lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ahmed, Ali
    et al.
    Linköping University.
    Hammarstedt, Mats
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Diskriminerar kunder utrikes födda företagare? Resultat från ett webb-baserat experiment2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, no 7, p. 25-32Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi presenterar resultat från ett experiment utfört på ett universitetscampus.Deltagarna fick se bilder av olika food-trucks och svara på om de tyckte det varen god idé att en food-truck etablerade sig på campusområdet samt ange sinbetalningsvilja för olika varor. Deltagarna i experimentet var mer positivatill en etablering av en food-truck ägd av en man med arabiskt namn än till enetablering av en food-truck ägd av en man med svenskt namn. Resultaten är avintresse för integrationspolitiken, då de visar att egenföretagare med ursprung iMellanöstern inte diskrimineras i en bransch där de ofta är verksamma.

  • 2.
    Ahmed, Ali
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics. Nationalekonomi och statistik.
    Hammarstedt, Mats
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics. Nationalekonomi och statistik.
    Diskrimineras homosexuella? Några erfarenheter från svensk ekonomisk forskning2008In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 38, no 8, p. 31-40Article in journal (Other academic)
  • 3.
    Aldén, Lina
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Spelar kultur någon roll för utrikes födda kvinnors sysselsättning?2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 44, no 7, p. 3-5Article in journal (Other academic)
  • 4.
    Aldén, Lina
    et al.
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Hammarstedt, Mats
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Diskriminering på kreditmarknaden?: en enkätundersökning bland utrikes födda egenföretagare2014In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 42, no 6, p. 50-59Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi presenterar resultaten från en enkätundersökning riktad till utrikes födda företagare. Företagare födda i länder utanför Europa upplever sig diskriminerade av kunder, leverantörer och banker i högre grad än andra företagare. De har en högre sannolikhet att få avslag på låneansökningar i banker och betalar högre ränta på beviljade banklån. Resultaten är i linje med vad som framkommit i studier från andra länder. Vi drar slutsatsen att diskriminering, åtminstone delvis, förklarar resultaten. Då en allt större andel utrikes födda i Sverige är aktiva som egenföretagare belyser våra resultat en problematik som är central för integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden.

  • 5.
    Aldén, Lina
    et al.
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Hammarstedt, Mats
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Hur påverkar flyktinginvandring de offentliga finanserna?2017In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 2, p. 5-16Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi studerar sysselsättning bland och påverkan på offentliga finanser av flyktingar från Afrika, Mellanöstern och övriga Asien. Det framkommer att omkring 50 procent av flyktingarna var sysselsatta sju år efter folkbokföring i Sverige. Den offentliga sektorns totala nettokostnad per flykting uppgår till ca 190 000 kr första året efter folkbokföring. Sju år efter folkbokföring uppgår denna kostnad till ca 95 000 kr per flykting. När den offentliga konsumtion som på kort sikt kan antas vara oförändrad vid en ökad flyktinginvandring exkluderas uppgår den offentliga sektorns totala nettokostnad per flykting till ca 125 000 kr första året efter folkbokföring.

  • 6.
    Aldén, Lina
    et al.
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Hammarstedt, Mats
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Utrikes födda på 2000-talets arbetsmarknad - en översikt och förklaringar till situationen2015In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 43, no 3, p. 77-89Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna artikel ger en bild av utrikes föddas position på den svenska arbetsmarknaden under 2000-talet. Utrikes födda från Afrika och Asien har lägre sysselsättningsgrad och högre andel arbetslösa än andra grupper av utrikes födda och infödda. De är också överrepresenterade i tidsbegränsade anställningar och underrepresenterade på chefspositioner. Högutbildade personer från dessa regioner har oftare än andra personer arbeten som kräver lägre kompetens än deras formella utbildningsnivå. Vidare utmärker sig högutbildade kvinnor från Afrika och Asien genom ett lågt arbetskraftsdeltagande. En diskussion förs om olika tänkbara förklaringar till situationen.

  • 7.
    Aldén, Lina
    et al.
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Hammarstedt, Mats
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Neuman, Emma
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Är det bra att "kunna lite om mycket?": En studie av egenföretagare baserad på mönstringsdata2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 44, no 2, p. 44-52Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi presenterar ett empiriskt test av Edward Lazears Jack-of-All Trades teori med hjälp av de tester av kognitiva och icke-kognitiva förmågor som män genomförde vid mönstring inför militärtjänsten. Vi finner stöd för Lazears teori då män vars kunskaper är jämnt fördelade över olika områden är mer benägna att vara företagare än andra. Dessutom är deras företag mer framgångsrika än företag som drivs av människor med specialistkunskaper. En policyslutsats är att utbildningar som ger breda kunskaper stimulerar framgångsrikt företagande. Ett bredare innehåll i utbildningar på varierande nivåer kan därför vara ett medel i syfte att stimulera till fler nya framgångsrika företag.

  • 8.
    Andersson, Lina (current name Aldén, Lina)
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics. Nationalekonomi.
    Hammarstedt, Mats
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics. Nationalekonomi.
    Jobbavdragets effekter på invandrarkvinnors arbetsutbud2008In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 36, p. 33-42Article in journal (Other academic)
  • 9.
    Anxo, Dominique
    et al.
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Ericson, Thomas
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Herbert, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Därför vill 40-talisterna jobba efter 652017In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 5, p. 45-58Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens generation av svenskar i åldersgruppen 65–74 år har en högre sysselsättningsgrad än tidigare generationer. I den här artikeln analyseras seniorernas motiv till att fortsätta att arbeta och varför andra går i pension, med fokus på vilka socioekonomiska faktorer som påverkar beslutet att fortsätta arbeta efter 65. Vi undersöker även om det finns vissa personlighets- och karaktärsdrag som utmärker de arbetande seniorerna, samt om det finns ett samband mellan arbete efter 65 och den allmänna tillfredsställelsen med livet.

  • 10.
    Bastani, Spencer
    Uppsala University.
    Välfärdsekonomi ur svenskt perspektiv: Agneta Kruse och Ann-Charlotte Ståhlberg: Welfare Economics - Theory, Empirical Results and the Swedish Experience2014In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 42, no 4Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 11.
    Bastani, Spencer
    et al.
    Uppsala University.
    Selin, Håkan
    Uppsala University.
    Finns det anhopning av skattebetalare vid brytpunkten för statlig inkomstskatt?2012In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 40, no 1, p. 22-27Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det ska finnas en anhopning av individer vid brytpunkten för statlig inkomstskatt om individer är känsliga för marginalskatteförändringar. Ett robust mönster är att löntagare inte anhopas vid brytpunkten för statlig skatt. För småföretagare, å andra sidan, går det att detektera en tydlig anhopning vid brytpunkten, men de implicerade skattebaselasticiteterna är små. Nollresultatet för löntagare bör tolkas som att den kortsiktiga responsen på skatteförändringar vid denna inkomstnivå är negligerbar. Nollresultatet kan också användas för att beräkna en övre gräns på den långsiktiga responsen på marginalskatteförändringar.

  • 12.
    Bastani, Spencer
    et al.
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Waldenström, Daniel
    Paris School of Economics, France;Research Institute of Industrial Economics (IFN), Sweden.
    Vad bestämmer svenskarnas attityder till skatter?2019In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 47, no 4, p. 70-79Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi använder en nyligen genomförd attitydundersökning för att undersöka sambandet mellan individers stöd för olika skatter och olika bakgrundsvariabler. Resultaten visar på en del intressanta mönster avseende inkomst och utbildning. Höginkomsttagare och högutbildade är relativt sett mer positiva till punktskatter och mer negativa till statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt, men det finns inga stora skillnader i stödet för kommunalskatten, fastighetsskatten eller en arvsskatt. I ett försök att utröna effekten av partipolitiska sympatier, framgår att stödet för olika skatter inte alltid följer den traditionella blockpolitiken, och mönstren ser olika ut för inkomst-, kapital- och punktskatter.

  • 13.
    Behrenz, Lars
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics.
    Ökar Kalmar FF den svenska välfärden: Elitidrottens ekonomiska värde2009In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 37, no 2, p. 37-47Article in journal (Other academic)
  • 14.
    Bjuggren, Carl Magnus
    et al.
    Research Institute of Industrial Economics (IFN), Sweden.
    Olsson, Martin
    Research Institute of Industrial Economics (IFN), Sweden.
    Skedinger, Per
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics. Research Institute of Industrial Economics (IFN), Sweden.
    Turordningsregler - lagstiftning med konsekvenser eller spel för gallerierna?2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, no 3, p. 5-16Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna artikel diskuterar nationalekonomisk forskning om de svenska turordningsreglerna. Vi visar att dessa inte är ett spel för gallerierna, vilket ofta hävdas, utan har betydande effekter på arbetsmarknadens funktionssätt. Den uppluckring av turordningsreglerna som genomfördes 2001 ökade företagens personalomsättning och produktivitet samt minskade de anställdas frånvaro. För grupper med en svagare position på arbetsmarknaden och som har lång anställningstid i förhållande till andra på företaget tycks även turordningsreglerna skydda mot uppsägningar och leda till högre löner.

  • 15.
    Carlsson, Magnus
    University of Kalmar, Baltic Business School.
    Kan könsdiskriminering förklara yrkessegregeringen på den svenska arbetsmarknaden?2009In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 37, no 8, p. 38-48Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Sveriges arbetsmarknad uppvisar internationellt sett en hög grad av yrkessegregering

    med avseende på kön. I artikeln undersöks om könsdiskriminering

    i anställningssituationer är en viktig faktor som bidrar till denna segregering.

    En experimentell metod används som innebär att fiktiva jobbansökningar – en

    med ett mansnamn och en med ett kvinnonamn – skickas till arbetsgivare med

    utannonserade jobbvakanser. Resultatet visar att i kvinnodominerade yrken

    har kvinnor i genomsnitt en marginellt högre sannolikhet att kallas till en jobbintervju

    jämfört med män. I mansdominerade yrken finner vi ej någon motsvarande

    skillnad. Slutsatsen är att merparten av könssegregeringen på den svenska

    arbetsmarknaden ej tycks förklaras av diskriminering i anställningssituationer

    utan sannolikt är det i stället faktorer på utbudssidan som utgör de viktigaste

    förklaringarna.

  • 16.
    Daniel, Waldenström
    et al.
    Research Institute of Industrial Economics (IFN) ; Paris School of Economics, France.
    Bastani, Spencer
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Hansson, Åsa
    Lund University ; Research Institute of Industrial Economics (IFN).
    Kapitalbeskattningens förutsättningar i Sverige2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, no 2, p. 6-15Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Årets SNS Konjunkturrådsrapport diskuterar och analyserar förutsättningarna för kapitalbeskattning i Sverige. Mycket har hänt sedan århundradets skattereform. Det gäller hur kapital beskattas, storleken och fördelningen av kapital och inte minst kunskapen om hur kapitalskatter bör utformas. Utifrån detta, och de brister vi finner i dagens kapitalbeskattning, diskuterar vi hur kapitalbeskattningen kan förbättras utifrån både ett effektivitets- och fördelningsperspektiv. Vi förespråkar bl a en mer likformig kapitalbeskattning och en skatteväxling från arbetsinkomstbeskattning till kapitalinkomstbeskattning.

  • 17.
    Falkenhall, Björn
    et al.
    Swedish Agency for Growth Policy Analysis.
    Månsson, Jonas
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics. The Swedish National Audit Office.
    Tano, Sofia
    Swedish Agency for Growth Policy Analysis.
    Rätt lagat? Effekter av sänkt moms på restaurang och cateringtjänster i Sverige2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 44, no 5, p. 40-50Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Vår analys av den sänkta restaurangmomsen visar på relativt kraftiga effekter på de undersökta variablerna omsättning, anställningar, lönesumma, rörelsemarginal och nettotillskott av företag i branschen. Den kortsiktiga effekten på sysselsättningen motsvarar 11 300 heltidstjänster över tre år. Vi bedömer att den sänkta restaurangmomsen även kommer att ha en långsiktigt positiv effekt på den varaktiga sysselsättningen. För analysen har vi vidareutvecklat en metodansats benämnd matchning med syntetiska kontrollgrupper, vilket enligt oss ökar möjligheterna att kunna uppskatta effekter av reformer som påverkar alla företag i en bransch.

  • 18.
    Fromlet, Hubert
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Avregleringar på finansmarknaden: kan Kina lära sig något av det svenska exemplet?2014In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 42, no 3, p. 72-82Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Avregleringar på finansmarknaden utgör en väsentlig del av Kinas påbörjade, omfattande reformprogram efter det s k Tredje Plenumet i november 2013. I artikeln undersöks i vad mån Kina kan dra nytta av en del negativa erfarenheter från den svenska finansiella avregleringsprocessen.

  • 19.
    Fromlet, Hubert
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Kinas nya ekonomiska politik: hur kan den integreras i en modern landanalys?2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 44, no 5, p. 12-22Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Kina befinner sig för närvarande i en långtgående ekonomisk och social omdaningsprocess. Många strukturella förändringar är på väg – åtminstone om de politiska makthavarnas planer ungefärligen kan genomföras under de kommande åren. Den uppnådda och kvantitativa BNP-tillväxten har styrt många Kina-analyser. Framöver måste kineserna dock lägga mer fokus på bättre kvalitet i tillväxten. En sådan förändringsprocess kräver bl a förbättringar avseende teknologi, produktivitet och miljö – och detta i en omvärld, där marknadsekonomin tänks spela en ”avgörande roll” (Third Plenum 2013, kap I, 2, s 1). Av dessa nya trender följer att forskare, företag och finansmarknadsanalytiker i sin tur måste modernisera analysen av Kina på både makro- och mikronivå.

  • 20.
    Hammarstedt, Mats
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics. Research Institute of Industrial Economics (IFN), Sweden.
    Livskvalitet bland äldre egenföretagare - resultat från en enkätundersökning2018In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, no 6, p. 5-13Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Artikeln presenterar resultat från en enkätundersökning om äldre egenföretagares upplevda livskvalitet och tillfredställelse med arbetet. Äldre egenföretagare har högre upplevd livskvalitet än löneanställda och de som lämnat arbetsmarknaden. Egenföretagare är mer nöjda med sina jobb än löneanställda. Resultaten förklaras sannolikt till del av selektion. Personer som väljer att vara aktiva på arbetsmarknaden skiljer sig från personer som väljer att inte vara det. Resultaten understryker betydelsen av att individen har möjligheter att påverka förutsättningarna i slutet av arbetslivet. Att stimulera entreprenörskap bland äldre kan vara ett sätt att öka arbetskraftsutbudet och minska påfrestningarna på pensionssystemet och samtidigt höja livskvaliteten hos äldre.

  • 21.
    Hammarstedt, Mats
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Tvärvetenskapligt bidrag till debatten om arbetskraftsinvandring: [recension av] Catharina Calleman och Petra Herzfeld Olsson (red): Arbetskraft från hela världen – hur blev det med 2008 års reform?2016In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 44, no 3, p. 70-72Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 22.
    Hammarstedt, Mats
    et al.
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Miao, Chizheng
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Företagande bland utrikes födda - ett bidrag till integrationen?2019In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 47, no 1, p. 37-43Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utrikes födda företagare spelar en viktig roll för integration av andra utrikes födda på arbetsmarknaden. Vi visar att företag som ägs av utrikes födda personer i hög grad anställer andra utrikes födda personer. Framför allt anställer företagare födda i länder utanför Europa i högre grad än andra företagare nyanlända personer från länder utanför Europa. Resultaten innebär inte nödvändigtvis att satsningar på ett ökat företagande bland utrikes födda är effektiva för att öka sysselsättningen. Politiken bör utformas så att villkoren för företagande i allmänhet förbättras. Då förbättras möjligheterna för utrikesfödda företagare som har förutsättningar att driva företag att expandera sina verksamheter.

  • 23.
    Hammarstedt, Mats
    et al.
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics.
    Skedinger, Per
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Economics and Statistics. Research Institute of Industrial Economics (IFN), Sweden.
    Minimilöner och integration av flyktingar på arbetsmarknaden: så kan experiment förbättra kunskapsläget2017In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, no 7, p. 30-40Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna artikel inleds med en översiktlig beskrivning av flyktingars situation på arbetsmarknaden i Sverige. Sedan kartläggs kunskapsläget beträffande effekter av förändrade minimilöner på sysselsättningen. Både teori och empiri pekar på att effekterna på sysselsättningen inte nödvändigtvis är symmetriska, utan att effekterna av sänkningar är mindre än effekterna av höjningar. Den osäkerhet som finns kring sysselsättningseffekterna av sänkningar av minimilönen måste därför anses vara större än den som rör effekterna av höjningar. Avslutningsvis presenterar vi ett konkret förslag på hur kunskaperna om minimilönernas effekter på sysselsättningen kan förbättras med hjälp av regelrätta experiment.

1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf