Detta arbete syftar till att undersöka hur musikteorilärare på gymnasiet arbetar med ämnet musikteori genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Fokus ligger på att granska utrymmet som ges till elevsamarbete, användandet av digitala verktyg samt hur lärarna relaterar ämnet till elevernas praktiska användande. Detta har undersökts genom att först observera musikteorilärare under lektionstillfällen för att hitta intressanta aspekter av deras undervisning, inspirerat av metoden grounded theory. Sedan intervjuades dessa musikteorilärare närmre om just de aspekter som ansågs intressanta. I arbetets analysdel relateras sedan lärarnas svar till en teori om lärande som kallas Collaborative learning. Inom denna teori är grupparbete, ofta assisterat med digitala verktyg mycket viktigt, vilket är relevant för detta arbete. Under intervjuerna berättade en av de två intervjuade lärarna att grupparbeten var väldigt vanliga och att digitala verktyg användes ofta i undervisningen. Den andre läraren berättade motsatsen: grupparbeten skedde sällan och digitala verktyg hade provats under lektionstillfällen, men med otillfredsställande resultat. Båda lärarna relaterade musikteoriämnet till elevernas praktiska användande.

Individualized teaching in schools with children with learning disabilities is a prerequisite, in order to be able to convey knowledge and teaching in an educational and developing way. The purpose of this study is to explore how musical communication can be used in school's with children with learning disabilities in different ways and how teachers can create an individualized teaching through this, during the music lessons. The study's result describes the interviews that have been conducted that have occurred in varied locations around Sweden with teachers in the subject area music in learning disabilities. The result presents how teachers use musical communication in their teaching and in what way the teaching is tailored to the needs of the students to become developing. The discussion that is linked to the subject of the study focuses on individual adaptation and alternative ways in which the teacher can make use of it in order to obtain an educational teaching, in which the students are given the opportunity for an in-depth understanding and a developed knowledge.

Kommunikation är en nödvändig förutsättning för att människor ska kunna samverka med andra i samhället. Skolans undervisning ska utifrån detta utgå ifrån elevens behov för att eleven ska kunna allmänbilda sig i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka hur musik kan användas som ett kommunikationsmedel för elever med funktionsnedsättning i undervisningen och på vilka sätt som den undervisande läraren använder sig av detta. Resultatet som presenteras redovisar genomförda intervjuer och observationer som har utförts med olika undervisande lärare i musik, på olika orter runt om i Sverige. Resultatet presenterar hur lärare använder sig av kommunikation i undervisningen genom musik samt på vilka sätt detta sker. Lärarna använder sig av kommunikation som sker på flera olika sätt genom musik, kontakt, teckenspråk, kroppspråk och tecken som stöd. Diskussionen kring studiens ämne koncentreras på den undervisande lärarens kommunikation i undervisningen med hjälp av musik, vilka alternativa kommunikationssätt som kan användas av läraren för att nå ut till eleverna samt vilka för- och nackdelar det finns med användning av alternativa kommunikationssätt.

Det här arbetet handlar om att - med hjälp av att ändra mina förutsättningar för att skriva och producera låtar - se hur min kreativa process påverkas. Syftet med arbetet har varit att prova tre olika tillvägagångssätt för att skriva och producera låtar och sedan utvärdera resultatet. Utgångspunkterna har varit vad som påverkar min skriv och produktionsprocess samt vad som skapar bäst arbetsflöde.

Jag har skrivit tre låtar totalt. I den första låten gjorde jag klart produktionen innan jag skrev texten, i den andra låten skrev jag texten innan jag började på produktionen och i den sista låten så började jag fritt, en slags hybridversion mellan de två tidigare tillvägagångssätten. Under arbetets gång har jag i en loggbok skrivit ner hur jag gått till väga samt antecknat problem och känslor kring processen. I mitt resultat har jag kommit fram till att det tillvägagångssätt som fungerat bäst för mig har varit det där jag skrivit texten först då jag kände mig fri från press och stress som påverkar mitt arbetsflöde. Att ha texten klar innan jag påbörjade produktionen gjorde det enkelt för mig att bygga upp en låtstruktur och skapa ett arrangemang.

This study aims to deepen knowledge of active ensemble and music theory teachers' approaches to the use of digital tools and digital technology as a tool for students' musical development in music education. To investigate music teachers' approaches to the subject, four individual semi-structured interviews, with two music theory teachers and two ensemble teachers, were conducted. Data collection has undergone a thematic analysis from a socio-cultural perspective, to analyze the connection between digital tools and students' musical development. The results of the study show both positive and negative effects digital tools have on music teaching. Positive effects that music teachers highlight with the application of digital tools are the teachers' lesson preparations that become more effective, and that lessons can be more individually adapted. In addition, interviewed music teachers highlight how students can use digital tools both before and after school when studying subject-relevant material. Negative effects the music teachers highlight are that the function of digital tools as an aid can result in students taking shortcuts for faster results. Music teachers describe that digital tools and programs make music moreaccessible, which can give students the impression that the theory behind making music is irrelevant. The aid that was meant to facilitate something efficient may instead be an obstacle to students' development of musical tools, an obstacle to musical learning.

I detta arbete har jag försökt att kartlägga soundet till musiken till filmen ”Inception”, från 2010, från två olika vinklar. Fokusen ligger dels på den musikaliska kompositionen, alltså det musikteoretiska, dels på ljudbilden, alltså det klingande. Målet har också delvis varit att ta reda på om någon av de två vinklarna har större betydelse än den andra för soundet. Jag har gjort en djupgående analys och tagit reda på vad som gör ”Inception-musiken” till vad den är och skapat egen musik från de två infallsvinklarna, både kombinerade och var för sig. Resultaten visade hur mycket av kompositionen som egentligen bara vilade på två toner, och byggde på rytmer snarare än melodi och ljudbilden använde sig av en annorlunda blåssektion. Det visade sig även att ljudbilden hade större betydelse för musiken än vilka toner och ackord som faktiskt spelades. 16 individer som antingen studerar inom eller jobbar professionellt med musik har lyssnat på både min musik och originalmusiken samt svarat på en enkät om arbetet. Genom analytiskt arbete och musikaliska kunskaper har jag, enligt mig själv och dessa människor, lyckats återskapa soundet från filmen ”Inception”.

Denna magisteruppsats behandlar en självstudie av en kompositör med syfte att i realtid spåra själva kompositionsprocessen och diskutera metoden samt det konstnärliga resultatet. I studien är kompositören och forskaren samma person. Studien bygger på tidigare empiriska studier vilka använt metodologiska metoder såsom analys av dokumenterade data med hjälp av dator, verbala protokoll och video­observationer. Den behandlar olika frågor kring kompositionsprocessen som exempelvis tids­förbrukning, konstnärliga beslut, kompositörens olika roller och färdigheter, samt metoder för forskning kring den musikaliska kompositionsprocessen. Under tre arbetspass arbetade forskaren med att som kompositör omvandla en auditiv kompositionsskiss till en representativ färdig auditiv produkt. Syftet med studien var att belysa en specifik fas av kompositions­processen. Resultaten kan delas in i ett konstnärligt och ett vetenskapligt perspektiv. Ett konstnärligt resultat är en utvecklad och förbättrad komposition. Exempel på vetenskapliga resultat är synliggörande av, och diskussioner kring, konstnärliga strategier i samband med musikalisk komposition. Studien diskuterar olika konstnärliga roller som kompositören använder under komponerandet, där varje roll kräver olika kunskaper och förutsättningar, samt hur detta rollspel väsentligt kan påverka det konstnärliga resultatet.

Inom ramen för doktorandstudier i Musikalisk gestaltning (Göteborgs universitet) avser jag att som ett konstnärligt forskningsprojekt komponera ett oratorium baserat på temat ”De Sju Dygderna”. Under konferensen ”Musikforskning idag” presenteras projektet med fokus på frågor kring metod. Syfte med projektet är att undersöka och musikaliskt gestalta några centrala samtida frågeteman jag identifierat och hur människor reflekterar över dessa, samt problematisera gestaltningsprocessen. Genom oratorieformatet finns möjlighet att arbeta med text och musik i ett större sammanhang. Projektet förväntas synliggöra, undersöka samt diskutera kompositionsmetoder och kreativa processer. Ett centralt element är att finna vägar där konstverket, och den kreativa processen till den konstnärliga produkten, kan vara aktiv i samtida diskussioner. Jag söker därför efter olika redskap för att involvera olika målgrupper, både i den kreativa processen och i det slutliga konstnärliga resultatet. Valet av frågeteman att undersöka och gestalta har sitt ursprung i reflektioner över de terrordåd som ägde rum i Paris 13 november 2015. På grundval av denna händelse lades frågan om medmänsklighet i fokus för projektet. För att sätta in begreppet i ett större sammanhang föddes idén om att komponera ett oratorium kring De Sju Dygderna, där begreppet medmänsklighet ingår. I den kreativa processen, som görs i samarbete med Svenska Kyrkan och utbildningsprogrammet El Sistema, ingår bland annat att erbjuda människor att genom användande av en websida, och deltagande i workshops, vara aktiva deltagare och bidra med egna reflektioner kring frågetemats olika begrepp. Genom att studera det insamlade materialet kan jag som forskare/konstnär analysera och utforska möjliga ledmotiv och sammanhang, vilka sedan kan bli översatta till konstnärliga uttryck. För att möjliggöra musicerande med olika målgrupper planeras att i kompositionenlåta enkla musikaliska beståndsdelar möta och kommunicera med komplexa.De kreativa processerna dokumenteras, analyseras och problematiseras.

Inom ramen för doktorandstudier i Musikalisk gestaltning (vid Göteborgs universitet) avser jag att som ett konstnärligt forskningsprojekt utföra och undersöka ett kompositionsarbete i samarbete med barn inom El Sistema. Syftet med projektet är att musikaliskt gestalta några frågeteman jag identifierat, och hur människor reflekterar över dessa, samt problematisera gestaltningsprocessen. Projektets frågeteman berör begrepp som beskriver hur människor tänker om och agerar gentemot varandra, begrepp som exempelvis ödmjukhet, generositet och medmänsklighet. Valet av frågeteman har sitt ursprung i mina reflektioner över de terrordåd som ägde rum i Paris 13 november 2015. På grundval av denna händelse har frågan om medmänsklighet lagts i fokus för projektet, och en drivkraft är att inom ramen för ett musikaliskt kompositionsarbete integrera perspektiv som berör social hållbarhet och mångfald.

Planen är att ett team bestående av mig, 4-5 elever inom El Sistema och en musiklärare tillsammans skapar melodiska, rytmiska och harmoniska teman samt sångtextmaterial som jag sedan kan utveckla till större kompositioner. Arbetet dokumenteras med hjälp av filmkamera och kompositionsprogrammet ”Soundtrap” (beskrivs nedan). Dokumentationen kommer i efterhand analyseras och ligga till grund för undersökning av processen i arbetet. Projektet förväntas synliggöra, undersöka samt diskutera kompositionsmetoder och kreativa processer. Ett förväntat resultat är att jag under processen, som konstnär och forskare, i möten med människor skall kunna lyssna, uppleva, undersöka, samtala om hur individer känner, tänker och uppfattar ord som ödmjukhet, generositet, medmänsklighet. Att låta deras personliga berättelser och uttryck sjunka in i min begrepps- och upplevelsevärld, så att jag sedan musikaliskt kan gestalta dem med verktyg från min konstnärliga praktik. Genom att studera det insamlade materialet kan jag som forskare/konstnär analysera och utforska möjliga ledmotiv och sammanhang, vilka sedan kan bli översatta till konstnärliga uttryck. Exempelvis kan platsbesöken mynna ut i ett antal enkla visor, vilka kan dokumenteras och framföras som enskilda verk, samt bearbetas och utvecklas till mer komplexa konstnärliga produktioner.

En anledning till att jag valt att arbeta med barn är att de besitter en spontanitet och kreativitet som jag ser vara mycket värdefull i en konstnärlig process. Dessutom utgör de våra kommande generationer, och är därför en viktig del i kulturers utveckling, exempelvis konstnärligt, kreativt, etiskt och socialt. Musikskapande kan för barnen vara ett sätt att bearbeta tankar och erfarenheter.

Under konferensen presenteras projektet med fokus på frågor kring metod. Under vårterminen 2017 kommer jag göra nio workshops med barn och lärare vid El Sistema. Barnen kommer från års- kurs 4. I mitt metodval har jag tagit inspiration av modeller som hämtats från ämnet design. En grund till metodvalet är att jag länge reflekterat över att designprocesser på olika sätt påminner om de processer som förekommer inom musikalisk komposition. Jag har funderat över likheter och skillnader mellan design- och kompositionsprocesser, och om det finns något att lära genom att integrera dessa processer. Efter att ha studerat metodernas huvudsakliga utgångspunkter har jag i det inledande arbetet valt att fokusera två metoder, Bonded Design och Informant Design, och undersöka möjligheter att utgå från dem.

Bonded Design används ofta i samband med utveckling av dator-mjukvara. Metoden är en utveckling av designmetoder som involverar olika former av kompetenser i processen. Inom metoden betonas ett generation-överskridande partnerskap som arbetar mot ett gemensamt mål (Large et al. 2006). Ett specifikt särdrag är att deltagarna under hela designprocessen arbetar tillsammans. Ett syfte är att ta tillvara den mångfald som finns inom gruppen. Här undersöks också vilken typ av samarbete som sker mellan vuxna och barn inom teamet.

Informant Design utgår från lågteknologiska kreativa verktyg vilka noggrant förklaras för deltagarna i designprojektet. Designern försöker inspirera barnen att ge olika förslag och låter dem sedan veta om förslagen är genomförbara. Ett grundläggande antagande i metoden är att barn är en viktig resurs vad gäller att föreslå idéer till motiverande och rolig pedagogisk programvara (Scaife et al. 1997). En viktig skillnad mellan Bonded Design och Informant Design är att den förstnämnda igenom hela processen ser barnen som fullvärdiga gruppmedlemmar.

Flera forskare har samarbetat med barn för att utveckla ny design. Druin föreslår att barn kan ha fyra olika roller i en designprocess: användare, testare, informant samt designpartner (Druin 2002, 3). Hon lyfter fram de olika rollernas möjligheter att skapa förståelse för befintliga teknikers inverkan på användaren, att få kännedom om hur tekniken möter upp designens mål, hur de påverkar riktningen under skapandeprocessen samt skapar tillgång till design-idéer under hela processen. Jag finner det intressant att utveckla och översätta denna idé till musikalisk komposition. Vilka roller kan barn ha här? Hur kan det påverka den kreativa processen och det konstnärliga skapandet?

Det musikaliska arbetet utförs och dokumenteras i kompositionsprogrammet ”Soundtrap”, ett online- verktyg som bland annat fokuserar musikskapande i samarbete. Textskapandet utgår från samtal med deltagarna. Utifrån samtalen ombeds deltagare formulera reflektioner. Reflektioner kan formuleras i text eller i bild (exempelvis teckningar).

En drivkraft i studien är att undersöka om och hur jag med hjälp av musikaliskt skapande kan arbeta för förståelse och dialog kring social hållbarhet. För mig har denna drivkraft motiverat mig att placera kompositionsprocess-studien i en kontext utanför mitt privata arbetsrum. I placerandet av studien i en sådan kontext uppstår utöver själva musikskapandet även mänskliga möten och möjligheter till lärande. Det är därför tänkbart att studien kan föra in ny kunskap till områden inom musikaliskt lärande, exempelvis inom Musikpedagogik. Det kan finnas intresse i hur elevers kreativa arbete kan transformeras till större sammansatta konstnärliga verk. För att inte börja i ett vakuum och försöka uppfinna några hjul har jag som ambition att designa min studie så att jag kan koppla till befintliga forskningsfält inom närliggande och för studien relevanta ämnesövergripande områden. Förhoppnings- vis kan studiens resultat också kommuniceras och spridas i en mångdisciplinär kontext. 

Inom ramen för doktorandstudier inom Musikalisk gestaltning avser jag att som ett konstnärligt forskningsprojekt undersöka ett kompositionsarbete i samarbete med barn inom utbildningen El Sistema. Syftet med projektet är att musikaliskt gestalta några frågeteman jag identifierat och hur människor reflekterar över dessa, samt att problematisera gestaltningsprocessen. Projektets frågeteman knyter an till området hållbar utveckling utifrån en social dimension och har sitt ursprung i mina reflektioner över de terrordåd som ägde rum i Paris 13 november 2015.

De frågeställningar jag för närvarande arbetar med kan sammanfattas:

• Hur kan jag som kompositör samarbeta med barn i ett kompositionsprojekt?

• Hur kan reflektioner kring specifika frågeteman gestaltas i musik?

• Hur kan kreativa processer beskrivas utifrån det aktuella projektet?

• Hur kan ett insamlat material, bestående av ett flertal mindre komplexa kompositioner, transformeras till en större komplex komposition?

Jag har länge reflekterat över att designprocesser påminner om processer inom musikalisk komposition, och ställt frågan om det finns något att lära genom att integrera dessa processer. I metodvalet har jag därför inspirerats av modeller som hämtats från designämnet.

Under en fältstudie kommer ett team bestående av mig, 4–5 elever och en musiklärare att tillsammans komponera musik- och sångtextmaterial som jag sedan kan utveckla till större kompositioner. Arbetet dokumenteras med hjälp av filmkamera och kompositionsprogrammet ”Soundtrap”. Dokumentationen kommer att ligga till grund för undersökning av projektets konstnärliga processer och produkter. I samband med konferensen har fältstudien genomförts, och jag planerar att presentera några resultat.

Här bör betonas att projektet har ett konstnärligt fokus och problemområde. Syftet är att nå konstnärliga resultat och mål. Det är tänkbart att resultat kan framkomma i fråga om barns lärande, identitetsskapande, didaktiska metoder, musikens påverkan, etcetera. Dessa resultat kommer dock inte att behandlas. Utgångspunkten är att avhandlingen behandlar konstnärliga processer och produkter.

Artikeln beskriver en konstnärlig studie där jag, i en roll som kompositör och konstnärlig forskare, tillsammans med musiklärare och elever i årskurs sex bland annat undersökte möjligheter att komponera musik utifrån visuella tecken i form av emojis. I studien konstateras att musikskapande inom skolkontext innefattar musikaliska aktiviteter som aktörer upplever vara spännande, fantasifulla, kreativa och lustfyllda, men också konstiga, riskabla och ge upplevelser av olust. Positiva upplevelser av musikskapande uppfattas i studien relatera till faktorer som aktörers upplevelse av mening och förståelse samt trygghet och mod, relation mellan känt och okänt i den musikaliska aktiviteten, ledarens lyhördhet och respekt för pågående sociala processer samt uttryck av individuella intressen och upplevelser, samt tydligt kommunicerat ramverk för musikskapandet  – innefattande både givna och fria ramar.

Musikskapande och musiklyssning förekommer inom alla åldrar och kan vara lustfylld, stimulerande och ge konstnärlig musikalisk upplevelse. Idag förekommer ofta gränser mellan musikskapare och musiklyssnare. Upplevelser av musik kan se olika ut från musikskapares resp. musiklyssnares perspektiv. I mitt doktorandprojekt är målet att låta gränser mellan musikskapande och -upplevelse kollapsa, och skapa verk som endast kan fullbordas genom att samtliga närvarande gemensamt är aktiva i processer av skapande, lyssnande samt utövande.

I avhandlingen utformas ett ofullbordat musikaliskt ramverk där deltagare i sitt utövande görs delaktiga, och individuell kreati­vitet kan sammanstråla i en gruppkreativitet där alla inblandade är aktiva som medkompositörer och utövare. En metafor jag använder är att ramverket betraktas som varp, i vilken fria kreativa inslag kan läggas, och utifrån syntesen av varp ochinslag bilda en väv, en synergi, av musikutövning. 

Målet med avhandlingsarbetet är att utifrån inkluderande perspektiv skapa och utöva musik:

• att genom kollaborativt arbete skapa ett verk med syfte att gränser mellan publik och utövare elimineras och där aktörer i största mån tillsammans bidrar i skapandet;
• att undersöka konstnärliga upplevelser hos en ”publik” bestående av icke-professionella utövare genom aktivt och kollaborativt musikutövande och genom att vara ”med­kompositörer”;
• att undersöka skapandeprocesser i det kollaborativa arbetet.

Jag har hittills i arbetet studerat teoretiska perspektiv kring kreativa samarbeten, beslutsfattande inom kreativ kollaborativ verksamhet, samt musicking. 

Vid konferensen presenteras forskningsmetoden som i dagsläget innefattar samarbete med barn i årskurs 4, där för deltagarna obeprövade uttrycksmedel och -former utforskas, och där samtliga involverade är medkompositörer, utövare och publik.

Avhandlingens förväntade konstnärliga resultat är 3-4 dokumenterade ofullbordade kompositioner, varpar, samt diskussion kring hur, roller och relationer inom musikutövning kan påverka kollaborativt musikskapande. Vid konferensen förväntas ett utkast på en komposition kunna presenteras.

Denna undersökning fokuserar på hur digitala interaktioner påverkar motivationen hos svenska och danska artister inom populärmusikgenrer. Genom en kvantitativ ansats formulerade vi fyra propositioner och genomförde en enkät med 99 artister, främst DIY-artister som har släppt musik under den digitala eran.

Resultaten bidrar till en fördjupad förståelse av hur digitala interaktioner kan ses som en form av social feedback och hur det påverkar artisternas motivation att bygga en karriär inom musikbranschen.

Vi kan konstatera att digitala interaktioner, även om de inte är den enda faktorn, är en viktig faktor att beakta för att etablera sig inom musikbranschen, särskilt under den digitala eran då möjligheterna har ökat.

Lim, mix, musikproduktion, EQ, kompressor, reverb, delay, DAW, effekter, kanaler, instrument, låt, notch.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur mitt låtskrivande påverkas när jag använder mig av fyra olika metoder som utgångspunkt när jag skriver låtar. 

Syftet med arbetet var att undersöka vilken metod som fungerade bäst för mig och som gav mig det resultatet jag ville ha. Jag har skapat fyra olika metoder där struktur och regler har använts i mindre och högre grad. Metoderna skiljer sig åt men kan enklast förklaras med att de utgår från piano med få regler, från dator med få regler, från piano med fler regler eller från dator med fler regler. 

Jag har använt mig av olika referenslåtar inom genren pop för att se till att mina låtar resulterar i ett modernt popliknande sound. Kontinuerligt under arbetets gång har jag antecknat min process i en loggbok samt i röstmemon på mobilen. Alla metoder hade sina för- och nackdelar men jag upplevde att metoderna med mer struktur och fler regler var lättare att använda och gav mig ett bättre resultat än vad de andra metoderna gjorde. I efterhand är det intressant att reflektera över tiden som jag lade ned på text och melodi gentemot arrangemang beroende på vilken metod jag använde mig av. Jag inser nu att alla delar i en låt är lika viktiga. 

The purpose of this study is to determine the relation between the teachers’ and the students’ understanding of music rubrics. The study will present the use of music rubrics in three different schools. In these schools, observations were performed as well as interviews with the teachers and their students. A study of the rubrics on each school was also executed to construct appropriate questions and an observation schedule. To analyse our material a phenomenographical method was used. The result shows that the teachers and students have similar understandings and interpretations of the content as well as the purpose of the music rubric.  

I detta arbete har jag undersökt huruvida min låtskrivningsprocess skiljer sig utifrån fem

musikaliska element när den skrivs under tidspress. - Melodisk utveckling (omfång/register) - Rytmisk variation - Variation (låtens helhet)

- Repetition - Hookar Jag har, utifrån tre bestämda tidsramar, skrivit fem låtar per tidsram, gjort demo-versioner på samtliga och fått de musikaliska elementen betygsatta av en lyssningsgrupp. Dessa betyg har jag sedan sammanställt för att se hur lyssningsgruppen har uppfattat låtarna utifrån elementen och om det då finns några skillnader när jag skriver utifrån de olika tidsramarna. Resultatet visar att det finns en tydlig olikhet mellan den kortaste och de längre tidsramarna, då det finns en påtaglig saknad av de musikaliska elementen vid den kortare tidsramen. Differensen mellan de längre tidsramarna är mer diffus men vid den längsta tidsramen är de musikaliska elementen mer närvarande, hos samtliga element, än vid den näst längsta tidsramen. 

Abstarct

Studiens syfte är att belysa förskollärarnes perspektiv på hur musikaliska  och språkliga mål vävs samman i musikundervsiningen i förskolan. De två frågeställningar som studien har utgått ifrån är: Hur beskriver förskollärare de undervisningsmetoder som används för att främja musikaliska och språklig utvecklninhg hos barn i förskolan? Hur beskriver förskollärare kopplingar mellan musikaliska och språkliga mål i musikundervisningen? Utgångspunkter för studien är läroplanens skrivningar om betydelsen av att använda sig av musik, som exempelvis sång och rörelsesånger, för att utveckla barns språ, samt tidagre forskning som belyser kopplingar mellan musikunderisning och barns språk. 

Studien har en kvalitativ metodansats där empirin har samlats in via semistruktuerade intervjuer med fem förskollärare från både småbarns- och syskornavdelningar. Resultatet belyser förskollärarnas perspektiv på de metoder som används i musikundervisningen i de olika åldersgrupperna. Studien utgår från det didaktiska perspektivet på kopplingar mellan musikundervisning och språk hos barn. Undersökningens kärna är hur förskollärare förhåller sig till ämnet musik i förskolan och på vilket sätt de didaktiska valen inom musik motiveras med hänvisning till barns språk. 

Studiens resultat har analyserats utifrån ett teoretiskt perspektiv där begreppen didaktiktrianglen och inommusikaliska samt utommusikaliska mål står i centrum. Resultatet påvisade didaktiska överväganden och språkutvecklande musikaliska verktyg i förskolekontext. I intervjuerna beskrev förskollärare hur musikaliska och språkliga mål vävdes samman i musikundervisningen samt hur de såg på vikten av musik för barns språk. Det visade sig också att förskolläararna önskar mer kompetens, kunskaper och erfarenheter inom musikundervisning. 

The first musical instrument found is 35 000 years old. Research has shown that music function at the time when the written language still not existed, should have had other functions than the music of today. While there are many similarities. This knowledge enriches our understanding of our times. However, this study shows that half of the music teachers in high school who participated, responded that they don´t mention the ancient music or musical instruments at all, or only in passing. The reason for this would be lack of time and their own lack of knowledge on the subject. The curriculum doesn´t help the teacher to give priority to the music's origin and evolution.

Jag har i denna uppsats undersökt hur begränsningarna av analog utrustning förmusikinspelning, i detta fall en kassettporta studio med fyra kanaler, påverkar beslutoch slutresultat. För att komma fram till ett resultat har jag spelat in, mixat och mastrattre låtar via en Tascam 234-kassettportastudio och annan analog utrustning för att helatiden hålla mig i den analoga domänen.

Resultatet som nåddes var att många begränsningar som det analoga arbetssättet gerupphov till kunde lösas genom mer noggrann planering och fasta beslut. Antal kanalerbegränsar antalet mikrofoner som kan användas under varje inspelning, men flermikrofoner är inte alltid bättre. Med uttänkta inspelningstekniker kan ett bra resultatfortfarande uppnås. Även bristen på antalet hårdvaru-verktyg för att bearbeta ljudet göratt beslut måste tas tidigt i processen. Detta är skrämmande till en början men befriandenär rädslan släppt. Dessa beslut blir enklare att ta och styrs av en tydlig vision om vart låten ska.

Begränsningarna får användaren att nyttja sina verktyg till fullo, vilket ger kunskap somäven gynnar användningen av moderna digitala verktyg. 

Mitt arbete har gått ut på att hitta mönster i mitt mixande med syfte att identifiera mer konkret vad som bidrar till ökad eller minskad motivation i processen. Detta eftersom tidigare situationer relaterade till musikproduktion har varit mycket inom ramverk jag själv varit bekväm i om man ser till val av genre att mixa. Resultatet blev tolv mixar.

Det kom fram vilka komponenter som gör att jag dras till en låt mer eller mindre där en av de större insikterna blev att trummorna är det viktigaste elementet att få till i en mix för ökad motivation hos mig.Detta arbete gav mig det jag ville få ut av detta: En bra bild av vart jag står idag och hur jag mixar i förhållande till min egen åsikt. 

I det här arbetet har jag jämfört två olika arbetssätt för att ta reda på hur jag kan effektivisera mitt skapande av hip-hop beats. Det första arbetssättet gick ut på att göra fyra beats per dag under en arbetsvecka så jag till slut hade 20 beats. Varje beat har inte tagit mer tid än en timme och är gjorda direkt efter varandra med en kvarts rast mellan beatsen. I det andra arbetssättet hade jag inte lika hård tidspress på mig. Jag gjorde då bara ett beat per dag under en veckas tid, så att jag fick fem beats totalt. Därefter upprepade jag de två olika arbetssätten under de kommande två veckorna och fick i slutänden 50 beats på fyra veckor. Jag ville ta reda på vilket av dessa två arbetssätt som gav mig flest beats som jag är nöjd med och som är färdiga att skicka till artister. Jag kom fram till att fyra beats per dag gav mig fler beats som jag blev nöjd med. Jag har även analyserat vilka metoder och workflows som fungerar bäst för mig när jag har gjort mina entimmes-beats och även gjort en uppskattning av beatsens hit rate.

Media products of all sorts form a complex web of different relationships. Media products involve transformations, integrations and combinations as well as transmedial aspects. When we look at media combinations in this chapter, all these different aspects are brought into play. Media combinations of different basic media types are always, literally, intermedial combinations that involve intermedial relations between different forms of communication.

This chapter deals with different kinds of combinations of technical, basic and qualified media types in comics, films, radio drama, songs/singing and music videos. Some of them are more obvious in this aspect. The music video, for instance, integrates sound, words and (moving) images. The pages of comics display text and image, and these two basic media types communicate differently in the semiotic modality. In radio dramas or songs, the combination aspect is not as visually apparent. Still, the soundwaves of a song or a radio drama firmly integrate several auditory media types.

With specific examples, we discuss how to understand the different intermedial aspects at play whenever different media types are brought together in a particular media product. Different perspectives are possible. Should one focus on the combination of different forms of meaning-making, or instead stress how deeply integrated these different media types are? Should one approach a song as the combination of different qualified media (poetry and music), or focus on the close integration of different auditory media types (words and organized sound)? When we approach media combinations with the four modalities, we can focus on both. When words, (moving) images, and organized sounds are brought together in media products, such as comics, songs and music videos, they form an integrated whole. We can focus on how different basic media types in the material and sensorial modality are firmly integrated. We can then explore how these integrations on pages, in soundwaves, on stages or in the studio enable an intricate combination of different forms of meaning-making that support and interact with each other in the spatiotemporal and semiotic modality.

First, we will take a look at how words and images on pages convey a graphic narrative in comics. Then we will highlight the importance of sound effects in the complex combination of moving images and auditory media types in film. We then explore how different auditory basic and qualified media types together create a complex auditory narrative in radio drama, using the specific example of The Unforgiven (2018). We will also discuss how word and music combine on different levels in art and pop songs. The chapter will end with a few reflections on the audiovisual combinations of basic and qualified media types at work in music videos.

Denna studie undersöker förskollärares upplevelser och erfarenheter av musikundervisning i förskolan. Tidigare forskning visar att osäkerhet kring musikalisk kompetens bland förskollärare kan leda till att musikundervisning ofta nedprioriteras eller undviks som ett fristående ämne. Syftet med vår studie är att synliggöra förskollärares olika förhållningssätt till musikundervisning och hur förskollärarnas olika förhållningssätt påverkar musikämnets roll i förskolan. Genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från två olika kommuner, besvarar vi våra tre frågeställningar, hur undervisar förskollärare musik i förskolan, vilka möjligheter och hinder upplever förskollärare att det finns med musikundervisning i förskolan och hur påverkar förskollärarnas musikaliska kompetens att integrera musik och musikalisk undervisning i förskolan? Resultaten analyseras genom transkribering och innehållsanalys i relation till fenomenologin. Resultaten visar att förskollärarnas förhållningssätt till musik varierar och deras användning av musik som metod skiljer sig åt. Musik används som en metod för att undervisa andra ämnen och skapar en mötesplats för barnen i förskolan. Resultaten täcker inte alla aspekter av musikundervisning, särskilt musikens grundelement och barnets utvecklingsfaser, vilken tidigare forskning belyser kan vara avgörande för barns utveckling. Genom studiens resultat får vi en ny inblick om att digitala verktyg används för att undervisa musik istället för musikinstrument, vilket öppnar upp för framtida forskning inom området. Genom vår studie kan det bidra till ökad förståelse för musikundervisning i förskolan och uppmuntra förskollärare att integrera musik i sin undervisning, oavsett egen kompetensnivå.

Denna uppsats handlar om hur fyra olika musikproduktionsprocesser påverkas två olika arbetsmetoder. Jag utgår från 4 st. egna refräng-idéer inom pop/contemporary-genren. Idéerna innefattar melodi och viss text.

Låt A1 och A2 måste jag skriva klart helt och hållet, gällande melodi, text, ackordik och form, innan jag får gå vidare till arrangering. Vid arrangeringen får jag lägga maximalt 3 minuter på att hitta ett ljud för det instrument jag ska lägga till. Jag får under dessa minuter justera reglage på instrumentet men får inte lägga till mixningsverktyg så som EQ, kompressor eller modulationseffekter.

Låt B1 och B2 ska jag ta vidare genom att direkt producera dem. De instrument och ljud jag lägger till ska jag direkt börja forma så attt ljuden blir precis så som jag vill att de ska låta i slutproduktionen. Jag får inte lägga till ett nytt instrument innan jag är helt klar med ljudet på det föregående.

Jag har, under och efter arbetet analyserat hur min inspiration, trivsel, effektivitet, resultat och beslutsihållighet påverkats av de olika arbetsmetoderna. Det har visat sig att att metoden jag använt för låt B1-B2, nämligen att producera medan jag skriver och arrangerar generellt är bäst. Dock kan den ibland vara inspirationshämmande

Nyckelord arrangering, contemporary, pop, musikproduktion, komposition, låtskrivande 

I detta arbete utforskades kommunikationen av fyra primära känslor glädje, sorg, rädsla och intresse/upphetsning genom musik till bild. Syftet med arbetet var att utveckla min förmåga att kommunicera känslor och bli mer effektiv, kreativ och strukturerad när jag synkroniserar musik till bild. Fyra musikstycken skapades till en scen från den animerade filmen Lejonkungen. Dessa musikstycken spelades in, mixades och programmerades i Pro Tools. Resultatet av arbetet visade att val av handling, instrument, tempo, harmonik, spelsätt och tonstyrka hade stor betydelse för att uppnå de önskade känslorna som skulle förmedlas i filmsekvensen. Arbetet har lärt mig att vara mer objektiv och medveten i val av instrument, harmonik och spelsätt i skapandet av musik.

Syftet med mitt arbete har varit att få en djupare insyn i mitt eget mixande samt att ta reda på vad som eventuellt utvecklas med mitt mixande under arbetets gång. Min metod har varit att utgå från mitt nuvarande tillvägagångssätt, att mixa mot referenslåtar och i olika rum samt att föra anteckningar över min process. På så vis hoppades jag belysa hur jag mixar och vad som fungerar för mig.

Arbetet genomfördes under fyra veckor och jag mixade under perioden tolv låtar. Detta innebar för mig en högre produktionstakt mot vad jag tidigare har mixat i.

Undersökningen resulterade i många värdefulla insikter kring mitt eget sätt att mixa och gav mig betydelsefulla lärdomar som jag bär med mig in i framtiden. Tydligast var insikten om hur pass lång tid jag kan mixa fokuserat och när det är dags att ta en paus.

I detta arbete har jag undersökt hur musik kan återspegla och förstärka berättelser och budskap i fyra låttexter skrivna av fyra personer. Efter analys och tolkning av låttexterna, där färgmarkeringar baserat på olika tekniker och verktyg har använts, har musik skapats till de fyra texterna. Arbetet har kombinerat metoder som word-painting och prosodi, samt hämtat inspiration från musikparametrar tagna ur Musical Emotions Explained av Patrik N. Juslin. Arbetet har även inkluderat att pröva vilken utav tre utgångspunkter för komposition som lämpar sig bäst att starta från för respektive låt: melodi, ackord eller instrumentering/sound. Slutsatsen för arbetet är att både texternas övergripande struktur och själva innehållet i berättelserna påverkar den musikaliskt kreativa processen. Låttexterna har gett olika mycket inspiration och idéer, vilket har resulterat i unika skapandeprocesser och låtar, där jag anser att två utav låtarna har uppnått ett bättre resultat än de övriga två. Arbetet har gett en bättre och djupare förståelse för hur text och musik hänger ihop, och vidare har resultatet av undersökningen visat att text går att återspegla och förstärka i musik på såväl detaljnivå i enskilda ord, som på ett övergripande plan genom att lyfta textens djupgående tema, känslor och berättelser. Att återspegla och förstärka text i musik behöver däremot inte nödvändigtvis resultera i bättre låtar eller att åhörare blir mer berörda av texterna.

The purpose of this study is to examine which aspects students in year three in the Swedish comprehensive school need to pay special attention to in order to alternate between loudly and softly singing. The aim is also for the teacher to develop knowledge of practice oriented research. The survey methodology is qualitative as it is based on the model learning study with variation theory as the theoretical basis. The empirical material consists of a total of six filmed lessons throughout year three. The result indicates that the aspects pupils need to pay attention to and work with in varied ways, are: How their own and the singing of others sounds in relation to loudly and softly singing, knowledge and visualization of accurate musical dynamic concepts, and practical exercise of singing in relation to dynamics. 

The purpose of this study is to investigate and analyse preschool teachers views and ideas regarding music in relation to aesthetic learning processes in preschool pedagogy. The method of this study is based upon the qualitative research interview. The empirical material consists of interviews from ten preschool teachers. Choice of theory derives from Eisner´s (1974) myths and Molander´s (2009) and Burman´s (2014) theories regarding aesthetic learningprocesses. I have, based on these theories, created a model of analysis through an abductive procedure. The result shows that preschool teachers view music as a subject that partly needs to be controlled, partly exist as a means of developing other competences than musical. Regarding these ideas about music, in relation to aesthetic learning processes, the result shows that reproductive work in preschools is over represented, and practical work stops at simply “doing”. Preschool teachers do not reflect and give prominence to “the doing”, in order for the child to be able to create something new, alternative. My interpretation of the result is that the preschool teachers in this study do not have enough musical didactic education and musical knowledge, in order to work with musical qualities and instrument playing in relation to aesthetic learning processes.

”Inga T-rex armar!” sa pedagogen till eleven under ensemblelektionen. Denna studie ger en inblick i hur musikpedagoger förmedlar feedback till sina elever inför en konsert. Studien har genomförts på gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Genom videoobservationer har mönster, tecken och metaforer identifierats och analyserats. Studien har genom metodologiska ställningstaganden och teoretiska utgångspunkter bearbetat och analyserat det material som ligger till grund för studiens resultat. De metodologiska ställningstaganden avser urvalsprocessen, behandling av empiri, tillvägagångssätt och utförande av studien. Studiens teoretiska ramverk kommer ur ett designteoretiskt perspektiv med en socialsemiotisk ansats. Studiens syfte mynnade ut i tre forskningsfrågor: hur handleder pedagoger sångare i en ensemble? är feedbacken kopplad till teknik eller kroppsspråk? samt skiljer sig feedbacken mellan sångare och instrumentalister? Resultatet pekar mot att feedbacken en sångare får ofta kopplas till hur de för sig och rör sig på scen, och inte till hur de klingar musikaliskt. Majoriteten av feedbacken sångarna fick påpekade deras rörelsemönster och det sceniska uttrycket, alltså det rent visuella. Studien visar även att feedbacken skiljer sig markant åt mellan instrumentalister och sångare, då instrumentalisterna i stort sett inte får någon feedback alls. När instrumentalisterna väl får feedback handlar den om det rent visuella och att “fånga sångarens känsla”.

The purpose of this study is to investigate music teachers’ perceptions of digital tools. It also aims to investigate aspects that might be relevant in how music teachers describe their education. The nature of this study is qualitative and in order to collect data for this study the method of interviewing was chosen. The number of teachers that was interviewed was four. The theoretical perspective that is used throughout this study is phenomenography. Because of this the method for analyzing data was derived from a type of phenomenographic analysis method as described by Dahlgren and Johansson (2019). A central concept in phenomenography is that of perceptions, phenomena and variation. These three concepts were used throughout the course of this study. The result of this study shows that music teachers in one way or another limits their perception of what a digital tool is in relation to a digital audio workstation (DAW). Furthermore, music teachers using digital tools in their education was often seen in contrast of using instruments. This aspect was described as digital tools not being able to replicate the same feel of playing an instrument. A positive aspect shows that digital tools was easier to use and students could then start making music before actually learning an instrument. Male students that had differing sociocultural standings that related to being of immigrant descent often had an easier time making music with digital tools than instruments. This was because their perception of what music making really is about was connected to their taste in music which according to the music teachers was hiphop.

Denna studie ämnar undersöka hur två musiklärare på högstadiet arbetar med ämnet sång. Syftet är att undersöka hur sång lärs ut i musikundervisning för årskurs 7–9, med särskilt fokus på metod och genus. Det är genom kvalitativa intervjuer med lärare som empiri har samlats in. Det insamlade materialet analyserades med en metod som är inspirerad av Grounded Theory. De två musiklärarna blev intervjuade med frågor som var baserade på just dessa aspekter av sin undervisning. En kategori för två olika främsta metoder bildades. Lärarna hade två olika främsta metoder för att lära ut sång: en som grundades i kör och ensemble, och en som grundades i digitala verktyg. Genus tog form som en social konstruktion, en könsaspekt samt performativa handlingar. De två främsta metoderna berördes annorlunda av genus. Metoden för digitala verktyg visade sig ha betydligt mindre påverkan av genus medan metoden för kör och ensemble tydligt berördes av genus. Bedömning av sång skedde genom formativ feedback för båda lärarna. Det som skiljde dem åt var snarare hur feedbacken skedde. Metoden för kör och ensemble skedde på plats i klassrummet medan metoden för digitala verktyg kunde ske senare via kommentarer i ett delat projekt. Formativ bedömning användes då av båda lärarna men på olika sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera hur mitt egna musik- ochtextskapande påverkades och inspirerades av olika konstnärliga former som film,litteratur och bildkonst. Tre låtar skrevs och producerades under tre veckor. Alltså en låtför varje konstform. Metoden gick ut på analysera och redogöra för texten ochinstrumenteringen till musikproduktionerna. Och hur inspirationen från det konstnärligaformerna tog sig i uttryck. Under diskussion så jämfördes positiva och negativa aspekterav de olika konstnärliga formerna med varandra. Dels hur det fungerade som verktygoch tillvägagångssätt. Men också hur resultatet på produktionerna blev och om detkunde kopplas till det konstnärliga mediet. Det fanns för och nackdelar med allakonstformer. Alla konstformer inspirerade till skapande, men på olika sätt. Film ochlitteratur gav båda en distansering till sig själv. Det gav en chans till att skriva utifrånandra perspektiv, relationer och tider. Bildkonsten lämnade skapandet mer öppet ochgav mer utrymme för tolkning.

I denna studie undersöktes elgitarrens ljud och hur det kan manipuleras för att fylla olika roller i musikarrangemang. Detta testades genom att med elgitarr spela tre arrangemang skrivna för helt andra instrument. På detta sätt upptäcktes nya ljud och spelsätt. Ett nytt arrangemang skapades därefter för att sätta de nyfunna ljuden och spelsätten på prov. Alla ljud skapades live. Stråk- och blåsinstrumentens delar visade sig vara väldigt svåra roller för elgitarren att fylla medan långa pianoackord samt 80-talssyntar fungerade bättre. 

The purpose of the present study is to investigate how aesthetic learning is a part of music teachers lesson planning towards middle school students. The study also refers to illustrate what kind of methods, related to esthetics and learning, the music teacher chooses to use for the education and why. To investigate this, a qualitative study has been done with e-mail interviews as a data collection method. Four music teachers participated in the study and the result shows that they all use aesthetic learning, not in their planning work but in their education, unwittingly. There are some differences regarding the music teachers definitions in terms of the concepts; learning, learning process, learning strategies and aesthetic learning. The previous research shows that the concept aesthetic learning is very complex, therefore it is also very hard to define what it really means. The teachers also have their own approach regarding the planning process where only one of the teachers are using one of the concepts, learning strategies, to presuppose from. 

Denna studie undersöker huruvida kulturella verktyg och metoder används och nyttjas för att främja ett ergonomiskt musicerande avseende sångelever på det estetiska programmet i musik i Sverige. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med tre musiklärare i Sverige som undervisar i kursen ”Instrument eller sång” vid det estetiska gymnasieprogrammet i musik samt tre elever i årskurs tre med sång som huvudinstrument vid det estetiska programmet i musik. Studiens resultat visar både likheter och skillnader i musiklärarnas och elevernas uppfattning om ergonomi i sångundervisningen. Resultatet påvisar att det råder olika meningar gällande begreppen anatomi och ergonomi hos musiklärarna. Eleverna är istället de som är mer insatta i definitionen av begreppet ergonomi och tycker sig kunna urskilja ergonomiska inslag i sångundervisningen. Därutöver visar resultatet också på musiklärarnas syn på sambandet mellan kulturella verktyg och ergonomi. Med tanke på att resultatet visar brist kring användandet av ergonomi i sångundervisningen är det svårt att dra några direkta kopplingar mellan ergonomi och kulturella verktyg. Däremot använder samtliga lärare sig av kulturella verktyg i sin undervisning så som noter, instrument osv. De tre lärarna har olika kunskaper och erfarenheter om vad ergonomi är och i vilken utsträckning de själva använt sig av det i sin egen sångundervisning. 

This qualitative study encompasses a study of pupils' perceptions about the subject of music as well as the importance and everyday importance of the subject of music for pupils outside of school. The study has a phenomenological approach based on describing the breadth and variety of perceptions of the subject of music. Qualitative semistructured interviews form an empirical basis for analysis. The result is based on concepts such as meanings, perceptions of music as a school subject and everyday life. Variations appear that a student is stimulated at school to start musicing more outside of  school and that the interviewed pupils have different views about the music as a subject in school. The result also shows how the students who play any instrument during their spare time, also have parents who play music in any form. On the other hand, the results show that those who do not play any instrument in their spare time have parents who do not. Finally, the result showed that all interviewed students in some form use music in any social context, musicing with the family or just listening to music together with friends.

Föreliggande uppsats grundas i en nyfikenhet av och intresse för hur och varför människors upplevelser och uppfattningar av musik, stil, smak och preferenser, förändras och påverkas genom livet. Vilka musikaliska upplevelser etsar sig fast i våra minnen och vilken betydelse har dessa minnen för vår identitetskonstruktion, för vår uppfattning av livsvärlden eller för vår känsla av tillhörighet i sociala eller interpersonella gemenskaper? Det är denna typ av frågor som utformat studiens syfte, med avgränsning av urval mot ungdomar och unga vuxna. Studien utgår ifrån begreppet om musikaliskt habitus som presenters av Lilliestam i relation musikens betydelse och funktion för människan. Identitet betraktas som en mångfacetterad konstruktion och diskuteras utifrån begrep om inre och yttre identitet. Arbetet belyser även relationen mellan identitetsprocessen i läroplanen och hur den behandlas i kurs- och ämnesplanen för musik. Studien har genomförts via ett internettbaserat frågeformulär med öppna frågor som utfördes i tre olika kursen vid en folkhögskola i södra Sverige. Analysen av enkäten är kvalitativt, således är studiens av kvalitativ karaktär. I resultatet framgår det att den emotionella förankringen i en musikupplevelse är det som sätter grunden för våra musikaliska minnen och musik preferenser. Ungdomarna betonar musikens funktion och möjlighet att hjälpa dem uttrycka eller uppleva känslor som fundamentalt för bildande av preferenser, samt för skapandet av ett musikaliskt intresse. Det framkommer även att något verkar ha hänt eller är på gång att ändras inom musikkulturen hos ungdomar, då många av informanterna i studien inte ställer sig i tillhörighet eller gemenskap till någon specifik musik. Istället frammanas ett neutralt förhållningssätt till musiken. Dock samtidigt som musiken beskrivs ha starka känslomässiga och individuella anknytningar. Musiken är knuten till identiteten men förhållandet där emellan ser annorlunda ut gentemot tidigare forskning.

This thesis is based on a curiosity and interest in how music can affect our mental health. Through a critical discourse analytical perspective, it is investigated how music education (based on the syllabus that will come into force in 2022) can contribute to promoting mental health in young people. The study is based on SEC and how it, in relation to music, can have significance and function for people's personal development. Such as which of the activities that can be conducted in music education can develop SEC and thus promote health. The study was conducted through qualitative text analysis of the material. The results show that the future curricula have good conditions for processing the characteristics of SEC and thus have good opportunities to be a contributing factor in promoting young people's mental health. However, the results also show that these possibilities are not an axiom, as the discursive practice is crucial for the outcome of the social practice where the education and the students are involved.

Denna studies syfte är att undersöka hur intresseområden, självförtroende, platstagande och genusföreställningar skiljer sig åt mellan elever med olika kön i kurserna Musikproduktion 1 och 2 på gymnasiet i relation till musikbranschens könsnormer. Studiens data samlades in genom fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med informanter som går kurserna Musikproduktion 1 och Musikproduktion 2 på gymnasiet. Empirin analyserades sedan med tematisk analys och utifrån ett genusteoretiskt ramverk. I resultatet framkommer det att kursernas könsfördelning skiljer sig mot normen inom musikbranschen - det är alltså fler tjejer än killar. Även teknikintresset skiljer sig där tjejerna i kurserna generellt sett är mer intresserade av teknik än de som identifierar sig som kille respektive icke-binär. I andra situationer, där grupparbete är i fokus, är genusordningen mer likt normen. I dessa situationer väljer tjejerna att positionera sig i en supportande roll till killarna för att slippa bli dömda utifrån deras kunskap inom teknik. Hos en av informanterna som identifierar sig som tjej, följs den norm som enligt tidigare forskning finns gällande dåligt självförtroende. Utifrån studiens bakgrund, tidigare forskning och genusteoretiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet.

I detta arbete undersöktes det hur jag som låtskrivare kan dra nytta av mina drömmar när jag skriver text och musik inom genren drömpop. För att komma ihåg mina drömmar bättre användes olika tekniker från en bok skriven av Dean Clayton Edwards. Drömmarna samlades i en drömdagbok. Under fyra veckor skrevs 12 låtar och det fördes en loggbok kring den processen. Efter det spelades det in demos till fyra av låtarna. Drömmarna visade sig vara en stor potentiell källa till inspiration som även erbjuder en unik ingång till låtskrivandet.