I den föreliggande artikeln studeras värderingar bland kristdemokratiska sympatisörer under perioden 2010-2020. Under den här perioden har graden av religiositet bland kristdemokratiska sympatisörer minskat dramatiskt. Utifrån den observationen är syftet med artikeln att studera den avtagande religiositeten bland kristdemokratiska väljare och dess effekt på centrala kristdemokratiska värderingsfrågor. I artikeln formuleras tre hypoteser som beskriver en förväntan om att kristdemokratiska sympatisörer över tid betonar kristna värden i mindre utsträckning, att de blivit mer kritiska till internationell solidaritet och att kristdemokratiska väljare med begränsat religiöst engagemang är än mer kritiska till internationell solidaritet, jämfört med de kristdemokratiska sympatisörer som är mer religiösa. Resultat baserat på data från Survey 2010, Survey 2012, Survey 2014, Survey 2016, Survey 2018 och Survery 2020 bekräftar de tre hypoteserna.

Synen på lobbyism är kluven mellan olika samhällsgrupper. Artikelns huvudhypotes om att de högutbildade skulle vara mer positiva till lobbyismen är grundad på Immanuel Kants och moderniseringsskolans definition av upplysning. Denna studie använder sig av frågor avsedda för mätning av inställning till lobbyism. Analysen stödjer hypotesen om sambandet mellan utbildningoch lobbyism. Moderniseringsskolans hypotes om utbildningens positiva effekt på inställning till lobbyism får därmed stöd av resultaten. Studien visar att den positiva synen på lobbyism är vanligare hos personer med hög utbildning än den motsatta gruppen, men skillnaden är dock intesubstantiell. Tidigare forskning som påstår att det föreligger ett negativt samband mellan förtroende för lobbyister och utbildningsnivå måste ifrågasättas. Moderniseringsskolans tes är avsedd för inställning till lobbyism som kommunikationskanal och inte för förtroende för professionella lobbyister som en yrkesgrupp. Mer teoretiskt och metodologiskt förankradforskning kan ge oss mer fördjupade förståelser av lobbyismens roll och dess betydelse i ett pluralistiskt samhälle. Moderniseringsskolans- och Kants begrepp om förstånd och upplysning bör omprövas med nya empiriska material av ex-politikers lobbyistverksamheter och deras moral för demokratins funktionssätt.  

Rekommendationer ifrån Folkhälsomyndigheten (Fohm) kom att spela en avgörande roll för pandemihanteringen i Sverige. Tidigare forskning har visat att medborgare med hög tillit till myndigheter är mer benägna att anpassa sitt beteende efter rekommendationer, på gott och ont. Kompetens och öppenhet kan leda till tillit. Syftet med denna artikel är att undersöka uppfattningar om Fohm:s agerande under hösten 2020 med särskilt fokus på några olika grupper i samhället. Generellt hade personer i Sverige hög tillit till att myndigheten agerat kompetent och öppet, men det finns skillnader mellan grupper. Undersökningen visar att unga vuxna generellt är mer skeptiska än äldre. Kvinnor, personer med hög generell tillit och personer som känner tillfredsställelse med det demokratiska systemets funktionssätt har högre tillit än män, personer med lägre generell tillit och personer som är missnöjda med demokratins funktionssätt. Tillit till myndigheter är nödvändig för att policyer ska fungera och myndigheter kan bistå politiska beslutsfattare med ovärderlig expertkunskap. Alltför hög tillit kan dock leda till att befolkningen får bristande förmåga att reda ut kriser och långtgående delegation till oberoende myndigheter kan också leda till problem med ansvarsutkrävande med bristande legitimitet för hela det politiska systemet som följd. 

Artikeln studerar om åsikter om vinstuttag för företag inom offentlig välfärdär lättmanipulerade genom två frågeställningar. Förändras stödet för vinstutdelning i välfärds-företag om det jakande svaret innebär ett stöd för förbud eller att vinstutdelning tillåts? Förändras stödet för vinstutdelning i välfärdsföretag om frågeformuleringen även inkorporerar en potentiell kostnad av att vilja stoppa vinstutdelning? Data utgörs frågeundersökningar genomförda på representativa urval av den vuxna svenska befolkningen 2013 och 2014. Svaret på båda fråge-ställningarna visar att frågeformuleringen har betydelse för svaren i frågeundersökningar om vinstutdelning i så kallade välfärdsföretag.

Vilka partier föredrar svenska muslimer? Frågeställningen besvaras genom att studera svarspersoner som identifierat sig själva som muslimer mellan 2005 och 2014 i fråge-undersökningar riktade till ett urval representativt med den vuxna svenska befolkningen. Resultat visar att Socialdemokraterna har ett mycket starkt stöd bland svenska muslimer som vida över-stiger deras röstandel i riksdagsvalen 2006, 2010 och 2014. Miljöpartiets och Vänsterpartiets stödbland svenska muslimer ligger i nivå med deras valresultat, medan övriga partier har svagare stöd bland svenska muslimer jämfört med deras valresultat. Trots sitt relativt svaga stöd bland svenska muslimer är Moderaterna näst största parti i väljargruppen.

Har människor i större utsträckning sökt sig till religion för att får tröstunder coronapandemin? Syftet är att studera religiös förändring bland svenska befolkningen före och under coronapandemin 2018 och 2020. Utifrån teorin om religiös tröst formuleras tre hypoteser. Hypotes 1a: Coronapandemin innebär att människor uppfattar att betydelsen av religion har ökat. Hypotes 1b: Coronapandemin innebär att religionsutövningen har ökat jämfört med vad som var fallet före pandemins utbrott. Hypotes 1c: Coronapandemin innebär att fler identifierar sig som religiösa än vad som var fallet före pandemins utbrott. Utifrån teorin om selektiv inverkan av kris på religiositet formuleras två hypoteser. Hypotes 2a: Coronapandemin innebär att främst människor som utövar religion uppfattar att betydelsen av religion har ökat, medan en sådan ökning inte äger rum bland människor utan religionsutövning. Hypotes 2b: Coronapandemin innebär att främst människor som identifierar sig kristna eller muslimer uppfattar att betydelsen av religion har ökat, medan en sådan ökning inte äger rum bland människor som är ateister, agnostiker eller inte har någon religiös identitet. Data utgörs av två frågeundersökningar riktade till urval representativt för den vuxna svenska befolkningen. Hypotes 1a-c får ej stöd, medan hypotes 2a-b får stöd.

Surveyinstitutet vid Linnéuniversitetet har genomfört en frågeundersökning år 2012. Frågeundersökningen kallas för Survey 2012. Genom Survey 2012 samverkar en rad forskningsprojekt, främst vid Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar. Detta kapitel är en teknisk rapport av frågeundersökningen Survey 2012. Rapporten behandlar frågeformulär, fältarbetets uppläggning, population, urval och svarsfrekvens samt bortfallsanalys. Survey 2012 är den tredje nationella frågeundersökningen som Surveyinstitutet har genomfört. De två tidigare är Survey 2009 och Survey 2010 (för teknisk rapport om dessa, se Hagevi 2010, 2011).

Surveyinstitutetvid Linnéuniversitetet har genomfört en frågeundersökning år 2018. Fråge-undersökningen kallas för Survey 2018. Survey 2018var speciellt inriktad på att undersöka medborgarnavidriksdagsvalet 2018: val av parti, personval, väljarnas övervägande i samband med val, ideologiska dimensioner, åsikter i enskilda politiska frågor, bedömning av ekonomi, populism samt en rad sociala faktorer som kan påverka röstning som social position (kön, ålder, uppväxtförhållande, yrke, urbaniseringsgrad, inkomst, utbildning, religiositet med mera). Denna artikelär en teknisk rapport av frågeundersökningen Survey 2018. Rapporten behandlar frågeformulär, fältarbetets uppläggning, population, urval och svarsfrekvens samt bortfallsanalys. Survey 2018är den sjättenationella frågeundersökningen som Surveyinstitutet har genomfört. De två tidigare är Survey 2009, Survey 2010, Survey 2012, Survey 2014och Survey 2016(för teknisk rapport om dessa, se Hagevi 2010, 2011, 2014, 2015, 2016).Survey 2018har genomgått etikprövning och godkänts av Regionala etikprövningsnämnden i Linköping.

Surveyinstitutetvid Linnéuniversitetet har genomfört en frågeundersökning år 2020. Fråge-undersökningen kallas för Survey 2020. Survey 2020var speciellt inriktad på att undersöka medborgarnas inställning till tillit och grundläggande värderingar, åsikteri enskilda politiska frågor, uppfattning om maktmissbruk,korruptionoch populism, åsikter om samhällsekonomi, ideologiska ståndpunkter, partipolitiska sympatier och uppfattning om politiska partier, skolfrågor, myndigheters och massmediers agerande undercoronapandemin, religiositetsamt en rad sociala faktorer som social position (kön, ålder, uppväxtförhållande, yrke, urbaniseringsgrad, inkomst, utbildning med mera). Denna artikelär en teknisk rapport av frågeundersökningen Survey 2020. Rapporten behandlar frågeformulär, fältarbetets uppläggning, population, urval och svarsfrekvens samt bortfallsanalys. Survey 2020är den sjundenationella frågeundersökningen som Surveyinstitutet har genomfört. De två tidigare är Survey 2009, Survey 2010, Survey 2012, Survey 2014,Survey 2016och Survey 2018(för teknisk rapport om dessa, se Hagevi 2010, 2011, 2014, 2015, 2016, 2020).Survey 2020har genomgått etikprövning och godkänts av statliga Etikprövningsnämnden.

Är det ett försvinnande fåtal svenskar som identifierar sig som kristna?Det finns forskare som hävdar detta. För att kontrollera om påståendet stämmer analyserar denna studie en frågeundersökning riktat till ett representativt urval av den vuxna befolkningen från 2016. Resultatet visar att varannan svensk identifierar sig som kristen. Bland de mest sekulära svenskarna – de som aldrig besöker gudstjänst – identifierar sig var tredje person som kristen. Resultatet visar att betydligt fler än ett försvinnande fåtal svenskar identifierar sig som kristna och det samma gäller den sekulariserade majoriteten svenskar. Genom att diskutera problem med urval förklaras det felaktiga påståendet att ett fåtal svenskar identifierar sig som kristna.

Studien besvarar två frågeställningar. Har väljarnas självvalda position på vänster-högerskalan samband med libertära och auktoritära värderingar? Har den förändrade flyk-tingpolitiken ackompanjerats av ett starkare samband mellan människors självvalda placering på vänster-högerskalan och deras libertära och auktoritära värderingar? Data utgörs av två fråge-undersökningar som riktades till representativa urval av den vuxna svenska befolkningen. Studienvisar att människors självvalda position på vänster-högerskalan har samband med deras libertära och auktoritära värderingar. Den visar även att den förändrade flyktingpolitiken ackompanjerades av ett starkare samband mellan människors självvalda placering på vänster-högerskalan och deras libertära och auktoritära värderingar. Resultatet tyder på att den svenska befolkningen i allt större utsträckning använder den subjektiva vänster-högerskalan för att orientera sig i den nya politiken där libertära och auktoritära värderingar betyder allt mer.

Kan det vara så svenska folkets åsikter om konfessionella friskolor har sam­band med religiös erfarenhet och uppfattning, vänster-högerposition, samt libertära och auktori­tära värderingar och är någon av dem mer betydelsefull än den andra? Detta undersöker denna studie genom att besvara tre frågeställningar. 1) Har åsikten om konfessionella friskolor samband med människor erfarenhet och deras uppfattning om religion? 2) Har åsikten om konfessionella friskolor samband med den politiska konflikten mellan vänster och höger? 3) Har åsikten om konfessionella friskolor samband med människors libertära och auktoritära värderingar? För att besvara frågeställningarna analyseras surveydata från 2018. Det visar sig att alla dessa egenskaper tenderar att ha betydelse för hur en person uppfattar religiösa friskolor. Speciellt viktigt är om människor uppfattar religion som positivt eller negativt där den sistnämnda inställningen tenderar att leda till en vilja att totalförbjuda religiösa friskolor. Men också ovana att besöka gudstjänst, ekonomisk vänsterposition och auktoritära värderingar tenderar att vara kopplade till att vilja för­bjuda alla religiösa friskolor.

In light of Sweden’s exceptionally high levels of generalised trust, a widely argued view is that this country is well equipped to counterbalance contemporary challenges of xenophobia and build trust between diverse groups. However, while trust remains at high levels in Sweden, the same, somewhat paradoxically, goes for xenophobic attitudes. Therefore, the main question addressed in this article is why many Swedes report that they trust ‘most people in general’ while simultaneously displaying high levels of xenophobia. Drawing on unique survey-data, the article presents three main answers. First, the article shows that Swedish respondents place much more trust in their cultural in-group – which they tend to equate with ‘most people’ – than in their cultural out-group. Second, when relating these different measures of trust to respondents’ degree of xenophobia, on the one hand, and their party preferences, on the other hand, the article shows that an overwhelming majority of the electorate report that they trust people from Western Europe, while only a minority report that they tolerate and trust non-Europeans. Third, and most crucially, the article finds that high trust in the cultural out-group is associated with tolerance, whereas high trust in the in-group instead appears to breed xenophobia.

Vad innebär korruption i en demokrati och hur problematiskt upplever allmänheten att korruption är? Tidigare forskning har argumenterat för att definitionen av korruption i etablerade demokratier bör utvidgas bortom mutor till att även inbegripa agerande och beteenden som enligt lagstiftning eller medborgarnas uppfattning inte lika tydligt är korrupt. I korruptionslitteraturen finns det en teoretisk diskussion om sådana gråzonssituationer, men den kan utvecklas och nyanseras genom att undersöka hur allmänheten ser på dessa situationer. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur tre gråzonssituationer i politiken uppfattas i Sverige: lobbying av det politiska styret, politiker som kan anses sitta på dubbla stolar, samt stora ekonomiska bidrag från förmögna personer till politiska partier. Vi undersöker hur dessa gråzonssituationer uppfattas av män respektive kvinnor och tar därmed avstamp i den litteratur som har visat att uppfattningar om korruption i vissa fall skiljer sig åt mellan kvinnor och män. V åra resultat visar att mäns och kvinnors uppfattningar överensstämmer relativt väl när det kommer till frågor om lobbyism och i situationer där personer kan anses sitta på dubbla stolar, den situation som flest svarande uppfattade som oacceptabel, men att kvinnor tycker att stora ekonomiska bidrag till partier från enskilda personer är mer problematiskt än vad män gör.

Hur ser intresset för Israel-Palestinakonflikten ut bland Sveriges religiösa? Syftet med artikeln är att studera religiösas inställning till Israel-Palestinakonflikten samt deras inställning till Israel och Palestina. Frågeställningarna som besvaras är: Hur intresserade är religiösa personer av Israel-Palestinakonflikten i Sverige idag? Sympatiserar de religiösa mer med Israel eller med Palestina? Visar vissa grupper (ålder och kön) ett större intresse för konflikten än andra?Resultatet visar att religiösa människor har ett större intresse för konflikten. Gudstjänstbesökare är mer positivt inställda till Israel än folk i allmänhet samtidigt som gudstjänstbesökare är mindre positiva till Palestina. Äldre människor och män tenderar att vara relativt intresserade avkonflikten samt har ofta en relativt positiv inställning till Israel och en mer negativ inställning till Palestina. Resultatet visar sammantaget på ett positivt samband mellan religiositet och intresset för konflikten. Även i inställningen till både Israel och Palestina har religiöst betydelse. Emellertid förklarar religiositet inte mycket av variansen mellan människor med olika intresse för konflikten och olika inställning till Israel och Palestina.  

We aim to explore the citizens’ attitudes toward sick insurances and unemployment insurances with Survey 2020. For methods we use descriptive statistics (including geo-statistics), correspondence analysis, and loglinear analysis. The exploration suggests that citizens favor an increased sick insurance more than an increased unemployment insurance. We find differences with regards to social class, union membership, and anti-immigration attitudes. Finally, we outline implications for theories. Regional (i.e., county) differences in the average support for unemployment and sickness benefits exist depending on left vote share and immigration. However, the differences seem unreliable.

We describe citizens’ beliefs and preferences for party polarization in Sweden with Survey 2020. For methods use graphical exploratory analysis (descriptive, multiple dimensional scaling, simple correspondence analysis). Our first result suggests that most citizens respond that differences exist between parties. Nevertheless, citizens respond that differences have slightly decreased. Consequently, most citizens prefer greater polarity between parties. The second result suggests that the Sweden Democrats supporters feel that the polarization between parties have increased over time. Whereas the Left Party find that the party polarization has decreased. Con-sequently, Left Party supporters prefer greater party polarization, whereas the Sweden Democrats supporters prefer less party polarization. Our third result suggests that citizens that belief that parties differ prefer less polarization. Finally, our result suggests that social class differences exist and to a lesser extent education.

Under 1900-talets andra hälft genomfördes två genomgripande reformer inom skolområdet, re-formen om grundskola respektive reformen om en decentralisering av skolans styrning. Dessa båda reformer utgör samtidigt varandras motsatser vad gäller reformernas respektive innehåll och argumentation. Även reformprocesserna skiljer sig åt, vilket illustrerar hur utredningsväsendet och statens beslutsprocesser förändrades från slutet av 1950-talet till slutet av 1980-talet. Jag kommer att i denna inledning ägna visst utrymme åt dessa båda reformer, eftersom Maktutred-ningen från 1990, som står i fokus för föreliggande studie, blev en viktig vattendelare för två helt olika sätt se på styrningen av svensk skola, liksom på innebörden av begreppet ”en likvärdig skola”. I grunden handlar brottet, som det kom till uttryck i Maktutredningen (SOU 1990:44), om två olika sätt att förstå begreppet demokrati.