lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Dannefjord, Per
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Studies.
    Eriksson, Magnus
    Linnaeus University, The University Administration.
    Punk, klass och karriär2013In: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, Vol. 1, no 1, p. 97-113Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Punken, musikstilen och ungdomsrörelsen som bröt fram under andra halvan av 1970-talet, är samtidigt både omskriven och svår att ringa in. Med sin undersökning av vad punken betytt som socialt sammanhang för dem som var med, lägger Per Dannefjord och Magnus Eriksson en pusselbit till vår förståelse av denna ökända ungdomskultur. I artikeln jämför de den sociala bakgrunden och den nuvarande klasspositionen för den första generationens punkare i Sverige, aktiva mellan 1978 och 1982. Tvärtemot vad olyckskorpar under ”punkeran” trodde, visar det sig att punkarna lyckats bättre vad gäller både utbildningsnivå och social position jämfört med sin generation som helhet. Dannefjord och Eriksson ger två förklaringar till framgången: dels att punkens socialt brokiga sammansättning skapade en miljö där nya möjligheter blev synliga för framför allt ungdomar med arbetarbakgrund; dels att punken erbjöd läroprocesser som gav resurser som kunde utnyttjas i yrkes- och utbildningskarriärer inom framför allt kultursektorn.

  • 2.
    Olofsson, Gunnar
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Studies.
    Tidskriften Zenits bokutgivning 1968-19822016In: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, no 6, p. 109-131Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Denna artikel beskriver den bokutgivning som skedde inom ramen för tidskriften Zenit mellan åren 1968 och 1982. Zenit gav ut böcker i egen regi men redigerade också tre bokserier på Bo Cavefors förlag(två st.) och på Raben & Sjögren (1). Böckerna gavs typografisk form av Leif Thollander.

    Tidskriftens Zenits bakgrund i den "nya vänstern" skisseras. Bokutgivningens innehåll och karaktär beskrivs. Fullständiga förteckningar på de serier som Zenit ansvarade för återfinns i artikeln.

  • 3.
    Olofsson, Gunnar
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Studies.
    Hylmö, Anders
    Lund University.
    Inledning: Karl Polanyi - Ekonomin som inrättad process2017In: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, Vol. 8, p. 9-12Article in journal (Refereed)
  • 4.
    Platzer, Ellinor
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Studies.
    Vem ska sköta hemarbetet?: Hushållstjänsternas betydelse för upprätthållandet av mellanskiktens livsmönster och könsarbetsdelning2013In: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, no 1, p. 37-59Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar familjer som köper hushållstjänster. Hushållstjänster kan vara ett sätt att lösa de konflikter som uppstår när den traditionella könsarbetsdelningen i familjen delvis ersätts av ett förhandlingssystem. Det finns en koppling mellan hushållstjänster och jämställdhet; både kvinnan och mannen upplever att tid frigörs åt "kvalitetstid" eller mer lönearbete. Hushållstjänster verkar både vara en strategi för att klara vardagen och tidspressen samt ett sätt för mellanskikten att upprätthålla könsarbetsdelningen och sina speciella livsmönster. Ofta föredrar arbetsgivarna att anställa personer som kommer från fattiga förhållanden - de anses vara tacksamma, flexibla och arbetsvilliga. Negativa aspekter av att köpa hushållstjänster verkar uppvägas av den befrielse familjer upplever när någon annan tar hand om de rutinmässiga sysslorna i hemmet.  

1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf