Inom bild- och bildkonstämnet har sparsamhet och återvinning ständigt varit en grundläggande del. På grund av de globala klimatfrågorna har hållbar utveckling blivit aktuellt inom alla livsområden, utbildningsnivåer och läroämnen. Denna studie fokuserar på värdet av bild- och bildkonstutbildning som ett komplext verktyg för att lyfta fram hållbar utveckling och dess miljöaspekter. Syftet är att ta reda på vilka möjligheter två bild- och bildkonstlärare, från Sverige och Finland, ser på ämnet i relation till miljöundervisning. Studien fokuserar på två lärares uppfattningar om bild- och bildkonstämnets möjligheter samt de värderingar som styr urvalet för innehållet. Resultatet visar att ämnet bild- och bildkonst har många olika möjligheter när det gäller undervisning inom hållbarhet som ett verktyg för att få fram de nya perspektiv som konst kan erbjuda. Avslutningsvis visade studien att lärares intresse för miljöfrågor ger dem mer inspiration, dock påverkar detta inte direkt innehållet i undervisningen.

The purpose of the study is to increase knowledge about leisure leaders' experiences of and opportunities to counteract exclusion and crime among young people in socially disadvantaged suburban areas, and what risk and protection factors they perceive to be important for exclusion and crime. The study is of a qualitative method based on hermeneutic theory of science. Four interviews were conducted with leisure leaders divided into three leisure centers. The correspondents consisted of three men and a woman of different ages and with varying work experience and varying ethnicities. The intention with the correspondents and the choice of a semi-structured interview guide was to gain an increased perspective on the chosen topic. The results indicate that the various systems in Bronfenbrenner's ecological system theory have a strong impact on young people in socially disadvantaged areas. The different system theories have protective and risk factors for the youth.

Föreliggande studie syftar till att undersöka läsförståelsestrategier utifrån datorprogrammen Bingel och SvenskaPortal samt verksamma lärares syn och tankar kring dessa. Studien genomförs via textanalyser av datorprogrammen och semistrukturerade personliga intervjuer med två verksamma lärare och tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien utgår utifrån ett abduktivt förhållningssätt och pendlar mellan empiri och teori för att fastställa ett resultat. Resultatet av frågeställningarna sammanställs utifrån transkriberade intervjuer och analyser av datorprogrammen. I resultatet framkommer det att enbart Bingel tillhandahåller läsförståelsestrategier vilka är memoreringsstrategier. Resultatet för SvenskaPortal omfattar inga övningar där läsförståelsestrategier krävs eller övas, däremot övas bland annat ordförståelse. I resultatet framkommer det också att de båda verksamma lärarna har en varierande syn på arbetet med datorprogram där de lyfter flexibiliteten och möjligheten till självgående arbete under specifika tillfällen, till exempel under läsläxan. De intervjuade lärarna använder SvenskaPortal sporadiskt medan Bingel används kontinuerligt. Lärarna lyfter även negativa aspekter som att eleverna enbart klickar sig fram och inte gör det de ska.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur elevers berättande texterpåverkas av att skriva med bild som inspirationskälla och utan. Elevernastexter genomgår en textanalys där de två texterna analyseras utifrån dess längd,röd tråd och struktur samt formord och innehållsord för att vidare jämföras. Vidare lyfts sex elevers tankar och åsikter gällande de två metoderna genomintervjuer. Utifrån studiens frågeställningar sammanställs texternas analyseroch elevernas transkriberade intervjuer för att senare presenteras i resultatet. Studiens teoretiska ram har sin utgångspunkt i intermediala studier som vidarekopplas till det resultat studien presenterar. Det framkommer i resultatet att detexter eleverna skriver utan bilden innehåller fler formord och innehållsordsamt att en högre procent av eleverna uppvisar en tydlig struktur och en rödtråd. Vidare visar resultatet att eleverna skriver längre texter med bilden. Tvåelever hade valt att skriva med en bild som inspirationskälla igen om de fåttchansen, detta för att utmana sig, dock ansåg alla intervjuade elever att det varsvårare att skriva med en bild som inspiration.

Det övergripande syftet med rapporten är att följa en integration mellan förskoleklass och grundskola på en enhet under ett läsår. Undersökningen fokuseras på lärarnas och skolledningens uppfattningar om verksamheten i samband med förändringsprocessen både före, under och efter den fysiska integrationen. Tyngdpunkten läggs på att se vad olika grupper och kulturer samt läraryrkenas historiska och traditionella bakgrund spelar för roll i deras uppfattningar. I undersökningen har aktionsforskning använts. Metoden är tillåtande för triangulering, och vid datainsamlingen har samtal, observation/dagbok samt enkäter använts. Resultaten visar att förändringprocessen påverkades av att grundskollärarna så småningom underordnade sig samverkansreformen. Förskollärarna däremot balkaniserade sig och skapade ett friutrymme. Förändringsprocessen påverkades därför av en tyst maktkamp mellan lärarna, avseende inbördes traditionell och historisk rangordning, samt en kamp om pedagogiska metoder. Genom att underordna sig tog grundskollärarna makten över samverkan. Ingen spontan samverkan etablerades under det första verksamhetsåret.

The preschool class is an educational programme that has been created through an educational reform in Sweden in the late 1990s. The purpose was to construct a bridge between preschool and primary school, where the two institutions together would create a “new pedagogy”. My study of teacher identities in preschool class shows that the teachers are using strategies to mark their differences to other teachers. One strategy is to enhance in-groups and out-groups. These strategies also construct the preschool class as a security zone where the teachers distance themselves from other teachers, in contrast to the educational reform.

Syfte:I studien av läraridentiteter i förskoleklass har förskoleklassen teoretiskt placerats i gränslandet mellan förskola och skola. Detta görs för att förskoleklassen är en frivillig skolform som i verksamheten ska utgå ifrån förskolans pedagogiska traditioner, men ingår i skolans läroplan. Syftet har varit att studera vilka läraridentiteter som konstrueras i detta gränsland och hur dessa konstrueras.

Metod:Data för studien har konstruerats med inspiration av dialogseminarier. Genom att skriva egna texter, läsa och berätta för andra lärare i grupper, engagerades lärarna i vad som skulle kunna kallas för narrativt teoretiserande, vilket kan leda till att man kan upptäcka och skapa sina professionella identiteter.

Resultat:Resultaten visar att lärarna i identitetskonstruktionen positionerar sig emot de två omgivande kulturerna, förskolans och skolans. Identitetskonstruktionen utgörs i flera fall av vi-dom-markeringar. Vikten av och möjligheten till delaktighet och acceptans i skolgemenskapen blir centralt. I resultatet skapas två centrala samtalsteman; inom samverkanstemat konstruerar lärarna gränsöverskridande identiteter genom sitt kryssande mellan de olika kulturerna, och inom särartsteman konstruerar lärarna transformativa identiteter i det kulturella mellanrummet mellan de omgivande kulturerna.

Konklusioner:Konstruktionen av särartstemat, där lärarna placerar sig i mellanrummet mellan kulturerna och framhåller sin unikhet, kan indikera att gränserna mellan förskola och skola har förstärkts istället för att öppnas. Förskoleklassen kan därför ses som en säkerhetszon, i vilken lärarna kan distansera sig från övriga lärare i skola och förskola och konstruera sina identiteter genom att markera sin särart i utbildningssystemet. Allt detta tvärtemot förskoleklassreformens intentioner.

Aims & methodA new arena, the preschool class, is arising between preschool and compulsory school. One can assume that new teacher identities are formed in this new borderland. This study, which is in its introduction phase, aims to search for answers about how the teachers chose to describe themselves as teachers in preschool class, how they are talking about themselves, who they are today and who they want to be tomorrow. In other words, which teacher identities these variations contain.

In the study the teacher identities will be investigated by their narratives in interaction with and between teachers in focus groups. Bruners (1986) starting point is that narratives creates and recreates relations and identities, and that narrative telling can be seen as an act of reality making.  The narratives render possible definitions of identities in the social life.

The identities the teachers in preschool class assume is not static, instead they can change constantly on the basis of experiences and reflections. The identities constitute a part of the teachers aims to create meaning in their actions in the pedagogical practice, both historical, current and according to their goals for the future (Beijaard m.fl., 2004; Geijsel & Meijers, 2005). In the study the teacher identities are connected to their actions in the pedagogical practice (ex. Irisdotter, 2006; Beijaard, Meijer, & Verloop, 2004 & Säljö, 2000).

The theoretical perspectives in the studyThe study is built on sociocultural theories, social constructionism and border theories. In sociocultural theories meaning making can be seen as mediated through language, where our meaning making processes can be seen as reactions on cultural, historical and social circumstances and where we create ourselves in a narrative praxis (ex. Bruner, 1990 & Rogoff, 2003).

The preschool class can be considered as a borderland between preschool and compulsory school, hence border theories can be productive in a study of teachers in preschool class. We all live in a world, where (invisible) borders control our lives. Frontiers, borders and borderlands used in geographical literature have a big relevance on our lives and social interactions. The borders creates transition zones to which people from both sides of the border are given permission and where hybrid groups with hybrid identities permits to grow (Newman, 2003). The individual narratives and identities are changing when an activity is transferred to a new territory. Thereby, when individuals are moving from one category or area to another they can experience a form of transition hybridity, where they has assimilated “the new” at the same time as they sustain a great part of  “the old” (Newman, 2006b).

The contribution from the social constructionism to this study is the starting point that teacher identities can’t be found passively inside the teacher, instead the teacher identity is created in a social act and in a specific practice.  Hence, the focus in this study is on what happens in the relations between people, and what is communicated and expressed in this communication (Shotter, 2005).

MethodsFocus groups are used as the research method. Approximately 15 teachers working in preschool class are participating, and they are divided into three focus groups. Each group is gathered three times, and each time a main theme for discussion is presented from me as the researcher and moderator of the groups. Data is produced via interaction between the teachers and their narratives are recorded by audio technique. The narratives are then analyzed with focus on the content in the discussions and with the aim to make the variation of the teacher’s identities in preschool class visible. 

Expected outcomesThis study can make a contribution to the research on professional identities in general and teachers’ professional identities in particular. It has the potential to generate new hypothesis about the construction of “teachers”. Firstly by focusing on a “new” teacher profession, and secondly by connecting border theories to research on professional identities.

Abstract NERA/NFPF

Malmö 11-13 mars 2010

___________________________________________________________________________

“Teacher identity issues in the Swedish preschool class”

Helena Ackesjö

Aims of the research

The purpose with the preschool class in Sweden is to construct a bridge between preschool and primary school, where the two institutions together would create a blended pedagogy that would facilitate the six-year old children’s transition from preschool to compulsory school. Even though the preschool class is included in the curriculum for the primary school, the activities in preschool class should not be school activities but also not mere preschool activities. Little is known about these preschool class teachers. The research topic is; How do the teachers construct their professional identities at this crossroad?

Theoretical framework

The study is built on theories of identity construction, but also on theories that enhances the dilemma of the preschool class being placed at the borderland between preschool and school.

Research design

Fourteen preschool class teachers participated in dialogue seminars, conducted in three small groups. By dialogues, writing texts and presenting metaphoric pictures, the teachers reflected their experiences from their work. Analysis of the teacher’s identity constructions and their identities was made from this empirical material.

Findings/conclusions

The results highlight occasions where the preschool class teachers feel subordinated, excluded and marginalized from the community in school. The teachers feel that they do not have the same opportunity to be part of the school culture as other teachers, because of organizational and working conditions. This can also limit their opportunities for participation and influence in the community at school. The teachers also mark the boundaries between Us and Them, as an effect of their experiences of alienation and their spin-off from the social community at school. All these processes also affect the teachers' professional identity construction. Paradoxically, it seems as if the teachers in preschool class also use the exclusion as an instrument of power. The teachers mark in several cases that they distance themselves from both preschool and school, which results in that they can work freely and undisturbed in the preschool class.

Relevance for Nordic Educational research

This presentation examines the teachers in the preschool class in Sweden, a pedagogic practice which is placed at the crossroads between preschool and primary school. Little is known about the preschool class teachers, and research about this context can develop knowledge about this educational arena, about the teacher’s identities and about policy issues according to the preschool class.

Kapitlet bidrar med kunskap om övergångar i relation till tillhörighetsbegreppet.I kapitlet ges empiriska exempel på hur barnskapar olika former av tillhörighet i övergångar, men även hur devisar motstånd mot tillhörighet. I texten beskrivs aspekter som ärviktiga för lärare att fokusera i arbetet med att underlätta de äldstaförskolebarnens övergång till skolan, inte bara för att hjälpa barnenatt anpassa sig till och skapa tillhörighet i det nya sammanhanget,utan även för att låta barnen separera sig från tidigare relationeroch kontexter.

The aim of this article is to contribute with knowledge about how teachers in school-age educaredescribe their teaching. Teachers in school-age educare move between two different value systemsas they are in a field of tension between tradition and new educational policy intentions. Writtenreflections from 48 teachers at 31 schools in four municipalities have been analyzed based on whathas been described as necessary teaching elements; intentionality, interactivity and intersubjectivity.The deductive analysis resulted in four themes; Play-oriented teaching, Subject-related teaching,Situation-based teaching and Value-based teaching. The results, based on the study's analyzingconcepts, show that the teacher's control is central to whether the activities that the teachers carryout can be called teaching or not. The results also show that teaching in school-age educare stillcenters around a historical core of play, child focus and adaptation to the situation, even though thishas been supplemented with new educational policy intentions that emphasize teaching andevaluation of childrens’ learning. However, the analyzes also show that teachers in school-ageeducare can move flexibly between the two value systems.

The present study aimed to investigate and problematize an attractive school-age educare (SAEC) from the children’s perspectives. Which different aspects of quality appear in the children’s narratives about the SAEC activities? This was achieved by listening to children’s narratives and their voices. Forty-three children aged 6 to 10 participated in group conversations with the staff intheir SAEC center. The study is theoretically based on a childhood sociological lens where childrenare recognized as active participants and agents for change and therefore important to listen to.The results show that an attractive School-Age Educare requires committed staff who inspire new discoveries, its own identity-specific premises with appropriate materials, the provision of planned and guided activities, the offering of unexpected and non-routine activities, and space for children’s agency to influence and to choose and to direct one’s own time. It is shown that free choices can both expand and limit children’s agency. In addition, the study illustrates how conversations with children can form a basic method for both developing quality and making the contextual factors for children’s agency visible.

Abstract

Studiens syfte är att undersöka lågstadielärares erfarenheter av användningen av transspråkande i svenskämnet. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på scaffolding, proximalautvecklingszonen och de medierande redskapen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av fyra lågstadielärare med erfarenheter av transpråkande i sin undervisning. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av innehållsanalys för att på så sätt urskilja likheter och skillnader i lärarnasundervisning samt kunna se vad som är vanligt förekommande med transpråkande som arbetssätt. Det som framkom från intervjuerna och kunde belysas med hjälp av innehållsanalysen var att lärarna använder sig av olika hjälpmedel för att möjliggöra transspråkande i undervisningen såsom handledare, dator, lexikon. Digitala hjälpmedel så som olika appar, lärosajter på internet och google translate tycks vara det som används mestadels vid transspråkande. Nyanlända elever verkar vara dem elever som transpråkande används mest med för att utveckla deras svenska språket. Av resultatet går det också att urskilja olika utveckling hos elever genom användandet av transpråkande. De tar till sig olika ämnesbegrepp och uppnår en högrekunskapsutveckling. Studiens resultat visar att transpråkande i svenskundervisning gynnar flerspråkiga elevernas utveckling och stärker deras självförtroende. Transspråkande beskrivs som en förutsättning för att lyckas i svenskämnet särskilt för nyanlända elever.

Det här arbetet var ett försök att konkretisera vad gymnasielärare anser vara fungerande relationer och på vilket sätt de upplever att de skapar dessa. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasielärare. I resultatet framkommer lärarnas syn på kännetecken för en fungerande relation samt hur de uppfattar att de skapar fungerande relationer.

Det övergripande syftet med forskningsstudien är att få en ökad förståelse för hur rekreation kan komma till uttryck i fritidshemmet. Intentionen är att ta reda på hur både elever och lärare uppfattar rekreation i fritidshem. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där syftet är att få en ökad förståelse för hur lärare i fritidshem upplever sitt arbete med rekreation.  Då vårt syfte även är att ta reda på elevers upplevelse av rekreation i fritidshemmet har vi använt ett designat barnsamtal. Studien genomförs med sex lärare samt sexton elever på två olika fritidshem. Resultatet av studien visar att lärare i fritidshem upplever en viss osäkerhet kring rekreationsbegreppets innebörd samtidigt som de främst kopplar rekreation till lugna och stillsamma aktiviteter.  Studien visar även att lärarna anser att elever har större möjlighet att uppleva rekreation under sin fria tid i fritidshemmet vilket är samstämmigt med vad analysen av studiens genomförda barnsamtal visar. En central del i elevers upplevelse av rekreation i fritidshem grundar sig i deras känsla av att ha roligt vilket leder till en samlad bedömning av att elevers upplevelse av rekreation till stor del kan likställas med att ägna sig åt lustfyllda aktiviteter.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som går inkluderade i klasser i grundskolans senare år, upplever sin skolgång.

Elva elever, både flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gått i vanlig klass med visst stöd, några hade varit placerade i särskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vårt mål var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.

Elevernas uppfattningar om sin skolgång varierade men de hade alla en positiv inställning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svårigheter. De kände att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde välja att umgås med på raster och lunch.

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på pedagogers syn på kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsättningar som finns. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn när det gäller vad begreppet kvalitet i förskolan står för och vi har mött åtta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjärtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet är att det finns resurser i form av anpassad personaltäthet till barngruppens storlek men också att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar också att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar på grund av förutsättningarna.

Ett av förskolans uppdrag är att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, språket är en del av deras identitet. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur pedagoger och modersmålstränare arbetar och samarbetar för att ge barnen en god grund i deras språkutveckling. Detta har vi undersökt genom följande frågeställningar: Hur lägger modersmålstränarna upp modersmålsundervisningen i förskolan för att främja barnens språkutveckling? Vad är det som styr? Hur arbetar pedagogerna i förskolan med att främja flerspråkiga barns språkutveckling?

Undersökningen grundas på en kvalitativ undersökning med fem informanters medverkan, forskning och litteratur. I resultatet får vi ta del av informanternas erfarenheter kring barn med annat modersmål än svenska. I vår undersökning har vi sett att hur modersmålstränares och pedagogers arbete handlar mycket om individen och deras behov samt vilka förutsättningar som finns. Modersmålsstöd stärker barnens modersmål men även barnens kulturella identitet.

Syfte med vår examensarbete är att ta reda på vilka argument som lärarna har för när och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra språk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgången tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan påverka inlärningen av ett nytt språk. Vi tar även upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra apråk. Som metod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lärare som vi intervjuade har skiftande syn på klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass. De talar samtliga om en lösning där eleven kan delta i vissa ämnen tillsammans med svenska elever, t.ex. slöjd och musik. De påpekar även vikten av att de får svenska kamrater för att utveckla sitt vardagsspråk och testa nya begrepp.

This study highlights teachers’ experiences with transition from Swedish preschool to preschool class, i. e. from the daycare centre to the formal school. One assumption was that transition activities, to favour continuity in the long-term, need to focus on children’s learning within the target areas that the policy documents specify for preschool. Empirical data were collected through a combination of a questionnaire and interviews. The study shows that transition activities occur between institutions. These are in place to allow for a safe transition for children rather than to allow for continuous and long-term learning in the target areas in the curriculum. Care for children and beliefs about the types of school activities have an impact on the activities and standpoints in the transition processes. Professional assessment of children’s learning and the need for greater consensus within various types of schools in terms of the learning of the individual child in different fields are discussed.

Preschool teachers’ read-aloud and writing practices were investigated using a questionnaire about how activities were planned and organized, and what their purpose was. The results indicate that early literacy practices were not planned systematically. Most of the preschool teachers (77%) reported having storybook read-alouds at least three times per week. A large minority (45.5%) reported never or seldom using writing activities, and rarely in play. The main aims of read-alouds were to promote learning and development, create a sense of community, and regulate group activities. The main aims of writing practices were to learn about letters, understand the function of print, and arouse interest in writing. We discuss the implications of these findings in relation to a need for a didactic approach, where play is the core of early literacy practices.

I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn på matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lärare som arbetar med de tidigare åren (1-3). I vårt arbete får vi svar på om det finns en ”röd tråd” mellan matematikundervisningen i förskoleklass och år 1. Vi har studerat vad forskningen säger om matematikunder- visning i år F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma läroplanen säger. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi bl.a. fått svar på vad lärarna tycker att eleverna bör ha för matematikkunskaper inför starten i år 1 samt vad pedagogerna i förskoleklass anser om samma sak. Resultatet visar att förskoleklasspedagogerna i sin matematikundervisning styrs av vad de tror är skolans förväntningar. Lärarna har inte alls samma höga krav på vad eleverna i år 1 bör kunna vid skolstarten. Anledningen kan anses bero på dålig kommunikation mellan de olika yrkesgrupperna samt okunskap om varandras verksamheter. Vår undersökning visar på vikten av att ha en ”röd tråd” i matematikundervisningen, som även löper genom stadieövergångar.

Denna kvalitativa studie syftar till att försöka synliggöra lärares interaktion med flickor och pojkar i en matematikundervisningssituation genom att observera interaktionen som sker mellan lärare-flickor och lärare-pojkar med syfte att synliggöra likheter och skillnader i interaktionen. Studien syftar även till att försöka synliggöra hur flickor och pojkar talar om matematik och om någon som är matematisk genom att intervjua elever och ställa det i relation till hur eleverna talar om sig själva som matematiker. För att svara på studiens första frågeställning användes ett observationsschema, och för att svara på studiens andra frågeställning användes en intervjuguide. Studiens teoretiska utgångspunkter har använts för att skapa både observationsschema och intervjuguide. De teoretiska utgångspunkterna är symbolisk interaktionism, diskursanalys och feministisk teori. Dessa teoretiska utgångspunkter utgör centrala delar av såväl analys av empiri som av diskussionen. För att analysera empirin konstruerades en analysmodell som är baserad på begrepp från diskursanalys och symbolisk interaktionism.  Utifrån resultatet framgick att pojkar överlag gavs mest utrymme av lärare i matematikundervisningssituationerna. Flickor och pojkar beskriver den som är matematisk med tre huvuddrag; snabb, har rätt och förstår. Flickor och pojkar verkar i studien överens om att pojkar passar mer in på bilden av vem som är matematisk då pojkar beskrivs mer som beskrivningen av huvuddragen än vad flickor gör.

The impact of laboratory work on physics teaching in primary school in later years.A qualitative study of laboratories from a teacher's perspective.Denna undersökning syftar till att undersöka lärares mål med att genomföralaborationer inom fysikundervisningen, vilka faktorer som påverkar laborativaundervisningen samt att undersöka om laborationer bidrar till att öka elevernasförståelse och intresse för ämnet.För att genomföra undersökningen intervjuades nio högstadielärare från fyra olikaskolor i två olika kommuner. Genom en kvalitativ metod analyserades svaren frånintervjuerna för att identifiera lärarnas önskade mål med laborationer och desspåverkan på elevernas förståelse och tillämpning av fysikaliska begrepp ochprinciper, samt hur laborativt arbete påverkar elevernas motivation och intresse förämnet. Resultaten visade att lärarnas huvudsakliga syfte med att genomföralaborationer var att ge eleverna möjlighet att tillämpa teoretiska begrepp ochprinciper i praktiska sammanhang, samt att öka elevernas förståelse och intresse förämnet. Faktorer som påverkade den laborativa undervisningen inkluderade tid ochresurser, infrastruktur och utrustning, samt elevernas tidigare erfarenheter.Resultaten visade också att laborationer bidrog till att öka elevernas motivation ochintresse för ämnet, samt att det laborativa arbetet var avgörande för att utvecklaelevernas förståelse och tillämpning av fysikaliska begrepp och principer. Slutsatsenav undersökningen är att laborationer är en viktig del av fysikundervisningen och attdet är viktigt att säkerställa att lärarna har tillgång till tillräckliga resurser ochutrustning för att kunna genomföra laborationer på ett effektivt och lärorikt sätt.

This paper presents the outcomes of a short intercultural exchangeproject involving pre-service English as a Foreign Language (EFL) teacher trainingestablishments in Sweden and Israel. The project comprised three online meetingsrecorded in Zoom in which student teachers gave feedback on each other’s projectassignments involving lesson planning and the use of spoken English in theclassroom. The sessions were moderated by a highly experienced teacher trainerwith contributions from other teacher trainers in the institutions involved. Withrestrictions imposed on physical meetings and student mobility by the Covid-19pandemic, the exchange helped to shed light on a number of perennial issues inEnglish language teaching methodology and offers a feasible model for futuresustainable virtual exchanges in EFL teacher training.

Syftet med vår studie var att undersöka klasslärares arbetssätt för att utveckla andraspråkselevernas språkutveckling samt samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare och klasslärare och lärare i svenska som andraspråk. Dessa områden är betydelsefulla eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle och där skolan strävar efter att alla elever får en likvärdig utbildning oavsett etnisk bakgrund. 

Femton klasslärare verksamma i årskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer.

Slutsatsen av vår studie pekade på att klasslärarna använde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska få samma förutsättningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser på skolorna är något som de intervjuade uppmärksammade. Det är av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars läggs mycket arbete på klassläraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanländ elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade också att det inte finns någon samverkan mellan modersmålslärare och klasslärare. Dock förekom samverkan mellan svenska som andraspråkslärare och klasslärare. Bristen på samspelet mellan modersmålslärare och klasslärare var det som informanterna påpekade mest att de saknade. Förberedelseklass är ett annat område som de intervjuade saknade på skolorna. 

Eleverna som väljer att studera på naturvetenskapsprogrammet i gymnasiet möter stora utmaningar och kraven som ställs på dem är stora. De förkunskaper som de har med sig i ryggsäcken från grundskolan påverkar deras möjligheter att klara av utbildningen. Lärarna som undervisar kemi och biologi på högstadiet och gymnasiet fick svara på frågor om de anser att eleverna på naturvetenskapsprogrammet har tillräckliga kunskaper i kemi och biologi från högstadiet. Undersökningen visar att lärarna anser att  eleverna som väljer att studera på naturvetenskapliga programmet har tillräckliga förkunskaper i kemi och biologi med sig. Den nya betygsskalan och det meritvärde som gäller efter att den nya kursplanen genomförts samt hur detta påverkar valet av program på gymnasiet diskuteras också i denna undersökning. Kursplanen i kemi för grundskolan och första kursen på gymnasiet belyses och analyseras också.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om professionellas erfarenheter av att arbeta med delaktighet inom rättspsykiatrisk vård, vilka möjligheter och svårigheter som beskrivs och hur dessa kan bemötas. Metodologiska utgångspunkter är hermeneutik och en kvalitativ ansats. Studiens resultat grundas på semistrukturerade intervjuer med 5 professionella som arbetar inom rättspsykiatrisk vård och i direktkontakt med patienterna. Teoretisk utgångspunkt är Deweys teori om lärande och uppfostran. Resultatet har visat att samtliga respondenter upplever arbetet med delaktighet inom rättspsykiatrisk vård på ungefär samma sätt. Delaktighet definieras av respondenterna som information om, och engagemang i vården. Utmaningarna är patienternas sjukdomar och varierande kognitiva förmågor som kan försvåra arbetet med delaktighet. Tvången i vården och säkerheten på avdelningar försvårar arbetet med delaktigheten. Rättspsykiatrisk vård har blivit mer hierarkisk de senaste åren och försvårar därför normalisering av patienternas tillvaro.  Relationer i olika konstellationer påverkar delaktigheten samtidigt som delaktighet är omöjligt utan relation. Respondenterna betonar vikten av patienternas normaliserade tillvaro som en förutsättning för ett lyckat liv utanför kliniken. Professionellas indirekta uppgift är patienternas fostran till fungerande samhällsmedlemmar. Trots alla motgångar försöker de arbeta delaktighetsfrämjande för att hjälpa patienterna vidare i vårdprocessen. Professionella använder sig själva som verktyg i motivationsarbetet för att uppmuntra patienterna till delaktighet.

Orsaken till mitt ämnesval för detta examensarbete uppkom på grund av att den teoretiska delen i byggutbildningen på den skola där jag arbetar ofta uppfattas som tråkig och meningslös. Detta arbete är ett försök att skapa ett nytt teorimaterial för byggprogrammet som eleverna skall kunna använda för att ta till sig den teoretiska kunskapen på ett effektivt och pedagogiskt sätt. I denna kurs så ingår det att eleverna skall kunna utföra enklare praktiska byggövningar, få kännedom om lite olika byggmaterial, olika byggtekniker samt ekologiskt byggande. Detta arbete tar också upp vad man skall tänka på när en pedagogisk facktext skall skrivas. Teorimaterialet i detta arbete är en handledning i hur man kan bygga en lekstuga. Man kan I teorihäftet stegvis följa hur man bygger de olika delarna till lekstugan.

The purpose of this study is to examine if there is an opportunity for children to recognize themselves in illustrations in children's literature and to see whether there are changes over time. The study is based on the grounds of discrimination in the analysis. The grounds of discrimination are sex, gender identity or expression, ethnicity, religion or other belief, disability, sexual orientation and age. The study is based on the most borrowed books that have been published during a 10-year period (2012-2022) from Karlskrona municipality's city library. This is a documentary study based on a method combination with both qualitative and quantitative methods. There is a content analysis of children's literature which is then compiled and discussed. The content analysis is based on a template that the illustrations in the children's books are coded into. The results indicate that not all 7 grounds of discrimination are represented in the children's books. Religion or other beliefs are not illustrated in the children's books that were analyzed. Even the grounds of discrimination that are represented do not offer any great variety, which means that children do not get many different opportunities to be able to recognize themselves in the illustrations in children's literature. Only 3 different ethnicities are offered in the children's books analyzed. The distribution there is uneven, 392 people with light skin, 10 people with dark skin and 2 people of Asian origin. Some changes are made visible over time, for example the ground of discrimination in accordance with ones sex, where in recent years it evens out with the number of male, female and uni characters. The possibility of being able to see cross-gender identity or expression are also increasing in recent years. Finally, the importance of offering the children a variety of books is discussed. The importance of reviewing the selected literature to create the right conditions for all children is also discussed.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder läsaktiviteter för att stötta barns språkutveckling i förskolan. Studien baseras på nio förskollärarnas resonemang utifrån semistrukturerade intervjuer med fokus på både analoga och digitala läsaktiviteter. Teoretiskt ramverk förstudien är det sociokulturella perspektivet och detta har tillämpats för analysen avempirin. Resultatet visar på att analoga läsaktiviteter användes mer än digitalaläsaktiviteter för att stötta barns språkutveckling. Vanligast är att arbeta medläsaktiviteter i temaarbete och läsvilan för att skapa sammanhang och dialogmellan vuxna och barn. Läsaktiviteter bidrar till att väcka barns läslust och berika literacy utvecklingen. Digitala läsaktiviteter i undervisningen skapar även möjligheter för barns delaktighet i kunskapssökande. Slutsatser som dras är att förskollärares didaktiska val är viktiga för språkstimulerande läsaktiviteter. Det finns utmaningar i att genomföra läsaktiviteter anpassade för alla barn, spontana läsaktiviteter samt digitala läsaktiviteter. Förskollärarna beskriver en osäkerhet och kunskapsbrist av digitalaverktyg.

ABSTRACT

Det talas om livslångt lärande och att kunna läsa och skriva som ett verktyg för att möta det samhälle vi ska leva och verka i. Frågan kan ställas om vad det livslånga lärandet innebär och vad som krävs av skola och samhälle. Både internationella och nationella undersökningar visar att läs- och skrivkunskaper hos elever som går i svensk skola är i en nedåtgående spiral och minskar. Det finns all anledning att fundera på varför det är så och vad som måste göras för att vända spiralen uppåt så att det ökar igen.

Genom den här kvalitativa undersökningen har målet varit att belysa entreprenörskap och företagsamt lärande i relation till ämnet svenska. Kan det vara ett verktyg som underlättar och som är en framkomlig väg till läs och skrivinlärning? Studien tar dels ett elevperspektiv och hur de ser på pedagogen, arbetssättet, miljön, material och kamraterna. Även verksamma pedagoger har tillfrågats om deras syn på inlärning och förhållningssätt för att möjliggöra att entreprenörer skapas i klassen. Entreprenörer med entreprenöriella attityder som att världen inte är problemfri och att det finns många intressanta lösningar på världens problem och att de vill vara med och genomföra minst en av dessa lösningar.

Resultatet ger klara indikationer. De elever som redan kan och har hög självkänsla och är intresserade av ämnet svenska har nytta av entreprenörsskap och företagsamt lärande. De elever som har sämre självkänsla och tycker ämnet svenska är tråkigt tror inte att de kan påverka. De har inte så stor nytta av entreprenörskap och företagsamt lärande för de ser ändå inte möjligheter.

Sammanfattningsvis blir det tydligt hur viktig pedagogen är för elever i skolan. Läraren framstår inte som den som ska lära ut utan som den som ska visa vägen, visa på alternativen och överlåta åt eleven att själv få ta ställning och göra val. Det är inte metoderna som är saliggörande utan relationerna som blir avgörande om motiverade entreprenörer skapas i ämnet svenska.

Nyckelord:

entreprenörskap, intersubjektivitet och utvecklingszon.

För att barn ska kunna följa med i undervisningen i förskola och senare i skola behöver de behärska det svenska skolspråket. I dagens förskolor med stor mångfald finns det grupper av barn som av olika skäl inte är motiverade att lära sig svenska som andraspråk (SvA), utan i stället visar hög motivation för att lära sig engelska. Den låga motivationen för SvA gör det svårt för förskolans personal att säkerställa att barnen får de förutsättningar de behöver för att senare kunna lära sig på svenska i skolan. I detta kapitel ger vi en kort bakgrund om motivation och språkinlärning, och presenterar därefter resultaten från ett digitalt frågeformulär med fokus på SvA och motivation. Målet med kapitlet är att väcka lärarstuderandes intresse för olika aspekter av och motivationen till svenska som andraspråk. 

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur högstadielärare i Idrott och hälsa arbetar med simundervisning, både innehållsmässigt och didaktiskt. Syftet har även varit att undersöka vilka som är de vanligaste problem som uppstår i samband med simundervisning, samt att undersöka hur lärarna arbetar för att bemöta dessa problem.

Uppsatsen har en hermeneutisk inriktning och datainsamlingen har gjorts genom att kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i Idrott och hälsa. Resultaten har bland annat analyserats utifrån Imsens (1999) kategorisering av ramfaktorer.

Resultatet visar att lektionsinnehållet har två huvudfokus, vilka grundar sig på två av ämnets kunskapskrav. Först inriktar sig lärarna på att kontrollera vilka elever som klarar av att simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Genom denna kontroll kan lärarna identifiera vilka elever som har svårt att klara kunskapskravet i simning för att sedan kunna se till att dessa elever får extra tillfällen att träna på detta. Den andra fokuset handlar om att eleverna ska lära sig att hantera nödsituationer vid vatten. Här får eleverna träna på en rad olika livräddande aktiviteter.

Undersökningen visar att något lärarna ser som ett stort problem i simundervisningen är den begränsade tiden som läggs på den, varje klass har simundervisning endast två eller tre gånger per läsår. Andra problem som blivit uppenbara är svårigheten för skolorna att få tillgång till tider i simhallen och att transport av eleverna till och från simhallen kunde bli både dyrt och tidskrävande, vilket även det begränsar möjligheterna till mer simundervisning. Ytterligare ett problem som uppdagades var att vissa elever av olika anledningar inte ville eller fick delta i simundervisningen med sina ordinarie klasser, vilket gjorde att andra simtillfällen behövde anordnas för dessa elever.

Syftet med den elevcentrerade empiriska studien var att undersöka lässtrategierna ”läsfixarnas” inverkan på elevers förmåga att förstå och tolka texter. Läsförståelsestrategierna som används i studien är detektiven och spågumman. Studien syftade även till att undersöka hur strategianvändningen påverkar elevers testresultat i läsförståelse. Den tidigare forskningen betonar hur elevers läsförståelse försämrats under de senaste årtiondena, något som syns tydligt i resultat från PISA och PIRLS. Barbro Westlund, lektor, uttrycker att det finns en brist vad gäller forskning om hur strategiundervisning bör gå till och att detta kan vara en bidragande faktor till resultaten. Vår studie grundar sig på en elevgrupp i årskurs 4 som är obekanta med strategianvändning sedan tidigare. Studien har utförts genom att låta eleverna utföra ett pre-test i form av läsförståelsetest för att sedan bedriva undervisning om vad strategier är samt hur vi kan använda de specifika strategierna vid läsandet av en text. Efter undervisningstillfällena har ytterligare ett läsförståelsetest utförts och eleverna har intervjuats om sin upplevelse beträffande de båda testen. Studien har inte resulterat i något entydigt resultat, däremot framgår det ur elevintervjuerna att flertalet elever upplevt användningen av detektiven som strategi som givande för deras läsförståelse.

Syftet med arbetet är att beskriva vad förskollärarna anser ligger till grund för att avgöra om barn är i behov av särskilt stöd och hur de arbetar med de barnen. I synnerhet hur de samarbetar med vårdnadshavare för att främja barns utveckling.

Studien är kvalitativ och metoden som används för att besvara frågeställningarna är semi-strukturerade intervjuer. Urvalet av informanter är fem utbildade förskollärare som arbetar på olika förskolor i Sverige. Studiens resultat visar att förskollärare avgör om barn är i behov av särskilt stöd genom erfarenheter, mallar och genom att de ser att barnen på något sätt inte deltar i verksamheten på samma sätt som andra barn. Det som förskollärarna anser avgör om barn är i behov av särskilt stöd är: sociala, språkliga, motoriska, koncentrationssvårigheter samt svårigheter med bokstavskombinationer. Vår studie visar att förskollärare kopplar in andra professionella för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Dessutom ändrar de verksamheten samt inkluderar träningen till barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar även att förskollärarna anser att samarbetet med vårdnadshavare är betydelsefullt för att stödja barnets utveckling. De samarbetsformer som används är tamburkontakt, samtal med vårdnadshavare och professionella som är inkopplade till barnet, utvecklingssamtal samt extrainsatta samtal.  Vid samtal anser förskollärarna att det är viktigt att vinna vårdnadshavares förtroende, ha en öppen och rak kommunikation, framhålla positiva saker, samt förmedla en känsla att vårdnadshavarna inte ska känna sig skyldiga. 

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, lärare och föräldrar upplever att elevernas inlärningssituation, med särskilt fokus på koncentrationsförmågan, påverkas vid användningen av ett hörselförstärkande hjälpmedel.

Frågeställningarna syftar till att närmare beskriva hur eleverna påverkas av ljud, utan och med det hörselförstärkande hjälpmedlet och hur detta i sin tur påverkar elevernas inlärningssituation och koncentrationsförmåga, för stunden och i det fortsatta skolarbetet.

Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk och hermeneutisk ansats. Resultatet grundar sig på tio semi-strukturerade intervjuer av tre elever på högstadiet, elevernas mentorer och föräldrar, samt en lärare med tidigare erfarenheter av det hörselförstärkande hjälpmedlet.

Eleverna som deltog hade koncentrationssvårigheter och auditiva perceptionssvårigheter, men var normalhörande.

Resultatet visade att eleverna är ljudkänsliga och att det är småljud från pennor och sudd, oregelbundna och plötsliga ljud, samt prat i klassrummet som stör mest. Det visade sig också att det hörselförstärkande hjälpmedlet kunde hjälpa eleverna att koncentrera sig bättre, men att det inte passar alla elever. Jag fann också att användningen av hjälpmedlet medförde att läxläsning underlättades, eftersom eleverna kunde lyssna och koncentrera sig under genomgångar i klassen.

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva förskollärares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda på vilken betydelse arbetslaget har för att förskollärare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått möjlighet att ta del av förskollärarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vår analys och diskussion. Samtliga förskollärare som vi intervjuade ansåg att ämnet är viktigt. Hur man ser på sin yrkesroll och hur man utvecklas i sin yrkesidentitet är det som ger förutsättningar för att utföra uppdraget. En av de stora förändringarna som informanterna delgav oss, var att man idag reflekterar och diskuterar sin yrkesroll och professionalitet mer än förut. Förskollärarna i studien har beskrivit en förändrad barnsyn. Den förändrade barnsynen påverkar hur de ser på pedagogisk dokumentation.

Motivation är ett brett och svårdefinerat begrepp som används ofta i yrkeslivssammanhang. Många människor behöver genom bekräftelse bli uppmärksammade för sina arbetsprestationer.   Studien har genom en kvalitativ ansats jämfört hur ledare och medarbetare genom bekräftelse motiveras under arbetsdagen. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes sju intervjuer med ledare och medarbetare inom ett företag. Svaren har därefter analyserats utifrån inspration av en tematisk analys. Slutsatsen är att på den valda arbetsplatsen arbetar ledare efter en struktur som de tror motiverar sina medarbetare. Resultatet visade att medarbetare främst inte motiveras av sina ledare. Istället motiveras medarbetarna av kollegor, pengar samt arbetsuppgifter. Resultatet visade även att medarbetare motiveras av olika faktorer i olika sammanhang. 

This case study is conducted on teachers working in Non-Formal Education centers (NFE's), for the Non-Governmental Organization Seva Mandir, in the Udaipur district in Rajasthan, India. The setting for the study is remote rural villages around the small city Udaipur, with one million inhabitants.

The purpose of this case study is to investigate what impact the capacity building course that Seva Mandir offers the teachers, the NFE certification course, have had on the teacher’s lives. The aim is to get a picture of the overall impact of the course on a professional level and on the individual NFE teachers’ personal life. The case study was conducted on a sample of eleven out of 50 NFE teachers working for Seva Mandir in the Jhadol block. The empirical data was collected through qualitative interviews conducted in the NFE schools.

The NFE centers that are run by Seva Mandir are a complement to malfunctioning government schools in areas where most of the children are first generation learners. The schools aim to keep children from working or starting to work, through giving them an educational base. The teachers have no previous teachers training and are having an average prior education of 8^th to 10^th class.

The general findings of the study are that a majority of the teachers felt an increase in self-confidence after participating in the course. They generally had more concrete and ambitious future plans after the course than before it, and they were highly dominated of plans for further education for themselves and their children. It was also found that the teachers felt major changes in their teaching approach after the course. They had learnt new teaching strategies and seemed to have changed their attitude against the children. The teachers used activities like games, songs and stories in their teaching as well as taking help of the local surroundings when teaching.

Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med att skapa förutsättningar för inkluderande lärmiljöer fungerar i två kommuner. Fokus ligger på dialog och samverkan som sker mellan aktörerna på de olika nivåerna i styrkedjan: bildningsnämnder, bildningsförvaltningar, rektorer och specialpedagoger.

Ramfaktorteorin används som teoretisk analysram. I ramfaktorteorin speglas faktorer på olika nivåer i samhället och hur dessa samspelar och/eller påverkar varandra. Ramfaktorteorin kopplas samman med styrkedjan genom makro-,meso- och mikronivå där aktörer och deras roller/funktioner också samspelar och/ eller påverkar varandra. Två teoretiska begrepp används också: tillit för att förstå relationer mellan aktörer och dialog som blir en viktig förutsättning för att kunna skapa en samverkanskultur.

Studien har en kvalitativ ansats. Underlag till det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med olika aktörer i styrkedjan. Specialpedagogerna intervjuades i fokusgrupper. Efter transkriberingarna kategoriserades det empiriska materialet och därefter påbörjades arbetet med resultat och analys. Studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna:informationskravet,samtyckeskravet,konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Resultatet visar att det inte finns någon tydlig rutin för dialog och samverkan mellan nämnd och specialpedagoger. Det finns inte heller någon struktur för nätverk/kanaler där alla aktörer i styrkedjan involveras samtidigt. De nätverk som finns sträcker sig oftast endast en eller två nivåer upp eller ner. Resultatet ger en bild av att det administrativa, organisations- och resursrelaterande ramar som påverkar förutsättningar för arbetet med inkluderande lärmiljöer. Konsekvenser för barn och elever kan bli att de inte får tillgång till den undervisning de har rätt till utifrån sina olika förutsättningar.

Studiens kunskapsobjekt är huruvida en aktion kan förändra fritidslärare eller fritidspedagogers attityder gentemot digitala verktyg i fritidshemmet. Studieobjekten är pedagogerna, vars inställning kartläggs med hjälp av intervjuer i inledande och avslutande stadie. Under studiens gång genomförs tre stycken aktiviteter med eleverna som har som syfte att visa nya användningsområden med hjälp av digitala verktyg. Dessa tre kallas iMovie, Google Earth och QR-koder. I resultatet redovisas pedagogernas svar på den avslutande intervjun, vilka skiljer till viss del. Pedagogerna uttrycker större positivitet inför digitala verktyg och tycker sig ha sett andra sidor som kan användas. I diskussionen förs ett resonemang om de förändrade inställningarna kommer att leda till förändringar i arbetet med digitala verktyg i det aktuella fritidshemmet eller om det kommer att rinna ut i sanden. En metoddiskussion förs om de aktviteterna samt intervjuerna som hölls.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur väl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir när det gäller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat på enkäten inte anser att de får tillräcklig information när det gäller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sättas i perspektiv till att 79 procent av eleverna själva är intresserade av internationell erfarenhet. Alltså finns det ett behov av information som inte är tillfredsställt.