lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 247
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adam, David
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Högstadiets fysiklektioner och ”en dator per elev”: Vilken potential ser lärare och hur upplever de den?2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svenska grundskolan närmar sig en tid när alla elever har egna datorer. Vissa lärare har arbetat med detta i många år och andra bara några. Frågan som undersöks i denna uppsats är vilken potential fysiklärare ser i denna utveckling och hur de upplever potentialen. Sju naturvetenskapslärare från Sydsverige intervjuades på ett semistrukturerat sätt och data analyserades med en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att den potential som lärare beskriver kan kategoriseras som skapande, innehåll och interaktion men att det finns störningar som påverkar alla kategorier. Analys av hur lärare upplever potentialen belyses med följande kategorier; noggrannhet, effektivitet, flexibilitet och illustrativ. Uppsatsen försöker att undersöka både de negativa och positiva aspekterna inom dessa kategorier. Vidare forskning som undersöker hur elever upplever dessa kategorier av potential skulle kunna bidra till en bättre helhetsbild.

  • 2.
    Adolfsson, Elin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Möller, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Utomhusmiljöns möjlighter: miljöns betydelse för pedagogernas tankar om utomhusverksamhet på och kring förskolor.2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3.
    Ahlström, Amanda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Brolander, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fri och lustfylld tid: En kvalitativ intervjustudie om rekreation i fritidshem2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med forskningsstudien är att få en ökad förståelse för hur rekreation kan komma till uttryck i fritidshemmet. Intentionen är att ta reda på hur både elever och lärare uppfattar rekreation i fritidshem. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där syftet är att få en ökad förståelse för hur lärare i fritidshem upplever sitt arbete med rekreation.  Då vårt syfte även är att ta reda på elevers upplevelse av rekreation i fritidshemmet har vi använt ett designat barnsamtal. Studien genomförs med sex lärare samt sexton elever på två olika fritidshem. Resultatet av studien visar att lärare i fritidshem upplever en viss osäkerhet kring rekreationsbegreppets innebörd samtidigt som de främst kopplar rekreation till lugna och stillsamma aktiviteter.  Studien visar även att lärarna anser att elever har större möjlighet att uppleva rekreation under sin fria tid i fritidshemmet vilket är samstämmigt med vad analysen av studiens genomförda barnsamtal visar. En central del i elevers upplevelse av rekreation i fritidshem grundar sig i deras känsla av att ha roligt vilket leder till en samlad bedömning av att elevers upplevelse av rekreation till stor del kan likställas med att ägna sig åt lustfyllda aktiviteter.

  • 4.
    Ahmet, Mevlana
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Fritidsgympa: En möjlighet för elever att ta ansvar, initiativ och pröva egna och andras idéer2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta utvecklingsinriktade arbete inspirerades av Rönnermans (2012) aktionsforskningsspiral och syftet med arbetet var att öka elevers ansvarstagande, initiativtagande samt möjlighet att ta del av egna och andras idéer på fritidsgympan. Eleverna gavs möjligheten att planera och genomföra fritidsgympan för en elevgrupp. Detta område var viktigt att studera och utveckla eftersom forskning visar på att större eget ansvar för lärandet i hög grad kan utveckla elevers självständighet, samarbetsförmåga, självtillit, kreativitet, kritiskt tänkande samt förmågan till ett livslångt lärande. Utifrån de olika dokumentationsmetoderna, bland annat intervjuer och enkäter, som genomfördes med elever och personal framgick det både i nulägesanalysen men även i resultatdelen att eleverna inte var förtjusta i att pröva andra elevers idéer. Trots elevernas negativa attityder att ta del av andras idéer påvisade eleverna betydligt större intresse för att ta ansvar och initiativ på fritidsgympan, som även uppfattades av lärarna efter avslutad studie. 

  • 5.
    Airey, John
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för språk (SPR). Uppsala University.
    Linder, Anne
    Uppsala University.
    Mayaba, Nokhanyo
    Nelson Mandela Metropolitan University, South Africa.
    Webb, Paul
    Nelson Mandela Metropolitan University, South Africa.
    Problematising Disciplinary Literacy in a Multilingual Society: The Case of University Physics in South Africa2013Ingår i: 21st Annual Conference of the Southern African Association for Research in Mathematics, Science and Technology Education, University of the Western Cape, Bellville, South Africa, 14 - 17 January, 2013, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over a decade has passed since Northedge (2002) convincingly argued that the role of the university lecturer should be viewed as one of leading students on excursions into the specialist discourse of their field. In his view, disciplinary discourses have come into being in order to create and share disciplinary knowledge that could not otherwise be appropriately construed in everyday discourse. Thus, Northedge’s conclusion is that in order for disciplinary learning to occur, students will need explicit guidance in accessing and using the specialist discourse of their chosen field. Building on this work, Airey (in press) argues that all university lecturers are, at least to some extent, teachers of language—even in monolingual settings. A radical approach to this claim has been suggested by Wickman and Östman (2002) who insist that learning itself be treated as a form of discourse change.

    In an attempt to operationalise Wickman and Östman’s assertion, Airey (2011b) suggests that the goals of any undergraduate degree programme may be framed in terms of the development of disciplinary literacy. Here, disciplinary literacy is defined as the ability to appropriately participate in the communicative practices of a discipline. Further, in his subsequent work, Airey (2011a) claims that all disciplines attempt to meet the needs of three specific sites: the academy, the workplace and society. He argues that the relative emphasis placed on teaching for these three sites will be different from discipline to discipline and will indeed vary within a discipline depending on the setting. In the South African setting two questions arise from this assertion. The first is: For any given discipline, what particular balance between teaching for the academy, the workplace and society is desirable and/or practicable? The second question follows on from the first: Having pragmatically decided on the teaching balance between the academy, workplace and society, what consequences does the decision have for the language(s) that lecturers should be helping their students to interpret and use? In order to address these two questions we conducted an interview-based case study of the disciplinary literacy goals of South African university lecturers in one particular discipline (physics). Thus, our overarching research question is as follows: How do South African physics lecturers problematise the development of disciplinary literacy in their students?

    The data collected forms part of a larger international comparative study of the disciplinary literacy goals of physics lecturers in Sweden and South Africa. A disciplinary literacy discussion matrix (Airey, 2011a) was employed as the starting point for conducting in-depth, semi-structured interviews with 20 physics lecturers from five South African universities. The choice of these five universities was purposeful—their student cohorts encompassing a range of different first languages and cultural backgrounds. The interviews were conducted in English, lasted between 30 and 60 minutes, and were later transcribed verbatim. The transcripts were then analysed qualitatively. This involved “working with data, organizing it, breaking it into manageable units, synthesizing it, searching for patterns, discovering what is important and what is to be learned, and deciding what you will tell others” (Bogdan & Biklen, 1992:145).

    The main finding of this study is that all the lecturers mentioned language as being problematic in some way. However, there were a number of important differences in the ways the lecturers problematise the development of disciplinary literacy both across and within the different university physics departments. These differences can be seen to involve on the one hand, the lecturers’ own self-image in terms of whether they are comfortable with viewing themselves as language teachers/literacy developers, and on the other hand, their recognition of the diverse linguistic and cultural backgrounds of their students. The differences will be illustrated and discussed using transcript excerpts. These findings are in contrast to parallel data collected in Sweden. In that particular (bilingual) setting, language was viewed as unproblematic, and the most striking characteristic was the very similarity of the responses of physics lecturers (Airey, in press). It is thus suggested that the differences in findings between Sweden and South Africa are a product of the latter’s diverse multilingual and multicultural environment. One pedagogical conclusion is that, given the differences in approach we find, inter- and intra faculty discussions about undergraduate disciplinary literacy goals would appear to have the distinct potential for reforming undergraduate physics. Similarly, an administrative conclusion is that a one-size-fits-all language policy for universities does not appear to be meaningful in such a diverse multilingual/multicultural environment.

    Finally, it should be mentioned that our choice of physics as an exemplar in this study has important implications for the interpretation of the findings. Drawing on Bernstein (1999), Martin (2011) suggests that disciplines have predominantly horizontal or hierarchical knowledge structures. Here it is claimed that physics has the most hierarchical knowledge structure of all disciplines. Thus, the findings presented here should be taken as illustrative of the situation in disciplines with more hierarchical knowledge structures (such as the natural and applied sciences). Kuteeva and Airey (in review) find that the issue of the language of instruction in such disciplines is viewed as much less problematic than in disciplines with more horizontal knowledge structures (such as the arts, humanities and, to some extent, social sciences). See Bennett (2010) for a provocative discussion of language use in such disciplines.

  • 6.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Arnesson, Kerstin
    Blekinge Institute of Technology.
    Team learning activities: reciprocal learning through the development of a mediating tool for sustainable learning2012Ingår i: Learning Organization, ISSN 0969-6474, E-ISSN 1758-7905, Vol. 19, nr 6, s. 257-287Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this article is to show how a model for sustainable learning has been formed in the meetings between practitioners and researchers.

    Design/methodology/approach – With the point of departure in an interactive research approach, the authors have worked with learning and common knowledge development. Empirical data were collected from nine learning seminars, which were carried out within the framework of an EU project.

    Findings – It is shown by means of empirical examples from an ongoing EU project how the pedagogic method of learning seminars came to be a mediating tool for reciprocal learning between researchers, project leaders and project participants.

    Originality/value – The learning seminars constituted an important part of a reflexive learning process where the learning consists of both practicable and theoretically anchored knowledge. Together with the project participants, the authors developed a model for sustainable learning. This model consists of a reflection model, which rests on four fundamental conditions; pedagogic leadership, the learning group, problem areas/situation and time aspects. This article fills a significant knowledge gap in terms of the development of learning within organizations.

  • 7.
    Andersson, Annika
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV). Univ Oregon, USA;Lund university.
    Sanders, Lisa D.
    University of Massachusetts, USA.
    Coch, Donna
    Dartmouth College, USA.
    Karns, Christina M.
    University of Oregon, USA.
    Neville, Helen J.
    University of Oregon, USA.
    Anterior and posterior ERP rhyming effects in 3- to 5-year-old children2018Ingår i: Developmental Cognitive Neuroscience, ISSN 1878-9293, E-ISSN 1878-9307, Vol. 30, s. 178-190Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During early literacy skills development, rhyming is an important indicator of the phonological precursors required for reading. To determine if neural signatures of rhyming are apparent in early childhood, we recorded event-related potentials (ERPs) from 3- to 5-year-old, preliterate children (N = 62) in an auditory prime-target nonword rhyming paradigm (e.g., bly-gry, blane-vox). Overall, nonrhyming targets elicited a larger negativity (N450) than rhyming targets over posterior regions. In contrast, rhyming targets elicited a larger negativity than nonrhyming targets over fronto-lateral sites. The amplitude of the two rhyming effects was correlated, such that a larger posterior effect occurred with a smaller anterior effect. To determine whether these neural signatures of rhyming related to phonological awareness, we divided the children into two groups based on phonological awareness scores while controlling for age and socioeconomic status. The posterior rhyming effect was stronger and more widely distributed in the group with better phonological awareness, whereas differences between groups for the anterior effect were small and not significant. This pattern of results suggests that the rhyme processes indexed by the anterior effect are developmental precursors to those indexed by the posterior effect. Overall, these findings demonstrate early establishment of distributed neurocognitive networks for rhyme processing.

  • 8.
    Andersson, Glenn
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Spångberg, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Handledaren – en viktig kugge i elevens lärande: En studie om handledarnas kompetens och det arbetsplatsförlagda lärandet2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vilken kompetens skolan tycker är viktig för handledning under det arbetsplatsförlagda lärande (APL) samt några handledares syn på sin egen kompetens att handleda elever under praktiken. I vår undersökning finner vi att skolan/huvudmannen inte alltid ställer de rätta kraven för att APL ska kunna ge eleven den bästa praktiken. Handledarna anser att goda yrkeskunskaper och lyhördhet är viktiga egenskaper för handledning under APL. I de intervjuer vi genomfört anger handledarna också att pedagogiskt kunnande hos handledaren är viktigt och det framkommer att handledare och yrkeslärare i stort sett har samma syn på vilken kompetens som är viktigast, nämligen yrkeskunskapen. Något överraskande tog ingen av handledarna upp kännedom om kursmålen som en angelägen kompetens. Vår viktigaste slutsats är att skolans huvudman behöver frigöra mer tid för yrkeslärarna som ansvarar för APL. Tid som kan användas för att på olika sätt ge företagen en förståelse och kunskap om vad det innebär att ta emot praktikanter från yrkesprogrammen. Förbättringar vi föreslår är att ta skolan till företagen, d.v.s. att handledarutbildning genomförs på arbetsplatsen och att en logg upprättas till varje praktikplats. Detta skulle ge flera vinster då yrkesläraren dels får en chans att lära känna handledaren och arbetsplatsen samtidigt som yrkesläraren får en möjlighet att på plats se vilka kursmål som är möjliga att nå på just den arbetsplatsen.

  • 9.
    Andersson, Niclas
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI. Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Förberedelse för internationella studier, praktik och jobb i gymnasieskolan: En studie av hur elever ser på förekomsten av information om möjligheter till internationella utbyten2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur väl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir när det gäller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat på enkäten inte anser att de får tillräcklig information när det gäller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sättas i perspektiv till att 79 procent av eleverna själva är intresserade av internationell erfarenhet. Alltså finns det ett behov av information som inte är tillfredsställt.

  • 10. Anjemark, Linda
    et al.
    Lindroth, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Kollegialt lärande i särskolan: Hur lärare lär av varandra och vilka faktorer som påverkar hur det kollegiala lärandet kan utveckla en verksamhet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka tankar och erfarenheter lärare i särskolan har av

    att lära av varandra och ta tillvara på varandras kompetenser, som ett verktyg för

    utveckling. Då det handlar om lärares lärande, så är det sociokulturella perspektivet

    intressant. Dess grundtanke är samspelet mellan individen och gruppen och att det är

    genom interaktion och kommunikation med andra som individer tillägnar sig färdigheter

    och kunskap. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade

    intervjuer av 12 lärare som är verksamma i särskolan och 17 enkäter gjorda av lärare som

    är verksamma i särskolan. Vi tar stöd i Helen Timperleys forskning om professionellt

    lärande, Lisbeth Stedts forskning om samarbete och lärande samt Andy Hargreaves

    forskning om förändringsprocesser. Vår studie visar att lärare i särskolan är positiva till

    att lära av varandra och ta tillvara på varandras kompetenser och att de också har

    erfarenhet av detta på olika sätt. De uttrycker att det gemensamma lärandet är viktigt för

    elevens kunskapsutveckling men att det också finns ett behov av att utveckla det

    kollegiala lärandet som inte alltid fungerar tillfredsställande. I studien framkommer det

    att vissa faktorer är viktiga för att det ska fungera: organisation, struktur, tid, motivation

    och att ha ett förhållningssätt där läraren själv är medveten om det egna ansvaret i det

    kollegiala lärandet. Studiens fokus har legat på lärare som är verksamma i särskolan, men

    vi tror att deras erfarenheter är både relevanta och intressanta för lärare i alla skolformer.

  • 11.
    Ankarbranth, Johannes
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Jämställdhet i det fördolda?: En feministisk pragmatisk diskursanalys av Lgy 70,Lpf 94 och Gy 20112015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jämställdhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förändrats i läroplanerna. Undersökningen går igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och även de propositioner som ligger till grund av läroplanerna och analyserar dem utifrån ett feministiskt perspektiv. Detta för att få fram en fördjupad kunskap om hur jämställdhets sätts i uttryck i respektive läroplan. Uppsatsen metod består av en diskursanalys som grundar sig på Bacchis "What’s the problem represented to be?”-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte.

    Undersökningen visar att jämställdhetsarbetet har fått ett större utrymme över tid, men även att jämställdheten fortfarande aktivt ska arbetas för. Gällande representation för de olika könen visar undersökningen att kvinnor har fått en större möjlighet att påverka de senare läroplanerna, därmed har en kvinnlig synvinkel på läroplanen varit underrepresenterat i de första läroplanerna. Även om problematiken om ett icke jämställt samhälle har berörts i de tidigare läroplanerna, har inga konkreta förslag lämnats på hur denna problematik ska lösas.

    Skolan har alltid speglat arbetsmarknadens genom dess normer och antagande hur individen ska vara en god medborgare. Därför är det av stor vikt att skolan synliggör de genusmönster som minskar möjligheterna till jämställdhet i samhället. Slutsatsen är att skolans läroplaner har ändrats i syfte att öka jämställdhet mellan könen och för att motverka stereotypa antagande som kränker individen. Normen ska vara att respektera individen beslut, även om det bryter könsmönster och uppmuntra till val som inte enbart bekräftar stereotyper.

  • 12.
    Ansheden, Sandra
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Bengtsson, Sandra
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Hur lärare interagerar med sina elever ur ett könsperspektiv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrån ett könsperspektiv. För att uppnå denna fördjupade förståelse observeras tre pedagogers beteende i olika lärandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord är det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus läggs på eleverna. De metoder som används under studiens gång är av etnografisk karaktär då dessa är de bäst lämpade metoderna för att ta reda på hur verkligheten, i detta fall skolan där undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att få en klarare bild av hur pedagogerna i fråga tänker angående jämställdhet. Den kvalitativa aspekten av jämställdhet, som är i fokus under detta arbete, innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det kommer till saker i vår vardag. Observationerna resulterar i tabeller som visar hur ofta en pedagog gör si eller så gentemot pojkar respektive flickor. Resultatet visar bland annat att pedagogerna själva inte tror att de gör någon skillnad mellan pojkar och flickor men att de gör detta på ett eller annat sätt. Pedagogerna ger till exempel pojkarna fler verbala tillsägelser i jämförelse med flickorna och resultatet visar även att det sker fler dialoger mellan pojkarna och lärarna. Flickorna i sin tur får  höra sitt namn sägas från pedagogen färre gånger än pojkarna och de får inte heller lika mycket uppmuntran om att ta egna initiativ.

  • 13.
    Arnesson, Kerstin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology.
    Albinsson, Gunilla
    Blekinge Institute of Technology.
    Lärande seminariet, en metod för hållbart lärande2012Ingår i: NU2012, Göteborg, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med rundabordssamtalet är att diskutera hur lärandeseminariet som metod, där observation, reflektion, analys och dialog är det centrala, kan bidra till att utveckla både praktisk användbar och teoretiskt förankrad kunskap inom högre utbildning.

    Lärandeseminariet har använts av oss, som en metod inom olika EU-projekt för att skapa en medveten strategi för hållbart lärande. Syftet var att vi även inom en specifik kurs, ville pröva och utveckla lärandeseminariet som metod för att integrera teori och praktik. Kursen benämndes ”Hållbar jämställdhet” och genomfördes som en obligatorisk programkurs, under femte terminen inom Samhällsvetarprogrammet för organisation och samhällsförvaltning, 180 hp, vid Blekinge Tekniska Högskola.

    Lärandeseminariet som metod vilar på idén att reflexivt lärande sker i en dialektisk process.  Lärprocessen startar när studenten medvetet och kritiskt reflekterar över vad som ska läras och kunskapen fördjupas när gruppen tillsammans analyserar och diskuterar en situation eller fenomen.

    Inför lärandeseminariet genomförde varje student en genusobservation. De valde att observera situationer som de själva varit en del av exempelvis parmiddagen, festen, balen, mötet inom idrottsföreningen, besök hos farfar på äldreboendet och det politiska mötet. Studenterna författade därefter en reflektionsrapport där den konkreta situationen analyseras i flera steg.  Inledningsvis ställdes frågor som: Vad hände? Varför hände detta? Vad betyder det? Att överväga en situation på detta sätt leder till ny förståelse av hur orsak och samband hänger ihop. Nästa steg innefattar abstraktion, generalisering och tolkning utifrån teori och begrepp. Exempel på teoretiska perspektiv som studenterna tillförde var Hirdmans genusteori, Connells genushierarki, över- och underordning, patriarkat, köns-maktordning. Vid lärandeseminariet var vår roll att skapa en struktur för de diskussioner som fördes, samtidigt som det var viktigt att vara tillåtande och lyhörd. Ambitionen var även att problematisera och ”störa” i syfte att främja reflektion och nytänkande hos studenterna.

    Rundabordssamtalet inleds med en presentation av en modell för hållbart lärande, där lärandeseminariet är ett medierande verktyg för ömsesidigt lärande. Därefter ges möjlighet att diskutera om lärandeseminariet som metod kan bidra till att utveckla både praktisk användbar och teoretisk förankrad kunskap inom högre utbildning. Samtalet avslutas med summering och utvärdering.

  • 14.
    Augustsson, Martin
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Gjörloff, Alexandra
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Hyschandets praktik - En Bra Pedagogik?: En kvalitativ studie med inriktning mot kommunikation, budskap och makt2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa hyschandets praktik i förskolans verksamhet. Med utgångspunkt från två centrala frågeställningar har vi undersökt pedagogers inställning kring hyschandets praktik, såväl som vad pedagoger använder för alternativ pedagogik för att uppnå samma resultat som när de hyschar barn. För att få en djupare förståelse för hyschandets praktik i verksamheten valde vi att utföra fem kvalitativa intervjuer med pedagoger från två kommuner i södra Sverige.

    Resultatet analyserades genom att betrakta hyschandet som en kommunikationshandling. De två teoretiska ramverken som ligger till grund för analysen är Meads teori om interaktionismen och Foucaults teori kring makt. Interaktionismen utgår från det sociokulturella perspektivet, vilket centrerar kring hur människor förstår och tolkar budskap vid kommunikation medan Foucaults belyser hur makt kan ta form genom språkets olika kommunikationshandlingar.

    I studien framgår det att pedagogerna främst anser att hyschandet är en form av maktutövning med en negativ innebörd då de själva upplevt sig bli kränkta när någon hyschat mot dem. Trots detta hyschade majoriteten av pedagogerna till barnen på förskolan. Tre av fem pedagoger uppgav att de använde hyschandet som en metod för att få barnens uppmärksamhet och intresse. Alternativa metoder till hyschandet som pedagogerna använde sig av för att påverka ljudnivån i barngruppen var till exempel färgkort som visades upp för barnen. Färgen avgjorde om barnen skulle prata med normal samtalston, viska eller försöka vara tysta.

    Vårt syfte med denna studie är att den ska bidra till reflektion samt diskussion kring hyschandets praktik om huruvida det är en användbar pedagogik. Ambitionen är även att studien ska bidra med alternativa metoder för yrkesverksamma inom förskolan.

  • 15.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL).
    Delić, Zlatan
    University of Tuzla, Bosnia-Herzegovina.
    Sofradzija, Halima
    University of Sarajevo, Bosnia-Herzegovina.
    Ideology of neo-fascism, education, and culture of peace: the empirical case of Bosnia and Herzegovina2019Ingår i: Critical Education, ISSN 1920-4175, E-ISSN 1920-4175, Vol. 10, nr 6, s. 1-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to critically analyse intellectual conditions for education pertaining to the empirical and normative knowledge dimensions that can oppose the ideologies of neo-fascism. The analytical basis is a literature review of various studies from the domains of sociology of knowledge, war sociology, social epistemology, and critical pedagogy. The article explains the social need for better-quality public education pertaining to the meaning of political, media, and religious use and misuse of “identitarian concepts” and “identitarian terminology.” The privileged strategies of the political application of referential systems and mechanisms of ‘differentiating’ serve as the epistemic foundation to teach the concepts, terminology, taxonomies, and classifications used to separate people into “ours” and “theirs.” The genocide of Bosnian Bosniaks in the war against the Bosnian-Herzegovinian multicultural society conveys the need to create peaceful emancipatory identity politics and for a new pedagogy of emancipation of many of the oppressed and disenfranchised who are difficult to explicitly name. Conceptual problems, related to certain obvious paradoxes intrinsic in the politics of the collective representation of citizens after genocide, are linked to these processes.

  • 16.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Lund University, Sweden.
    Johnsson, Anna
    Sunnadalskolan Karlskrona, Sweden.
    Blivik, Gerd
    Af Chapmangymnasiet Karlskrona, Sweden.
    Nyanlända föräldrar och samverkan i svensk grundskola. En interaktionistiskt och etnometodologiskt inspirerad analys av framställda samverkansallianser och triader (Newly arrived parents and collaboration in Swedish elementary school. An interactionally and ethnomethodologically inspired analysis of proposed collaborative alliances and triads)2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att analysera nyanlända föräldrars berättelser om samverkan i svensk grundskola. Studiens analys utgår från sekundärempiriskt material (empiriska sekvenser från redan publicerade kvalitativa analyser). Preliminär analys visar att föräldrarnas berättelser skapar en bild av att lärarna fokuserar på samverkan i form av distanserad delaktighet från föräldrarnas sida, snarare än face-to-face interaktion. Föräldrarna dramatiserar behovet av samarbete mellan lärare och föräldrar samt konstruerar och rekonstruerar samverkansallianser och triader i sina berättelser. De som figurerar i dessa interaktioner är föräldrar, barn och lärare. I föräldrarnas berättelser om samarbete skönjer man en önskan om allianspartnerskap mellan föräldrar och lärare. Det önskade allianspartnerskapet verkar dels förstärka stabiliteten i triaden med målet att skapa en framgångsrik samverkan i barnens intresse, dels uppmärksamma vikten av föräldrarnas delaktighet i samverkan i skolkontexten. Metodologiskt diskuteras behov av insamling och analys av primäretnografiskt empiriskt material i form av intervjuer, fältanteckningar och dokument från grundskolepraktiken.

  • 17.
    Basic, Goran
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik och lärande (PEL). Lund University.
    Nilsson, Carina
    Sunnerbogymnasiet, Ljungby.
    Svensson, Anette
    Sunnerbogymnasiet, Ljungby.
    Förskollärarnas yrkesidentitet och deras praktiska arbete med flerspråkiga barns språkutveckling (Pre-school teachers’ professional identity and their practical work with multilingual children’s language development)2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att analysera förskollärares berättelser om sitt praktiska arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens analys utgår från sekundärempiriskt material (empiriska sekvenser från redan publicerade kvalitativa analyser). Preliminär analys visar att förskollärare i sina berättelser betonar betydelsen av vardagliga praktiska interaktioner för flerspråkiga barns språkutveckling. De interaktioner som återges i berättelserna gäller lek, matintag, av- och påklädning, bilder och böcker. I dessa berättelser presenterar sig förskollärarna som kompetenta aktörer som bygger på sin kompetens, bland annat genom interaktion med flerspråkiga barn. På så sätt blir interaktionen med flerspråkiga barn en grundläggande dimension för skapande och återskapande av förskollärarnas yrkesidentitet. Metodologiskt diskuteras behov av insamling och analys av primäretnografiskt empiriskt material i form av intervjuer, fältanteckningar och dokument från förskolepraktiken.

  • 18.
    Bassmann, Pernilla
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Hansson, Nina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Visa vad du kan, så får vi snart veta: en studie om elevers användning av representationsformer inom problemlösning vid olika svårighetsgrader2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har som mål att upptäcka hur elevers lösningar skiljer sig vid tre olika svårighetsgrader inom slutna problemlösningar i årskurs 2. Trettiofyra34 elever deltar i studien och genomför sex stycken problemlösningsuppgifter. Teoretiskt vilar studien på ett ramverk över representationsformer och Heddens (1986) teori. Ramverket beskriver fem olika representationsformer och de är talade symboler, skrivna symboler, bilder, omvärldssituationer och manipulativa modeller. Heddens (1986) teori handlar om hur elevers kunskapsutveckling sker i fyra nivåer från konkret nivå, semikonkret nivå, semiabstrakt nivå till abstrakt nivå. Analysen inriktas på elevernas lösningar till de slutna problemlösningsuppgifterna där fokuset ligger på vilken representationsform som dominerar i varje svårighetsgrad samt vilka nivåer som eleverna uppvisar genom sina representationsformer. I resultatet uppkom det att uppgift 5 var svår. Resultatet uppvisar att eleverna visar en större variation i sina representationsformer vid en lägre svårighetsgrad än vid högre svårighetsgrader då eleverna vid högre svårighetsgrader oftare använder representationsformer som är kopplade till den abstrakta nivån. Därmed visar resultatet att eleverna i studien har en tendens att låsa sig vid vissa representationsformer eller glömma dem när svårighetsgraden på problemlösningarna höjs.

  • 19.
    Batti, Roni
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Salihovic, Esed
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Jag, Vi och Dem: Integrationen av elever med utländsk bakgrund i skolan2014Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj. Lärarens betydelse för integreringen av de utländska eleverna är även en viktig faktor. Det teoretiska perspektivet som studien grundar sig på är det interkulturella perspektivet. 

  • 20.
    Bengtsson, Frida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för svenska språket (SV).
    Pojkar och flickor i Astrid Lindgrens bilderböcker: En genusstudie av fyra bilderböcker2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka hur genus framställs i fyra av Astrid Lindgrens bilderböcker. Vidare är syftet att undersöka om flickor och pojkar framställs olika i böckerna, och vilka medel som används i text och bild för att förmedla detta. Genom närläsning analyseras bilderböckerna metodiskt utifrån förutbestämda analyskategorier i texten, i detta fall de egenskaper som pojkar respektive flickor tillskrivs i text och bild. De kategorier som särskilt studeras är karaktärernas psykiska och fysiska egenskaper och sociala relationer ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att majoriteten av de analyserade karaktärerna ser ut och beter sig på ett sätt som är förväntat av dem ur ett genusperspektiv. Det finns dock undantag där flickor utmanar det manliga idealet. 

  • 21.
    Bertilsson, Britta
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Samverkan- en bro mellan skola och hem: en kvalitativ undersökning om hur samverkan mellan skola och hem fungerar i en kommun i årskurserna 7-9 2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer. De planerade samverkansformerna förekommer kontinuerligt under läsåret och är väl planerade innan de utförs. De oplanerade formerna används för att kontakta hemmet kring specifika händelser kring elevern. Främst ses samverkan som en möjlighet att ge hemmen en positiv syn av skolan som de i sin tur kan förmedla vidare till sina barn. Resultatet visarde att det finns en del hinder med samverkan., Eexempelvis har skola och hem olika syn på hur skolrelaterade situationer bör hanteras.  Även tiden visar sig vara en negativ faktor. Föräldrarna har idag inte tid att delta i möten som inte enbart berör deras barn.

  • 22.
    Bjervås, Lise-Lotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Fairness in a preschool context2016Ingår i: Abstract book. 26th EECERA Annual Conference, Happiness, Relationships, Emotion & Deep Level Learning, Dublin, 31st-3rd September, 2016, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim is to add to the knowledge of how fairness as a value can be communicated between teachers and children in preschool. The questions are: What do the teachers' actions and words convey to the children about the meaning of the value fairness? How is fairness imagined in relation to the collective versus in relation to the individual? What seems to be fair or unfair from the children's point of view? This study is based on research on moral values in Norwegian and Swedish preschools conducted by Johansson (2002, 2007a, 2007b, 2009, 2011) and Emilson (2007, 2008, 2009). The theoretical framework is taken from Habermas. Data has been gathered at a preschool and consists of video observations of interactions between teachers and children, as well as of the teachers' own narratives. The study was conducted in accordance with the ethical guidelines of the Swedish Research Council. The participants are informed about the study in accordance with these guidelines. They have signed a voluntary agreement to participate. The parents have also approved the video-recording of their children. No child has been filmed if they showed that they don't want to participate. The result shows that the teachers' ideas and actions concerning fairness are not always perceived by children in accordance with the adults' intentions. In order to broaden their understanding of how the value fairness may be expressed in the pedagogical practice, teachers need to become aware of both their own view of fairness and the children's view of fairness.

  • 23.
    Bjervås, Lise-Lotte
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Spänningsfält i det värdepedagogiska arbetet i förskolan2016Ingår i: Värdefull förskola : Perspektiv på värdepedagogiskt arbete / [ed] Anette Emilson & Ingeborg Moqvist-Lindberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, s. 61-87Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Bjervås, Lise-Lotte
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Emilson, Anette
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Pedagogisk dokumentation för lärande2017Ingår i: Förskolan och barns utveckling / [ed] Anne-Li Lindgren, Niklas Pramling, Roger Säljö, Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, s. 227-244Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Björklund, Camilla
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Palmér, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Att undervisa i matematik i förskolan2017Ingår i: Förskolan och barns utveckling: Grundbok för förskollärare / [ed] Anne-Li Lindgren, Niklas Pramling, Roger Säljö, Gleerups Utbildning AB, 2017, s. 171-184Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Blomgren Fridén, Mikaela
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Larsson, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Specialpedagogen - en superhjälte: En studie om vad arbetsgivare i tjänsteannonser söker hos specialpedagoger2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker tjänsteannonser för specialpedagoger, i syfte att ta reda på hur specialpedagogens roll och uppdrag beskrivs i dessa. Likaså vilka egenskaper och kompetenser som efterfrågas, och hur dessa överensstämmer med examensordningen för specialpedagogexamen. De 309 undersökta annonserna består av en stor mångfald av beskrivningar och egenskaper, med konsekvens av ett brett spektrum av vad specialpedagogens roll och uppdrag innebär - sällan överensstämmande med examensordningen. Studien visar bland annat en stor efterfrågan av personliga egenskaper som kan sammanfattas som ambitiösa och stora krav. Att denna efterfrågan är så stor skapar ett dilemma – dels i att specialpedagogen riskerar att ses som något högre stående och dels försätts i en position att acceptera de ambitiösa och kravstarka egenskaperna trots att detta inte ingår i examensordningen. De olika beskrivningarna av specialpedagogens roll och uppdrag i tjänsteannonserna kan också ses som en del av en identitetsproblematik då kombinationen specialpedagog/speciallärare ofta är synlig i annonsernas efterfrågan. Detta kan möjligen vara ett resultat av den bakomliggande historien om skolan och utbildningen till specialpedagog. Att annonserna ibland och relativt ofta inte är tydliga med om de söker en specialpedagog eller speciallärare kan vara en rest av dåtidens ändringar av utbildningen.

    De beskrivningar och egenskaper som författas i annonserna är också präglade av ett maktperspektiv, eftersom förväntningarna på specialpedagogen troligen formas efter verksamhetens beskrivning av uppdraget. Det innebär en tolkning av att arbetsgivaren besitter makten över specialpedagogens arbete, oavsett vad som står i examensordningen. Beskrivningarna i tjänsteannonserna stämmer sällan eller endast till viss del överens med examensordningen för specialpedagogen. Detta landar i en vidare fråga huruvida landets specialpedagoger arbetar utifrån samma förutsättningar, och om deras arbete och uppdrag tolkas olika. Detta beroende av hur arbetsgivaren beskrivit tjänsten samt utifrån det behov som finns på skolan. Kanske är arbetsgivarna en bidragande faktor till den rådande förvirringen av skillnaden mellan specialpedagoger och speciallärare.

  • 27.
    Boklund, Jockum
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Aagesson, Conny
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Vilka behov har och hur upplever näringslivet samarbetet med skolan vid lärlings- och APL-verksamhet i Värnamo- och Tingsryds- regionerna   What are the needs and how does the business federation experience cooperation with the school at the apprenticeship and APL activity in Värnamo and Tingsryd regions2011Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract (in English) The report clarifies how the economy of Värnamo and Tingsryd area experiencing and implementing APL, it also reveals their need for jacking from the school to improve students achievement.

    By highlighting some of the requirements, expectations, obligations and rights as schools, businesses and students have between each other can enhance our understanding of each other's activities. With increased understanding of each other's needs, function and values can be a more seamless cooperation take place which can increase the efficiency, usefulness and effectiveness of APL and apprenticeship.

    The investigation of the report includes a survey of 25 questions that companies involved in APL answers and interviews by two well-designate individuals in the subject, Jonas Olofsson, who among other things, wrote the book "Krisen i skolan" and Annika Jervgren is research assistant in the National Apprentice Committee.

    The supervisor's actions during the APL are addressed and they are critical to student achievement and how the profession is perceived. It is also evident that there is a desire for increased communication between schools and businesses and that practice is governed by established documented procedures to make the workplace time will be as constructive as possible for the students.

  • 28.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Stockholm University.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    Hemmingsson, Helena
    Linköping University.
    Support for learning goes beyond academic support: Voices of students with Asperger’s disorder and attention deficit hyperactivity disorder2016Ingår i: Autism, ISSN 1362-3613, E-ISSN 1461-7005, Vol. 20, nr 2, s. 183-195Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to describe and explore the experiences of support at school among young adults with Asperger’s disorder and attention deficit hyperactivity disorder and also to examine what support they, in retrospect, described as influencing learning. Purposive sampling was used to enroll participants. Data were collected through semi-structured interviews with 13 young adults aged between 20 and 29 years. A qualitative analysis, based on interpreting people’s experiences, was conducted by grouping and searching for patterns in data. The findings indicate that the participants experienced difficulties at school that included academic, social, and emotional conditions, all of which could influence learning. Support for learning included small groups, individualized teaching methods, teachers who cared, and practical and emotional support. These clusters together confirm the overall understanding that support for learning aligns academic and psychosocial support. In conclusion, academic support combined with psychosocial support at school seems to be crucial for learning among students with Asperger’s disorder and attention deficit hyperactivity disorder.

  • 29.
    Brandrup-wognsen, Stina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Får man en riktigt bra kompis kan det hålla tills man dör.: Ett arbete för att stärka relationerna hos flickor i en årskurs fyra.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elevantalet ökar i skolan och det blir allt svårare att se till varje enskild elev. Att arbeta med relationer är något som ligger varmt om hjärtat. Det är samtidigt en stor och viktig del av fritidshemmet och skolans uppdrag. Med ökat elevantal blir det svårare att se de elever som kan behöva extra hjälp eller som inte får sina röster hörda. Det här utvecklingsarbetet är därför inriktat på att lyfta och stärka relationerna hos flickor i en årskurs fyra. Det var nio flickor i klassen och alla deltog. Projektet syftade till att ha träffar med flickorna en gång i veckan under fyra veckor. Under träffarna utfördes det övningar och diskussioner utifrån olika teman. Det var nytt tema varje vecka och träffarna såg olika ut för varje gång. Temana var: vänskap, familj, integritet och kärlek. Innan projektet startade fick flickorna komma med åsikter om vad de ville få med och med hjälp av det planerades varje träff. Flickorna fick samtala om hur de ansåg att nuläget såg ut innan arbetet och även utvärdera det när alla träffar var genomförda. Projektet ägde rum under de verksamhetsförlagda utbildningsveckorna och under den tid observerades även flickorna. Allt dokumenterades med hjälp av anteckningar och processdagbok. Resultatet visar att relationerna har förbättrats men att förändringen hade kunnat bli större om arbetet utförts mycket tidigare

  • 30.
    Bredmar, Anna-Carin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Emotionell lyhördhet i lärares arbete2015Ingår i: Lärande ur ett livsvärldsperspektiv / [ed] Jan Bengtsson & Inger C. Berndtsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, s. 55-76Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Brolin, Marina
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Westhoff, Monica
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    En blick av världen: Erfarenheter av att delta i internationaliseringsprojekt i gymnasieskolan2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 32.
    Börjesson, Angelica
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Holgersson, Frida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Grovmotorik i förskolan: En studie om hur förskollärare beskriver sitt arbete med barns grovmotorik i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ge en inblick i hur förskollärare beskriver arbetet med grovmotorik i förskolan samt ta reda på vilka positiva effekter grovmotoriska rörelseaktiviteter har på barn, enligt förskollärare. Studien ska även ge en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin kompetensutveckling inom ämnet grovmotorik i förskolan. För att få svar på frågorna använde vi oss av kvalitativ metod, där sex förskollärare intervjuades. Även en enkät användes för att få in fler svar gällande förskollärares kompetens och om de medvetet arbetar med barns grovmotorik på sin avdelning. Enkäten bestod av två frågor. Datamaterialet transkriberades, sammanställdes och analyserades sedan utifrån vår valda teori. Resultatet visar att kartläggning av barns motoriska utveckling kan ge ett strukturerat arbetssätt och en ökad medvetenhet om varje barns utveckling. Skogen ses som den främsta arenan där grovmotorik tränas. Rörelseaktiviteters effekter på barn beskriver förskollärarna som positiva. Barn beskrivs utveckla kroppsuppfattning och bättre koncentration. Förskollärarna lyfter även hälsoaspekten, får barn röra på sig redan i tidig ålder kan det bidra till att de även i vuxen ålder gör det. Förskollärare önskar kompetensutveckling, både för kunskap och för inspiration. Enkätens resultat visar att förskollärare känner sig kompetenta och till stor del arbetar medvetet med grovmotorik.   

  • 33.
    Cederqvist, Isak
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV).
    Den kompletterande läraren: Fritidslärarens arbete i fritidshem och skola2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att klarlägga hur fritidslärares kompetens kan bidra med i sin egen verksamhet, fritidshemmet, men även i skolans verksamhet. Den frågeställning som används för att nå syftet med undersökningnen, riktar sig mot vad lärare i fritidshem själva anser är kompetenser som ska bidra till skolans och fritidshemmets verksamheter. Samt hur de arbetar i de båda verksamheterna, fritidshemmet respektive skolan. Det teoretiska ramverk som jag valt att anknyta till är Dewey. ”Learning by doing” är en fras som på ett sätt kan förklara fritidslärarens praktiska arbete. Det vill säga att göra arbetet mer riktat mot elevernas praktiska förmågor till att lära. Samt att ha förmågan att blanda teori med praktik. För att genomföra undersökningnen använde jag mig av en kvalitativ metod, som fokuserar på talade eller skrivna ord. Jag samlar och tolkar data genom intervjuer för att komma fram till ett resultat. I resultatet resovisas de intervjuer som gjordes med fyra lärare i fritidshemmet som jag besökte. Respondenterna berättar utifrån ett antal frågor som ställts till dem, hur deras arbete på fritidshemmet och i skolan ser ut. Som avslutning kommer analysen och diskussionen där resultatet sammanställs och man får ta del av en diskussion som handlar om resultatet och metoden som redovisas i arbetet.

  • 34.
    Cijvat, Ellie
    et al.
    Lund University.
    Lundin, Rikard
    Lund University.
    Miljöföreläsningar med simulerad klimatkonferens i elektronikundervisning2009Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Cijvat, Ellie
    et al.
    Lund University.
    Lundin, Rikard
    Lund University.
    Miljöföreläsningar med simulerad klimatkonferens i elektronikundervisning2009Ingår i: Proceedings Utvecklingskonferens 09, Lunds universitet / [ed] Anders Sonesson, Gunilla Amnér, 2009, s. 185-192Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Creelman, Alastair
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    A new ecosystem for learning2015Ingår i: Adjacent government, ISSN 2055-7612, Vol. May, s. 275-276Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The worldwide demand for higher education is exploding and projections show an increase from 100 million today to 250 million by 2025. The traditional university system simply cannot cope with this expansion and unless we start building new major universities every day for the foreseeable future, we will need to completely revise the provision of higher education. The demand for higher education among working professionals is growing rapidly and is overtaking the demand from the traditional 18-23 year old target group, which could even shrink as more young people opt out of often over-priced higher education. Whether they like it or not universities are facing a completely new market in the next 10 years. The traditional campus model certainly won’t disappear but there are strong signs that the concept of a university education preparing you for a career is becoming less valid. In addition, there is a massive demand for lifelong learning opportunities from people who have no university background but have gained equivalent skills outside the formal system.

  • 37.
    Creelman, Alastair
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    OER - en resurs för lärande: Projektrapport till Kungliga biblioteket, Programmet för Open Access.se2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Flera projekt har belyst problematiken med öppna lärresursers skapande, lagring, sökbarhet, användning och upphovsrättsliga frågor. Ett antal försök har gjorts med databaser av lärresurser, ofta med omfångsrika metadatasamlingar, men dessa system har ofta använts i mycket begränsad omfattning. Samtidigt har Web 2.0 och den sociala webben vuxit fram där användarna, t ex lärarna, kan vara producenter och lärresurser av olika slag läggs in på YouTube, SlideShare och andra webbplatser/portaler. Utbildningsinstitutioner runt om i världen använder redan portaler som iTunes, Academic Earth och YouTube Edu för att distribuera föreläsningar, information och kursmaterial i institutionens namn med dess logotyp.

    Frågan om OER är så komplex att ett projekt inte kan lösa samtliga problem. Det krävs insatser på en rad områden. Detta projekt syftar till att öka användningen av OER genom att synas och närvara i olika kanaler och introducera OER för viktigaste målgrupp – lärarna. Projektet ville särskilt lyfta fram studentnyttan och studenters lärande, bland annat genom att lägga betoningen på att göra kursmaterial i "levande" kurser tillgängligt med lämplig Creative Commons licens (t ex för potentiella studenter). Fördelarna med detta är bland annat att studenter lättare skulle kunna se vad kurserna handlar om och därigenom ha lättare att välja. Öppen publicering av kursmaterial skulle även höja kvaliteten eftersom lärosätena inte vill att material av tveksam kvalitet skall vara publikt tillgängligt. Verksamheten vid lärosätena skulle bli mera transparent vilket i sig skulle leda till högre kvalitet.

    Projektets seminarier behandlar olika aspekter av upphovsrätt, hur Web 2.0 och sociala medier kan användas för hantering av öppna lärresurser, hur dessa kan samspela med lärosätenas egna arkiv och hur olika intressenters intressen (studenter, lärare, utbildningsinstitutioner och intresserad allmänhet) kan tillgodoses i dessa miljöer. Detta projekt syftar till att öka användningen av OER genom att synas och närvara i olika kanaler och introducera OER för vår målgrupp – lärarna. På projektets dialogseminarier som beskrivs nedan har studenter bjudits in för att ytterligare fokusera på studentperspektivet

  • 38.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Falk, Per
    Ossiannilsson, Ebba
    Lund University.
    Förändringar, utmaningar, gränslöst lärande2014Ingår i: Interaktiva medier och lärandemiljöer / [ed] Elza Dunkels, Simon Lindgren, Gleerups Utbildning AB, 2014, s. 31-45Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Utbildningskartan ritas om radikalt just nu. Mest intressant i dag är gränslandet mellan informellt och formellt lärande där flera intressanta initiativ vuxit sig starka. Nätet ger möjligheten att bygga intressegrupper kring vilken fråga eller ämne som helst, vilket leder till nya spännande möjligheter inom informellt lärande.

     

    Bildning som betydelsefull del i lärandet är inte alltid prioriterad i formella utbildningssammanhang. Varken det informella lärandet (som sker i det dagliga livet och på arbetsplatsen) eller det icke-formella lärandet (utbildningar som inte leder till erkänd certifiering) erkänns som något som bidrar till kunskap och färdigheter, inte ens av individerna själva. Öppna sociala nätverk skapar möjligheter för ny syn på bildning och tillvaratagande av den enskildes engagemang, motivation, intresse och valmöjligheter, utifrån individuella förutsättningar och villkor. Förändrade lärandekulturer utvecklas om hur vi lär oss tillsammans i öppna nätverk såväl fysiska som digitala. Ett nytt ekosystem för utbildning tar form med nya aktörer och strukturer för bedömning och certifiering av lärande. Det amerikanska initiativet Open Badges (digitala certifikat för informellt lärande) är ett exempel på detta, liksom personliga e-portfolio, där kompetenser och erfarenheter kan valideras och certifieras av arbetsgivare, utbildningsaktörer eller även den enskilde själv. Informellt lärande och erkännande av reell kompetens börjar värderas i högre utsträckning tack vare tillgång till öppna lärresurser, öppna forskningsartiklar, öppna utbildningar, gratis nätbaserade verktyg för kollaboration och skapande samt sociala nätverk. Alla med internetuppkoppling har i dag möjlighet att komma åt information, kunskap, erfarenheter och idéer i överflöd. Information som tidigare fanns på biblioteket eller hos enskilda lärare och professorer är nu tillgängligt via en mobil här och nu, direkt vid behov och bara några klick bort. Nätet ger möjlighet att individanpassa utbildning och därmed förändras den enskildes valmöjligheter och påverkansmöjligheter. Sociala medier och nätverk skapar möjligheter till kollaborativt lärande genom att skapa arenor för diskussion, samarbete och spridning av nya idéer.

  • 39.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Forsberg, Åsa
    Lunds Universitet, Universitetsbiblioteket.
    Open Educational Resources – a resource for learning2010Ingår i: ScieCom info – Nordic-Baltic Forum for Scientific Communication, ISSN 1652-3202, Vol. 6, nr 3, s. 9-12Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Flera projekt har belyst problematiken med öppna lärresursers skapande, lagring, sökbarhet, användning och upphovsrättsliga frågor. Samtidigt har den sociala webben vuxit fram där användarna, t ex lärarna, kan vara producenter och lägga ut lärresurser på YouTube, SlideShare och andra webbplatser/portaler. Utbildningsinstitutioner, speciellt i USA, utnyttjar dessa medier och distribuerar utbildningsmaterial (föreläsningar, reportage mm) via kanaler som iTunes U och YouTube Edu. Frågan om OER är så komplex att ett projekt inte kan lösa samtliga problem. Det krävs insatser på en rad områden. Projektet OER – en resurs för lärande vill öka användningen genom att synas och närvara i olika kanaler och introducera OER för den viktigaste målgruppen – våra lärare. Vi vill stimulera användningen genom att anordna regionala dialogseminarier, portalnärvaro och goda exempel, samt samverkan mellan lärosäten.  På dessa seminarier kommer vi bland annat att behandla olika aspekter på upphovsrätt, hur sociala medier kan användas för hantering av öppna lärresurser, hur dessa kan samspela med lärosätenas egna arkiv och hur olika intressenters intressen (studenter, lärare, utbildningsinstitutioner och intresserad allmänhet) kan tillgodoses i dessa miljöer.  Projektet vill särskilt lyfta fram studentnyttan. Projektet lägger betoningen på att göra kursmaterial i "levande" kurser tillgängligt med lämplig cc-licens (t ex för potentiella studenter). Detta skulle ha flera fördelar t ex skulle studenterna lättare kunna se vad kurserna handlar om och därigenom ha lättare att välja. Kvaliteten på kursmaterialet skulle antagligen också bli bättre då lärosätena inte vill att material av tveksam kvalitet skall vara publikt tillgängligt. Verksamheten vid lärosätena skulle bli mera transparent vilket i sig skulle leda till högre kvalitet. På de dialogseminarier som beskrivs nedan kommer studenter att bjudas in för att studentperspektivet skall lyftas fram.

  • 40.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen.
    Molka-Danielsen, Judith
    Molde University College.
    Carter, Bryan
    University of Central Missouri, USA.
    Empathy in virtual learning environments2009Ingår i: International Journal of Networking and Virtual Organisations, ISSN 1470-9503, E-ISSN 1741-5225, Vol. 6, nr 2, s. 123-139Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How do we engage teachers and learners in the learning process and what are the benefits of this? How do we get students to learn? Many academic institutions of all levels are asking these questions. Throughout the years new teaching methodologies and strategies have been explored and applied (Blumenfeld et al., 1991; Dewey, 1997). In assessments of these, some have been associated with improving the targeted students' levels of knowledge, understanding, functionality and motivations (Gulbahar and Tinmaz, 2006; Kjellin and Stenfors, 2003). In this study we review a variety of teaching methodologies and introduce a research hypothesis that these methodologies have an unlike potential for supporting empathic aspects of the teacher and learner relationship and that, further, Virtual Learning Environments (VLEs) will have strong potential for empathic support. We set up an evaluation framework using a qualitative approach to examine the empathic factor in VLEs. Finally, we identify design factors for VLEs that could impact learning and suggest these as the focus for future study.

  • 41.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Ossiannilsson, Ebba
    University of Lund, Center for Educational Development.
    Quality indicators within the use of open educational resources in higher education2011Ingår i: Education in a technological world: communicating current and emerging research and technological efforts / [ed] A. Méndez-Vilas, Badajoz, Spain: Formatex Research Center , 2011, s. 372-382Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A paradigm shift is emerging in higher education especially regarding how universities should address personalized and collaborative mobile learning. Experiences from three international benchmarking-projects through the European Association of Distance teaching Universities (EADTU), the European Centre for Strategic Management of Universities (ESMU) and the First dual mode benchmarking club on quality of e-learning in higher education carried out by Lund University showed that quality has to be valued in a holistic perspective, and to a higher extent from the learners’ perspectives and from learning dimensions. In these projects benchmarking was emphasized as a powerful strategic tool to assist decision-makers in improving quality and effectiveness of organizational processes and thereby reaching the position of the best international player in the higher education arena. The studies also showed that other quality dimensions have to be considered, as web 3.0, open educational resources (OER) and collaborative learning radically will extend the learning environment. The classroom will move out into the world, instead of (as in earlier technical revolutions) the technology being integrated into the traditional classroom [1-4]. From a recently completed Swedish project on OER in higher education it became obvious that the issue of resource sharing opens up much wider questions of a structural and cultural nature. Collaborative, ubiquitous-/open learning and cloud learning environments as well as demands from the millennium learners entering higher education will profoundly impact on the current university arena. In addition the global knowledge-based sustainable society will be of utmost importance [5].

    This chapter will elaborate on challenges and consequences on the emerging movement on OER especially regarding quality from the learners’ perspectives. The chapter will also discuss the consequences of the needs of a changing cultural educational paradigm towards openness, personalization and collaboration and encourage to benchmarking on the use of OER and search for good practice.

  • 42.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Pawlowski, Jan
    University of Jyväskylä, Finland.
    Ossiannilsson, Ebba
    Lunds universitet.
    Titlestad, Gard
    International Council for Open and Distance Education – ICDE, Norway.
    Pirkkalainen, Henri
    University of Jyvaskyla, Finland.
    Hoel, Tore
    Oslo and Akershus University College of Applied Sciences, Norway.
    Varis, Tapio
    University of Tampere, Finland.
    Lounaskorpi, Petri
    Johannessen, Øystein
    Hylén, Jan
    Hjorth Lund, Christian
    Ellefsen, Olavur
    The Nordic Alliance for Open Education - State of the art, challenges and opportunities2013Ingår i: The Joy of Learning Enhancing Learning Experience - Improving Learning Quality: Proceedings of the European Distance and E-Learning Network 2013 Annual Conference Oslo, 12-15 June, 2013 ISBN 978-963-89559-3-7, Oslo: European Distance and E-Learning Network , 2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Are the Nordic countries forerunners in Open Education? What is the state of the art, barriers

    and opportunities of Open Education in the Nordic countries? What are necessary actions on

    policy, institutional and individual levels? These are the main questions of this paper.

    Open Educational Resources are discussed widely on a global, European and even Nordic

    level. UNESCO, which has coined the term Open Educational Resources (OER) some 10 years

    ago, published in June 2012 a global agenda for OER, the Paris Declaration (adopted by OER

    World Congress). The Declaration shows the importance of Open Educational Resources and

    gives recommendations to governments and institutions around the globe. The European

    Union has started a large-scale initiative on “Opening Up Education”

    (http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/documents/consult/open_en.pdf).

    The concept of OER seems promising, potentially leading to educational collaborations,

    having potential for stimulating innovation in education, reducing cost of education, and

    broadening access to education for all. However, the awareness on the opportunities of using

    OERs is still low in the Nordic countries. In contrast to Open Access (for publications) or

    Open Source (for software development), OER are not yet broadly known and accepted /

    adopted. It is highly necessary to combine the initiatives and ideas of open approaches. This is

    the case at a user level as well as on policy level (see also Clements & Pawlowski, 2012).

    Therefore, it is important to promote OER to governments at all levels as well as to

    institutions.

    The Nordic countries seem to be a good ground for openness and sharing: the Nordic

    countries share many values related to education and technology development; the political 

    and governmental institutions are quite similar – there is also a tradition for exchange of

    knowledge and solutions between the countries.

    In this paper, we briefly give an introduction to OER and reflect on the state if the art of Open

    Education in the Nordic countries. In expert workshops by the Nordic Open Education

    Alliance, barriers and possible interventions to overcome them were explored. Based on these,

    we formulate recommendations as well as propose implementation actions. This study is

    based on a position paper from the Nordic Open Education Alliance

    (http://www.nordlet.org/?=position).

  • 43.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Schneider, Markus
    Karlstad University, Sweden.
    Slåtto, Torhild
    Flexible Learning Norway, Norway.
    Röthler, David
    PROJEKTkompetenz.eu, Austria.
    Nørregaard, Lotte
    Brock Online Academy, Denmark.
    Arnason, Hróbjartur
    University of Iceland, Iceland.
    Webinars for effective collaboration2015Ingår i: The need for change in education. Openness as default?: Official Proceedings of the International LINQ Conference 2015, Brussels, Belgium, 11th-13th of May 2015 / [ed] Christian M. Stracke, Tatiana Shamarina-Heidenreich, Logos Verlag Berlin GmbH , 2015, s. 93-94Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Webinars are frequently used for synchronous online meetings with up to several hundred participants, using popular platforms such as Adobe Connect, Webex and Blackboard Collaborate. All too often the tendency is that with more participants the level of interaction decreases and many webinars become simply one-way communication in the same way as the traditional academic lecture in a large lecture hall. However, gathering a large number of interested parties in one online meeting is an excellent opportunity to discuss, exchange experience and build networks. 

  • 44.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Shamarina-Heidenreich, Tatiana
    University of Duisburg-Essen, Germany.
    Changing the trajectory - An Introduction2014Ingår i: Changing the Trajectory: Quality for Opening up Education: Official Proceedings of the International EIF / LINQ Conference 2014 / [ed] Stracke, Christian M.; Ehlers, Ulf-Daniel; Creelman, Alastair; Shamarina-Heidenreich, Tatiana, Berlin: Logos Verlag Berlin, 2014, , s. 247s. 8-14Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The international EIF / LINQ Conference 2014 addressed innovations and quality in lifelong learning, education and training: potential points of access to this field include new learning methods and design, technology-enhanced learning, quality standards and certification, human resources development, competences and skills, digital resources, learning materials, and online collaboration and communities in particular in the light of the European Commission’s Opening up education initiative launched in 2013.

    Thus, the book contributes to the current debate on one of the greatest challenges in today’s quality development for education and training: How to achieve quality for opening up education?

  • 45.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Witthaus, Gabi
    University of Birmingham.
    Facilitated MOOC support - closed bubbles in an open sea2018Ingår i: The 2018 OpenupEd TrendReport on MOOCs / [ed] D. Jansen; L. Konings, Maastricht, Netherlands: EADTU , 2018, s. 31-34Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A frequently voiced criticism of MOOCs is that they attract digitally literate graduates rather than learners who would most benefit from open education. Possible reasons for this include lack of awareness of open education, low levels of digital literacy, lack of experience of online learning, language issues, and lack of independent study skills. Those who do participate may find the massive and open nature of MOOCs overwhelming. This chapter looks at ways in which third-party organisations are offering structured social interaction and support for MOOC-based learning, both online and offline, with reference to a growing body of literature in this area.

  • 46.
    Creelman, Alastair
    et al.
    Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket.
    Witthaus, Gabi
    Art of E-learning, Leicester, UK;University of Birmingham, UK.
    Rodriguez, Brenda Cecilia Padilla
    E-Learning Monterrey;Autonomous University of Nuevo León, Mexico.
    Refugees’ educational resources – RefER project final report2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Refugees’ Educational Resources (RefER) project was carried out between June and November 2018. The aim was to provide an understanding of the learning resources offered by organisations working with refugees and asylum seekers in the UK, and to advise the Open University (OU) on how it might repackage existing resources, or create additional ones, to directly respond to the needs of these organisations and the individuals they support. The research methodology was qualitative, and was based on data gathered from respondents working or volunteering in organisations that support refugees in the UK. Data was gathered from 26 organisations through the use of a survey, online interviews and follow-up emails. Participating organisations included national and local charities and universities in the UK. The services they provide include counselling, English language teaching, legal advice, and settling-in support. Their clients vary widely in terms of home countries, first languages, education background and knowledge of English. There is a clear need for lifelong learning provision across all levels, not just higher education.

  • 47.
    Danielsson, Emmie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Rydén, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Hjälpmedel eller störningsmoment?: En systematisk litteraturstudie om det konkreta materialets betydelse för matematikinlärning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en systematisk litteraturstudie om vad tidigare forskning kommit fram till om användning av konkret material i matematikundervisningen för årskurs 1–3. Resultatet tar sin utgångspunkt i 12 vetenskapliga publikationer som sökts fram i olika databaser med olika sökord och därefter tolkats med teoretiska glasögon. Fyra teoretiska perspektiv har uppmärksammats i forskningen. Begreppet konkret material definieras som olika fysiska föremål som används för att hjälpa eleverna att gå från det konkreta till det abstrakta. Resultatet visar att det konkreta materialet stimulerar elevernas tänkande samtidigt som det motiverar eleverna. Att introducera nya matematiska begrepp genom konkret material påvisas enligt studiens resultat som positivt. Resultat visar också att det finns en del risker med användandet av konkret material. Läraren är den avgörande faktorn för att dessa risker ska undvikas och för hur effektivt arbetet med det konkreta materialet blir i förhållande till elevernas matematiska utveckling. Det finns ingen specifik undervisningsmetod som anses mest lämplig utan olika metoder är lämpliga beroende på vad som ska läras.

  • 48.
    Danielsson, Emmie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Rydén, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Lärarens användning av konkret material: Är det konkreta materialet det rätta arbetssättet för att eleverna ska utveckla vägen mellan den konkreta och abstrakta förståelsen?2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den empiriska studien är att undersöka lärares användning av konkret material i matematikundervisningen. I studien undersöks vilket konkret material som läraren använder, hur det konkreta materialet används och i vilka undervisningssituationer som läraren hänvisar till konkret material. Genom observationer av fyra olika lärare, i fyra olika klassrum har vi fått svar på studiens frågeställningar. Med hjälp av rational number projekt och Heddens teori har resultatet analyserats. Resultatet visar att konkret material är framgångsrikt för elever när det ska gå från konkret till abstrakt förståelse inom matematik. Resultatet visar även att det är viktigt att variera mellan olika representationer i undervisningen. De olika representationerna som framgick i observationerna är bilder, verkliga situationer samt talade och skrivna symboler.

  • 49.
    De Wachter, Elena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    ‘I wonder if the spirit of the water has anything / to say.’: Water imagery in Carol Ann Duffy’s Poetry: A Pedagogical Consideration2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay presents an ecocritical reading of water imagery in selected poems by Carol AnnDuffy, with focus on Duffy’s personified water-voices, how water illuminates history, andDuffy’s metaphor of language as water. After a consideration of the problematics of teachingpoetry in the EFL classroom, the essay concludes that Duffy’s poetry holds potential forstudents to develop environmental literacy, both in content and in form.

  • 50.
    Dika, Agni
    et al.
    South East European University, Macedonia.
    Bilali, Kusthrim
    Tetovo State University, Macedonia.
    Dalipi, Fisnik
    Tetovo State University, Macedonia.
    Implementing and using new e-testing system to increase the effectiveness of learning in primary schools of Macedonia2012Ingår i: 2012 International Conference on Education and e-Learning Innovations (ICEELI), 2012, s. 1-4Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nowadays, the impact of technology on education has been outstanding and this brings new challenges for educational institutions to manage many issues that were previously not managed with ease due to geographical limitations or lack of adequate training technologies. The extensive use of technology in learning makes its use inevitable in the assessment process. Although, a lot of software packages exist in the market, it is difficult to adapt them according to a certain educational system. In this paper we present the characteristics of the new model of e-testing system that we have designed and developed. This system is implemented and is used for testing by several schools of our country. Before applying the new system, students were tested in a classical way. We have gathered and compared the classical testing results and those from using e-testing tool for assessment of student knowledge. As a conclusion, the success of the students tested electronically is much higher comparing with the success of students tested classically.

12345 1 - 50 av 247
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf