lnu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 3536
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aaby, Jacqueline
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Olsson, Andreas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID).
    Ett deltagande, för vem?: En kvalitativ intervjustudie om gymnasieelevers deltagande i Idrott och hälsa 12016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study was to investigate, at first, why students in upper secondary school in Sweden participate or not in Physical education and health (PEH) and also find out what changes the subject need that can affect their participation. To get answers out of the in-vestigation, we formulated questions about what preconceptions the students of an specific group have about participation and non-participation in PEH and what changes the subject need, according to the students, to become a subject for all students. The study was based on a qualitative method, by using interviews of ten students from Swedish upper secondary school. The students were from two schools in a mediumsized region and from different programmes.

    The results of the study shows clearly that the content and the grades in PEH affects the student’s participation, which was crucial to whether they felt they wanted to participate actively in the lessons or not. The grades were considered as important and affected the participation even though some of the students were not interested in the content, but they still did the things that the teacher demanded. Despite this, the attitudes towards the subject were positive among the interviewed students. The factors the students think can change the participation to more actively is implement more activities as dance, individual training but also, delimit ballsports. It seems like the interviewed students are searching for meaningfulness in the lessons of the subject with a link between the curriculum and grading criteria.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abbas, Dalia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Kero, Sanni
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Hållbar bildutveckling: En bildlärare i Sverige och en bildkonstlärare i Finlands uppfattningar om undervisning inom hållbar utveckling2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom bild- och bildkonstämnet har sparsamhet och återvinning ständigt varit en grundläggande del. På grund av de globala klimatfrågorna har hållbar utveckling blivit aktuellt inom alla livsområden, utbildningsnivåer och läroämnen. Denna studie fokuserar på värdet av bild- och bildkonstutbildning som ett komplext verktyg för att lyfta fram hållbar utveckling och dess miljöaspekter. Syftet är att ta reda på vilka möjligheter två bild- och bildkonstlärare, från Sverige och Finland, ser på ämnet i relation till miljöundervisning. Studien fokuserar på två lärares uppfattningar om bild- och bildkonstämnets möjligheter samt de värderingar som styr urvalet för innehållet. Resultatet visar att ämnet bild- och bildkonst har många olika möjligheter när det gäller undervisning inom hållbarhet som ett verktyg för att få fram de nya perspektiv som konst kan erbjuda. Avslutningsvis visade studien att lärares intresse för miljöfrågor ger dem mer inspiration, dock påverkar detta inte direkt innehållet i undervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abrahamsson, Alexander
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för musik och bild (MB).
    Musikteorins applicering på ensembleämnet: - En studie i hur gymnasieelever anser att de använder sina musikteorikunskaper praktiskt.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning elever anser att de använde musikteoriämnet under ensemblelektioner på musiklinjen på gymnasiet, samt om och i så fall hur eleverna anser att teoretiska kunskaper påverkade deras ensemblespel. Det andra syftet var att ta reda på i vilken utsträckning elever anser att deras lärare i ensemble samtalade med dem om hur musikteorin kan användas på ensemblelektionerna. Genom enkätundersökning samlades data om detta in från elever på gymnasiet. Dessa data granskades sedan med hjälp av den sociokulturella teorin. Respondenterna svarade väldigt olika på hur vanligt det är att de själva använder musikteorin under ensemblelektionerna. Många svarade att de händer ganska ofta medan ungefär lika många svarade att det händer ganska sällan. Elevernas svar visar att när musikteorin används så sker det icke-verbalt. I en närmare granskning visade det sig att majoriteten av eleverna ansåg att de olika moment ur musikteorin enkäten frågade om används inget eller sällan under ensemblelektionen. En stor majoritet av eleverna sa själva att det dem lärde sig på musikteorilektionerna utvecklade dem som musiker och att många delar ur musikteorins kursplan var viktiga för deras spel i ensemblen. 

    Fulltekst (pdf)
    Musikteorins applicering på ensembleämnet
  • 4.
    Abrahamsson, Hanna
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Lönngren, Sandra
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Vad är hälsa i idrott och hälsa?: En studie om idrottslärares syn på hälsa och hälsoundervisning i grundskolans senare år2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet i föreliggande studie är att undersöka idrottslärares syn på hälsa och hälsoundervisning i skolämnet idrott och hälsa. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervju med hög grad av strukturering och låg grad av standardisering för att få svar på problemformuleringen. Nio intervjuer har genomförts med idrottslärare i grundskolans senare år som alla har genomgått utbildning i ämnet. Lärarna arbetar på sex olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga lärare anser att begreppet hälsa är svårdefinierat. De olika sätten att se på hälsa gör att hälsoundervisningen ter sig mycket olika beroende på vem det är som undervisar, trots att betygskriterierna är desamma. Oliktänkandet kring hälsa gör att lärarna planerar och genomför hälsoundervisningen så att den stämmer överens med deras egen övertygelse. Bland annat undervisar de i ergonomi, konditionsträning, styrketräning, kost, yoga, massage och avslappning. En del av lärarna låter sina elever skriva ett hälsoarbete inom ramen för hälsoundervisningen. De flesta lärarna strävar dock efter att varva teori och praktik i sin undervisning. Av undersökningen framkommer även att lärarna bedömer att idrottsundervisningen berikar eleverna ur hälsosynpunkt på olika sätt, ofta kopplat till hur fysiskt aktiv eleven är på fritiden. Anmärkningsvärt är att endast en av lärarna reflekterar över de elever som både fysiskt och psykiskt far illa av idrottsundervisningen och att detta i det närmaste leder till motsatsen till hälsa.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Abramsson, Mattias
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Elevers inflytande på fritidshemmet: Ett utvecklingsinriktat arbete om hur ökat elevinflytande och delaktighet bidrar till tydligare struktur i verksamheten2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med stöd i aktionsforskning genomfördes utvecklingsarbetet på ett fritidshem som

    vände sig till F-klass och årskurs- 1 och 2. Utvecklingsarbetets fokus var att sätta

    elevinflytande och delaktighet i centrum, främst genom gruppsamtal och samlingar

    tillsammans med elever. Förändringsarbetet dokumenterades via loggbok, fotografier

    och film. Intervjuer och gruppsamtal var också instrument som användes för att

    synliggöra resultatet av aktionen. I utvecklingsarbetets nulägesanalys framhävs

    avsaknaden av pedagogledda aktiviteter och elevers inflytande och delaktighet. Den

    tidigare verksamheten utgick i stora delar från fri lek och resulterade ofta i en oro i

    elevgruppen. Med hjälp av framförallt dagliga samlingar och teman, strävades det efter

    en tydligare struktur i verksamheten. Resultatet visar att samtliga elever var nöjda med

    något av de teman som erbjöds och framhåller att de idag vet vad de ska göra när de

    kommer till fritidshemmet. Utifrån elevernas agerande går att utläsa att den nya

    strukturen i fritidshemmets inomhusmiljö har blivit lugnare. Flera av eleverna upplever

    inflytande och delaktighet i verksamhetens utformning, till skillnad från före detta

    utvecklingsarbete påbörjades.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Abualrob, Marwan
    et al.
    Arab American University of Palestine, Palestine.
    Ewais, Ahmed
    Arab American University of Palestine, Palestine.
    Dalipi, Fisnik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Awaad, Thawra
    Arab American University of Palestine, Palestine.
    Utilizing Augmented Reality to Enhance Twenty-First Century Skills in Chemistry Education2023Inngår i: 2023 IEEE Global Engineering Education Conference (EDUCON), Kuwait, IEEE, 2023, s. 1-6Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Numerous studies have shown that mobile devices like smartphones play a significant role in education these days, and it's clear that the influence and benefits of these devices regarding the potential for pedagogical perspectives are obvious. Mobile learning allows for flexibility by eliminating the need for learning to happen at a particular time and place. Moreover, mobile devices that can support Augmented Reality (AR) are becoming more powerful, less expensive and quite useful in the education process. In this paper, we conduct a study where mobile AR application alongside project-based learning is utilized in a classroom setting, where interviews are administered to understand the K-12 students' attitude towards the educational model based on mobile AR for enhancing the twenty-first century skills in chemistry education. The interviews are conducted with thirty students and their teacher who teaches them chemistry course. Four skills are investigated and discussed, i.e., innovation and creativity, critical skills and problem solving, communication and collaboration, and information culture. Based on the research findings, some recommendations are provided. Furthermore, in the scope of Agenda 2030 for Palestine, we believe these findings could serve as a basis for developing practical policy interventions attributed to enhancing the educational system with emerging technologies.

  • 7.
    Achilleos, Achilleas
    et al.
    Frederick University, Cyprus.
    Mettouris, Christos
    University of Cyprus, Cyprus.
    Yeratziotis, Alexandros
    University of Cyprus, Cyprus.
    Papadopoulos, George
    University of Cyprus, Cyprus.
    Pllana, Sabri
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM).
    Huber, Florian
    SYNYO GmbH, Austria.
    Jäger, Bernhard
    SYNYO GmbH, Austria.
    Leitner, Peter
    SYNYO GmbH, Austria.
    Ocsovszky, Zsófia
    BioTalentum Ltd, Hungary.
    Dinnyés, András
    BioTalentum Ltd, Hungary.
    SciChallenge: A Social Media Aware Platform for Contest-Based STEM Education and Motivation of Young Students2019Inngår i: IEEE Transactions on Learning Technologies, ISSN 1939-1382, E-ISSN 1939-1382, Vol. 12, nr 1, s. 98-111Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Scientific and technological innovations have become increasingly important as we face the benefits and challenges of both globalization and a knowledge-based economy. Still, enrolment rates in STEM degrees are low in many European countries and consequently there is a lack of adequately educated workforce in industries. We believe that this can be mainly attributed to pedagogical issues, such as the lack of engaging hands-on activities utilized for science and math education in middle and high schools. In this paper, we report our work in the SciChallenge European project, which aims at increasing the interest of pre-university students in STEM disciplines, through its distinguishing feature, the systematic use of social media for providing and evaluation of the student-generated content. A social media-aware contest and platform were thus developed and tested in a pan-European contest that attracted >700 participants. The statistical analysis and results revealed that the platform and contest positively influenced participants STEM learning and motivation, while only the gender factor for the younger study group appeared to affect the outcomes (confidence level – p<.05).

  • 8.
    Ackerot, Magnus
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    Rask, Joakim
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    Varför bli yrkeslärare?: Vilka uppfattningar har yrkeslärare om den motivation, som behövs för att studera till yrkeslärare?2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning är att med bakgrund av att yrkeslärare inom gymnasieskolan beskrivs som en bristvara, och med tanke på det framtida behovet då bristen på yrkeslärare kommer att öka. Det vi vill belysa är vad som är motivationen och drivkraften för den enskilde individen i att bli yrkeslärare och även vilka drivkrafter som kan få obehöriga lärare att vilja bli behörig. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Ett klusterurval gjordes var efter intervjuer genomfördes. Empiriska undersökningen gick ut på att med en halvstrukturerad intervjuguide intervjua ett antal olika personer. I dataanalysen användes Burnards (1991) 5 steg i den så kallade innehållsanalysen, vilket skapade olika teman. Resultatet efter vår undersökning, att den motivation och de drivkrafter som behövs för bli yrkeslärare eller att börja studera för att bli behörig yrkeslärare, är att man skall försöka lyfta fram de positiva sidorna med yrket och det givande mötet med ungdomarna i samhällsdebatten och media. Det är ett fantastiskt trevligt jobb. Att lönen och statusen kan bli bättre samt att det bör vara lättare för den som har goda yrkeskunskaper att komma in på en yrkeslärarutbildning. Oavsett längd på utbildningen så behövs det ett batteri av hjälp och stöd för att man skall klara av utbildningen samtidigt som man kanske både har familj och arbete.

     

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    A seamless transition or an oasis to rest in?: The children's pictures of the Swedish preschool class.2010Inngår i: Transition from pre-school to school: Emphasizing early literacys - Comments and reflections by researchers from eight European countries., Lifelong Learning Programme , 2010, s. 38-50Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A seamless transition or an oasis to rest in?

    The children’s pictures of the Swedish preschool class

     

    In Sweden, children’s transition from preschool to compulsory school is made through the preschool class. This study aims to highlight this Swedish transition zone through the eyes of the children. What is focused in the preschool class from the children’s point of view?

    The children have been painting pictures of their days in the preschool class. The focus of analysis is what the children chose to highlight as central in the pedagogic practice. The pictures are therefore seen as communicative narratives, since the children represent and communicate their experiences of the world through the pictures. Ten preschool classes participated in the study, and a total of 172 pictures were analyzed.

    Over half of the pictures showed playing children and included (free) play both indoors and outdoors, pictures that describes the preschool class as an “oasis to rest in” between preschool and school. Yet another extensive category was outlined that showed different types of learning and education foremost in activities as circle time.

    The result shows that the pictures reflects the preschool class as a playful child-centred educational practice at the crossroads between preschool and compulsory school. The conclusion is that the preschool class may be just a seamless transition from preschool to compulsory school, with both “formal” schooling and playful learning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 10.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    A seamless transition or an oasis to rest in?: The children’s pictures of the Swedish preschool class.2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden, children’s transition from preschool to compulsory school is made through the preschool class. This study aims to highlight this Swedish transition zone through the eyes of the children. What is focused in the preschool class from the children’s point of view?

    The children have been painting pictures of their days in the preschool class. The focus of analysis is what the children chose to highlight as central in the pedagogic practice. The pictures are therefore seen as communicative narratives. Through the pictures the children represent and communicate their experiences of the world. Ten preschool classes participated in the study, and a total of 172 pictures were analyzed.

    Over half of the pictures showed playing children and included (free) play both indoors and outdoors, pictures that describes the preschool class as an “oasis to rest in” between preschool and school. Yet another extensive category was outlined, that showed different types of learning and education foremost in activities as circle time.

    The result shows that the pictures reflects the preschool class as a playful child-centred educational practice at the crossroads between preschool and compulsory school. The conclusion is that the preschool class may be just a seamless transition from preschool to compulsory school, with both “formal” schooling and playful learning.

  • 11.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Barns övergångar till och från förskoleklass: Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter2014Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall aim of this study is to gain knowledge of how the transitions to and from preschool class are described and understood by children. Previous research has indicated that transitions between different school forms can be seen as both problematic and threatening. Transitions should be facilitated and "smooth", something that indicates that continuity is important. Of interest for this study is to gain knowledge of children's perspective of continuities: which continuities and discontinuities children express intransitions.

    Transitions are theoretically considered as social processes that are constructed, shared and reconstructed together with others. In these processes, children mark and construct borders through speech and action. Their border markings (for example, expression of differences and/or similarities between different communities and between different school forms) also become part of a child's identity constructions.

    The thesis is based upon the research described in three articles. The empirical data underlying these studies was constructed in a longitudinal ethnographic inspired field work where children have been observed in two transitions between three different school forms: preschool, preschool class and compulsory school.

    Results suggest that from children’s perspectives the transitions between different school forms contain challenges, opportunities, limitations, changes and preservation. However, the transitions also involve expressions concerning security, risk-taking and include visual markings between the different school forms.

    One of the conclusions that can be drawn from this work is that it isn’t enough to turn to policy level, such as curricula or even teachers’ aims or aspirations to facilitate these transitions. The child’s perspectives need to be taken into account. Through children's narratives, we have gained knowledge about the opportunities transitions can offer, but also how transitions can be considered as threats or be difficult to interpret for children. This study has also increased our understanding of the importance of continuity as well as discontinuity to mark borders between different school forms.

    Fulltekst (pdf)
    Comprehensive summary
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 12.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Borde svenska lärare bli mer franska?: En essä med reflektioner över lärararbetets gränser, structure och communitas2019Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 24, nr 2, s. 70-83Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna essä diskuteras lärarprofessionens gränser. Bakgrunden hämtas ifrån att allt fler larmrapporter om sjukskrivna lärare, den hotande lärarbristen och lärares upplevt minskade  handlingsutrymme  når  oss.  Lärare  har  fått  ett  utsträckt  uppdrag  och  diskussioner förs om hur professionen kan avlastas. I essän jämförs exempel från den svenska  skolan  med  exempel  från  den  franska.  Avsikten  är  föra  en  kontrasterande  och  teoretisk  diskussion  om  lärarprofessionens  gränser.  I  beskrivningarna  används  teorier  om  communitas  och  structure  som  förklaringsmodeller  för  skolan  som  system. Inom communitas betraktas alla individer för vilka de är; här faller rang, titlar och formalia bort. Communitas baseras istället på närhet, intimitet och känslor. Alla har huvudrollen och är lika viktiga. Inom structure är förhållandet det motsatta. Här uppträder människorna i förhållande till och i enlighet med regler och rutiner på en spelplan.  Inom  structure  synliggörs  skillnader  och  hierarkier  och  man  uppträder  formellt och i överensstämmelse med olika roller, vilka har väldefinierade positioner på spelplanen. Det är värt att reflektera över hur de olika teoretiska strukturerna kan inspireras  av  varandra  i  syfte  att  avlasta  lärarna  en  del  av  det  utsträckta  uppdraget.  Vad händer om man tydligare skiljer på spelplanerna hem och skola samt rollerna elev, lärare  och vårdnadshavare?  Avslutningsvis  förs  en  diskussion  om  ifall  stärkta  gränser  skulle kunna leda till avlastning av lärare, och möjligen också till ökad auktoritet och professionalitet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Förskoleklassen: En ö eller en bro mellan förskola och skola?2011 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Ackesjö, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Förskoleklassen som skolform, en kunskapsöversikt2010Inngår i: I rättan tid? Om ålder och skolstart: SOU 2010:67, Stockholm: Fritzes, 2010, s. 293-314Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Persson, Sven
    Skolförberedelse i förskoleklass.: Att vara lärare-i-relation i gränslandet.2010Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, nr 2/3, s. 142-163Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie förstås förskoleklassen teoretiskt som ett gränsland mellan förskola och skola, ett gränsland som man kan anta existerar på grunderna av verksamheternas skilda traditioner och positioner i utbildningssystemet. I detta gränsland skapas och konstrueras en institutionell identitet genom pedagogisk praktik och lärarnas berättelser om denna praktik. Denna studie utgår från hur lärarna talar om sitt arbete i dialogseminarier. Lärarna talar om det skolförberedande arbetet i förskoleklassen utifrån två förhållningssätt, dels som en tillvaroorienterad pedagogik och dels som en framtidsorienterad. För att lösa den inbyggda konflikten mellan tillvaro- och framtidsorientering framställer lärarna sig som att vara lärare-i-relation. Att beskriva sig som lärare-i-relation tolkas som en gränsmarkering gentemot andra lärares förhållningssätt och de kunskapsfokuserade verksamheterna i förskola och grundskola.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Persson, Sven
    Malmö University.
    The Educational Positioning of the Preschool-Class at the Border between Social Education and Academic Demands: An Issue of Continuity in Swedish Early Education?2016Inngår i: Journal of Education and Human Development, ISSN 2334-296X, E-ISSN 2334-2978, Vol. 5, nr 1, s. 182-196Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study’s overarching aim is to produce knowledge about the educational position of the preschool-class in a changing educational landscape. This position is analyzed through teacher’s own descriptions in the weekly reports they send home to the parents each week. The results illustrate how teachers in their weekly reports construct an educational position for the pre-school class that is influenced both by the social pedagogical position with an existence-oriented education and the academic school readiness position by preparing children for further schooling. This causes a variation in the preschool-class education and raises questions about continuity and equivalence in early education.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Linnéuniversitetet, Kunskapsmiljöer Linné, Utbildning i förändring.
    Persson, Sven
    Malmö University, Sweden.
    Lago, Lina
    Linköping University, Sweden.
    Utbildning för barn i skolstartsåldern2022Bok (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Kunskapsfrågan: En läroplansteoretisk studie av den svenska gymnasieskolans reformer mellan 1960-talet och 2010-talet2013Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In a society where the labour market is becoming increasingly knowledge intensive and more differentiated, education has assumed greater importance for the capitalist states integrative functions as for the competitiveness in the global economy. As a consequence, the educational system has become a key governing resource for the state to meet and manage different kinds of social changes and problems. Against this background the thesis raises the main question - “what kind of societal problems are the educational reforms studied here considered to be the solution of?” The aim of this thesis is to deepen the understanding of the changes of the formation of knowledge in Swedish upper secondary curriculum between the 1960s and 2010s. In what way attained these changes in view of knowledge legitimacy in relation to the socioeconomic context? And what do these changes mean in terms of the attribution of the positioning of upper secondary school pupils and teachers?

     

    This thesis draws on a “classical” theoretical framework of curriculum theory (i.e. the frame-factor theory) this means that the analytical focus is directed at the relationship between the content of the curriculum and the social context. With theoretical and methodological inspiration from critical realism and critical discourse analysis (CDA) the thesis argue for an alternative way to theoretical and empirical examined this relationship. Three historical reform periods are used to explore the discursive changes in the formation of knowledge in the Swedish upper secondary education reforms.

     

    The results show how changes in socioeconomic conditions, such as economic crisis, over time have acted as important triggers for governing mechanisms embedded in the control of the educational system. These changes and mechanisms, in turn, have resulted in some major discursive knowledge shifts between the reforms studied, from the 1960s combination of an economic-rational and an objective-subject knowledge discourse, through the deregulated goal-rational and socio-cultural oriented knowledge discourse of the 1990s towards the 2010s knowledge discourses that are characterized by an increased focus on learning outcomes and measurability. Against the background of these discursive shifts, the analysis also points to some underlying continuities in terms of a general “reform imperative”, based on a number of overarching values ​​such as efficiency and rationality. The result show how this imperative was embedded in all three educational reforms and has ruled the order of discourses about what was deemed to be legitimate curriculum knowledge, a professional teacher and a desirable pupil.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Läroplansteorin efter den ”realistiska vändningen”: exemplet kunskapsfrågan2013Inngår i: Den femte nordiska läroplansteorikonferensen i Uppsala : Curriculum and/or didactics – a discussion revisited. Towards a transnational curriculum theory?, Uppsala universitet, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Läroplansteorin har de senaste två decennierna kommit att präglas av en så kallade språklig eller diskursiv vändning. Med det använda språkets konstituerande funktion som en central utgångspunkt uppfattas språket som en aktiv social handling som inte kan skiljas från den sociala praktik som denna sker inom. För det läroplansteoretiska forskningsfältets vidkommande har detta medfört flera viktiga analytiska möjligheter inte minst när det gäller exempelvis att studera läroplansförändringar över tid samt hur policy rör sig och omformuleras mellan olika kontexter. I detta paper kommer jag dock argumentera för att denna diskursiva vändning i flera fall dragits för långt. Konsekvensen har blivit att språkets konstituerande effekter i alltför stor utsträckning kommit att överbetona med en långgående kunskapsrelativism som följd och där exempelvis icke-diskursiva element av verkligheten tappats bort i de läroplansteoretiska analyserna. Jag kommer i detta sammahang därför lyfta fram behovet av en realistisk vändning inom läroplansteorin som delvis återvänder till den klassiska läroplansteorins utgångspunkter men där samtidigt vissa betydelsefulla analytiska insikter från diskursteorin tas med.

    Syftet med detta paper är att med utgångspunkt från den kritiska realismen samt med några exemplifierande empiriska nedslag diskutera innebörden av en sådan realistisk vändning. Utifrån den kritiska realismen förstås verkligenheten som såväl strukturerad som stratifierad. Detta innebär att diskursers konstituerande effekter inte negligeras men samtidigt understryks att dessa inte heller utgör fritt flytande meningssystem utan är såväl förankrade som villkorade av reella (i betydelsen icke-diskursiva) betingelser. Analytiskt fokus riktas utifrån detta realistiska perspektiv mot de strukturer och tillhörande mekanismer som finns inbäddade i en viss praktik samt den kontext (som innefattas av såväl diskursiva som materiella element) som kommer att påverka (men inte determinera) utfallet av dessa mekanismer. Med detta möjliggörs en förklarande analys som, i enlighet med den klassiska läroplansteorins utgångspunkter, rör sig bortom läroplanstexten till de bakomliggande strukturer och kontextuella villkor.        

    Med resultat hämtade från en studie av kunskapens formering och legitimering i gymnasieskolans reformmaterial mellan 1960-talet och 2010-talet påvisas empiriskt innebörden av en sådan realistisk vändning. Resultaten pekar på flera diskursiva förskjutningar av kunskapens konstituering över tid men också hur dessa diskursers legitimitet var kopplade till de inbäddade strukturer och mekanismer som förstås forma utbildningspolitiken i relation till den samtida samhällskontexten. Med denna analys visar jag bland annat hur förändrade reella samhällsekonomiska villkor över tid utgjort en viktig påverkanskraft på utbildningspolitiken samt i förlängningen läroplansförändringar.

  • 20.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Teachers' selection of content in an age of standard-based policy2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Teachers’ selection of content in the age of standard-based policy2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    The nested systems of local curriculum innovation2016Inngår i: ECER 2016, Leading Education: The Distinct Contributions of Educational Research and Researchers, Dublin, 22-26 August, 2016, 2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In school systems around the world there is an increasing focus on students' academic achievement and performance and higher demands for school decision makers to gradually improve school results. In this respect Sweden is no exception. The last years you find a number of different national policy initiatives in line with these transnational policy trends: a new curriculum for the compulsory school (Lgr11) and the upper secondary school (Gy11), a new school law (SFS 2010:800), a reform for career services for teachers with the introduction of “first-teachers” in 2013 and the establishment of new authorities like the School Inspectorate in 2008. In turn, all these reforms have resulted in intensive school improvement work in Swedish municipalities.

    Curriculum innovation is a dynamic research field. During the last decades important empirical findings have emerged as well as theoretical models explaining and supporting successful school development and school leadership (cf Fullan, 2001; Hargreaves & Fullan, 2012; Hallinger, 2011). Recent research has also pointed out how strategies and aspects of different actors and levels in the school system interact. A current discussion concerns how school reforms and improvement efforts are used to increase student achievement, with special regard to significance and potential of the local and regional leading and management. Another question is how school improvements solutions on a more general basis is possible to roll out when research also argues for the need of versatile and context-specific school improvement efforts (Hopkins, Stringfield, Harris, Stoll & Mackay 2014).

    The aim with this paper is twofold. Firstly, the paper wants to contribute to and develop a deepened theoretical understanding of local school curriculum innovation. The local curriculum context is defined as an “open nested school system” with different sub-systems, e.g. the classroom, teacher work-units, school leadership teams, the local school authority etc. (Resnick, 2010). Although these systems are internally related, the curriculum actors in each system stand on its own logic and conditions (i.e. loosely coupled). Therefore you will find different arguments, perceptions and notions in the sub-systems and that they are nested in context-specific ways (Resnick 2010). Our primary hypothesis is that centrally initiated curriculum changes and improvement initiatives are unlikely to be successful, unless these actively engages all the sub-systems and re-couples the nested systems of the curriculum (Adolfsson & Håkansson, 2015).

    Secondly, the empirical aim is to explore how different curriculum actors in a medium-sized Swedish municipality understand their functions, interact and respond to central aspects in local curriculum work. By looking into and explaining relationships between the sub-systems – the local school authority, principals and teachers – important features and factors for organising robust school improvement processes can be identified. Of particular interest is the introduction of first-teachers in 2013. First-teachers are a new function in Swedish public and independent schools, engaged in school improvement and thus curriculum actors. Previous research has shown that first-teachers might strengthen the idea of distributed leadership in schools, but at the same time also challenge, to some extent, existing leadership relations and authority – primarily that of the principal (Alvunger, 2015). However, we know – so far – little of how this might impact the school organization and relationships between the sub-systems in school improvement. Our aim is guided by the following research questions:

    -        How do the curriculum actors understand and describe their functions in relation to each other in local curriculum work?

    -        What are perceived as primary challenges and needs among the curriculum actors? What strategies do they suggest and use to deal with these challenges and needs?

    -        How can the local curriculum work be explained and understood from the perspective of nested school systems?

    Methods and material (400)

    The study draws on material from two recently finished “ongoing evaluation” projects conducted in a medium-sized municipality (65,000 inhabitants) in the southeastern part of Sweden. As a way to support schools’ improvement work, researchers in the first project have studied processes and outcomes of nine schools’ development work over three years by collecting and analysing data from different levels of the local school system. The second project focused and analysed the implementation of the national reform for career services for teachers. Together the projects have resulted in a rich empirical material from various contexts in the local school organisation that enable a thorough analysis of the school improvement work on different levels (i.e.in different sub-systems).

    This paper is based on a “mixed-method” design (Cresswell, 2010). Along with Cresswell and Clark (2007) we argue that such a methodological research design is a way of preserving the complexity and deepening the perspective of the research questions being addressed while at the same time it is possible to obtain different but complementary data on the same phenomenon. In line with the theoretical points of departure and the general aim to elucidate patterns of actors’ understanding, interaction and responses on general aspects of improvement work, following methods and empirical data have been used: i) a content analysis of central policy documents ii) questionnaires and iii) semi-structured focus group interviews.

    As a first step central documents regarding the local school organisation, policy and vision, leading and management structure, evaluations, school improvement strategies were analysed. The purpose was to conduct a contextual analysis and to create a map of the organisation, central strategies and content of the improvement work in the municipality.

    During the project three different teacher surveys were conducted (n=250; n=160; n=157). In these online questionnaires teacher’s perceptions of central dimensions of the local improvement work was investigated. Another important purpose was to explore teachers’ notions of patterns of changes as a result of the improvement work.    

    Finally, as a way to deepen the understanding of the improvement work in the municipality semi-structured focus group interviews with representatives from the local school authority (8 interviews), principals (12 interviews), and first-teachers (14 interviews) were carried out. The main focus in these interviews was the experiences and notions of the schools’ improvement work.

    Expected outcomes/Results (300)

    The results of the study clearly show that the local school organisation consists of different nested sub-systems. Both similarities and differences in how the curriculum actors interact and respond to central aspects in curriculum work can be identified. There is a common view that the work should be based on teaching practices and collegial learning, where the themes “classroom leadership” and “language and concept development” have been agreed upon collegially (bottom-up). However, the sub-systems argue for different strategies and disagree on how to work with these themes. The development unit on local authority level has decided that specific resources and interventions are to be directed for peer observation and feed-back sessions between teachers (top-down). This limits the possibilities for principals to respond to the requests from the teachers who favour pedagogical dialogues for exchanging experiences and developing teaching. All in all, this presents challenges for the school improvement work. In this respect first-teachers as a new sub-system may create conditions for better communication between other sub-systems (e.g. subject teacher teams, work-units, principals) because they operate on different levels. However, there are almost no collaborative arenas or networks for communication within the first-teacher system. Furthermore, the introduction of first-teachers seem to present challenges for the principals who must improve their internal communication as a sub-system in order to be educational leaders and to on-ward engage first-teachers and teachers in school improvement work. The results support our hypothesis that centrally initiated curriculum innovation initiatives are unlikely to be successful, unless these actively engages all the sub-systems and re-couples the nested systems of the curriculum.

    References

    Adolfsson, C-H & Håkansson, J (2015). Building School Improvement Capacity and Learning Capital – A Swedish Case Study. Contribution to the ECER-conference in Budapest, September 2015.

    Alvunger, D. (2015.) Towards New Forms of Educational Leadership? – The Local Implementation of Förstelärare in Swedish Schools. Special issue: Educational Leadership in Transition. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 2015, 1: 30103, http://dx.doi.org/10.3402/nstep.v1.30103

    Creswell J, & Plano Clark, V. (2007), Designing and conducting mixed methods, SAGE Publications, London.

    Cresswell, J.W. (2010). Mapping the developing landscape of mixed methods research. I Abbas Tashakkori & Charles Teddlie, red: Sage Handbook of Mixed Methods in Social & Behavioral Research, s 45-68. Thousand Oaks: SAGE Publications

    Fullan, Michael (2001). The new meaning of educational change. 3. ed. New York: Teachers College Press

    Fullan, M. (2006). Turnaround leadership. San Francisco: Jossey-Bass.

    Hallinger, Philip (2011). Leadership for Learning: Lessons from 40 Years of Empirical Research. Journal of Educational Administration, v. 49 n. 2 p. 125-142.

    Hargreaves, Andy & Fullan, Michael (2012). Professional capital: transforming teaching in every school. New York: Routledge.

    Hopkins, D., Stringfield, S., Harris, A., Stoll, L. & Mackay, T (2014). School and system improvement: a narrative state-of-the-art review, School Effectiveness and School Improvement, 25:2, 257-281.

    Resnick, Lauren B. (2010). Nested System for the Thinking Curriculum. Educational Researcher, vol. 39 No. 3  183-197.

  • 23.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    The Selection of Content and Knowledge Conceptions in Teaching in an Era of Standards-based Policy Reforms2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    The Selection of Content and Knowledge Conceptions in Teaching in the era of standard based policy reforms2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Selection of Content and Knowledge Conceptions in Teaching in the era of standard based policy reforms

     

    Proposal information (research question, theoretical framework so on) (600 words) 

    This study is part of the project 'Understanding Curriculum Reforms - A Theory-Oriented Evaluation of the Swedish Curriculum Reform Lgr 11'.  In the last two decades transnational organizations and agreements have become increasingly important as driving forces in the making of curriculum. The international education policy movement towards so-called standards-based curricula has been characterized by top-down accountability and linear dissemination (Andersson-Levitt, 2008; Sivesind & Karseth, 2010). This also applies to the formation of Swedish curriculum policy discourses. The latest Swedish curriculum for compulsory School “Lgr11” can foremost be described in line with such a standards-based curriculum, where the objectives and standards, but also the content, are prescribed and put in the foreground for what students ought to do and know (Sundberg & Wahlström, 2012).

    Although these policies are transnational and nationally oriented, it is in the same time up to schools and teachers on the local level to interpret and enact the curriculum, in classrooms and in the interaction between teachers and students. This unarguably raises questions about the curriculum-in-use, i.e. how is teaching performed? The ‘what’ that is prescribed in the (trans-)national policy is one thing, but researchers rarely take notice of the fact that recontextualisation, selection, translation, relocation and refocus of content indeed occurs in the local school setting. Therefore, the overall aim of this paper is to explore how a standards-based oriented curriculum, Lgr 11, is enacted at the local school level.

    In a first step, the process of the selection of teaching content will be studied. A central question here is how and on what foundations the selection of teaching content is made when prescribed content and learning outcomes is given a central role in the curriculum structure? Secondly – which relates to the selection of content – we examine how the same curriculum is achieved in teaching and learning practices at classroom level in terms of knowledge content. What content seems to dominate the teaching in favour for another under a standard-based oriented curriculum like Lgr 11?

    To understand the conditions for teachers’ selection of content we bring theoretical inspiration from a “classical” framework of curriculum theory in terms of the “frame-factor theory” (Dahlöf, 1967; Lundgren, 1989). This theoretical perspective puts the relationship between teaching processes, outcomes and external (frame-) factors in focus. In other words, to understand processes and outcomes in the teaching practice you have to, from this theoretical perspective, analyse the frame-factors, for example time, equipment, the composition of the class and (of course) the current curriculum, that in different ways enable and limit these processes and outcomes.  When we in a next step examine the curriculum content in teaching we bring inspiration from Deng & Luke’s (2008) discussion about different knowledge classification schemes and conceptions. From this discussion we derived three conceptions of knowledge, in terms of an academic disciplinary knowledge conception; a practical knowledge conception and an experiential” knowledge conception. These knowledge conceptions will be used to identify and discuss different aspects of lesson content in the investigated teaching practice.    

    Methodology and method (400 words)

    With a classical curriculum theory framework, the present study focus on teaching and lesson content in terms of enacted and achieved curricula. In other words, and with Doyle’s (1990) conceptual framework, we are interesting in the relationship between the programmatic and classroom level of the curriculum. This in turn links us to classic classroom studies addressed by e.g.  Bellack, Kliebard et al.1966; Gustafsson 1977; Jackson 1968/1990; Lundgren 1981, but now against a backdrop of the ‘new’ scenario of transnational policy.

    The study is based on an extensive empirical material from six municipalities in Sweden and consists of three different sources. Firstly, semi-structured interviews with representatives from the local school authority, teachers, principals and students in grade 6 (12-13 years old) where the main focus has been their views on the impact of the curriculum for the compulsory school Lgr11 with particular attention on the organisation of teaching, the dominating content in teaching and the interaction between teacher and students and students and students. Secondly, documents related to teaching such as local pedagogical plans, lesson plans, tests, work sheets, material produced by students and so on have been analysed. Thirdly, 71 lessons of teaching in the social studies subjects Civics, History, Geography, Religion have been video-recorded, transcribed, coded and analysed from organisation of teaching, content and the interaction in the classroom. The study on teachers’ selection of content will mainly draw from interviews and documents in order to look at contextual factors, while the analysis of knowledge content in teaching generally is based on interviews with teachers and 71 video-recorded lessons.

    Conclusion (300 words)

    In the last section of the paper, we will discuss the empirical results in relation to our theoretical points of departure. Here we show how the Swedish curriculum in great extent is influenced by a standards-based tradition where both content and performance are put in the foreground. From a frame-factor theoretical perspective we then discuss the consequences on the possibilities for the teachers selecting content. Besides struggling with the crowding of content teachers are under constant pressure to hold on to a tight schedule in order for the different curriculum tasks to fit into an over-arching plan for the whole semester. The teachers have to make sure that they can assess knowledge and competences according to the knowledge requirements in the “time slots” reserved for each curriculum task in the subjects. Teachers indeed focus on central concepts deriving from academic disciplines foregrounded in the syllabuses, while they at the same time employ a strategy to patch subjects and their specific content together.

    The analysis of the video recorded lesson show that the general pattern of teaching comes in the shape of whole class teaching with the teacher as central actor. Because the teacher has to ensure that all students get the ability to reach the knowledge requirements, the lesson content to a great extent is prescribed and comes in the shape of subject matter-oriented facts, concepts and competences. Because of the combination of crowding of content, teachers’ time constraint and the knowledge requirements in the curriculum, our results also show that teachers – more or less – have to neglect initiatives from students in order to keep the lesson on the “right” track. Content that is not considered to fit in the current lesson, for example student’s experiences, interests and questions, is to a high degree dismissed.

     

    References

    Andersson-Levitt, K. M. (2008), Globalization and curriculum, in M. F. Con-nelly, red, The SAGE Handbook of Curriculum and Instruction, (s 329-348), Sage Publications, Thousand Oaks, California.

    Bellack, A.A.; Kliebard, H.M.;Hyman, R.T. & Smith, F.L. (1966). The language of the classroom. New York: Teachers College Press.

     

    Deng, Z & Luke, A (2008). Subject matter. Defining and theorizing school subjects. In connnelly, Michael (Ed). The SAGE Handbook of Curriculum and Instruction. Thousand Oaks: Sage Publication.

    Dahllöf, U. 1967: Skoldifferentiering och undervisningsförlopp [School differentiation and teaching processes]. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

    Gustafsson, C. (1977). Classroom Interaction. A study of pedagogical roles in the teaching process. Stockholm: Gotab.

     

    Jackson, P. W. (1968/1990). Life in classrooms. New York: Teachers College Press.

     

    Lundgren, U. P. (1981). Model analysis of pedagogical processes. Lund: Liber/Gleerup.

     

    Lundgren, U. P. (1989), Att organisera omvärlden [Organising the world around us], Utbildningsförlaget, Stockholm.

    Sivesind, K. & Karseth, B. (2010), Conceptualising curriculum knowledge within and beyond the national context, European Journal of Education 45 (1),103- 120.

    Sundberg, D. & Wahlström, N. (2012), Standards-based curricula in a denationalized conception of education: The case of Sweden, European Educational Research Journal 11 (3), 342–356.

    Utbildningsdepartementet (The Ministry of Education) (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). [Curriculum for the Compulsory School, Preschool Class and the Leisure-time Centre 2011; in Swedish]. Stockholm: National Agency for Education.

  • 25.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Alvunger, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    The selection of content and knowledge conceptions in the teaching of curriculum standards in compulsory schooling2018Inngår i: Transnational Curriculum Standards and Classroom Practices: The New Meaning of Teaching / [ed] Ninni Wahlström & Daniel Sundberg, London: Routledge, 2018, s. 98-115Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 26.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Forsberg, Eva
    Sundberg, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Evidently, the Broker Appears as the New Whizz-kid on the Educational Agora2019Inngår i: New Practices of Comparison, Quantification and Expertise in Education: conducting empirically based research / [ed] Christina Elde Mølstad & Daniel Pettersson, Abingdon, Oxon: Routledge, 2019, s. 99-110Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 27.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP). Linnéuniversitetet, Kunskapsmiljöer Linné, Utbildning i förändring.
    Håkansson, Jan
    Dalarna University, Sweden.
    Data Analysis for School Improvement within Coupled Local School Systems: Which Data and with what Purposes?2023Inngår i: Leadership and Policy in Schools, ISSN 1570-0763, E-ISSN 1744-5043, Vol. 22, nr 3, s. 714-727Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    From a new institutional theoretical perspective, this article explores school actors’ sense making linked to data-based decision making (DBDM) policy in general and processes of data analysis in particular. The study revealed how actors’ interpretation of and response to DBDM requirements pointed to strong and weak couplings between and within the local school system’s different organizational levels. While teachers primarily emphasized informal, daily analyses, the LEA and principals placed importance on formal, district and school-based analyses. In the same way teachers to a greater extent think that too much resources is spent on collecting and analyzing data rather than on innovation and school improvement.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext epub-version
  • 28.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP). Linnéuniversitetet, Kunskapsmiljöer Linné, Utbildning i förändring.
    Håkansson, Jan
    Dalarna university, Sweden.
    Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola2021Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 26, nr 1, s. 15-41Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.  

  • 29.
    Adolfsson, Elin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Möller, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Utomhusmiljöns möjlighter: miljöns betydelse för pedagogernas tankar om utomhusverksamhet på och kring förskolor.2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Adolfsson, Jennie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Andersson, Evelina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Fysisk aktivitet, en del i förskolans verksamhet: Förskollärares uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar barn2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar kring vad fysisk aktivitet kan ha för betydelse för barns utveckling, samt hur de arbetar för att främja fysisk aktivitet och hur de ser på inne-och utemiljöns betydelse i förskolan. De frågeställningar vi vill undersöka är, vilka uppfattningar förskollärare har kring vad fysisk aktivitet kan ha för betydelse för barns utveckling, hur förskollärarna beskriver att de arbetar för att främja fysisk aktivitet i förskolans verksamhet samt hur förskollärarna beskriver inne- och utemiljöernas påverkan på den fysiska aktiviteten. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på fem olika intervjuer med förskollärare på olika förskolor. I resultatet framkommer det att förskolemiljön ses som ett viktigt redskap samt att förskollärarnas egna förhållningssätt är två viktiga komponenter för att främja den fysiska aktiviteten. Utomhusmiljön ses som den plats som främjar den fysiska aktiviteten mest, medan inomhusmiljön i många fall var mer begränsad. Samtliga förskollärare uppfattade att den fysiska aktiviteten kunde ha olika effekter på barns utveckling. De effekter som framkom i resultatet var bland annat bättre koncentrationsförmåga samt att barn mår bättre av att utöva fysisk aktivitet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Adolfsson, Jennie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Linneuniversitetet Växjö .
    Nilsson, Isabelle
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    ”Ibland känner jag vilken dålig lärare jag är, det är inte alls så här jag hade föreställt mig att det skulle vara”: En studie om lärares handlingsutrymme i klassrummet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 60 poäng / 90 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Alla elever i skolan har olika förutsättningar och behov och trots det ska eleverna utvecklas utifrån de mål som är skrivna i läroplanen. Lärare har styrdokument att förhålla sig till, samtidigt som det finns en annan verklighet i klassrummet att ta hänsyn till. Därför var studiens syfte att identifiera vilka möjligheter och begränsningar lärare upplever att de har i arbetet med elevers olika behov i klassrummet. I studien intervjuades sju lärare i södra Sverige och för att nå en djupare förståelse för varje lärares erfarenheter och tankar användes ostrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Bergs teori om handlingsutrymme samt frirumsmodellen. I studien används modellen för att låta lärare tolka och beskriva sin känsla av handlingsutrymmet i klassrummet. Studien visar att lärares handlingsutrymme är olika beroende på vad läraren anser påverkar deras frirum. Flera lärare menar att tiden inte räcker till för samtliga elever och hur läraruppdraget är splittrat med många olika moment som tar tid från det sociala i klassrummet. Lärarna menar att deras frirum begränsas av faktorer som lokaler, resursfördelning och klassammansättningar. Elevgrupperna förändras ständigt och likaså läraruppdraget och därmed behöver klassrummet varieras frekvent utefter elevernas olika behov. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Adolfsson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Hur påverkar Design Thinking huvudmannens arbete med digitalisering i skolan?2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (mp4)
    Fulltext (Video)
  • 33.
    Adolfsson, Mikaela
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för språk (SPR).
    Language choices in the EFL classroom: A mixed-methods study at Swedish lower-secondry schools2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Globalization has led to English being the leading language of communication providing opportunities for pupils to develop their English proficiency in different contexts. In this study, teachers’ language choices in the EFL classroom are being observed and the reasons behind them are being discussed during the following interviews. The study aims to increase our understanding of what role the English language as the primary teaching language should have in the EFL classroom at Swedish lower secondary schools to benefit pupils’ language learning in the best way possible. Four teachers, that are teaching at two different lower-secondary schools in southern Sweden participated in the study. In total four classroom observations were conducted followed by four semi-structured teacher interviews. The results found during observations and interviews were then connected to the theories of Language Mode, Translanguaging and Codeswitching. The results of the observations showed a slight difference in the use of English and Swedish during teaching. This study concludes that there is a slight variation in what role the English language has in the four observed classrooms. However, the contexts in which it was used were all coherent. Furthermore, the use of Swedish also showed a slight variation but was explained to be used as a tool for explaining, clarifying and ensuring understanding. Finally, the use of translanguaging practices was believed to have a positive effect on pupils’ learning outcomes although a slight difference was shown here as well. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Agapova, Klavdia
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Läroplanens konkreta spår i det pedagogiska arbetet2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är:

    vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns det

    något samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Då

    har jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratur

    som på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jag

    ville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grunden

    på olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur.

    Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ett

    sätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem som

    skolan brottas med. Den delen bygger jag i stort sätt på att ta del i andras forskning, samt

    genomföra en egen undersökning i form av enkäter och intervjuer. Slutsatser, som jag kom

    fram till, var: att befintliga styrdokument inte följs och att mål- och resultatstyrningen av

    skolan ännu inte fungerar, att lärarna saknar ett eget vetenskapligt kunskapssystem för att

    utveckla sin kompetens och behöver självklart stöd som måste komma i form av utbildning,

    handledning och samtal. Lärare måste intellektuellt övertygas om fördelarna med det nya i en

    skolreform. Till detta krävs dels tid, dels dialog med personer som de känner förtroende för.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 35.
    Agevall, Ola
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV.
    Dragspelskampen: Statsbidragen, bildningsförbunden och det folkliga musicerandet 1947-19602010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dragspelet var under 1900-talets mittersta tredjedel ett självklart inslag i svenskt folkligt musikliv; samtidigt befann sig dragspelsmusiken på nedersta plats i den genre- och instrumenthierarki som definierade såväl den seriösa musiken som det musikpedagogiska landskapet.

    Under 1940-talet inträffade två händelser som till dels var betingade av denna situation, och som därutöver bidrog till att skärpa den till ett socialt och organisatoriskt konfliktområde. Den ena händelsen var tillkomsten av Hagström Musiks musikskolor. För ett produktionsföretag med tonvikt på dragspelsframställning framträdde det stora intresset för dragspel som en potentiell marknad, vilken begräsandes till sin fulla utsträckning genom frånvaron av utbildningsinstitutioner villiga att undervisa på dragspel. Hagströms Musikskola blev genom sin storskalighet och inriktning ett konkurrerande musikpedagogiskt alternativ, obundet av de genre- och instrumenthierarkier som dominerade övriga aktörer på det musikpedagogiska fältet.

    Den andra händelsen var införandet av statsbidrag till studiecirklar. Detta följdes en stark expansion av antalet studiecirklar, parat med att en allt ökande andel av dessa cirklar inrättades som musik-, i synnerhet instrumentalcirklar. Bildningsförbundens musikverksamhet hade dittills varit präglade av en musiksyn som uteslöt schlager, dragspel och gitarr. Här betonades folkrörelsernas unisona sång, musikteori och klassisk musik. Men expansionen av antalet och andelen musikcirklar, i förening med intresset för dragspel och med förekomsten av ett musikpedagogiskt alternativ som inte skyggade för det instrumentet, bidrog s.a.s. med hotet om en perforering av bildningsrörelsens rågång mellan dansbana och konsertsal.

    Detta papper vill bidra med en sociologisk analys av de spänningsfält som uppstod när frågan om god smak dels flyttade in på insidan av bildningsrörelsen, dels blev föremål för skarpa beslut om medelfördelning som berörde såväl staten som det enskilda bildningsförbundet och förhållandet mellan bildningsförbunden.

  • 36.
    Agevall, Ola
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Historieämnets legitimitet: Några preliminära frågor2001Inngår i: Humanetten, ISSN 1403-2279, nr 9Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Agevall, Ola
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Mobbning, interaktion och meningsproduktion: Lokala kulturer, individuella trakasserier och kategoriell uteslutning2007Inngår i: Social interaktion: Förutsättningar och former, LIber; Malmö , 2007, s. 164-188Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Mobbning som företeelse har en obestämd men med all sannolikhet mycket lång historia. Som begrepp har det däremot en betydligt kortare livstid, och under sitt livslopp har det genomgått viktiga betydelseskridningar. Det vi idag menar med mobbning är inte detsamma som avsågs med begreppet när det först blev en offentlig angelägenhet i slutet av 1960-talet. Den första delen av denna uppsats skildrar den meningsproduktion som, via interaktioner mellan vardagsspråk och vetenskap, har format och omformat mobbningsbegreppet. Historiken är ett preludium till ett teoretiskt bidrag, vars syfte är att ge en ny ingång till studiet av mobbning som företeelse. Mobbningsdiskursens historia har, direkt och indirekt, präglat forskningen på området – forskningens huvudfåra är kvantitativ och individualpsykologisk, med fokus på stabila personlighetskarakteristika hos offer och förövare. Men vid sidan av allfartsvägen har det också vuxit fram alternativ. Ett sådant är Björn Erikssons analyser av mobbning. Det teoretiska resonemang som utmejslas i denna uppsats tar sin utgångspunkt i de mekanismer som Eriksson identifierar. Interaktion och meningsproduktion återkommer här som huvudrollsinnehavare, men nu i en helt annan mening än den som avsågs i beskrivningen av mobbningsdiskursens historia. Nu gäller analysen social interaktion och meningsproduktion inom ramen för begynnande och fullt utvecklade mobbningsrelationer – två faktorer som fått underordnad betydelse i den dominerande forskningstraditionen på området. Arbetet med att vidareutveckla Erikssons teori tar som sin stödjepunkt en sekundäranalys av två hittills orelaterade forskningslitteraturer, barnetnografier och kvantitativa studier av öknamn. Resultatet är ett teoretiskt ramverk som bland annat förmår göra reda för relationen mellan individualiserande mobbning och kategoriellt bundna trakasseriformer som rasism och homofobi.

  • 38.
    Ahl, Helene
    et al.
    Jönköping University, Sweden.
    Bergmo-Prvulovic, IngelaJönköping University, Sweden.Kilhammar, KarinLinnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Human resource management: A Nordic perspective2019Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Sweden has one of the lowest national debts in Europe, a well-educated workforce, and the country consistently ranks in top positions of the best places to live and work in the world. Human Resource Management: A Nordic Perspective offers a unique and valuable insight into the working practices of HRM in Sweden, which has been explicated for an international audience. The book offers readers outside of the country alternative methods for improving efficiency and well-being in their own workplace.

    A team of experienced contributors based in Sweden discuss and analyse the Nordic tradition of inclusive and participative management and present different perspectives on creating a work-life suitable for every person involved. The first part of the book includes chapters on general issues in HR work such as development and learning, selection, teamwork, career paths, and cooperation within organisations. The second part addresses diversity, inclusion, and how discriminatory practices can be avoided.

    This book will be a valuable resource for students of: HRM, business, management, education, psychology, sociology, as well as human resource management professionals who are seeking new ways to balance economic and human values.

  • 39.
    Ahlbäck, Tor
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Digitala skrivtavlor - till vad, hur och varför?: En studie om den digitala skrivtavlans betydelse för grundskolans digitalisering utifrån ett lärarperspektiv2018Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis is to examine in what aspects the interactive whiteboard (IWB) has contributed to the digitalization of our schools, and how it may have changed the actual teaching in the classroom. This research explores this question from a didactic perspective, as well as from the perspective of the teachers’ reflections. The main research questions are: What do teachers use the IWB for? How do teachers use the IWB? Why do teachers use the IWB? These questions have been analyzed within a didactic framework, which is based on the expanded didactic triangle (Hudson & Meyer 2011) and the logic of events (von Wright 1983). Data was collected by interviews and surveys. The analysis was done abductively, based on a mixed methods approach. The results show that the IWB has the function of a digital hub in whole-class teaching, being mainly used as a computer projector, film projector and digital whiteboard. The main value of the IWB according to the study is that it provides the teacher access to digital information during a class. In their response, teachers express a wish to vary and adapt the teaching to include the IWB, in order to increase student motivation and participation. The study shows major differences with regards to the extent and the ways that the IWB is used in relation to teacher and school, leading to differences in pupils’ learning. Moreover, the complexity of teaching increases with the introduction of the IWB, as it requires the development of the teacher’s knowledge and skills. The study indicates that the use of the IWB implies a shift of the norm in school’s whole-class teaching to become more digital. The results are further discussed through four aspects of education: classroom practice, teachers, the school as an organization and society as a whole. The results imply that in order to develop teachers’ didactic repertoire, teachers need to be given clear assignments as well as opportunities for investigating the possibilities and limitations of digital tools, including developing and describing different methods and their advantages and disadvantages. This is proposed to be an area for further research in general and subject didactics, through action and participatory research.

    Fulltekst (pdf)
    Doctoral Thesis (Full Text)
    Download (jpg)
    Front Page
  • 40.
    Ahlbäck, Tor
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Reneland-Forsman, Linda
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Let´s think about it: considering the strengths of Web-based collaboration2005Inngår i: ICT in Teacher Education: Challenging Prospects / [ed] M. Chaib & A-K Svensson, Jönköping: Jönköping University Press & Encell , 2005, s. 100-111Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper describes work with student collaboration in a distance education teacher-training program at Växjö. A previous study on collaborative strategies was presented new students in order to test possible effects on their learning process. What possible effects could this have on how students used and designed their learning in a Virtual Learning Environment? Were there any signs of an enhanced meta-cognitive awareness compared to previous year? Students’ evaluation of assignment and results from a web-enquiry was analysed. Results showed an increased reflection upon work process and more references to future praxis as teachers shift from a knowledge process to a learning process. Results also show a more strategic use of the tools in the VLE. By giving students some reflective tools prior to their assignment, we have tried to use meta-cognitive thinking as “a way to teach” and not as a “subject” itself.

  • 41.
    Ahlin, Emma
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Valfritt eller begränsande?: Ett antal unga mäns upplevelser om hur manlighetsnormer påverkar deras lärande.2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I diskussioner som förekommer om den svenska skolan i media och på flera institutionella nivåer inom politiken talas det ofta om pojkars allt sämre resultat i skolan och att vi måste göra ”något” för att de ska komma ifatt flickorna. Frågan är vad det är som behöver förändras i skolan?  Vissa hävdar att skolan skall anpassas efter pojkars behov, fråga blir då vilka dessa behov är och om de ser de lika ut för alla pojkar? Är behoven som pojkar har kopplat till att de är just pojkar ur biologisk synpunkt eller finns svaret i vad som behöver förändras i våra föreställningar om hur en pojke/man skall vara? I tidigare forskning om ämnet pojkars prestationer i skolan, framkommer ofta att de dominerande maskulinitetsnormer som går att identifiera i samhället i stort också går att identifiera i skolans värld. Forskningen tyder på att pojkar i många skolor hindras från att prestera bra i skolan och ta till sig kunskap på grund av de rådande maskulinitetsnormerna. Den kritiska maskulinitetsforskningen har på ett tydligt sätt markerat att normer som tidigare setts som begränsande för flickor visar sig alltså vara begränsande på många sätt även för pojkarna.

     

    Det övergripande temat för denna studie är att undersöka ett antal unga mäns uppfattningar om hur de upplever att maskulinitetsnormer påverkar möjligheten till inlärning och kunskapsinhämtning.

     

    Genom kvalitativa intervjuer har material samlats in för att kunna konstruera kunskap om deras uppfattningar angående upplevelsen av maskulinitetsnormers påverkan på inlärning samt hur de upplever att homosocialitet påverkar valmöjligheten att studera och ta till sig kunskap.   

     

    Resultatet av studien har visat att unga män på gymnasiet upplever att det finns maskulinitetsnormer som skapar olika förväntningar på individer utifrån vilka inriktningar individen läser, samt hur gruppens inställning till studier påverkar individens inställning.    

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Ahlin, Therese
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Alm, Mikaela
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Pedagogers bemötande av utagerande barn i förskolan: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra hur pedagogerna säger sig bemöta barn med utagerande beteende. Studien utgår från tre frågeställningar som behandlar vilka metoder och förhållningssätt som pedagogerna säger sig använda i mötet med utagerande barn. Andra aspekter som studien syftar till att behandla är hur miljön och saker i den kan påverka samt vad pedagogerna kan få för övrigt stöd via en specialpedagog. För att kunna undersöka detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika kommuner i södra Sverige. Med hjälp av tidigare forskning, Vygotskijs sociokulturella teori och dess olika begrepp samt insamlad empiri har vi kunnat få fram ett resultat. I resultatet framkom olika metoder som pedagogerna kan använda sig av i sitt bemötande. Det är viktigt att pedagogerna är lugna vid en konflikt, annars är risken att situationen blir ännu värre vilket kan leda till att barnet får ett utbrott. Pedagogerna ska även skapa situationer i barnens vardag som de känner att de klarar av att hantera. Vissa barn med utagerande beteende fastnar för saker i miljön som triggar igång dem när de känner att de är påväg att få ett utbrott. Genom analys och reflektion kan pedagogerna undvika framtida utbrott om de är uppmärksamma på vad som är de utlösande faktorerna. En specialpedagog kan hjälpa till med att betrakta pedagogernas förhållningssätt gentemot dessa barn. När det kommer in en nu person med specialiserad kompetens kan denne notera beteenden som pedagogerna själva inte har reflekterat över.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Ahlström, Amanda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Brolander, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fri och lustfylld tid: En kvalitativ intervjustudie om rekreation i fritidshem2018Independent thesis Basic level (university diploma), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med forskningsstudien är att få en ökad förståelse för hur rekreation kan komma till uttryck i fritidshemmet. Intentionen är att ta reda på hur både elever och lärare uppfattar rekreation i fritidshem. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där syftet är att få en ökad förståelse för hur lärare i fritidshem upplever sitt arbete med rekreation.  Då vårt syfte även är att ta reda på elevers upplevelse av rekreation i fritidshemmet har vi använt ett designat barnsamtal. Studien genomförs med sex lärare samt sexton elever på två olika fritidshem. Resultatet av studien visar att lärare i fritidshem upplever en viss osäkerhet kring rekreationsbegreppets innebörd samtidigt som de främst kopplar rekreation till lugna och stillsamma aktiviteter.  Studien visar även att lärarna anser att elever har större möjlighet att uppleva rekreation under sin fria tid i fritidshemmet vilket är samstämmigt med vad analysen av studiens genomförda barnsamtal visar. En central del i elevers upplevelse av rekreation i fritidshem grundar sig i deras känsla av att ha roligt vilket leder till en samlad bedömning av att elevers upplevelse av rekreation till stor del kan likställas med att ägna sig åt lustfyllda aktiviteter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Ahlström, Elina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Ingvarsson, Elin
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Pedagogers förutsättningar att motverka mobbning: En studie utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lärare är skyldiga att i sitt vardagliga arbete aktivt hindra att mobbning utvecklas. Syftet med denna studie är därför att undersöka lärares förutsättningar att motverka mobbning. Vidare belyser studien vilket stöd lärare får på organisationsnivå, likabehandlingsplanens roll i arbetet med att motverka mobbning samt lärares uppfattningar om sin kompetens inom detta område.

    Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ studie där fyra lärare och tre rektorer intervjuades kring sina uppfattningar om arbetet mot mobbning, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Det insamlade materialet kategoriserades och diskuterades sedan i förhållande till tidigare forskning.

    Studien visar att en välförankrad likabehandlingsplan är en god grund att vila ställningstaganden och ageranden på, liksom en samsyn av elever där pedagoger och ledning tillsammans delar ansvar för elevernas välmående. Likväl framkommer att en utökad kunskapsbas anses önskvärt inom detta område.

    Undersökningen pekar även på vikten av en god kommunikation mellan rektor och lärare, liksom betydelsen av en tydlig organisatorisk struktur.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Ahlström, Pernilla
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Karsberger, Annsofi
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Förutsättningar om Neuropsykatriska funktionsnedsättningar(NPF): En studie om specialpedagogers, speciallärares samt grundskollärares upplevelser och deras förutsättningar för att bemöta elever med NPF.2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Ahlén, Sara
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Wirblad, Julia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ”Jag skulle säga att det blir mer fri lek ute fast ändå inte. Det blir lite både och.”: En studie om förskollärares uppfattningar om undervisning i utomhusmiljön på förskolan2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att vinna kunskap om förskollärares uppfattning om undervisning i utomhusmiljön på förskolan. Kvalitativa data bearbetas för att skapa ett sammanhang och en förståelse. Resultatet delas in i olika kategorier som visar variation av uppfattningar om undervisning i utomhusmiljön samt av förskollärarens roll. Huvudkategorierna utgörs av uppfattning om undervisning utomhus och om förskollärarens roll utomhus. Utvecklingspedagogikens begrepp: lärandets objekt och lärandets akt utgör studiens teoretiska ramverk, där begreppen används för att förstå och tolka studiens insamlade data (Asplund Carlsson & Pramling Samuelsson 2014). 

    Resultatet i denna studie visar att förskollärarnas erfarenheter och syn på undervisning i utomhusmiljön på förskolan varierar, samt att förskollärarnas uppfattning om sin roll kan se olika ut beroende på situation. Förskollärarna uppfattar att undervisning i förskolans utomhusmiljö handlar om de förutsättningar som förskollärarna skapar för att ge barnen det bästa möjliga lärandet. De uppfattar sin roll som betydelsefull för att kunna utveckla barnen mot de mål som är utvalda i verksamheten. Förskollärarnas uppfattning är att de ska skapa olika lärmiljöer och utveckla barnen men en problematik synliggörs. Studien visar på att förskollärare vill bedriva undervisning i alla miljöer men att de saknar vissa förutsättningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Aineström, Catharina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Biblioteksutvecklares lärande i praktiken: så beskrivs integrationen av formellt och informellt lärande i två regionala biblioteksverksamheter2021Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study is to look into the learning environment and learning conditions of regional library employees. The study has a qualitative and deductive approach. The theoretical position of the study is Fuller and Unwin’s continuum for expansive versus restrictive learning environments, which is drawn upon Lave and Wenger’s theory of situated learning and Engeström’s expansive learning theory. Fuller and Unwin’s conceptual model of expansive and restrictive learning environments is used as a lens to collect and analyse data. Six semi-structured interviews have been conducted with regional library employees at two different library development units.

    The results, based on the perspective of the regional library employees, show that the learning environment can be seen as both restrictive and expansive. The findings indicate that the learning environment is expansive when it comes to the individual's opportunity to learn and develop within their role and restrictive when it comes to learning that challenges the organisation of work. The findings also indicate that the integration of formal and informal learning is facilitated by the supportive learning climate in a workgroup, by teamwork and cooperation, by group learning through dialogue and by group attendance at formal learning activities. Furthermore, the integration of formal and informal learning seems to be impeded by current standards of best practice and social structures which emphasize learning as transfer. The integration also seems to be impeded by a limited scope of action due to multiple learning environments represented by multiple contexts such as the regional library, the individual public libraries in each region and the municipalities that those public libraries belong to.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Airey, John
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för språk (SPR). Uppsala University.
    Larsson, Johanna
    Uppsala University.
    What Knowledge Do Trainee Physics Teachers Need to Learn?: Differences in the Views of Training Staff2014Inngår i: International Science Education Conference ISEC 2014, National Institute of Education, Singapore, 25-27 November, 2014, Singapore: Ministry of Education, National Institute of Education , 2014, s. 62-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although the impact of disciplinary differences on teaching and learning has been extensively discussed in the literature (e.g. Becher 1989; Becher and Trowler 2001; Lindblom-Ylännea et al. 2006; Neumann 2001; Neumann and Becher 2002), little research has explored this issue in relation to teacher training. In particular, we know of no work that examines differing views about the knowledge that trainee teachers need to learn across different settings. In this paper we analyse differences in the expressed views of staff involved in the training of prospective physics teachers in three environments: the education department, the physics department and schools. We analyse these differences in terms of two constructs: disciplinary literacy goals (Airey 2011, 2013) and disciplinary knowledge structures (Bernstein 1999).

    In terms of disciplinary literacy we find a stronger emphasis on learning goals for the academy expressed by informants from the physics and education departments. This can be contrasted with the view that the needs of the workplace are paramount expressed by school practitioners.

    Then, using Bernstein’s knowledge structures, we also identify clear differences in views about the nature of knowledge itself with a more hierarchical view of knowledge prevalent in the physics department and the more horizontal view of knowledge prevalent in the education department.

    The study highlights the often-conflicting signals about what constitutes useful knowledge that prospective physics teachers need to negotiate during their training. We tentatively suggest that more attention should be paid to both the theory/practice divide and potential epistemological differences in the training of prospective teachers.

    Fulltekst (pdf)
    Presentation
  • 49.
    Ajdinovic Abdulah, Sanita
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.
    Kulturell mångfald i förskola: Hur förskollärare anser sig behandla barns olika kulturer i en gemenskap som förskola2008Independent thesis Basic level (professional degree), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med fokus på kulturell mångfald i förskolan. I studien undersöks dels hur förskollärarna förhåller sig till begreppet kulturell mångfald i verksamheten med barnen, dels vad de lyfter fram som viktigt i kontakten med föräldrarna sett ur detta perspektiv. Vidare studeras vad förskollärarna anser om den egna kompetensen beträffande kulturell mångfald i förskolan. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer. Förskolorna som ingick i studien bestod både av homogena och av heterogena barngrupper utifrån den kulturella aspekten.

    Tydlighet i mötet både med barnen och deras föräldrar, samt öppenhet, nygikenhet och förmåga att se till hela individen är enligt förskollärarna det essentiella i arbetet med kulturell mångfald. Resultatet visar att respondenterna huvudsakligen knyter begreppet kulturell mångfald till skillnader mellan länder, även om kultur också innebär olikhete ri synsätt, livsstil, uppväxtvillkor etc. Förskollärarna anser sig i stort sett förberedda för att möta och arbeta med barn från olika kulturer samtidigt som de gärna vill skaffa sig ytterligare kunskaper om andras kultur.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 50.
    Akinder, Linnea
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Brink, Sandra
    Hur ofta får elever vara med och bestämma?: En kvalitativ intervjustudie om hur elever ser på sin delaktighet och inflytande på fritidshemmet2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien är att få en överblick över hur barn ser på sin delaktighet och sitt inflytande i verksamheten på fritidshemmet. En kvalitativ intervjustudie har genomförts på elever i årskurs tre samt elever i förskoleklass. Syftet är att undersöka elevernas egen syn på sin delaktighet och inflytande, samt om synen på delaktighet skiljer sig mellan de yngre och äldre eleverna på fritidshemmet. Med tanke på att vi vill närma oss elevernas egna tankar och perspektiv, använde vi oss utav semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. 21 elever har intervjuats i studien. Eleverna blev indelade i heterogena grupper om 3-4 elever i varje grupp. Studiens resultat ger en uppfattning om hur elever ser på sin delaktighet på fritidshemmet, samt hur det skiljer sig mellan åldrarna. Eleverna i båda årskurserna uttryckte att de inte får vara delaktiga i någon större utsträckning på fritidshemmet, och att de gärna hade sett att de hade fått vara med och bestämma lite mer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 3536
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf