Throughout Europe the most damaging consequences of the coronavirus have fallen disproportionately on older people who live in care homes. This study involves the analysis of secondary data sources relating to deaths, and related harms, in European care homes from seven countries between March and December 2020. The findings are reviewed using the framework of the European Convention on Human Rights to identify examples of human rights violations - namely the right to life, liberty and security, respect for private and family life, and prohibition of torture, and general prohibition of discrimination. A significant contributing factor to the scale and nature of deaths and harms is the abject disregard of older people's human rights. Based on the findings, the authors, a group of social work academics, call for an urgent re-examination of the role of social work in relationship to care homes and the importance of re-engaging with human rights issues for care home residents.

Syftet med denna studie är att analysera observerade situationer av framgångsrik samverkan även om dessa utspelas under kortare sekvenser av interaktion. Syftet är även att analysera hur och när aktörerna inom ungdomsvården i Sverige visar upp lyckad samverkan och vilka interaktiva mönster som är involverade i konstruktionen av detta fenomen. Den empiriska grunden för denna studie är 119 fältobservationer av organiserade möten samt informella träffar före och efter dessa möten, vid besök på institutioner i Sverige, socialtjänst kontor och Statens institutionsstyrelses huvudkontor. Det lyckade samarbetet har i denna studie definieras via markörer i det empiriska materialet där aktörer som tillhör minst tre olika kategorier framträder (samstämmigtriad). De professionella aktörerna kan också forma en samstämmig triad med ungdomar eller föräldrar som t.ex. i fall när tidigare konflikter aktualiseras under interaktionen. Genom att vissa professionella tar avstånd från andra professionella samarbetsparter kan konflikter suddas bort så att det skapas nya förutsättningar för samstämmighet i triaden. Konstruktion och rekonstruktion av framgång i samverkan är en ständigt pågående interaktiv process. Uppvisande av den rätta interaktionsmoralen skapas och återskapas i myriader av vardagsinteraktioner. 

In Sweden, unaccompanied youths are placed within residential care units. However, to settle in a foreign country and feel emotional belonging is more complex than access to a physical building. The aim of this study is to critically discuss the concept of 'home' as experienced by the youths, narrated in nine focus group interviews. These interviews occurred in the aftermath of a turbulent migration time (2015), when over 35,000 unaccompanied youths arrived in Sweden. A transnational theoretical perspective stretches the meaning across national borders, when home links to people, processes and other geographical places. It is difficult to create an environment that mirrors the emotional attachment described in analysis. Earlier research has shown that residential care workers refer to the institutional setting as home, yet the results of this study show that the young people relate to the concept differently. Staff utilisation of the concept of home rather emphasises the lack of home-like aspects for the youths, creating a frustration in the current institutional conditions. Staff in residential care units must therefore be aware of the different interpretations and reactions that their actions and communications generate, in order to respond to various needs.

Det förekommer ett omfattande inflöde av rekommendationer om hur socialt arbete ska bedrivas i Europa baserat på forskningsresultat från USA, trots stora skillnader i välfärdssystem. Hemlöshet är ett besvärligt socialt problem att ta itu med och det förekomer dessutom flera sätt att forska på hemlöshet. Denna artikel vil undersöka om sådana skillnader påverkar utvärdering av program och projekt som strävar efter att motverka hemlöshet. Varierande problemuppfattningar och lösningar på hemlöshet i USA och i Europa kommer sannolikt att påverka rekommendationer efter att program har blivit utvärderade. Artikeln baseras på ett urval av de mest citerade utvärderingarna av hemlöshetsprogram som publicerats i facktidskrifter mellan 1996 och 2010. De flesta av dessa utvärderingar är från USA. De amerikanska utvärderingarna riktas oftast mot storskaliga nationella program och utvärderare använder kvantitativa metoder, medan europeiska utvärderingar oftare baseras på mindre projekt och på kvalitativa metoder. I båda regionerna använder utvärderare sällan samhällsvetenskaplig teori för att analysera sina fynd. Artikeln föreslår att resultat från europeisk utvärderingsforskning borde användas i större utsträckning eftersom de förmodligen är bättre lämpade i ett europeiskt sammanhang.

I denna artikel utforskas två innovativa projekt i Danmark och Sverige. Forskningen motiveras av det stora politiska intresset för innovationer som en modern snabblösning på allehanda samhälleliga problem. Hittills har forskningen om innovationer främst varit inriktad på tekniska och ekonomiska faktorer utan hänsyn till social problemlösning. Genom att använda etnografiska metoder visar studien hur samma innovativa process kan lösa problem på ett plan, men skapar nya på ett annat. Tillit betraktas allmänt som en viktig del av innovativa processer. Studien visar att tillit är bundet till vissa nivåer och att en innovativ process riskerar att skapa motstridiga uppfattningar på en annan nivå. Studien demonstrerar vidare vikten av att ta hänsyn till aspekter såsom intressekonflikter och ideologi när man vill främja eller studera innovationer.

This article examines experiences of 'social death', and the strategy of 're-escaping', following sharpened Swedish asylum laws and practice. The arguments stem from ethnographic research with people who arrived in Sweden as 'unaccompanied minors' between 2014 and 2016. The participants have experienced step-by-step rejection processes from both the Migration Agency and social services, resulting in homelessness, pennilessness and a dependency on civil society goodwill. Some research participants remain in Sweden while others have re-escaped searching for asylum elsewhere in Europe. It is argued that the treatment from the Swedish Migration Agency and the social services has contributed to situating these young asylum-seekers in a position of 'social death', a condition lacking hope and opportunities for agency where they are not treated as fully human or grievable. The aim is to analyse their experiences of social and legal ostracism in Sweden and the act of 're-escaping' to other countries as a strategy not only to gain asylum, but also belongingness, self-control and dignity. While such handling of oppression may boost dignity and self-control, it may also lead to prolonged insecurity where individuals risk becoming permanent refugees stuck in precariousness within European borders.

Att utveckla samverkan mellan olika aktörer framstår som en av de vanligaste strategierna i svensk brottsprevention. Denna inkluderar tvärsektoriella, professionsövergripande och även koordinerade insatser mellan offentliga aktörer och civilsamhälle. Insatserna kan också förstås som olika former av partnerskap. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att etablera och stödja sådan samverkan. I denna artikel görs en gemensam analys av två brottspreventiva satsningar i Göteborg. Båda hade som målsättning att intervenera i gäng och social oro och i båda fungerade oberoende koordinatorer, i huvudsak bestående av socialarbetare, som nyckelaktörer. Projekten studerades med hjälp av etnografiska metoder. 51 intressentintervjuer valdes ut för analysen i denna artikel. Resultatet visar ett intrikat samspel mellan koordinatorerna (betecknade här som organisatoriska undantag) och de involverade i samverkanskonstellationerna. Strategier och motstrategier användes antingen för att stimulera till förändring och gemensamt arbete eller för att etablera motstånd mot att koordinatorerna fick för stort genomslag i den egna verksamheten. Genom att sätta de olika arbetslogikerna för antingen strategisk planering eller operativt arbete i relation till användningen av systematiska eller osystematiska data, och däri vilket behov av legitimitet koordinatorn behövde för att kunna utföra sitt arbete, kunde en fundamental paradox visas; Genom den process som krävdes för att erhålla en legitim plattform för sitt förändringsarbete, riskerades samtidigt just det bidrag deras position som relativt oberoende aktörer var tänkt att ge. 

Implementing new occupations in social care services as a solution to social problems challenges the knowledge base for social care. This has been particularly evident in services for persons with disabilities. Social policy has emphasized influence over services for persons with disabilities and hence has implemented personal assistance and case management services. Using these as examples, this article explores the professional logic developed, and the ways it relate to existing social professions. The results are presented in a typology defining two occupations as examples of a professional logic based on users’ knowledge. This logic, here called ‘user-mandated professionalism’, is denoted by wide discretion, relationships with users built on trust, and legitimacy mainly stemming from user organizations. The analysis then raises the challenge for social professionals in social care occupations based on users’ knowledge to be explicit about the knowledge base they build on in their arguments and in decision-making.

The austerity measures in social welfare implemented by street-level bureaucrats in their practice are changing the direction of social policy. This article examines the strategies used by public officials in implementing austerity measures in needs assessment for personal assistance in Sweden. The article is based on a document study with N = 100 records of needs assessment for personal assistance for persons with serious functional disabilities. Findings show that the public officials at the Swedish Social Insurance Agency either limit or extend their discretion as a strategy, as well as use weak warrants as strong warrants in recommending decisions. Other strategies involve the organisational logic, fragmentation of the content in the needs assessment and division of work among the public officials. Implementing the cost-cutting goals causes severe consequences for persons with disabilities who bear the brunt by being excluded from participation in society. The social policy values of fifty years, emphasising the right to equal participation in society, are traded for economic austerity goals.

Stora utmaningar med en åldrande befolkning blir mer och mer en realitet i den industrialiserade delen av världen. Då kognitiva nedsättningar ökar med åldern kan vi förvänta oss ett ökande antal äldre i behov av vård och omsorg. Genom att använda exempel från Frankrike, Portugal och Sverige är syftet med denna artikel att beskriva, analysera och jämföra olika fokus på vård och omsorg av gamla demenssjuka människor. Särskilt belyses frågor kring deltagarnas syn på sina arbetsuppgifter, organisering av arbetet, deras professionella roll och samarbete med andra yrkesgrupper. Vardagen i vården följdes genom observationer och deltagande observationer och personalens uppfattningar studerades genom intervjuer. I studien ingick 22 boenden för äldre. Resultaten visar att man i de studerade enheterna i Frankrike huvudsakligen bedrev ‘sjukvård’, i Sverige ‘social omsorg’ och i Portugal en ‘integrerad sjukvård och social omsorg’. I ett jämförande perspektiv kan man konstatera att den generellt inriktade äldreomsorgen i Portugal, med fokus på en integrering av såväl sjukvård och social omsorg som socialt arbete, bäst tycks stämma överens med de tidigare utvecklade formerna av gruppboende för äldre människor med demenssjukdomar.

Att bli ensam på äldre dar kan vara en avgörande händelse som ger stora förändringar i livet beroende på orsaker som hälsotillstånd, ekonomiska resurser, familjesituation och tillgängliga välfärdstjänster. I denna artikel diskuteras situationen för äldre personer i Sverige som har flyttat från ett två-personers till ensamhushåll under de senaste åren och vilken betydelse det kan få för deras vardag. Genom djupintervjuer med 18 äldre personer i åldern 67–90 år, belyses deras erfarenheter, livsvillkor och möjligheter till ett liv som tidigare. Resultaten visade stora skillnader mellan män och kvinnor. Alla försökte leva som de alltid hade gjort och de använde samma personliga livsstrategier som de alltid hade haft. Men männen kunde leva som förut på egna finansiella meriter, medan kvinnorna behövde hjälp från barn, barnbarn och välfärdssystemet. Tillgången till allmänna kommunikationer var en central fråga tydligt relaterad till både den privata ekonomin och tillgänglig social service. Bristerna i välfärdsstatens sätt att ta hand om de äldre blev tydliga. Gapet mellan socialpolitiska mål och löften om möjligheter till självständighet och oberoende för att leva ett aktivt liv i ålderdomen, och den vardagliga verkligheten för äldre människor verkar fortfarande vara stort.

The social worker-client relationship is described as essential to social work but is a broad and multi-layered concept. Today, the relationship is strengthened and challenged by digitalisation. The aim of this configurative literature review is to understand how research on social work from 2015 to 2020 describes and analyses digitalisation's significance for the social worker-client relationship. Three themes depict the benefits and disadvantages of digitalisation, how digitalisation generates new ethical questions and dilemmas, and the different theoretical perspectives used. Future research should go beyond the pros and cons of digitalisation and should use various theoretical approaches to challenge data, illuminate client perspectives, and pose additional questions.

Since the winter of 2020, COVID-19 has significantly changed the lives of many people. The aim of the present study is to explore how social workers specialised in the field of domestic violence (DV) balance the expectation and need to protect themselves from infection with the expectation and need to protect their clients and how this balancing affects their discretion. The method was qualitative interviews with social workers, team leaders, and managers in two Swedish municipalities. The results offer insights in how professionals experience and respond to changing conditions of social work and the potential consequences for victimised women. Three street-level responses to pandemic restrictions are presented: professionals who complied with new restrictions, professionals who negotiated some far-reaching restrictions, and professionals who resisted restrictions. Consequences for the social services, women experiencing DV, and civil society are discussed. The authors suggest that the results provide learning opportunities for managers and social workers to better understand the complex everyday life that surrounds their mission.

This article reports findings from a case study of the practical application of a standardisation tool in everyday social work practice. The example tool used herein is the Swedish version of the UK-based Integrated Children's System, which in Sweden is known as Children's Needs in Focus (Barns Behov i Centrum; BBIC). The study analyses group and individual interviews with social workers, managers and politicians using concepts from implementation research and the micro-sociological concept of accounts. The findings demonstrate how participants describe and explain their deviations from the BBIC manual and from the more informal intentions of the tool. Such deviations are conditioned by the fact that professionals often employ their own discretion in their work, which is necessarily inherent in human service occupations such as social work. Although the BBIC was initially well received, the professionals describe how that reception eventually turned to scepticism and a more critical stance toward the manual. This can be attributed to both absence of significant necessary implementation conditions and key organisational factors as well as a lack of compatibility between the tool's construction and users' needs and expectations. This article also discusses the general socio-technical and organisational implications of these findings.

Syftet med den här artikeln är att med utgångspunkt från gamla människors perspektiv belysa hur självständighetsidealet påverkar den beslutsprocess som föregår en flyttning till ett särskilt boende. Eftersom det finns en rådande Kvarboendeideologi i Sverige liksom i många andra välfärdsstater, uppmärksammas särskilt hur ett fortsatt kvarboende rättfärdigas, respektive hur en flyttning till ett särskilt boende ursäktas. 21 gamla människor har medverkat i öppna semi-strukturerade intervjuer och uppföljande kontakter. Resultatet visar att självständighetsidealet, ursprungligen avsett att skydda gamla människors ställning, i praktiken bidrar till stigmatiserande processer. För att överbrygga gapet mellan värderingar och avtagande krafter—förväntningar och handlingar, utvecklar de gamla individ-orienterade, familje-orienterade, och samhälls-orienterade rättfärdiganden och ursäkter.

By applying a theoretical point of departure, the overarching aim of this article is to describe, analyze, and try to understand why care managers in their everyday occupational practice normalize the restrictive approach when older people consider relocation to a residential home. While earlier research to a large extent has drawn attention to how the care managers carry out the restrictive approach, this article pays attention to the circumstances paving its way. The focus is on influences from different sociological levels, thereby ‘stratified’, and from two aspects of discretion, where ‘structural aspects’ refer to choices between permitted alternatives and ‘epistemic aspects’ to practical reasoning under conditions of indeterminacy. With this combination, a multitude of circumstances contributing to the restrictive approach is revealed. Thus, the theoretical model includes levels as well as discretionary powers where formulas constitute the foundation at each level, subsequently related to multidisciplinary references in order to get the practice into perspective. The findings show that the priority given to home-based care in contrast to residential care is repeated and confirmed at each level and besides in an interchange between structural and epistemic aspects.

Det övergripande syftet med artikeln är att med hjälp av en teoretisk utgångspunkt beskriva, analysera och försöka förstå varför biståndshandläggarna i sin dagliga yrkesutövning normaliserar en restriktiv hållning när äldre personer överväger en flytt till ett särskilt boende. Medan tidigare forskning i stor utsträckning har uppmärksammat på vilket sätt biståndshandläggarna tillämpar en restriktiv hållning, uppmärksammar den här artikeln omständigheter som möjliggör den. Fokus är på influenser från olika sociologiska nivåer, därigenom ‘stratifierade’, och från två aspekter av hur biståndshandläggarna går tillväga, där ‘strukturella aspekter’ avser val mellan tillåtna alternativ och ‘epistemiska aspekter’ ett praktiskt resonerande under betingelser av obestämdhet. Med denna kombination framträder ett flertal omständigheter som bidrar till den restriktiva hållningen. Därmed inkluderar den teoretiska modellen såväl nivåer som aspekter av biståndshandläggarnas handlingsutrymme och resonemang med formler som utgångspunkter på varje nivå, vilka i ett nästa steg relaterats till flervetenskapliga referenser för att ge praktiken perspektiv. Resultatet visar att den prioritet som ges den hembaserade omsorgen i motsats till omsorgen på särskilda boenden upprepas och bekräftas på varje nivå och dessutom i en växelverkan mellan strukturella och epistemiska aspekter.

Being self-sufficient, having an economy of your own does not only safeguard basic resources as food and shelter but is also a prerequisite for ensuring full participation in society. Research shows that women subjected to domestic violence often suffer from economic abuse and experience economic hardship within and after their relationships. Without economic support it is harder for abused women to break up and the risk of returning to a violent partner increases. The aim of the article is to understand how survivors of domestic violence experience financial vulnerability and what implications these experiences have on social work within the social assistance system.  Based on 13 in depth interviews with women survivors our study describes how debts and stolen money together with difficulties on the labour market affects their ability to have a reasonable economic standard (long) after breaking up. Several of the women describe how social workers in different ways have recognised them by giving emotional support, cognitive respect and social esteem. However, social workers have also mimicked patterns of abuse from their ex-partners. Our results show the importance of welfare in the process of making victims of violence survivors of violence.

De senaste decennierna har uppvisat en förändrad syn på straffrätt och övervakning, till exempel gällande informell social kontroll som utövas i samhället utanför rättsväsendet. Den här studien handlar om det emotionella lönearbete som gymnasiepersonal i Sverige upplever i sina insatser med elever som använder alkohol eller droger. Med utgångspunkt i 36 intervjuer beskriver vi hur personalens arbete överstiger de krav som traditionellt sätt är förknippade med skolmiljön, till exempel att behöva agera som poliser snarare än att arbeta med undervisning och vägledning. Studien ger fördjupad kunskap om rollkonflikt och emotionell dissonans som kan uppstå på grund av en brist på tydliga riktlinjer gällande brottsförebyggande arbete i skolmiljö, en konflikt mellan omsorg och kontroll, samt en hög arbetsbelastning och känslomässigt utmanande situationer. Resultaten visar att personalen upplever motstridiga krav gällande arbetsuppgifter och känslomässiga engagemang; å ena sidan att ge emotionellt stöd och säkerställa en god utbildningsmiljö för alla elever, och å andra sidan att agera som informella poliser eller övervakare för elever med dessa problem.