lärares identitetskonstruktioner i förskoleklass2009Ingår i: Centrum för professionsstudier, 2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syfte:I studien av läraridentiteter i förskoleklass har förskoleklassen teoretiskt placerats i gränslandet mellan förskola och skola. Detta görs för att förskoleklassen är en frivillig skolform som i verksamheten ska utgå ifrån förskolans pedagogiska traditioner, men ingår i skolans läroplan. Syftet har varit att studera vilka läraridentiteter som konstrueras i detta gränsland och hur dessa konstrueras.

    Metod:Data för studien har konstruerats med inspiration av dialogseminarier. Genom att skriva egna texter, läsa och berätta för andra lärare i grupper, engagerades lärarna i vad som skulle kunna kallas för narrativt teoretiserande, vilket kan leda till att man kan upptäcka och skapa sina professionella identiteter.

    Resultat:Resultaten visar att lärarna i identitetskonstruktionen positionerar sig emot de två omgivande kulturerna, förskolans och skolans. Identitetskonstruktionen utgörs i flera fall av vi-dom-markeringar. Vikten av och möjligheten till delaktighet och acceptans i skolgemenskapen blir centralt. I resultatet skapas två centrala samtalsteman; inom samverkanstemat konstruerar lärarna gränsöverskridande identiteter genom sitt kryssande mellan de olika kulturerna, och inom särartsteman konstruerar lärarna transformativa identiteter i det kulturella mellanrummet mellan de omgivande kulturerna.

    Konklusioner:Konstruktionen av särartstemat, där lärarna placerar sig i mellanrummet mellan kulturerna och framhåller sin unikhet, kan indikera att gränserna mellan förskola och skola har förstärkts istället för att öppnas. Förskoleklassen kan därför ses som en säkerhetszon, i vilken lärarna kan distansera sig från övriga lärare i skola och förskola och konstruera sina identiteter genom att markera sin särart i utbildningssystemet. Allt detta tvärtemot förskoleklassreformens intentioner.

  • 48.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    (Hur) Bidrar mer bedömning till ökat lärande?2021Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, E-ISSN 2535-5449, Vol. 39, nr 1, s. 83-90Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna essä fokuseras åtgärdsgarantin (SOU2016, s. 59) och den kartläggning som ingår ireformen. Syftet med reformen är tvådelad.Dels handlar det om att obligatoriska kartläggningar förväntas bidra till att läraren bättre kananpassa undervisningen till elevernas faktiskakunskapsnivåer och behov. Dels handlar detom tidiga insatser. Om resultaten från kartläggningarna i förskoleklassen visar att någonelev riskerar att inte nå kunskapskraven isvenska, svenska som andraspråk och/ellermatematik i årskurs 3, ska extra stöd sättas inomedelbart. Huvudargumentet är att elevernas kunskapsnivåer behöver öka och att tidigainsatser både är billigare och mer effektiva änsenare (prop. 2017/18, s. 18). Men vad är detsom egentligen mäts i kartläggningen och hurkan kartläggningen bidra till ökat lärande?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Läraridentiteter i förskoleklass.: Berättelser från ett gränsland.2010Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Linnéuniversitetet, Kunskapsmiljöer Linné, Utbildning i förändring.
    Markeringar av lärararbetets gränser: Territorium i omförhandling via införandet av lärarassistenter2020Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 25, nr 1, s. 35-53Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Politiska initiativ har tagits under senare år för att minska trycket mot lärarna, ”så att lärare kan vara lärare” och ”fokusera på sitt kärnuppdrag” – exempelvis genom att införa lärarassistenter. I artikeln studeras hur lärarprofessionens territorium (om-) förhandlas när avlastande tjänster införs. Resultaten visar att gränserna runt lärarprofessionens territorium förflyttas då lärarassistenterna tar över delar av territoriet och blir resurser till lärarprofessionen då de kompletterar på andra platser än i klassrummet. Lärarna positionerar sig på nytt inom sitt professionella territorium men resultaten visar även att gränsdispyter mellan lärarassistenter och lärarprofessionen kan förekomma. Resultaten visar att lärarassistenters arbete kan innebära att lärarprofessionens territorium kan renodlas och förtätats samtidigt som skolans territorium riskerar att utökas då nya arbetsområden tillförs skolan via lärarassistenterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 8344
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf