lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ackesjö, Helena
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Borde svenska lärare bli mer franska?: En essä med reflektioner över lärararbetets gränser, structure och communitas2019In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 24, no 2, p. 70-83Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna essä diskuteras lärarprofessionens gränser. Bakgrunden hämtas ifrån att allt fler larmrapporter om sjukskrivna lärare, den hotande lärarbristen och lärares upplevt minskade  handlingsutrymme  når  oss.  Lärare  har  fått  ett  utsträckt  uppdrag  och  diskussioner förs om hur professionen kan avlastas. I essän jämförs exempel från den svenska  skolan  med  exempel  från  den  franska.  Avsikten  är  föra  en  kontrasterande  och  teoretisk  diskussion  om  lärarprofessionens  gränser.  I  beskrivningarna  används  teorier  om  communitas  och  structure  som  förklaringsmodeller  för  skolan  som  system. Inom communitas betraktas alla individer för vilka de är; här faller rang, titlar och formalia bort. Communitas baseras istället på närhet, intimitet och känslor. Alla har huvudrollen och är lika viktiga. Inom structure är förhållandet det motsatta. Här uppträder människorna i förhållande till och i enlighet med regler och rutiner på en spelplan.  Inom  structure  synliggörs  skillnader  och  hierarkier  och  man  uppträder  formellt och i överensstämmelse med olika roller, vilka har väldefinierade positioner på spelplanen. Det är värt att reflektera över hur de olika teoretiska strukturerna kan inspireras  av  varandra  i  syfte  att  avlasta  lärarna  en  del  av  det  utsträckta  uppdraget.  Vad händer om man tydligare skiljer på spelplanerna hem och skola samt rollerna elev, lärare  och vårdnadshavare?  Avslutningsvis  förs  en  diskussion  om  ifall  stärkta  gränser  skulle kunna leda till avlastning av lärare, och möjligen också till ökad auktoritet och professionalitet.

  • 2.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Persson, Sven
    Malmö Högskola.
    Barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och från förskoleklass2014In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, no 1, p. 5-30Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har visat att splittringar i barns relationer är en negativ faktor för barn i övergången från förskola till skola. Syftet med denna studie är att vinna kunskap om hur barn resonerar om övergångarna till och från förskoleklassen, och hur övergångarna inverkar på barnens kamratrelationer och tillhörighet i sociala gemenskaper. Studien är en etnografisk longitudinell studie, där samtal med barnen under 1,5 år i tre olika skolformer utgör det empiriska fundamentet. Resultaten visar att övergångar mellan skolformer innebär en relationell påfrestning för barn, där deras upplevelse av tillhörighet i sociala gemenskaper sätts på prov. I studien presenteras två aspekter av diskontinuitet mellan skolformer; den sociala och den fysiskt rumsliga. I linje med studiens resultat finns fog att vidare reflektera över hur barns tillhörighet i sociala gemenskaper villkoras av ständiga förändringar i gruppsammansättningar i samband med övergångarna, och hur det kan vara möjligt att förebygga ofrivilliga avbrott i barns relationer. I studien framstår förskoleklassen som en plats med begränsade möjligheter för sociala gemenskaper – ett år av övergångar till och övergångar från. Det kan därför vara relevant att vidare reflektera över förskoleklassens uppdrag att främja barns sociala gemenskaper.

  • 3.
    Ackesjö, Helena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Persson, Sven
    Skolförberedelse i förskoleklass.: Att vara lärare-i-relation i gränslandet.2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 2/3, p. 142-163Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie förstås förskoleklassen teoretiskt som ett gränsland mellan förskola och skola, ett gränsland som man kan anta existerar på grunderna av verksamheternas skilda traditioner och positioner i utbildningssystemet. I detta gränsland skapas och konstrueras en institutionell identitet genom pedagogisk praktik och lärarnas berättelser om denna praktik. Denna studie utgår från hur lärarna talar om sitt arbete i dialogseminarier. Lärarna talar om det skolförberedande arbetet i förskoleklassen utifrån två förhållningssätt, dels som en tillvaroorienterad pedagogik och dels som en framtidsorienterad. För att lösa den inbyggda konflikten mellan tillvaro- och framtidsorientering framställer lärarna sig som att vara lärare-i-relation. Att beskriva sig som lärare-i-relation tolkas som en gränsmarkering gentemot andra lärares förhållningssätt och de kunskapsfokuserade verksamheterna i förskola och grundskola.

  • 4.
    Adolfsson, Carl-Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att forskningsbasera den svenska skolan: Policyinitiativ under 25 år2018In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, no 1-2, p. 39-63Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Även om ”en skola på vetenskaplig grund” idag är ett högaktuellt ämne är det ingalunda något nytt fenomen. I artikeln studeras tendenser i policyinitiativ som de senaste 25 åren haft till syfte att forskningsbasera den svenska skolan. Utgångspunkt tas i de problembilder som framkommer i policy samt vilka modeller för forskningsbasering som samtidigt lyfts fram som lösningen på dessa problem. Resultatet pekar mot att det de senaste 25 år har skett en succesiv förskjutning från indirekta till mer direkta initiativ. Under 1990-talet och det tidiga 2000-talet var många policyinitiativ ordnade utifrån att främst vilja skapa de rätta förutsättningarna för en forskningsbasering av skolan. Under 2000-talet blir initiativen alltmer fokuserade och ambitiös med syfte att åstadkomma direkta förändringar i lärares undervisning. När det kommer till modeller för forskningsbasering blir det samtidigt alltmer tydligt hur policy vänder sig till och söker legitimitet hos delvis nya aktörer och institutioner, som exempelvis hälso-sjukvården. Med detta går det också att urskilja en insnävning vad gäller att definiera och innehållsligt välja ut vilken forskning som bör sprids till skolans aktörer. Konsekvensen med en sådan modell för forskningsbasering menar vi kan bli att läraren främst får inta rollen som passiva mottagare av forskning.

  • 5.
    Bredmar, Anna-Carin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Emotionell närvaro i pedagogiskt arbete: En filosofisk analys med fokus på det mellanmänskliga mötets betydels2017In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, no 3-4, p. 255-275Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln syftar till att fördjupa förståelsen av emotionell närvaro i lärares arbete utifrån ett relationellt perspektiv, samt att visa på livsvärldsfenomeno-logins teoretiska och metodologiska bidrag till detta perspektiv. Med hjälp av Bubers dialogfilosofi analyseras erfarenheter av emotionell närvaro i lärares arbete. Resultatet av analysen presenteras i två meningsbestämmande teman: uppmärksamhet och skärpa i lärares arbete och integritet och gemenskap. Ana-lysen visar på betydelsen av emotionell närvaro som en kompass för lärare för att handla omdömesfullt. I emotionell närvaro riktar lärare och elever sin uppmärksamhet mot det som upplevs som väsentligt. Emotionell närvaro innebär en förmåga hos läraren att omfatta den pedagogiska situationen som en helhet. Likaså innebär emotionell närvaro en upplevelse av samhörighet som både är gemenskap och respekt för personlig integritet. Emotionell när-varo är en mänsklig kraft som förmår motverka ett mekaniskt och instru-mentellt förhållningssätt i lärares arbete.

  • 6.
    Ekstrand, Britten
    et al.
    Kristianstad University.
    Nadarevic, Sanela
    Kristianstad University.
    Mångkulturalism i lärarutbildningen: Hur förbereder samhället sina blivande lärare?2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 4, p. 257-276Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Granskar man lärarutbildningen i Sverige när det gäller mångkulturalism, kan man notera betydande brister vad gäller kursplaner och formulerade mål. Lärarutbildningen tycks enligt ett större antal undersökningar inte heller förbereda framtida lärare när det gäller att undervisa i ett samhälle präglat av mångfald. I ett samhälle som konstant förändras och diversifieras måste emellertid varje lärare vara utrustad med en pluralistisk grundsyn, kunskap och kompetens att möta demokratiska värderingar. Ett bidrag till utvecklingen av deliberativ kommunikation i lärarutbildningen skulle kunna vara en allmänt spridd medvetenhet om möjligheterna att greppa områdets komplexitet. Mot denna bakgrund och i pragmatisk anda frågade vi oss: Hur och i vilken utsträckning bearbetas mångkulturalism i lärarutbildningarna? Vilka frågor reses och diskuteras? Vilka perspektiv kommuniceras? Föreskriven litteratur i två olika lärarutbildningar, en erkänd för att integrera mångkulturalism och en som troligtvis inte behandlar området i sin utbildning, har granskats i denna studie. Undersökningen syftar till att få en bild av vilka diskurser eller perspektiv avseende mångkulturalism, som tas upp i svensk lärarutbildning. En kritisk analys och diskussion relateras till internationell forskning på området. I artikeln skrivs möjligheter fram till hur övergripande globala synsätt och konfronterande kritiska perspektiv kan lyftas i lärarutbildning.

  • 7.
    Forsberg, Eva
    et al.
    Uppsala university.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    Formeringen av det pedagogiska kunskapsområdet: mot ett forskningsprogram2018In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, no 5, p. 1-16Article in journal (Refereed)
  • 8.
    Hedlin, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education and Teacher's Practice.
    För och mot könskvoteringen till förskollärarutbildningen: Argument i tidskriften Förskolan 1970-19812018In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, no 1-2, p. 127-146Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The preschool teacher is a profession that is highly associated with femininity, and a very large majority of staff in preschools are women. Due to the current high recruitment needs in Swedish preschools, SKL (the Swedish Association of Local Authorities and Regions) has stated that it is important that both women and men see the preschool as a possible workplace for themselves. Therefore it might be worthwhile to take a look at the discussions that took place during the 1970s, being perhaps the period during which men in preschools were discussed the most. When the Swedish preschool was developing in the 1970s, it was a political aim to have both men and women work in the preschools. In order for more men to be admitted to preschool teacher education, a quota policy that favoured male applicants was introduced. The preschool teachers’ trade union, Sveriges Förskollärares Riksförbund (SFR) defended the quota policy and argued in support of it in the union journal Förskolan (The Preschool) for several years. In 1976 the organization changed its position and argued instead that the admissions policy should be abolished. This study investigates the discussions that were held in the union journal Förskolan, both for and against the quota procedure for preschool teacher education in the years 1971-1980. The research questions are as follows: What arguments were put forward in the discussions? In what way can these arguments be said to challenge or sustain the unequal relationship between women and men?

     

    A qualitative analysis of the years 1970-1981 has been conducted. The journal in its entirety has been reviewed and analyzed for arguments, regardless of whether the statement came from the trade union, a letter to the editor, someone interviewed in a report, etc. Three arguments for the quota policy and two arguments against were found. An argument for the quota policy was, To achieve higher values, which meant a higher goal was assumed to be achieved by applying the quota measure. The higher values intended were a more even gender distribution, justice and a more versatile workforce. This reasoning was not specific to preschool teacher education, but could have been aimed at all education programmes that have an uneven gender distribution, both male-dominated and female-dominated. Another argument was, Compensation for the absence of men, which meant that the male preschool teachers would make up for the fathers who did not participate in their children's lives. The third argument was, Men are better preschool teachers than women, which meant that men were depicted as more committed and flexible workers. In some cases, the arguments can be linked to historical discussions about women and men and their place in society. An argument against the quota policy was, A gender quota policy sustains outdated attitudes, which meant that the expectations that gender role thinking within preschools would change, had not been fulfilled. The second argument against the quota policy was, Men and women should be admitted on equal terms, which meant that a female qualified applicant should not have to stand back for a less qualified man.

     

    Only one of the arguments challenged the unequal relationship between women and men; Men and women should be admitted on equal terms. In the 1970s debate, it was not an uncommon premise that men would contribute something that the women lacked. They would take the place as men, not primarily as preschool teachers. Today, when preschool is facing major recruitment needs and SKL's ambition is to broaden recruitments, SKL emphasizes that it wants men to be recruited not so that they work in preschool to fulfill a specific ’male function’, rather gender should not be an obstacle.

  • 9.
    Hegender, Henrik
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Lärarutbildningars kunskapsmål för verksamhetsförlagd utbildning.: Ett mischmasch av teori och praktik.2007In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, no 3, p. 194-207Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

     I den här studien granskas kunskapsmålen för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom svensk lärarutbildning. I lärarutbildningens senaste styrdokument beskrivs lärares kunskap både som »praktisk» och »teoretisk» och man förordar en växelverkan mellan dessa båda kunskapsformer liksom mellan högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning. Forskning om lärarutbildning visar dock att integrering av lärares så kallade teoretiska och praktiska kunskap, och av högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning, är problematisk. Samtliga 26 lärarutbildningssäten i Sverige var målgrupp för studien varav 17 kom att delta. Dessa 17 svarar för 90% av landets utexaminerade lärare. Resultatet från undersök-ningen visar att kunskapsmålens antal, form och innehåll varierar. Vissa lärosäten har ett stort antal mål medan andra endast har ett fåtal. Vissa lärosäten har en dominans av påståendeanknutna kunskapsmål medan andra domineras av proceduran-knutna mål, samtidigt som kunskapsmålen kan ses som mångtydiga och vaga. Utfallet av analysen sammanfattas i en figur vilken diskuteras som ett möjligt verktyg för analys och utformning av lärarstudenters lärande under den verksamhetsförlagda utbildningen.

  • 10.
    Hegender, Henrik
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Lindqvist, Per
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Nordänger, Ulla Karin
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Från samspråk om lämplighet mot förhandling om skicklighet?: Bedömningssamtal i verksamhetsförlagd lärarutbildning2012In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, no 1-2, p. 61-79Article in journal (Refereed)
  • 11.
    Holmberg, Kristina
    et al.
    Halmstad university.
    Zimmerman Nilsson, Marie-Helene
    Halmstad university.
    Cyborger och rhizom i förskolans musikverksamhet. Posthumanistiska begrepp i rörelse2014In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, no 2-3, p. 193-212Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Arbetet med en pågående studie kring förskolans musikverksamhet, där surfplattans närvaro i de pedagogiska aktiviteterna är vital, har väckt vår nyfikenhet kring teorier som förmår fånga in tekniken och det materiella i den vetenskapliga förståelseramen. I linje med detta vittnar teorier om det moderna och posthumanistiska samhället om en post-antropocentrism där tron på människans överordning har övergivits. Detta skapar sammantaget behov av nya tankesystem som kan ledsagas av ett immanent och icke-hierarkiskt perspektiv. Avsikten med föreliggande artikel är också att bli ett bidrag i detta avseende. Syftet är att pröva posthumanistisk teori på specifika pedagogiska situationer i förskolans musikverksamhet och att utveckla metodologiska verktyg som kan hantera ett utvidgat subjekt, där även det materiella kan tilldelas aktörsskap. På så sätt är förhoppningen att etablerade vetenskapliga undersökningsmetoder och tillvägagångssätt kan radikaliseras. Videoobserverade aktiviteter i förskolan bearbetas utifrån ett posthumanistiskt perspektiv där de centrala begreppen Rhizom, Intensitet, Liv, Hopp, Flyktlije sätts i rörelse i förhållande till empirin. Resultaten skrivs fram i form av tre specifika och empirigenererade ingångar i rhizomet: Ingång-Låten, Ingång-Mästaren och Ingång-Ipadmannen.

  • 12.
    Karlsudd, Peter
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Diagnostisering och kompensatoriska hjälpmedel, inkluderande eller exkluderande. Debatt2014In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, no 2-3, p. 223-228Article in journal (Other academic)
  • 13.
    Lilliedahl, Jonathan
    et al.
    Jönköping University.
    Sundberg, Daniel
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Wahlström, Ninni
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Teoribaserad utvärdering som svar på det tidiga 2000-talets frågor om utbildningsreformer2016In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, no 1-2, p. 9-29Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Det ökande intresset för evidensbasering av verksamheter inom utbildningssektorn har åter aktualiserat frågor om forskning, politik och pedagogisk praktik. Det finns höga förväntningar på att forskning och evidens kan bidra till att utveckla systematiskt underbyggda utbildningspolitiska reformer. Samtidigt har stark kritik väckts mot dominerande utvärderingsmodeller. Frågan är om de verkligen kan svara upp mot ett alltmer komplext styrningslandskap och de varierade villkor och variationer som kännetecknar dagens skolor? I föreliggande artikel undersöks den teoribaserade utvärderingens möjligheter att besvara 2000-talets frågor om utbildningsreformer. Som en väg framåt för att vidareutveckla den teoribaserade utvärderingsansatsen pekar författarna på senare metodologiska utvecklingar inom ”mixed methods research”. Utifrån en empirisk fallstudie av den svenska läroplansreformen Lgr 11 visar artikeln på resultat från en teoribaserad utvärdering som med hjälp av olika metoder som bygger på varandra relaterar transnationella policykontexter till nationella utbildningsreformer och skol- och klassrumskontexter. Författarnas slutsats är att det finns skäl att återuppta och vidareutveckla den teoribaserade utvärderingstraditionens kritiska potential. De lämnar därför teoretiska och metodologiska förslag på en möjlig riktning.

  • 14.
    Lindqvist, Per
    et al.
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    Nordänger, Ulla Karin
    University of Kalmar, School of Human Sciences.
    "Lost in translation?": Om lärares praktiska yrkeskunnande och professionella språk2007In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, no 3, p. 177-193Article in journal (Refereed)
  • 15.
    Linge, Anna
    Kristianstad University, Sweden.
    Att undervisa för kreativitet: En litteraturöversikt2012In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 17, no 3-4Article, review/survey (Refereed)
  • 16.
    Nordin, Andreas
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Bildningens motspråk: I riktning mot en diskursiv bildningsförståelse2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 2/3, p. 115-136Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Europe is often described in education policy as a knowledge-based economy where knowledge is understood as fundamental for a European self-identity. A new and complex landscape where knowledge serves many different and diverse purposes is emerging and is elaborated in this article as the notion of the extended classroom. Against this background the aim of this article is to discuss the continental concept of bildung in terms of counter language. This is carried out both as a reaction towards global knowledge reductionism and as a definition of how to understand the concept itself. The paper takes its methodological point of departure in the critical discourse analysis (CDA) which conceives bildung as a discursive practice. As a reconstructive methodology CDA provides a language to elaborate on how people are formed within discourses, and reproduces them in different ways as well as how they can form part of their transformation. A theoretical sketch is presented on how to understand bildung in everyday conversation/discussions as well as in more formal research practices taking pedagogy as an example. Bildung is discussed as a reciprocal and reflexive approach where everyone must be prepared to revaluate his or her previous understanding as well as to engage in the cultivation of others by using the possibility of counter language.

  • 17.
    Nordin, Andreas
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Från bildning till kvalitet?: Om diskursiva förskjutningar i svenskt läroplansarbete2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 1, p. 1-17Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    ABSTRACT Against the background that there is an ongoing work to launch a new curriculum for the Swedish compulsory school this article aims to problematize fundamental curriculum issues such as the steering of the school and its knowledge content from a critical discourse analytical perspective. This is done by a parallel reading of the official report that preceded the current curriculum (Lpo 94) and the corresponding official report (SOU 2007:28) for the coming curriculum. The reading shows several differences between the two. In the SOU 1992:94 the continental concept of bildung is used for a profound knowledge discussion. In the SOU 2007:28 knowledge is foremost talked about in terms of evaluation, standardisation and equity. In the article it is argued that the later official report reduces the pedagogical work to a question of quality, understood as the possibility to guarantee equity in both evaluation and the teaching practise. A development away from the knowledge aspirations presented in the SOU 1992:94 that becomes problematic in times where the legitimacy of teachers are questioned. Instead of a being validated out of a well reflected practise the legitimacy presented in SOU 2007:28 derives from the capacity to use standardised tools. Altogether increased governance by the state is asked for in the later official report at the same time as the goal steering system is sharpened which leads to a widened and deepened politicisation of the pedagogical practise at all levels.

  • 18.
    Nordänger, Ulla Karin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lindqvist, Per
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lärares förväntningar på yrket - bilder av handlingsfrihet 1993-20132015In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 20, no 3-4, p. 195-220Article in journal (Refereed)
  • 19.
    Roos, Helena
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Department of Mathematics.
    Gadler, Ulla
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet: en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enlig skolans uppdrag2018In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, no 3-4, p. 290-307Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Skolans uppdrag är att erbjuda likvärdig utbildning till varje elev med utgångspunkt från deras varierande förutsättningar. Uppdraget, kan benämnas som det dubbla uppdraget, omfattar såväl kunskapsuppdrag som socialisationsuppdrag. I ett flertal rapporter från bl.a. Skolverket och Skolinspektionen (Skolverket, 2011, 2015; Skolinspektionen, 2014, 2016) framgår det att det finns en diskrepans mellan formuleringar i statliga styrdokument och det som sker i skolan med avseende på varje elevs möjlighet till likvärdig utbildning. Villkor för att genomföra skolans dubbla uppdrag belyses i denna artikel genom att fokusera på betydelsen av kvalitén på det didaktiska mötet i relation till varje elevs rätt till likvärdig utbildning och livslång lust att lära. Syftet med artikeln är att skapa en modell för att kunna analysera kvaliteten på det didaktiska mötet. Denna modell innehåller tre komponenter; elevers varierande förutsättningar i relation till likvärdig utbildning, professionell kompetens att genomföra innehålls-, dynamisk och deltagande inkludering samt tolkning och genomförande av skolans dubbla uppdrag. Kvaliteten på det didaktiska mötet påverkas av hur dessa tre komponenter samvarierar med varandra.

  • 20.
    Sellbjer, Stefan
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Främmande språk och svenska förlag.: Något om utvecklingen av kurslitteraturen inom grundutbildningen i pedagogik 1975–2000.2007In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, no 3, p. 247-250Article in journal (Refereed)
  • 21.
    Sellbjer, Stefan
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Förändringar i pedagogikundervisningens innehåll under 1900-talets slut. 2006In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 11, no 4, p. 266-290Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att utifrån pedagogisk kurslitteratur ge ett bidrag till förståelse av innehållsliga förändringar inom pedagogikdisciplinen. Undersökningen omfattar sex svenska universitet under perioden 1975-2000. Litteraturen bestäms genom fyra olika metoder; sortering av ord efter titlar och identifiering av mest använd litteratur samt två innehållsliga kategoriseringar utifrån Dahllöfs ”Pedagogiska hus”, och en version av en modell presenterad i HSFR:s utvärdering. Analysen visar på en tydlig fokusförskjutning från kvantitet till kvalitet vad gäller såväl metod, människosyn som vetenskapsteoretiska utgångspunkter. En annan förändring rör psykologins kraftiga nedgång, liksom sociologins uppgång. I artikeln argumenteras för att disciplinen befinner sig i ett tillstånd av tilltagande identitetslöshet alternativt diversifiering. Exempelvis minskar antalet texter som ingår i en ”pedagogisk kanon” samtidigt som andelen metodologisk litteratur ökar. Marxistiska texter kulminerar 1980 och är betydligt fler än  texter med anknytning till ramfaktorer, fenomenografi, didaktik etc. Avslutningsvis görs en kort utvikning kring huruvida pedagogiken befinner sig i ett flerparadigmatiskt tillstånd.

  • 22.
    Sellbjer, Stefan
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Profilering och likformighet - om pedagogikens innehåll vid sex svenska universitet 1975-20002010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 2/3, p. 187-205Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to show, on the basis of a categorisation of course literature, how six Swedish pedagogic university institutions during the period of 1975-2000 have navigated to meet general currents within the social sciences and have paid attention to discipline of pedagogic itself. Theoretical departure for analysis is taken in Hofstetter & Schneuwlys concept of professionalization. The categorisation of the empirical material has partly been inspired by concepts borrowed from Dahllöf’s ”Pedagogiska hus”, partly from a model presented in the HSFR-evaluation of pedagogical research. For every department, (Uppsala, Lund etcetera), there is an account given for what is typical for the whole period of 1975-2000 as well as departmental development within the period. The analysis shows, that Linköping and Lund have a greater sensitivity concerning general theoretical and methodological currents within the social sciences, whilst Stockholm shows less sensitivity in this regard. Concerning changes within the discipline of pedagogic, Stockholm, Lund and Göteborg show movements across the whole field of micro/macro levels, as well as in relation to philosophy and theory of science. Göteborg emphasises on the macrolevel, while Uppsala focuses on the meso. Umeå and Link

  • 23.
    Sundberg, Daniel
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Håkansson, Jan
    Gustafsson, Jan-Erik
    Román, Henrik
    Yang, Kajsa
    Rosén, Monika
    Myrberg, Eva
    Kritik med problem: Kommentar till Mikael Gilljam och Mikael Persson2010In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, no 4, p. 288-295Article, book review (Refereed)
1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf