Artikeln beskriver en konstnärlig studie där jag, i en roll som kompositör och konstnärlig forskare, tillsammans med musiklärare och elever i årskurs sex bland annat undersökte möjligheter att komponera musik utifrån visuella tecken i form av emojis. I studien konstateras att musikskapande inom skolkontext innefattar musikaliska aktiviteter som aktörer upplever vara spännande, fantasifulla, kreativa och lustfyllda, men också konstiga, riskabla och ge upplevelser av olust. Positiva upplevelser av musikskapande uppfattas i studien relatera till faktorer som aktörers upplevelse av mening och förståelse samt trygghet och mod, relation mellan känt och okänt i den musikaliska aktiviteten, ledarens lyhördhet och respekt för pågående sociala processer samt uttryck av individuella intressen och upplevelser, samt tydligt kommunicerat ramverk för musikskapandet  – innefattande både givna och fria ramar.

About a fifth of all children in Sweden learn the societal language Swedish outside of the home, i.e., they have Swedish as a second language (L2). Many of these children have lower socioeconomic status (SES) backgrounds, which predicts lower language proficiency. The aim of the present study is twofold: to contribute to a greater understanding of L2- Swedish proficiency in preschoolers with lower SES backgrounds, and to find out how proficiency tests should be adapted for bilingual children such that the tests are valid, i.e., unbiased to the language status (L1 or L2). We investigate test performance on a Swedish receptive language proficiency test (the Comprehension scale of The New Reynell Developmental Language Scales, NRDLS) which has a monolingual norming sample. The participants are 51 bilingual children (3-5-years of age) with Arabic as their L1, and who attend preschools in Swedish neighborhoods with lower SES. Results indicate that in contrast to the norming sample, bilingual children’s raw scores for subsections of the test are not progressively more difficult. Thus, we need to be aware that bilingual children’s high proficiency in a particular aspect of the language does not necessarily imply that they are proficient in aspects that would be considered easier from a monolingual perspective. In addition, there are indications that unfamiliarity with L2 lexical items, that are typically acquired early in L1, causes bilingual children to fail on tasks aimed at assessing syntactic skills, even though they appear to understand the syntactic pattern. We conclude with suggestions for special considerations and adaptations to assess individual L2- comprehension in preschoolers more accurately, such that practitioners in turn can support the children’s language development.

Distance courses are today a common feature in the university's range of courses. There are distance courses in different subject areas such as the subject of music. There have been distance learning courses for a long time, although much of the teaching has temporarily changed due to the reorganization of teaching during covid 19. In distance learning, the didactic elements may be different than in campus teaching. In 1978, Bjørndal and Lieberg (1978) developed a didactic relationship model. The model consists of different didactic categories; student and teacher conditions, goals, frame factors, methods, content and assessment. These categories influence each other relationally in different ways depending on what choices the teacher makes. A central aspect is that the teaching should be seen as a wholeness because the decisions the teacher makes based on one category also affect the other categories. The model was made to be a support for teachers' planning and it had a great influence on Norwegian didactics (Hanken & Johansen, 2021). Today, the didactic relationship model is also used in Swedish teacher education. When the didactic relational model was developed in 1978, the technology that today enables digital distance education did not exist. With this starting point, the purpose of this study was to make a model development of Hanken and Johansen´s model (2021) as a subject didactic development work with a focus on distance learning. The research question is: How can the didactic categories be described based on distance education in music? The study has been conducted as three pair interviews. The selection is goal-oriented (Bryman, 2002) and consists of university teachers who teach the subject of music in distance courses. The subject of music in this study consists of both musical-practical elements and theoretical elements. The analysis will be made on the basis of   Hanken and Johansen's (2021) definitions of the categories in the model. The study is ethically reviewed by the Ethics Committee Southeast, Sweden. The study is part of a development work within a university. The results of the study may be of interest to university teachers as well as other teachers who teach distance learning courses in the subject of music. The study could also make didactic choices and consequences visible to music education students.

Att lära sig ett skolämne innebär att också lära sig att uttrycka kunskaper i ämnet, skriftligt såväl som muntligt. Den här fallstudien är inriktad på mellanstadieelevers sätt att tala om sina egna multimodala texter inom geografiämnet. Elevtexterna är uppbyggda av skrivet verbalspråk och fotografier. Tidigare studier av hur elever talar om egna texter, det vill säga hur de rör sig i sina texter, har huvudsakligen varit inriktade på verbalspråkliga aspekter, inte på aspekter som rör exempelvis bilder. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur eleverna muntligt uttrycker sig om de egna geografitexterna och textskapandet, och vilka tecken på meningsskapande de visar genom sin textrörlighet. De överordnade teorierna utgörs av dialogiska och socialsemiotiska perspektiv (Bakhtin 1986; Bergh Nestlog 2012; Halliday 1978; Kress 2010). Dessa teorier kombineras med textrörlighetsbegreppet (Langer 2011), som tillämpas i analyserna. Materialet består av transkriberade videoinspelningar av totalt fyra intervjuer med två elever. Resultatet visar att den multimodala orienteringen i texterna och geografiämnet framstår som central för eleverna. Genom textbaserad och transaktiv textrörlighet visar eleverna att texterna är betydelsefulla för dem. I synnerhet texternas multimodala karaktär och undervisningens upplägg verkar ha haft stor betydelse för elevernas engagemang och lärande.

Artikeln studerar den kreativa processen som ligger bakom en filmadaption tack vare olika manusversioner och kringmaterial som finns bevarade i olika arkiv.

The aim is to study how the words and the actions of the parties are presented in written reports and how we understand the cases and the violence, and what the cases convey about the society in which the texts were produced, i.e. what roles do the texts play in the legal process of the nineteenth century and in the twenty-first viewed in a comparative, gender perspective. We will address the following research questions: What are the structure and themes in the texts, and how do they influence the comprehension of what has happened in the cases? How does the suspect speak about the crime he is suspected of?

The structure, language and content are examined in written records of suspects’ verbal defences of their criminal offences against women with whom they have a close relationship, but also the themes the texts contain and how the texts are structured on a macro level, as a transparent macro structure can make a text easier to read and understand.

The results in this study indicate a relativisation of the hierarchy between women and men in the older texts, since the man is weakened by ending up on trial. Although women and men are more equal than 150 years ago, the dichotomy and the hierarchy in contemporary texts still prevail and there is not yet full equality, although the gender contract has been renegotiated in different ways over the years due to changes in law and society. However we can also interpret the results from this study in the light of Mattsson’s and Hydén’s framework on domestic violence, which highlights how the tension of violence, power and gender is making it difficult to make visible violence and women’s vulnerability. Where the violence is based on different perspectives and are divided on the issue of how violence is understood. The line between perspectives that are based on a structural and relational understanding of the violence. The structural feminist perspective gives prominence to the gender dimension of violence as a structural expression of male superiority and female subordination. The relational understanding places less emphasis on power relations and more on violence as the result of conflict between the two parties, and Hydén takes a stand in a feminist perspective which she combines with a social psychological understanding, which emphasizes the root of evil violence – the quarrel. The woman in the relationship has the opportunity of assuming a position of power, because she has reasons to leave the relationship. We can conclude that there is a tendency to similar explanations for the generated violence in the studied cases, both the old and modern. Today most cases of domestic violence are dropped and never get to trial in Sweden, which is a problem for the legal security of the citizens and for communities in general governed by law. The tendency that a majority of cases of domestic violence are dismissed is an embarrassing fact, since Sweden has a reputation for being a society with equal opportunities. The low rate of prosecution makes it a gender issue that should be addressed. How the gender relations in this discourse will be negotiated in the future, and how the Swedish legal system will deal with cases of domestic violence, remains open.

En tågresa är inte bara en förflyttning mellan olika orter. Den är också en resa i ett språkligt landskap, där det finns möjligheter att iaktta och begrunda olika språkligheter. Syftet med den här studien är att uppmärksamma några språkliga yttringar som vi iakttagit på pendlingsresor mellan Lund och Växjö. Forskningsfrågan är: Hur ser det språk ut som resenärerna möter på tåg och perronger? Materialet består av autentiska språkyttringar samlade på tågresor i Skåne och Småland, såsom högtalarutrop, dialekt och slang hos medpassagerare samt skrift­liga anslag och meddelanden placerade ombord i tågen. Teoriram är kritisk diskurs­analys kombinerad med språksociologi. Metod är närstudier och närläsning av språkproven. Resultaten visar uppseendeväckande variation i tågspråket på denna 185 kilometer långa tågresa. 

I artikeln undersöks hur kvinnor och män över 70 år språkligt och innehållsligt representeras i artiklar från två sydsvenska dagstidningar – en regional och en lokal. Vi vill besvara följande frågor: Hur ser representationen av äldre personer ut kopplat till genus samt etnisk och social bakgrund? Vilka teman dominerar i de texter där äldre personer är huvudpersoner, och hur framställs genus i relation till dessa teman? Vilka generella skillnader finns det mellan hur kvinnor respektive män framställs i dagstidningarnas lokala rapportering? Alla artiklarna i mate­rialet är rikt bildsatta. Resultaten visar att kvinnor och personer över 80 år är överrepresenterade i materialet. Den äldrediskurs som dominerar i materialet representerar äldre personer som framåtblickan­de och aktiva i sam­man­hang som tidigare inte har förknippats med personer i hög ålder. Återkommande är berättelser om äldre som gjort en omstart sent i livet, exempelvis genom att börja träna på gym eller genom att inleda en ny kärleksrelation. En annan trend är att i artiklar som skrivs om män som är i en relation eller gifta övergår texten också till att handla om männens partner. Således kan vi konstatera att kvinnor inte är underrepresenterade i detta material på det sätt som rapporterats från andra studier. Många olika teman framträder i artiklar med äldre som förebilder i skrift och bild, men till de dominerande temana hör yrkesliv och hantverkstraditioner, historiska händelser och jultraditioner och sport samt kultur- och föreningsliv. I dessa teman berörs både kvinnor och män, men kvinnor är överrepresenterade som talespersoner för lokala eve­ne­mang som till exempel marknader och föreningsträffar. Vi ser dock en tendens till stereotypa genuskonstruktioner genom att mäns sociala status oftare än kvinnors markeras explicit genom yrkesepitet och andra socialt positionerande epi­tet, som till exempel ”vd” och ”ordförande”. I materialet förekommer också beskrivningar av äldre kvinnors ut­seen­de och klädsel, medan inga motsvarande beskrivningar förekommer i texterna om äldre män. I representationen av äldre män betonas i stället männens plikttrogenhet och arbetsamhet. På så sätt uppvisar studien likheter med tidigare forskning om hur kvinnor och män framställs i medierna. Oberoende av ålder förefaller kön vara avgörande för hur journalister väljer att karakterisera den intervjuade. Det görs nämligen fortfarande i häpnadsväckande traditionella genuskategorier. Sammantaget visar studien att modifierat med ett intersektionellt perspektiv erhålls en mer nyanserad bild av äldre kvinnor och män, där kvinnorna får mer spaltutrymme än mannen, även om ett traditionellt synsätt på hur män och kvinnor karakteriseras i de studerade dagstidningarna.

Skolverkets omfattande fortbildningssatsning Läslyftet, bygger på lärares kollegiala lärande. Sedan starten, 2014-2015, har ett mycket stort antal lärare involverats i denna satsning. I dagsläget finns inga systematiskt genomförda studier om lärares klassrumsarbete med Läslyftet. Med den här fallstudien vill vi bidra med kunskap om hur en lärare omsätter Läslyftet i den egna praktiken. Fallstudien har genomförts inom ramen för ett lärarlags arbete modulen Skriva i alla ämnen, åk 4–6  (2015), som har utarbetats under ledning av Institutionen för svenska språket vid Linnéuniversitetet.

Syftet med studien är tudelat. För det första att undersöka vad som kännetecknar den kollegiala interaktionen under arbete med det inspirationsmaterial som presenteras i modulen. För det andra att undersöka vad i inspirationsmaterialet en av lärarna tar fasta på och hur det omsätts i klassrumspraktiken i den efterföljande undervisningsaktiviteten.

De överordnade teoretiska ramverken är dialogistiska och socialsemiotiska perspektiv (Bakhtin 1986, Halliday 1978, Kress 2010) och diskursanalys (Gee 2015). Analyserna i studien bygger på en vidareutveckling av textrörlighetsbegreppet hos Langer (1995) och Liberg m.fl. (2002).

Data består av videofilmade gruppdiskussioner i lärargruppen och en videofilmad lektion då en av lärarna genomförde undervisningsaktiviteten, samt de tavelanteckningar och elevtexter som skapades under lektionen. Data genererades genom att vi följde en grupp lärare som arbetade med modulen för att analysera vad som händer under den här typen av kollegialt lärande, både i lärargruppens diskussioner och under den lektion som planerades och genomfördes av en av lärarna i samband med modularbetet.

Resultaten visar att lärarna delvis rörde sig transaktivt i relation till inspirationsmaterialet och då relaterade till sin undervisning, men att de i relativt hög utsträckning också rörde sig associativt, bort från texten. Ett viktigt resultat var hur några deltagare förde tillbaka samtalet till en textnära och transaktiv textrörlighet efter sekvenser av associativ textrörlighet och att handledaren genom sina frågor styrde samtalet i riktning mot olika textrörlighetstyper. I undervisningsaktiviteten ledde läraren eleverna främst mot en textbaserad textrörlighet med fokus på form, vilket kan tolkas som att att läraren främst inspirerats av inspirationsmaterialets resonemang om multimodalitet, något som ledde till att denna lärare prövade nya arbetssätt, där film och bild fungerade som utgångspunkt för elevernas eget textskapande. 

2016 är det tio år sedan Helene Ehriander startade den första sommarkursen vid Litteraturvetenskapliga institutionen på Växjö universitet, som idag heter Institutionen för film och litteratur vid Linnéuniversitetet. Kursen handlade om Astrid Lindgrens författarskap och blev en stor succé med flera hundra studenter från hela landet. Idag har vi erfarenheter från ett tiotal distanskurser i varierande ämnen och från tusentals studenter som gått våra sommarkurser. Vi har genom åren arbetat med ett flertal olika lärplattformar och utvecklat både kursinnehåll och en allt mer medveten nätpedagogik under årens lopp. Lärandets villkor och förutsättningar förändras ständigt, och det blir särskilt tydligt när man arbetar med nätbaserad undervisning där den tekniska utvecklingen går framåt i snabb takt. I följande artikel diskuterar vi hur vi arbetat med våra nätbaserade kurser och vilka förändringar vi gjort genom åren där vi dels gått från det mer flexibla till det mer strukturerade, dels blivit betydligt skickligare på att både aktivera studenter och på att få dem att samarbeta med varandra. Vi kommer att fokusera vår diskussion på utmaningar och motgångar, menockså framgångar vad gäller att arbeta med flexibilitet och struktur i nätbaserad undervisning.

This article investigates how British officials and observers of the Malay Archipelago in the nineteenth century explained the prevalence of piracy in the region, particularly in terms of race and civilization. The writings by, among others, Thomas Stamford Raffles, John Crawfurd, James Brooke and Peter Benson Maxwell on contemporary Malay piracy are analysed. Whereas there was broad agreement among these observers that the alleged lack of civilization on the part of the Malays was a major reason for the prevalence of piracy in the region, there was considerable disagreement about the Malays’ capacity for civilizational progress and improvement. The degree to which the Malays were deemed capable of civilization in turn influenced the policies and measures implemented by the British to suppress piracy, ranging from the promotion of free trade to the wholesale extermination of entire villages and communities of suspected pirates. Criticism from humanitarians and liberals in London against the brutality of the latter tactics, however, led to a more restrained British deployment of violence in the Malay Archipelago from the middle of the nineteenth century.

The Sweden Democrats (SD) was the first radical right populist party (RRPP) to be elected to the Swedish Parliament in 2010, and today it is an established and important force in Swedish politics. The SD have the lowest proportion of female members of all parties in the Swedish Parliament, and also retain the view that there are biological and cognitive differences that affect men’s and women’s roles in society. There is, however, a growing tendency to emphasize the need for gender equality and even feminism in the party. Previous research (Mulinari & Neergaard 2013; Towns, Karlsson & Eyre 2014) has dismissed these attempts as rhetorical duplicity aiming at constructing immigrants as an out-group. In this paper we analyse interviews conducted with women representatives of the SD in local, regional and national assemblies. By mapping ideas about gender and equality and by identifying the ontological scales on which they exist, we paint a picture of a party with a dynamic and sometimes contradictory understanding of gender equality. Several gender equality discourses co-exist in SD ideology, but their inconsistency is caused by changes in context rather than by purposeful ambiguity.

The text offers an analytical background to Indian Ocean slavery through the course of history, introducing the thematic issue, "Enslavement in the Indian Ocean World", with contrutions by Michael Charles Reidy, Lodewijk Wagenaar, Filipa Ribeiro da Silva, and Akanksha Narayan Singh.