lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234 1 - 50 of 192
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Adolfsson, Elin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Möller, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Utomhusmiljöns möjlighter: miljöns betydelse för pedagogernas tankar om utomhusverksamhet på och kring förskolor.2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 2.
    Ahlström, Amanda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Brolander, Lisa
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Fri och lustfylld tid: En kvalitativ intervjustudie om rekreation i fritidshem2018Independent thesis Basic level (university diploma), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med forskningsstudien är att få en ökad förståelse för hur rekreation kan komma till uttryck i fritidshemmet. Intentionen är att ta reda på hur både elever och lärare uppfattar rekreation i fritidshem. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där syftet är att få en ökad förståelse för hur lärare i fritidshem upplever sitt arbete med rekreation.  Då vårt syfte även är att ta reda på elevers upplevelse av rekreation i fritidshemmet har vi använt ett designat barnsamtal. Studien genomförs med sex lärare samt sexton elever på två olika fritidshem. Resultatet av studien visar att lärare i fritidshem upplever en viss osäkerhet kring rekreationsbegreppets innebörd samtidigt som de främst kopplar rekreation till lugna och stillsamma aktiviteter.  Studien visar även att lärarna anser att elever har större möjlighet att uppleva rekreation under sin fria tid i fritidshemmet vilket är samstämmigt med vad analysen av studiens genomförda barnsamtal visar. En central del i elevers upplevelse av rekreation i fritidshem grundar sig i deras känsla av att ha roligt vilket leder till en samlad bedömning av att elevers upplevelse av rekreation till stor del kan likställas med att ägna sig åt lustfyllda aktiviteter.

  • 3.
    Ahmet, Mevlana
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Fritidsgympa: En möjlighet för elever att ta ansvar, initiativ och pröva egna och andras idéer2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta utvecklingsinriktade arbete inspirerades av Rönnermans (2012) aktionsforskningsspiral och syftet med arbetet var att öka elevers ansvarstagande, initiativtagande samt möjlighet att ta del av egna och andras idéer på fritidsgympan. Eleverna gavs möjligheten att planera och genomföra fritidsgympan för en elevgrupp. Detta område var viktigt att studera och utveckla eftersom forskning visar på att större eget ansvar för lärandet i hög grad kan utveckla elevers självständighet, samarbetsförmåga, självtillit, kreativitet, kritiskt tänkande samt förmågan till ett livslångt lärande. Utifrån de olika dokumentationsmetoderna, bland annat intervjuer och enkäter, som genomfördes med elever och personal framgick det både i nulägesanalysen men även i resultatdelen att eleverna inte var förtjusta i att pröva andra elevers idéer. Trots elevernas negativa attityder att ta del av andras idéer påvisade eleverna betydligt större intresse för att ta ansvar och initiativ på fritidsgympan, som även uppfattades av lärarna efter avslutad studie. 

  • 4.
    Airey, John
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Languages. Uppsala University.
    Linder, Anne
    Uppsala University.
    Mayaba, Nokhanyo
    Nelson Mandela Metropolitan University, South Africa.
    Webb, Paul
    Nelson Mandela Metropolitan University, South Africa.
    Problematising Disciplinary Literacy in a Multilingual Society: The Case of University Physics in South Africa2013In: 21st Annual Conference of the Southern African Association for Research in Mathematics, Science and Technology Education, University of the Western Cape, Bellville, South Africa, 14 - 17 January, 2013, 2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Over a decade has passed since Northedge (2002) convincingly argued that the role of the university lecturer should be viewed as one of leading students on excursions into the specialist discourse of their field. In his view, disciplinary discourses have come into being in order to create and share disciplinary knowledge that could not otherwise be appropriately construed in everyday discourse. Thus, Northedge’s conclusion is that in order for disciplinary learning to occur, students will need explicit guidance in accessing and using the specialist discourse of their chosen field. Building on this work, Airey (in press) argues that all university lecturers are, at least to some extent, teachers of language—even in monolingual settings. A radical approach to this claim has been suggested by Wickman and Östman (2002) who insist that learning itself be treated as a form of discourse change.

    In an attempt to operationalise Wickman and Östman’s assertion, Airey (2011b) suggests that the goals of any undergraduate degree programme may be framed in terms of the development of disciplinary literacy. Here, disciplinary literacy is defined as the ability to appropriately participate in the communicative practices of a discipline. Further, in his subsequent work, Airey (2011a) claims that all disciplines attempt to meet the needs of three specific sites: the academy, the workplace and society. He argues that the relative emphasis placed on teaching for these three sites will be different from discipline to discipline and will indeed vary within a discipline depending on the setting. In the South African setting two questions arise from this assertion. The first is: For any given discipline, what particular balance between teaching for the academy, the workplace and society is desirable and/or practicable? The second question follows on from the first: Having pragmatically decided on the teaching balance between the academy, workplace and society, what consequences does the decision have for the language(s) that lecturers should be helping their students to interpret and use? In order to address these two questions we conducted an interview-based case study of the disciplinary literacy goals of South African university lecturers in one particular discipline (physics). Thus, our overarching research question is as follows: How do South African physics lecturers problematise the development of disciplinary literacy in their students?

    The data collected forms part of a larger international comparative study of the disciplinary literacy goals of physics lecturers in Sweden and South Africa. A disciplinary literacy discussion matrix (Airey, 2011a) was employed as the starting point for conducting in-depth, semi-structured interviews with 20 physics lecturers from five South African universities. The choice of these five universities was purposeful—their student cohorts encompassing a range of different first languages and cultural backgrounds. The interviews were conducted in English, lasted between 30 and 60 minutes, and were later transcribed verbatim. The transcripts were then analysed qualitatively. This involved “working with data, organizing it, breaking it into manageable units, synthesizing it, searching for patterns, discovering what is important and what is to be learned, and deciding what you will tell others” (Bogdan & Biklen, 1992:145).

    The main finding of this study is that all the lecturers mentioned language as being problematic in some way. However, there were a number of important differences in the ways the lecturers problematise the development of disciplinary literacy both across and within the different university physics departments. These differences can be seen to involve on the one hand, the lecturers’ own self-image in terms of whether they are comfortable with viewing themselves as language teachers/literacy developers, and on the other hand, their recognition of the diverse linguistic and cultural backgrounds of their students. The differences will be illustrated and discussed using transcript excerpts. These findings are in contrast to parallel data collected in Sweden. In that particular (bilingual) setting, language was viewed as unproblematic, and the most striking characteristic was the very similarity of the responses of physics lecturers (Airey, in press). It is thus suggested that the differences in findings between Sweden and South Africa are a product of the latter’s diverse multilingual and multicultural environment. One pedagogical conclusion is that, given the differences in approach we find, inter- and intra faculty discussions about undergraduate disciplinary literacy goals would appear to have the distinct potential for reforming undergraduate physics. Similarly, an administrative conclusion is that a one-size-fits-all language policy for universities does not appear to be meaningful in such a diverse multilingual/multicultural environment.

    Finally, it should be mentioned that our choice of physics as an exemplar in this study has important implications for the interpretation of the findings. Drawing on Bernstein (1999), Martin (2011) suggests that disciplines have predominantly horizontal or hierarchical knowledge structures. Here it is claimed that physics has the most hierarchical knowledge structure of all disciplines. Thus, the findings presented here should be taken as illustrative of the situation in disciplines with more hierarchical knowledge structures (such as the natural and applied sciences). Kuteeva and Airey (in review) find that the issue of the language of instruction in such disciplines is viewed as much less problematic than in disciplines with more horizontal knowledge structures (such as the arts, humanities and, to some extent, social sciences). See Bennett (2010) for a provocative discussion of language use in such disciplines.

  • 5.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Team learning activities: reciprocal learning through the development of a mediating tool for sustainable learning2012In: Learning Organization, ISSN 0969-6474, E-ISSN 1758-7905, Vol. 19, no 6, p. 257-287Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this article is to show how a model for sustainable learning has been formed in the meetings between practitioners and researchers.

    Design/methodology/approach – With the point of departure in an interactive research approach, the authors have worked with learning and common knowledge development. Empirical data were collected from nine learning seminars, which were carried out within the framework of an EU project.

    Findings – It is shown by means of empirical examples from an ongoing EU project how the pedagogic method of learning seminars came to be a mediating tool for reciprocal learning between researchers, project leaders and project participants.

    Originality/value – The learning seminars constituted an important part of a reflexive learning process where the learning consists of both practicable and theoretically anchored knowledge. Together with the project participants, the authors developed a model for sustainable learning. This model consists of a reflection model, which rests on four fundamental conditions; pedagogic leadership, the learning group, problem areas/situation and time aspects. This article fills a significant knowledge gap in terms of the development of learning within organizations.

  • 6.
    Andersson, Annika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language. Univ Oregon, USA;Lund university.
    Sanders, Lisa D.
    University of Massachusetts, USA.
    Coch, Donna
    Dartmouth College, USA.
    Karns, Christina M.
    University of Oregon, USA.
    Neville, Helen J.
    University of Oregon, USA.
    Anterior and posterior ERP rhyming effects in 3- to 5-year-old children2018In: Developmental Cognitive Neuroscience, ISSN 1878-9293, E-ISSN 1878-9307, Vol. 30, p. 178-190Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    During early literacy skills development, rhyming is an important indicator of the phonological precursors required for reading. To determine if neural signatures of rhyming are apparent in early childhood, we recorded event-related potentials (ERPs) from 3- to 5-year-old, preliterate children (N = 62) in an auditory prime-target nonword rhyming paradigm (e.g., bly-gry, blane-vox). Overall, nonrhyming targets elicited a larger negativity (N450) than rhyming targets over posterior regions. In contrast, rhyming targets elicited a larger negativity than nonrhyming targets over fronto-lateral sites. The amplitude of the two rhyming effects was correlated, such that a larger posterior effect occurred with a smaller anterior effect. To determine whether these neural signatures of rhyming related to phonological awareness, we divided the children into two groups based on phonological awareness scores while controlling for age and socioeconomic status. The posterior rhyming effect was stronger and more widely distributed in the group with better phonological awareness, whereas differences between groups for the anterior effect were small and not significant. This pattern of results suggests that the rhyme processes indexed by the anterior effect are developmental precursors to those indexed by the posterior effect. Overall, these findings demonstrate early establishment of distributed neurocognitive networks for rhyme processing.

  • 7.
    Andersson, Glenn
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    Spångberg, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    Handledaren – en viktig kugge i elevens lärande: En studie om handledarnas kompetens och det arbetsplatsförlagda lärandet2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vilken kompetens skolan tycker är viktig för handledning under det arbetsplatsförlagda lärande (APL) samt några handledares syn på sin egen kompetens att handleda elever under praktiken. I vår undersökning finner vi att skolan/huvudmannen inte alltid ställer de rätta kraven för att APL ska kunna ge eleven den bästa praktiken. Handledarna anser att goda yrkeskunskaper och lyhördhet är viktiga egenskaper för handledning under APL. I de intervjuer vi genomfört anger handledarna också att pedagogiskt kunnande hos handledaren är viktigt och det framkommer att handledare och yrkeslärare i stort sett har samma syn på vilken kompetens som är viktigast, nämligen yrkeskunskapen. Något överraskande tog ingen av handledarna upp kännedom om kursmålen som en angelägen kompetens. Vår viktigaste slutsats är att skolans huvudman behöver frigöra mer tid för yrkeslärarna som ansvarar för APL. Tid som kan användas för att på olika sätt ge företagen en förståelse och kunskap om vad det innebär att ta emot praktikanter från yrkesprogrammen. Förbättringar vi föreslår är att ta skolan till företagen, d.v.s. att handledarutbildning genomförs på arbetsplatsen och att en logg upprättas till varje praktikplats. Detta skulle ge flera vinster då yrkesläraren dels får en chans att lära känna handledaren och arbetsplatsen samtidigt som yrkesläraren får en möjlighet att på plats se vilka kursmål som är möjliga att nå på just den arbetsplatsen.

  • 8.
    Andersson, Niclas
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science. Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    Förberedelse för internationella studier, praktik och jobb i gymnasieskolan: En studie av hur elever ser på förekomsten av information om möjligheter till internationella utbyten2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate how well informed and prepared Swedish students are for international studies, work or internship. The result shows that 85 percent of the responding students do not think that they receive sufficient information regarding studies, work or internship abroad. In comparison to the 79 percent of the students who are interested in international experience, the unsatisfied need for information is clear.

  • 9. Anjemark, Linda
    et al.
    Lindroth, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Kollegialt lärande i särskolan: Hur lärare lär av varandra och vilka faktorer som påverkar hur det kollegiala lärandet kan utveckla en verksamhet2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka tankar och erfarenheter lärare i särskolan har av

    att lära av varandra och ta tillvara på varandras kompetenser, som ett verktyg för

    utveckling. Då det handlar om lärares lärande, så är det sociokulturella perspektivet

    intressant. Dess grundtanke är samspelet mellan individen och gruppen och att det är

    genom interaktion och kommunikation med andra som individer tillägnar sig färdigheter

    och kunskap. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade

    intervjuer av 12 lärare som är verksamma i särskolan och 17 enkäter gjorda av lärare som

    är verksamma i särskolan. Vi tar stöd i Helen Timperleys forskning om professionellt

    lärande, Lisbeth Stedts forskning om samarbete och lärande samt Andy Hargreaves

    forskning om förändringsprocesser. Vår studie visar att lärare i särskolan är positiva till

    att lära av varandra och ta tillvara på varandras kompetenser och att de också har

    erfarenhet av detta på olika sätt. De uttrycker att det gemensamma lärandet är viktigt för

    elevens kunskapsutveckling men att det också finns ett behov av att utveckla det

    kollegiala lärandet som inte alltid fungerar tillfredsställande. I studien framkommer det

    att vissa faktorer är viktiga för att det ska fungera: organisation, struktur, tid, motivation

    och att ha ett förhållningssätt där läraren själv är medveten om det egna ansvaret i det

    kollegiala lärandet. Studiens fokus har legat på lärare som är verksamma i särskolan, men

    vi tror att deras erfarenheter är både relevanta och intressanta för lärare i alla skolformer.

  • 10.
    Ankarbranth, Johannes
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Jämställdhet i det fördolda?: En feministisk pragmatisk diskursanalys av Lgy 70,Lpf 94 och Gy 20112015Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jämställdhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förändrats i läroplanerna. Undersökningen går igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och även de propositioner som ligger till grund av läroplanerna och analyserar dem utifrån ett feministiskt perspektiv. Detta för att få fram en fördjupad kunskap om hur jämställdhets sätts i uttryck i respektive läroplan. Uppsatsen metod består av en diskursanalys som grundar sig på Bacchis "What’s the problem represented to be?”-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte.

    Undersökningen visar att jämställdhetsarbetet har fått ett större utrymme över tid, men även att jämställdheten fortfarande aktivt ska arbetas för. Gällande representation för de olika könen visar undersökningen att kvinnor har fått en större möjlighet att påverka de senare läroplanerna, därmed har en kvinnlig synvinkel på läroplanen varit underrepresenterat i de första läroplanerna. Även om problematiken om ett icke jämställt samhälle har berörts i de tidigare läroplanerna, har inga konkreta förslag lämnats på hur denna problematik ska lösas.

    Skolan har alltid speglat arbetsmarknadens genom dess normer och antagande hur individen ska vara en god medborgare. Därför är det av stor vikt att skolan synliggör de genusmönster som minskar möjligheterna till jämställdhet i samhället. Slutsatsen är att skolans läroplaner har ändrats i syfte att öka jämställdhet mellan könen och för att motverka stereotypa antagande som kränker individen. Normen ska vara att respektera individen beslut, även om det bryter könsmönster och uppmuntra till val som inte enbart bekräftar stereotyper.

  • 11.
    Ansheden, Sandra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Bengtsson, Sandra
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Hur lärare interagerar med sina elever ur ett könsperspektiv2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrån ett könsperspektiv. För att uppnå denna fördjupade förståelse observeras tre pedagogers beteende i olika lärandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord är det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus läggs på eleverna. De metoder som används under studiens gång är av etnografisk karaktär då dessa är de bäst lämpade metoderna för att ta reda på hur verkligheten, i detta fall skolan där undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att få en klarare bild av hur pedagogerna i fråga tänker angående jämställdhet. Den kvalitativa aspekten av jämställdhet, som är i fokus under detta arbete, innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det kommer till saker i vår vardag. Observationerna resulterar i tabeller som visar hur ofta en pedagog gör si eller så gentemot pojkar respektive flickor. Resultatet visar bland annat att pedagogerna själva inte tror att de gör någon skillnad mellan pojkar och flickor men att de gör detta på ett eller annat sätt. Pedagogerna ger till exempel pojkarna fler verbala tillsägelser i jämförelse med flickorna och resultatet visar även att det sker fler dialoger mellan pojkarna och lärarna. Flickorna i sin tur får  höra sitt namn sägas från pedagogen färre gånger än pojkarna och de får inte heller lika mycket uppmuntran om att ta egna initiativ.

  • 12.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Albinsson, Gunilla
    Blekinge Institute of Technology.
    Lärande seminariet, en metod för hållbart lärande2012In: NU2012, Göteborg, 2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med rundabordssamtalet är att diskutera hur lärandeseminariet som metod, där observation, reflektion, analys och dialog är det centrala, kan bidra till att utveckla både praktisk användbar och teoretiskt förankrad kunskap inom högre utbildning.

    Lärandeseminariet har använts av oss, som en metod inom olika EU-projekt för att skapa en medveten strategi för hållbart lärande. Syftet var att vi även inom en specifik kurs, ville pröva och utveckla lärandeseminariet som metod för att integrera teori och praktik. Kursen benämndes ”Hållbar jämställdhet” och genomfördes som en obligatorisk programkurs, under femte terminen inom Samhällsvetarprogrammet för organisation och samhällsförvaltning, 180 hp, vid Blekinge Tekniska Högskola.

    Lärandeseminariet som metod vilar på idén att reflexivt lärande sker i en dialektisk process.  Lärprocessen startar när studenten medvetet och kritiskt reflekterar över vad som ska läras och kunskapen fördjupas när gruppen tillsammans analyserar och diskuterar en situation eller fenomen.

    Inför lärandeseminariet genomförde varje student en genusobservation. De valde att observera situationer som de själva varit en del av exempelvis parmiddagen, festen, balen, mötet inom idrottsföreningen, besök hos farfar på äldreboendet och det politiska mötet. Studenterna författade därefter en reflektionsrapport där den konkreta situationen analyseras i flera steg.  Inledningsvis ställdes frågor som: Vad hände? Varför hände detta? Vad betyder det? Att överväga en situation på detta sätt leder till ny förståelse av hur orsak och samband hänger ihop. Nästa steg innefattar abstraktion, generalisering och tolkning utifrån teori och begrepp. Exempel på teoretiska perspektiv som studenterna tillförde var Hirdmans genusteori, Connells genushierarki, över- och underordning, patriarkat, köns-maktordning. Vid lärandeseminariet var vår roll att skapa en struktur för de diskussioner som fördes, samtidigt som det var viktigt att vara tillåtande och lyhörd. Ambitionen var även att problematisera och ”störa” i syfte att främja reflektion och nytänkande hos studenterna.

    Rundabordssamtalet inleds med en presentation av en modell för hållbart lärande, där lärandeseminariet är ett medierande verktyg för ömsesidigt lärande. Därefter ges möjlighet att diskutera om lärandeseminariet som metod kan bidra till att utveckla både praktisk användbar och teoretisk förankrad kunskap inom högre utbildning. Samtalet avslutas med summering och utvärdering.

  • 13.
    Augustsson, Martin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Gjörloff, Alexandra
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Hyschandets praktik - En Bra Pedagogik?: En kvalitativ studie med inriktning mot kommunikation, budskap och makt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The study focus on the act of shushing from the perspective of preschool teachers, exploring their attitude towards using shushing as a method for educational, including, fostering, attentional purpose och as a use of power. A secondary purpose was to explore alternative strategies used by preschool teachers instead of shushing.

  • 14.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Lund University, Department of Sociology.
    Johnsson, Anna
    Sunnadalskolan, Karlskrona.
    Blivik, Gerd
    Af Chapmangymnasiet, Karlskrona.
    Nyanlända föräldrar och samverkan i svensk grundskola. En interaktionistiskt och etnometodologiskt inspirerad analys av framställda samverkansallianser och triader (Newly arrived parents and collaboration in Swedish elementary school. An interactionally and ethnomethodologically inspired analysis of proposed collaborative alliances and triads)2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to analyse newly arrived parents’ narratives about collaboration in Swedish elementary school. The study's analysis is based on secondary empirical material (empirical sequences from previously published qualitative analyses). Preliminary analysis shows that the parents’ narratives paint a picture of the teachers focusing on collaboration in the form of a distanced participation on the part of the parents rather than face-to-face interaction. The parents dramatise the need for collaboration between teachers and parents and construct and reconstruct collaborative alliances and triads in their narratives. Members who appear in these interactions are parents, children and teachers. In the parents’ narratives about the collaboration a picture emerges of an invitation to teachers to form an alliance partnership. The alliance partnership sought seems to both strengthen stability in the triad with the objective of creating a successful collaboration in the children’s best interests and draw attention to the importance of parents’ participation in collaboration in the school context. From a methodological aspect, the need to collect and analyse primary ethnographic empirical material in the form of interviews, field notes and documents from elementary school practice is discussed.

  • 15.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Lund University, Department of Sociology.
    Nilsson, Carina
    Sunnerbogymnasiet, Ljungby.
    Svensson, Anette
    Sunnerbogymnasiet, Ljungby.
    Förskollärarnas yrkesidentitet och deras praktiska arbete med flerspråkiga barns språkutveckling (Pre-school teachers’ professional identity and their practical work with multilingual children’s language development)2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to analyse pre-school teachers’ narratives about their practical work with multilingual children’s language development. The study's analysis is based on secondary empirical material (empirical sequences from previously published qualitative analyses). Preliminary analysis shows that pre-school teachers in their narratives emphasise the importance of everyday practical interactions for multilingual children's language development. Interactions that are described in the narratives refer to playing, food intake, putting on and taking off clothes, pictures and books. In these narratives the pre-school teachers present themselves as competent actors based on their expertise, among other things through interaction with multilingual children. This makes interaction with multilingual children a fundamental dimension for creating and re-creating pre-school teachers’ professional identity. From a methodological aspect, the need to collect and analyse primary ethnographic empirical material in the form of interviews, field notes and documents from pre-school practice is discussed.

  • 16.
    Batti, Roni
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Salihovic, Esed
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Jag, Vi och Dem: Integrationen av elever med utländsk bakgrund i skolan2014Student paper other, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj. Lärarens betydelse för integreringen av de utländska eleverna är även en viktig faktor. Det teoretiska perspektivet som studien grundar sig på är det interkulturella perspektivet. 

  • 17.
    Bengtsson, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Pojkar och flickor i Astrid Lindgrens bilderböcker: En genusstudie av fyra bilderböcker2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka hur genus framställs i fyra av Astrid Lindgrens bilderböcker. Vidare är syftet att undersöka om flickor och pojkar framställs olika i böckerna, och vilka medel som används i text och bild för att förmedla detta. Genom närläsning analyseras bilderböckerna metodiskt utifrån förutbestämda analyskategorier i texten, i detta fall de egenskaper som pojkar respektive flickor tillskrivs i text och bild. De kategorier som särskilt studeras är karaktärernas psykiska och fysiska egenskaper och sociala relationer ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att majoriteten av de analyserade karaktärerna ser ut och beter sig på ett sätt som är förväntat av dem ur ett genusperspektiv. Det finns dock undantag där flickor utmanar det manliga idealet. 

  • 18.
    Bertilsson, Britta
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Samverkan- en bro mellan skola och hem: en kvalitativ undersökning om hur samverkan mellan skola och hem fungerar i en kommun i årskurserna 7-9 2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer. De planerade samverkansformerna förekommer kontinuerligt under läsåret och är väl planerade innan de utförs. De oplanerade formerna används för att kontakta hemmet kring specifika händelser kring elevern. Främst ses samverkan som en möjlighet att ge hemmen en positiv syn av skolan som de i sin tur kan förmedla vidare till sina barn. Resultatet visarde att det finns en del hinder med samverkan., Eexempelvis har skola och hem olika syn på hur skolrelaterade situationer bör hanteras.  Även tiden visar sig vara en negativ faktor. Föräldrarna har idag inte tid att delta i möten som inte enbart berör deras barn.

  • 19.
    Bjervås, Lise-Lotte
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Fairness in a preschool context2016In: Abstract book. 26th EECERA Annual Conference, Happiness, Relationships, Emotion & Deep Level Learning, Dublin, 31st-3rd September, 2016, 2016Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim is to add to the knowledge of how fairness as a value can be communicated between teachers and children in preschool. The questions are: What do the teachers' actions and words convey to the children about the meaning of the value fairness? How is fairness imagined in relation to the collective versus in relation to the individual? What seems to be fair or unfair from the children's point of view? This study is based on research on moral values in Norwegian and Swedish preschools conducted by Johansson (2002, 2007a, 2007b, 2009, 2011) and Emilson (2007, 2008, 2009). The theoretical framework is taken from Habermas. Data has been gathered at a preschool and consists of video observations of interactions between teachers and children, as well as of the teachers' own narratives. The study was conducted in accordance with the ethical guidelines of the Swedish Research Council. The participants are informed about the study in accordance with these guidelines. They have signed a voluntary agreement to participate. The parents have also approved the video-recording of their children. No child has been filmed if they showed that they don't want to participate. The result shows that the teachers' ideas and actions concerning fairness are not always perceived by children in accordance with the adults' intentions. In order to broaden their understanding of how the value fairness may be expressed in the pedagogical practice, teachers need to become aware of both their own view of fairness and the children's view of fairness.

  • 20.
    Bjervås, Lise-Lotte
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Spänningsfält i det värdepedagogiska arbetet i förskolan2016In: Värdefull förskola : Perspektiv på värdepedagogiskt arbete / [ed] Anette Emilson & Ingeborg Moqvist-Lindberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, p. 61-87Chapter in book (Other academic)
  • 21.
    Bjervås, Lise-Lotte
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Emilson, Anette
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Pedagogisk dokumentation för lärande2017In: Förskolan och barns utveckling / [ed] Anne-Li Lindgren, Niklas Pramling, Roger Säljö, Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, p. 227-244Chapter in book (Other academic)
  • 22.
    Björklund, Camilla
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Palmér, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Mathematics.
    Att undervisa i matematik i förskolan2017In: Förskolan och barns utveckling: Grundbok för förskollärare / [ed] Anne-Li Lindgren, Niklas Pramling, Roger Säljö, Gleerups Utbildning AB, 2017, p. 171-184Chapter in book (Other academic)
  • 23.
    Blomgren Fridén, Mikaela
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Larsson, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Specialpedagogen - en superhjälte: En studie om vad arbetsgivare i tjänsteannonser söker hos specialpedagoger2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker tjänsteannonser för specialpedagoger, i syfte att ta reda på hur specialpedagogens roll och uppdrag beskrivs i dessa. Likaså vilka egenskaper och kompetenser som efterfrågas, och hur dessa överensstämmer med examensordningen för specialpedagogexamen. De 309 undersökta annonserna består av en stor mångfald av beskrivningar och egenskaper, med konsekvens av ett brett spektrum av vad specialpedagogens roll och uppdrag innebär - sällan överensstämmande med examensordningen. Studien visar bland annat en stor efterfrågan av personliga egenskaper som kan sammanfattas som ambitiösa och stora krav. Att denna efterfrågan är så stor skapar ett dilemma – dels i att specialpedagogen riskerar att ses som något högre stående och dels försätts i en position att acceptera de ambitiösa och kravstarka egenskaperna trots att detta inte ingår i examensordningen. De olika beskrivningarna av specialpedagogens roll och uppdrag i tjänsteannonserna kan också ses som en del av en identitetsproblematik då kombinationen specialpedagog/speciallärare ofta är synlig i annonsernas efterfrågan. Detta kan möjligen vara ett resultat av den bakomliggande historien om skolan och utbildningen till specialpedagog. Att annonserna ibland och relativt ofta inte är tydliga med om de söker en specialpedagog eller speciallärare kan vara en rest av dåtidens ändringar av utbildningen.

    De beskrivningar och egenskaper som författas i annonserna är också präglade av ett maktperspektiv, eftersom förväntningarna på specialpedagogen troligen formas efter verksamhetens beskrivning av uppdraget. Det innebär en tolkning av att arbetsgivaren besitter makten över specialpedagogens arbete, oavsett vad som står i examensordningen. Beskrivningarna i tjänsteannonserna stämmer sällan eller endast till viss del överens med examensordningen för specialpedagogen. Detta landar i en vidare fråga huruvida landets specialpedagoger arbetar utifrån samma förutsättningar, och om deras arbete och uppdrag tolkas olika. Detta beroende av hur arbetsgivaren beskrivit tjänsten samt utifrån det behov som finns på skolan. Kanske är arbetsgivarna en bidragande faktor till den rådande förvirringen av skillnaden mellan specialpedagoger och speciallärare.

  • 24.
    Boklund, Jockum
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    Aagesson, Conny
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    Vilka behov har och hur upplever näringslivet samarbetet med skolan vid lärlings- och APL-verksamhet i Värnamo- och Tingsryds- regionerna   What are the needs and how does the business federation experience cooperation with the school at the apprenticeship and APL activity in Värnamo and Tingsryd regions2011Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract (in English) The report clarifies how the economy of Värnamo and Tingsryd area experiencing and implementing APL, it also reveals their need for jacking from the school to improve students achievement.

    By highlighting some of the requirements, expectations, obligations and rights as schools, businesses and students have between each other can enhance our understanding of each other's activities. With increased understanding of each other's needs, function and values can be a more seamless cooperation take place which can increase the efficiency, usefulness and effectiveness of APL and apprenticeship.

    The investigation of the report includes a survey of 25 questions that companies involved in APL answers and interviews by two well-designate individuals in the subject, Jonas Olofsson, who among other things, wrote the book "Krisen i skolan" and Annika Jervgren is research assistant in the National Apprentice Committee.

    The supervisor's actions during the APL are addressed and they are critical to student achievement and how the profession is perceived. It is also evident that there is a desire for increased communication between schools and businesses and that practice is governed by established documented procedures to make the workplace time will be as constructive as possible for the students.

  • 25.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Stockholm University.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    Hemmingsson, Helena
    Linköping University.
    Support for learning goes beyond academic support: Voices of students with Asperger’s disorder and attention deficit hyperactivity disorder2016In: Autism, ISSN 1362-3613, E-ISSN 1461-7005, Vol. 20, no 2, p. 183-195Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to describe and explore the experiences of support at school among young adults with Asperger’s disorder and attention deficit hyperactivity disorder and also to examine what support they, in retrospect, described as influencing learning. Purposive sampling was used to enroll participants. Data were collected through semi-structured interviews with 13 young adults aged between 20 and 29 years. A qualitative analysis, based on interpreting people’s experiences, was conducted by grouping and searching for patterns in data. The findings indicate that the participants experienced difficulties at school that included academic, social, and emotional conditions, all of which could influence learning. Support for learning included small groups, individualized teaching methods, teachers who cared, and practical and emotional support. These clusters together confirm the overall understanding that support for learning aligns academic and psychosocial support. In conclusion, academic support combined with psychosocial support at school seems to be crucial for learning among students with Asperger’s disorder and attention deficit hyperactivity disorder.

  • 26.
    Brandrup-wognsen, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Får man en riktigt bra kompis kan det hålla tills man dör.: Ett arbete för att stärka relationerna hos flickor i en årskurs fyra.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Elevantalet ökar i skolan och det blir allt svårare att se till varje enskild elev. Att arbeta med relationer är något som ligger varmt om hjärtat. Det är samtidigt en stor och viktig del av fritidshemmet och skolans uppdrag. Med ökat elevantal blir det svårare att se de elever som kan behöva extra hjälp eller som inte får sina röster hörda. Det här utvecklingsarbetet är därför inriktat på att lyfta och stärka relationerna hos flickor i en årskurs fyra. Det var nio flickor i klassen och alla deltog. Projektet syftade till att ha träffar med flickorna en gång i veckan under fyra veckor. Under träffarna utfördes det övningar och diskussioner utifrån olika teman. Det var nytt tema varje vecka och träffarna såg olika ut för varje gång. Temana var: vänskap, familj, integritet och kärlek. Innan projektet startade fick flickorna komma med åsikter om vad de ville få med och med hjälp av det planerades varje träff. Flickorna fick samtala om hur de ansåg att nuläget såg ut innan arbetet och även utvärdera det när alla träffar var genomförda. Projektet ägde rum under de verksamhetsförlagda utbildningsveckorna och under den tid observerades även flickorna. Allt dokumenterades med hjälp av anteckningar och processdagbok. Resultatet visar att relationerna har förbättrats men att förändringen hade kunnat bli större om arbetet utförts mycket tidigare

  • 27.
    Bredmar, Anna-Carin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Emotionell lyhördhet i lärares arbete2015In: Lärande ur ett livsvärldsperspektiv / [ed] Jan Bengtsson & Inger C. Berndtsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, p. 55-76Chapter in book (Other academic)
  • 28.
    Brolin, Marina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    Westhoff, Monica
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    En blick av världen: Erfarenheter av att delta i internationaliseringsprojekt i gymnasieskolan2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 29.
    Börjesson, Angelica
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Holgersson, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Grovmotorik i förskolan: En studie om hur förskollärare beskriver sitt arbete med barns grovmotorik i förskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ge en inblick i hur förskollärare beskriver arbetet med grovmotorik i förskolan samt ta reda på vilka positiva effekter grovmotoriska rörelseaktiviteter har på barn, enligt förskollärare. Studien ska även ge en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin kompetensutveckling inom ämnet grovmotorik i förskolan. För att få svar på frågorna använde vi oss av kvalitativ metod, där sex förskollärare intervjuades. Även en enkät användes för att få in fler svar gällande förskollärares kompetens och om de medvetet arbetar med barns grovmotorik på sin avdelning. Enkäten bestod av två frågor. Datamaterialet transkriberades, sammanställdes och analyserades sedan utifrån vår valda teori. Resultatet visar att kartläggning av barns motoriska utveckling kan ge ett strukturerat arbetssätt och en ökad medvetenhet om varje barns utveckling. Skogen ses som den främsta arenan där grovmotorik tränas. Rörelseaktiviteters effekter på barn beskriver förskollärarna som positiva. Barn beskrivs utveckla kroppsuppfattning och bättre koncentration. Förskollärarna lyfter även hälsoaspekten, får barn röra på sig redan i tidig ålder kan det bidra till att de även i vuxen ålder gör det. Förskollärare önskar kompetensutveckling, både för kunskap och för inspiration. Enkätens resultat visar att förskollärare känner sig kompetenta och till stor del arbetar medvetet med grovmotorik.   

  • 30.
    Cederqvist, Isak
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Den kompletterande läraren: Fritidslärarens arbete i fritidshem och skola2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att klarlägga hur fritidslärares kompetens kan bidra med i sin egen verksamhet, fritidshemmet, men även i skolans verksamhet. Den frågeställning som används för att nå syftet med undersökningnen, riktar sig mot vad lärare i fritidshem själva anser är kompetenser som ska bidra till skolans och fritidshemmets verksamheter. Samt hur de arbetar i de båda verksamheterna, fritidshemmet respektive skolan. Det teoretiska ramverk som jag valt att anknyta till är Dewey. ”Learning by doing” är en fras som på ett sätt kan förklara fritidslärarens praktiska arbete. Det vill säga att göra arbetet mer riktat mot elevernas praktiska förmågor till att lära. Samt att ha förmågan att blanda teori med praktik. För att genomföra undersökningnen använde jag mig av en kvalitativ metod, som fokuserar på talade eller skrivna ord. Jag samlar och tolkar data genom intervjuer för att komma fram till ett resultat. I resultatet resovisas de intervjuer som gjordes med fyra lärare i fritidshemmet som jag besökte. Respondenterna berättar utifrån ett antal frågor som ställts till dem, hur deras arbete på fritidshemmet och i skolan ser ut. Som avslutning kommer analysen och diskussionen där resultatet sammanställs och man får ta del av en diskussion som handlar om resultatet och metoden som redovisas i arbetet.

  • 31.
    Cijvat, Ellie
    et al.
    Lund University.
    Lundin, Rikard
    Lund University.
    Miljöföreläsningar med simulerad klimatkonferens i elektronikundervisning2009Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 32.
    Cijvat, Ellie
    et al.
    Lund University.
    Lundin, Rikard
    Lund University.
    Miljöföreläsningar med simulerad klimatkonferens i elektronikundervisning2009In: Proceedings Utvecklingskonferens 09, Lunds universitet / [ed] Anders Sonesson, Gunilla Amnér, 2009, p. 185-192Conference paper (Other academic)
  • 33.
    Creelman, Alastair
    Linnaeus University, The University Library.
    A new ecosystem for learning2015In: Adjacent government, ISSN 2055-7612, Vol. May, p. 275-276Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    The worldwide demand for higher education is exploding and projections show an increase from 100 million today to 250 million by 2025. The traditional university system simply cannot cope with this expansion and unless we start building new major universities every day for the foreseeable future, we will need to completely revise the provision of higher education. The demand for higher education among working professionals is growing rapidly and is overtaking the demand from the traditional 18-23 year old target group, which could even shrink as more young people opt out of often over-priced higher education. Whether they like it or not universities are facing a completely new market in the next 10 years. The traditional campus model certainly won’t disappear but there are strong signs that the concept of a university education preparing you for a career is becoming less valid. In addition, there is a massive demand for lifelong learning opportunities from people who have no university background but have gained equivalent skills outside the formal system.

  • 34.
    Creelman, Alastair
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    OER - en resurs för lärande: Projektrapport till Kungliga biblioteket, Programmet för Open Access.se2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Flera projekt har belyst problematiken med öppna lärresursers skapande, lagring, sökbarhet, användning och upphovsrättsliga frågor. Ett antal försök har gjorts med databaser av lärresurser, ofta med omfångsrika metadatasamlingar, men dessa system har ofta använts i mycket begränsad omfattning. Samtidigt har Web 2.0 och den sociala webben vuxit fram där användarna, t ex lärarna, kan vara producenter och lärresurser av olika slag läggs in på YouTube, SlideShare och andra webbplatser/portaler. Utbildningsinstitutioner runt om i världen använder redan portaler som iTunes, Academic Earth och YouTube Edu för att distribuera föreläsningar, information och kursmaterial i institutionens namn med dess logotyp.

    Frågan om OER är så komplex att ett projekt inte kan lösa samtliga problem. Det krävs insatser på en rad områden. Detta projekt syftar till att öka användningen av OER genom att synas och närvara i olika kanaler och introducera OER för viktigaste målgrupp – lärarna. Projektet ville särskilt lyfta fram studentnyttan och studenters lärande, bland annat genom att lägga betoningen på att göra kursmaterial i "levande" kurser tillgängligt med lämplig Creative Commons licens (t ex för potentiella studenter). Fördelarna med detta är bland annat att studenter lättare skulle kunna se vad kurserna handlar om och därigenom ha lättare att välja. Öppen publicering av kursmaterial skulle även höja kvaliteten eftersom lärosätena inte vill att material av tveksam kvalitet skall vara publikt tillgängligt. Verksamheten vid lärosätena skulle bli mera transparent vilket i sig skulle leda till högre kvalitet.

    Projektets seminarier behandlar olika aspekter av upphovsrätt, hur Web 2.0 och sociala medier kan användas för hantering av öppna lärresurser, hur dessa kan samspela med lärosätenas egna arkiv och hur olika intressenters intressen (studenter, lärare, utbildningsinstitutioner och intresserad allmänhet) kan tillgodoses i dessa miljöer. Detta projekt syftar till att öka användningen av OER genom att synas och närvara i olika kanaler och introducera OER för vår målgrupp – lärarna. På projektets dialogseminarier som beskrivs nedan har studenter bjudits in för att ytterligare fokusera på studentperspektivet

  • 35.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnaeus University, The University Library.
    Falk, Per
    Ossiannilsson, Ebba
    Lund University.
    Förändringar, utmaningar, gränslöst lärande2014In: Interaktiva medier och lärandemiljöer / [ed] Elza Dunkels, Simon Lindgren, Gleerups Utbildning AB, 2014, p. 31-45Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Utbildningskartan ritas om radikalt just nu. Mest intressant i dag är gränslandet mellan informellt och formellt lärande där flera intressanta initiativ vuxit sig starka. Nätet ger möjligheten att bygga intressegrupper kring vilken fråga eller ämne som helst, vilket leder till nya spännande möjligheter inom informellt lärande.

     

    Bildning som betydelsefull del i lärandet är inte alltid prioriterad i formella utbildningssammanhang. Varken det informella lärandet (som sker i det dagliga livet och på arbetsplatsen) eller det icke-formella lärandet (utbildningar som inte leder till erkänd certifiering) erkänns som något som bidrar till kunskap och färdigheter, inte ens av individerna själva. Öppna sociala nätverk skapar möjligheter för ny syn på bildning och tillvaratagande av den enskildes engagemang, motivation, intresse och valmöjligheter, utifrån individuella förutsättningar och villkor. Förändrade lärandekulturer utvecklas om hur vi lär oss tillsammans i öppna nätverk såväl fysiska som digitala. Ett nytt ekosystem för utbildning tar form med nya aktörer och strukturer för bedömning och certifiering av lärande. Det amerikanska initiativet Open Badges (digitala certifikat för informellt lärande) är ett exempel på detta, liksom personliga e-portfolio, där kompetenser och erfarenheter kan valideras och certifieras av arbetsgivare, utbildningsaktörer eller även den enskilde själv. Informellt lärande och erkännande av reell kompetens börjar värderas i högre utsträckning tack vare tillgång till öppna lärresurser, öppna forskningsartiklar, öppna utbildningar, gratis nätbaserade verktyg för kollaboration och skapande samt sociala nätverk. Alla med internetuppkoppling har i dag möjlighet att komma åt information, kunskap, erfarenheter och idéer i överflöd. Information som tidigare fanns på biblioteket eller hos enskilda lärare och professorer är nu tillgängligt via en mobil här och nu, direkt vid behov och bara några klick bort. Nätet ger möjlighet att individanpassa utbildning och därmed förändras den enskildes valmöjligheter och påverkansmöjligheter. Sociala medier och nätverk skapar möjligheter till kollaborativt lärande genom att skapa arenor för diskussion, samarbete och spridning av nya idéer.

  • 36.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Forsberg, Åsa
    Lunds Universitet, Universitetsbiblioteket.
    Open Educational Resources – a resource for learning2010In: ScieCom info – Nordic-Baltic Forum for Scientific Communication, ISSN 1652-3202, Vol. 6, no 3, p. 9-12Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Flera projekt har belyst problematiken med öppna lärresursers skapande, lagring, sökbarhet, användning och upphovsrättsliga frågor. Samtidigt har den sociala webben vuxit fram där användarna, t ex lärarna, kan vara producenter och lägga ut lärresurser på YouTube, SlideShare och andra webbplatser/portaler. Utbildningsinstitutioner, speciellt i USA, utnyttjar dessa medier och distribuerar utbildningsmaterial (föreläsningar, reportage mm) via kanaler som iTunes U och YouTube Edu. Frågan om OER är så komplex att ett projekt inte kan lösa samtliga problem. Det krävs insatser på en rad områden. Projektet OER – en resurs för lärande vill öka användningen genom att synas och närvara i olika kanaler och introducera OER för den viktigaste målgruppen – våra lärare. Vi vill stimulera användningen genom att anordna regionala dialogseminarier, portalnärvaro och goda exempel, samt samverkan mellan lärosäten.  På dessa seminarier kommer vi bland annat att behandla olika aspekter på upphovsrätt, hur sociala medier kan användas för hantering av öppna lärresurser, hur dessa kan samspela med lärosätenas egna arkiv och hur olika intressenters intressen (studenter, lärare, utbildningsinstitutioner och intresserad allmänhet) kan tillgodoses i dessa miljöer.  Projektet vill särskilt lyfta fram studentnyttan. Projektet lägger betoningen på att göra kursmaterial i "levande" kurser tillgängligt med lämplig cc-licens (t ex för potentiella studenter). Detta skulle ha flera fördelar t ex skulle studenterna lättare kunna se vad kurserna handlar om och därigenom ha lättare att välja. Kvaliteten på kursmaterialet skulle antagligen också bli bättre då lärosätena inte vill att material av tveksam kvalitet skall vara publikt tillgängligt. Verksamheten vid lärosätena skulle bli mera transparent vilket i sig skulle leda till högre kvalitet. På de dialogseminarier som beskrivs nedan kommer studenter att bjudas in för att studentperspektivet skall lyftas fram.

  • 37.
    Creelman, Alastair
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Molka-Danielsen, Judith
    Molde University College.
    Carter, Bryan
    University of Central Missouri, USA.
    Empathy in virtual learning environments2009In: International Journal of Networking and Virtual Organisations, ISSN 1470-9503, E-ISSN 1741-5225, Vol. 6, no 2, p. 123-139Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    How do we engage teachers and learners in the learning process and what are the benefits of this? How do we get students to learn? Many academic institutions of all levels are asking these questions. Throughout the years new teaching methodologies and strategies have been explored and applied (Blumenfeld et al., 1991; Dewey, 1997). In assessments of these, some have been associated with improving the targeted students' levels of knowledge, understanding, functionality and motivations (Gulbahar and Tinmaz, 2006; Kjellin and Stenfors, 2003). In this study we review a variety of teaching methodologies and introduce a research hypothesis that these methodologies have an unlike potential for supporting empathic aspects of the teacher and learner relationship and that, further, Virtual Learning Environments (VLEs) will have strong potential for empathic support. We set up an evaluation framework using a qualitative approach to examine the empathic factor in VLEs. Finally, we identify design factors for VLEs that could impact learning and suggest these as the focus for future study.

  • 38.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Ossiannilsson, Ebba
    University of Lund, Center for Educational Development.
    Quality indicators within the use of open educational resources in higher education2011In: Education in a technological world: communicating current and emerging research and technological efforts / [ed] A. Méndez-Vilas, Badajoz, Spain: Formatex Research Center , 2011, p. 372-382Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    A paradigm shift is emerging in higher education especially regarding how universities should address personalized and collaborative mobile learning. Experiences from three international benchmarking-projects through the European Association of Distance teaching Universities (EADTU), the European Centre for Strategic Management of Universities (ESMU) and the First dual mode benchmarking club on quality of e-learning in higher education carried out by Lund University showed that quality has to be valued in a holistic perspective, and to a higher extent from the learners’ perspectives and from learning dimensions. In these projects benchmarking was emphasized as a powerful strategic tool to assist decision-makers in improving quality and effectiveness of organizational processes and thereby reaching the position of the best international player in the higher education arena. The studies also showed that other quality dimensions have to be considered, as web 3.0, open educational resources (OER) and collaborative learning radically will extend the learning environment. The classroom will move out into the world, instead of (as in earlier technical revolutions) the technology being integrated into the traditional classroom [1-4]. From a recently completed Swedish project on OER in higher education it became obvious that the issue of resource sharing opens up much wider questions of a structural and cultural nature. Collaborative, ubiquitous-/open learning and cloud learning environments as well as demands from the millennium learners entering higher education will profoundly impact on the current university arena. In addition the global knowledge-based sustainable society will be of utmost importance [5].

    This chapter will elaborate on challenges and consequences on the emerging movement on OER especially regarding quality from the learners’ perspectives. The chapter will also discuss the consequences of the needs of a changing cultural educational paradigm towards openness, personalization and collaboration and encourage to benchmarking on the use of OER and search for good practice.

  • 39.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnaeus University, The University Library.
    Pawlowski, Jan
    University of Jyväskylä, Finland.
    Ossiannilsson, Ebba
    Lunds universitet.
    Titlestad, Gard
    International Council for Open and Distance Education – ICDE, Norway.
    Pirkkalainen, Henri
    University of Jyvaskyla, Finland.
    Hoel, Tore
    Oslo and Akershus University College of Applied Sciences, Norway.
    Varis, Tapio
    University of Tampere, Finland.
    Lounaskorpi, Petri
    Johannessen, Øystein
    Hylén, Jan
    Hjorth Lund, Christian
    Ellefsen, Olavur
    The Nordic Alliance for Open Education - State of the art, challenges and opportunities2013In: The Joy of Learning Enhancing Learning Experience - Improving Learning Quality: Proceedings of the European Distance and E-Learning Network 2013 Annual Conference Oslo, 12-15 June, 2013 ISBN 978-963-89559-3-7, Oslo: European Distance and E-Learning Network , 2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Are the Nordic countries forerunners in Open Education? What is the state of the art, barriers

    and opportunities of Open Education in the Nordic countries? What are necessary actions on

    policy, institutional and individual levels? These are the main questions of this paper.

    Open Educational Resources are discussed widely on a global, European and even Nordic

    level. UNESCO, which has coined the term Open Educational Resources (OER) some 10 years

    ago, published in June 2012 a global agenda for OER, the Paris Declaration (adopted by OER

    World Congress). The Declaration shows the importance of Open Educational Resources and

    gives recommendations to governments and institutions around the globe. The European

    Union has started a large-scale initiative on “Opening Up Education”

    (http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/documents/consult/open_en.pdf).

    The concept of OER seems promising, potentially leading to educational collaborations,

    having potential for stimulating innovation in education, reducing cost of education, and

    broadening access to education for all. However, the awareness on the opportunities of using

    OERs is still low in the Nordic countries. In contrast to Open Access (for publications) or

    Open Source (for software development), OER are not yet broadly known and accepted /

    adopted. It is highly necessary to combine the initiatives and ideas of open approaches. This is

    the case at a user level as well as on policy level (see also Clements & Pawlowski, 2012).

    Therefore, it is important to promote OER to governments at all levels as well as to

    institutions.

    The Nordic countries seem to be a good ground for openness and sharing: the Nordic

    countries share many values related to education and technology development; the political 

    and governmental institutions are quite similar – there is also a tradition for exchange of

    knowledge and solutions between the countries.

    In this paper, we briefly give an introduction to OER and reflect on the state if the art of Open

    Education in the Nordic countries. In expert workshops by the Nordic Open Education

    Alliance, barriers and possible interventions to overcome them were explored. Based on these,

    we formulate recommendations as well as propose implementation actions. This study is

    based on a position paper from the Nordic Open Education Alliance

    (http://www.nordlet.org/?=position).

  • 40.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnaeus University, The University Library.
    Schneider, Markus
    Karlstad University, Sweden.
    Slåtto, Torhild
    Flexible Learning Norway, Norway.
    Röthler, David
    PROJEKTkompetenz.eu, Austria.
    Nørregaard, Lotte
    Brock Online Academy, Denmark.
    Arnason, Hróbjartur
    University of Iceland, Iceland.
    Webinars for effective collaboration2015In: The need for change in education. Openness as default?: Official Proceedings of the International LINQ Conference 2015, Brussels, Belgium, 11th-13th of May 2015 / [ed] Christian M. Stracke, Tatiana Shamarina-Heidenreich, Logos Verlag Berlin GmbH , 2015, p. 93-94Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Webinars are frequently used for synchronous online meetings with up to several hundred participants, using popular platforms such as Adobe Connect, Webex and Blackboard Collaborate. All too often the tendency is that with more participants the level of interaction decreases and many webinars become simply one-way communication in the same way as the traditional academic lecture in a large lecture hall. However, gathering a large number of interested parties in one online meeting is an excellent opportunity to discuss, exchange experience and build networks. 

  • 41.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnaeus University, The University Library.
    Shamarina-Heidenreich, Tatiana
    University of Duisburg-Essen, Germany.
    Changing the trajectory - An Introduction2014In: Changing the Trajectory: Quality for Opening up Education: Official Proceedings of the International EIF / LINQ Conference 2014 / [ed] Stracke, Christian M.; Ehlers, Ulf-Daniel; Creelman, Alastair; Shamarina-Heidenreich, Tatiana, Berlin: Logos Verlag Berlin, 2014, , p. 247p. 8-14Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The international EIF / LINQ Conference 2014 addressed innovations and quality in lifelong learning, education and training: potential points of access to this field include new learning methods and design, technology-enhanced learning, quality standards and certification, human resources development, competences and skills, digital resources, learning materials, and online collaboration and communities in particular in the light of the European Commission’s Opening up education initiative launched in 2013.

    Thus, the book contributes to the current debate on one of the greatest challenges in today’s quality development for education and training: How to achieve quality for opening up education?

  • 42.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnaeus University, The University Library.
    Witthaus, Gabi
    University of Birmingham.
    Facilitated MOOC support - closed bubbles in an open sea2018In: The 2018 OpenupEd TrendReport on MOOCs / [ed] D. Jansen; L. Konings, Maastricht, Netherlands: EADTU , 2018, p. 31-34Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    A frequently voiced criticism of MOOCs is that they attract digitally literate graduates rather than learners who would most benefit from open education. Possible reasons for this include lack of awareness of open education, low levels of digital literacy, lack of experience of online learning, language issues, and lack of independent study skills. Those who do participate may find the massive and open nature of MOOCs overwhelming. This chapter looks at ways in which third-party organisations are offering structured social interaction and support for MOOC-based learning, both online and offline, with reference to a growing body of literature in this area.

  • 43.
    Dika, Agni
    et al.
    South East European University, Macedonia.
    Bilali, Kusthrim
    Tetovo State University, Macedonia.
    Dalipi, Fisnik
    Tetovo State University, Macedonia.
    Implementing and using new e-testing system to increase the effectiveness of learning in primary schools of Macedonia2012In: 2012 International Conference on Education and e-Learning Innovations (ICEELI), 2012, p. 1-4Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Nowadays, the impact of technology on education has been outstanding and this brings new challenges for educational institutions to manage many issues that were previously not managed with ease due to geographical limitations or lack of adequate training technologies. The extensive use of technology in learning makes its use inevitable in the assessment process. Although, a lot of software packages exist in the market, it is difficult to adapt them according to a certain educational system. In this paper we present the characteristics of the new model of e-testing system that we have designed and developed. This system is implemented and is used for testing by several schools of our country. Before applying the new system, students were tested in a classical way. We have gathered and compared the classical testing results and those from using e-testing tool for assessment of student knowledge. As a conclusion, the success of the students tested electronically is much higher comparing with the success of students tested classically.

  • 44.
    Elmkvist, Rebecka
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Högläsning och bearbetning av litteratur genom skapandeaktivitet2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla elevernas läsglädje och intresse för böcker genom att införa regelbunden högläsning ett par dagar i veckan. Med ett långsiktigt mål att det bidrar till en ökad läsutveckling och läsförståelse. Arbetet syftar även till att erbjuda eleverna möjlighet att bearbeta litteraturen genom skapandeaktiviteter. Arbetet riktar sig mot elever i årskurs två där det i nulägesanalysen framgick att eleverna har svårigheter med bland annat läsförståelsen. För att samla in material använde jag mig av observationer och intervjuer. Under fem veckor utfördes utvecklingsarbetet ute i verksamheten och med hjälp av insamlat material kunde jag se att elever visade stort intresse för litteraturen vi läst. Jag kunde också observera hur de bearbetade den genom samtal med klasskompisar och genom den värld de skapade. Eleverna använde sin fantasi och skapade världen utifrån sina egna önskemål och det som eleverna fångat intresse för i litteraturen. Resultatet visade även att eleverna samtalade om litteraturen under fria former och kunde återberätta för varandra om händelser samt samarbetade på ett bra sätt i skapandeprojektet. 

  • 45.
    Engren, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    "...det jag ser minns jag, det jag gör kan jag.”: En kvalitativ undersökning om fritidspedagogers syn på elevers lärande i fritidshem.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger ser på lärandet hos elever i fritidshemmet. Två frågeställningar ligger till grund för studien: Hur tänker fritids-pedagoger angående olika arbetssätt för elevernas lärande? Hur ser fritidspedagoger på betydelsen av elevernas inställning för lärandet? Undersökningsinstrumentet som användes i studien var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex fritidspedagoger som arbetade på samma fritidshem. Resultatet analyserades för att sedan kategoriseras. I studien framkom att samtliga fritidspedagoger anser att det är av stor vikt att göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande. En aktivitet där det finns stora möjligheter att göra eleverna delaktiga är klubbar. Klubbar är en verksamhet där eleverna utvecklar idéer till aktiviteter. Då det inte finns några strikta ramar för vad en klubb rent kunskapsmässigt kan innehålla, kan det handla om precis vad som helst.

  • 46.
    Erkers, Jörgen
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    Pourlotfi, Mohsen
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    20 minuters skönlitteratur läsning på första lektionen för dagen: Vilka effekter ger det i läsförståelse och kunskapsutveckling hos gymnasieelever?2012Independent thesis Basic level (professional degree), 60 credits / 90 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vår undersökning om läsprojekt på viskastrandgymnasiet som innebär 20 minuters skönlitteratur läsning på första lektionen på dagen utfördes via enkätutdelning till årskurs två elever från 5 olika program. Vi ställde 12 bestämda frågor i syfte att få information om elevers åsikter angående läsning och dess effekter i utveckling av läsförståelse och kunskap. Resultatet har visat att en majoritet av tillfrågade eleverna bekräftar att 20 minuters läsning under den första lektionen på dagen ger positiva effekter i deras läsförståelse, skriv förmåga, avslappning, koncentrations förmåga och utveckling i kunskap. Att 20 minuters morgonläsning är viktigt håller 67 % av elever med om, men vår undersökning har också visat att det finns en minoritet med Ca 33 % av eleverna alltså 16 av 49 tillfrågade, som inte tyckte det. Tidigare nationella och internationella undersökningar visar att elevers läsförståelse har försämrats, vilket beror på läslusten hos elever. En jämförelse av vår undersökning med både nationella och internationella studier som gjorts tidigare, visar ungefär samma resultat. Det kan vara olika faktorer som påverkar läslusten hos elever, bland anat deras personliga identitet, grupptillhörighet, uppväxt miljö, föräldrarnas utbildningsnivå, och mm. Men i vår undersökning har visat sig att elever med högutbildade föräldrar har högre läslust jämför med de övriga. Trots att det finns ett svagt intresse hos en del av eleverna i läsprojekt har vår studie visat att det finns en vinst för skolor att bedriva det.

  • 47.
    Evald, Lars
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    Hoffert, Jonas
    Linnaeus University, Faculty of Science and Engineering, School of Engineering.
    Hur ser intresset & kunskapen ut kring handledning bland byggnadsarbetare inom Kattegattgymnasiets upptagningsområde?2012Independent thesis Basic level (professional degree), 60 credits / 90 HE creditsStudent thesis
  • 48.
    Faizi, Zohra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Atle, Emmelie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Ansvarskänsla och samarbetsförmåga: Elevers utveckling i fritidshemmet2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 49.
    Falkstål, Linus
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Mathematics.
    Den realistiska problematikern: -En systematisk litteraturstudie om entreprenöriellt förhållningssätt, problemlösning i matematik och djupinlärning i matematik i grundskolan2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det här är en systematisk litteraturstudie som belyser förhållandet mellan de tre begreppen entreprenöriellt förhållningssätt, problemlösning i matematik och djupinlärning i matematik. Resultatet består av två metaanalyser som behandlar begreppens likheter och skillnader men också dess samband till olika teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att det finns starka samband mellan vissa entreprenöriella förmågor och problemlösning i matematik. Dock kan det finnas ett behov av att införa vissa entreprenöriella aspekter, som ansvar, engagemang och komplexitet, i undervisning i syfte att hjälpa eleverna att uppnå en djupinlärning i matematik. Resultatet visar också att undervisningsproblem ofta uppstår genom en sambandsbrist mellan lärare och elev. Resultatet analyseras och diskuteras utifrån perspektivet att världen snabbt förändras och innehåller en allt större komplexitet vilket leder till ett behov av att förbereda eleverna matematiskt inför denna allt mer komplexa värld. 

  • 50. Fleischer, Håkan
    Studieteknik: Så lyckas du med dina studier2015Book (Other academic)
1234 1 - 50 of 192
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf