Medicinen kommer inte så mycket längre när det gäller att minska dödligheten i hjärt–kärlsjukdomar. Framtidens utmaning ligger i att förhindra att människor alls insjuknar i hjärtinfarkt. Författarna efterlyser politiska åtgärder som gör de hälsosamma valen billiga och attraktiva.
I denna rapport från framtiden kan vi visa redan nu, hur man i framtiden – utan nämnvärda svårigheter – lyckades utforma ett integrerat, koordinerat och mänskligt vårdsystem, baserat på kunskapsområdet geriatrik och anpassat för äldre personer med multipla, ofta komplexa, hälsoproblem. Det är påtagligt hur smidigt reformeringen kunde ske när man utgick från de enskilda äldre personerna i stället för från organisation, ekonomi och styrning.
Sverige ligger högst i en internationell jämförande studie om värdebaserad vård. Rapporten visar tydligt ambitionerna från ett flertal internationella organ att införa värdebaserad vård för styrningen av sjukvården globalt.
För ungefär hälften av de personer över 65 år som hade kommunalt bistånd för vård och omsorginsatser var biståndsbesluten relaterade till mat, måltider eller nutrition. Det visar en punktprevalensstudie i Örebro kommun.
När svårt sjuka patienter vårdas i det egna hemmet har närstående ofta en avgörande roll.
De närstående har också, utöver vårdsituationen, att hantera sina egna känslor kring förlust, sorg och död.
Närstående är ofta otillräckligt förberedda för sin vårdarroll och har behov av information och stöd.
Att vara förberedd har lyfts fram som ett viktigt fenomen för närstående. Det har visat sig relatera till flera positiva faktorer och anses ha en skyddande effekt mot negativa konsekvenser.
Med en öppen, ärlig kommunikation och ett riktat stöd ökar närståendes möjligheter att förbereda sig för en vårdande roll samt det faktum att sjukdomen är obotlig och leder till döden.
Lex Maria bör bygga på samma filosofi som lex Sarah, och det systemtänkande som lex Maria är född ur bör gälla för kränkningar lika väl som för rent medicinska misstag.
Sverige ligger efter i frågan om livstestamenten. Exemplet med 100-åringen här nedan bör även väcka tankar kring så kallade vårddirektiv. Ämnet är mycket större än fallet med 100-åringen, men vi måste börja någonstans, skriver Jörg Carlsson och Niels Lynøe.
Biochemical changes after strenuous exercise - data from the Kalmar Ironman
Strenuous and prolonged exercise like marathon, ultra running and triathlon can lead to changes in biomarkers of cardiac, muscle and kidney functional damage. We present the data of 30 (15 men, 15 women) participants of the Kalmar Ironman 2015. Pre-race electrocardiograms and echocardiograms showed a high frequency of abnormalities. Post race elevations of troponin T, creatine kinase, myoglobin, N-terminal prohormone of brain natriuretic peptide, and creatinine returned to normal in almost all cases within 5-8 days. In all but one participant the troponin T pattern was compatible with the diagnosis of myocardial infarction. It is an up-to-date unanswered question whether the increase of troponin represents myocardial damage or just is a benign consequence of an intermittent change of the permeability of myocardial cell membranes.
The right to personal integrity and privacy is enshrined in overarching laws and regulations. Ethical codes for physicians emphasize the importance of discretion and professional confidentiality. The use of shared electronic medical records is developing into a system of direct access to extensive amounts of personal information without informed consent from patients. Confidentiality-breaching provisions in the Swedish law allow, and require, an increasing number of obligations regarding registration and disclosure. IT systems are never completely secure. The consequences of electronic medical records, in combination with legislation on a collision course with venerable ethical requirements, needs to be discussed in a broader societal context.
During recent decades there has been a rapidly growing interest in youths’ sedentary behaviour and its association with cardio-metabolic health. Currently there is little-to-no evidence for a cross-sectional and longitudinal association between volume and pattern (bouts and breaks) of objectively measured sedentary behavior and body weight in youth. Likewise, there is little-to-no evidence for a cross-sectional association between volume and pattern of objectively measured sedentary behavior and other markers for cardio-metabolic risk in youth. However, there is sufficient evidence for a cross-sectional and longitudinal association between screen-time and body weight and blood pressure and blood lipids. Furthermore, there is evidence for a cross-sectional association between youths’ screen-time and clustered metabolic risk and insulin resistance. Overall, the level of evidence was low and, therefore, caution is required when interpreting the results.
Despite a development in Swedish patient safety work in recent years, unambiguous results are missing. Here we propose some activities that will result in improved patient safety. Patients and employees are a strong driving force, and should be given a more important role. The level of education in patient safety must be raised in all levels in the system. Efective systems for learning, sharing and follow-up need to be reinforced. The understanding on how the health-care system adapts to varying circumstances, resilience, needs development. The knowledge basis of what constitutes and creates safety in psychiatry, paediatric care, primary care, and in care of the elderly must be developed.
Det måste finnas bättre sätt att bemöta den kritik som riktats mot New public management än med värdebaserad vård, anser artikelförfattarna. De vill nu snabbt se en delrapport från Svenska Läkaresällskapets projekt »En värdefull vård«, annars ser de en risk för att värdebaserad vård etablerats i landstingen innan sällskapet presenterar sin utredning 2015.
Italo Masiello, docent, universitetslektor och chef för Södersjukhusets Utbildnings- och innovationscenter, har tillsammans med Anna Mattsson, med dr, skrivit en artikel om medicinsk simuleringsträning.
Medical simulation training has become an important model for training of technical and non-technical clinical skills, aiming at preventing avoidable mistakes. The evidence for effects of simulation training is increasing, and several systematic reviews on the effect of medical simulation training have been published. This article summarizes the evidence for medical simulation training based on systematic reviews of medical simulation published in the last three years. There is a consistent finding in all systematic reviews that simulation training has a positive effect on learning and skills transfer, and small positive effects on patient-related outcomes. However, there is considerable uncertainty about the strength of evidence of this research, and all systematic reviews reported serious weaknesses in research methods of the included studies. We hope that the newly published guidelines for study design and reporting of medical simulation research can help create a stronger evidence base.
Patient participation for safer health care – interviews with physicians and nurses
Patient participation to achieve safer care is an area of growing policy, research and health care management and practice interest. Patients are uniquely placed to observe their treatment, care and physical environment throughout their journey in the health care system. However, very few studies have investigated health care providers’ attitudes and beliefs concerning patient participation for improved patient safety. This study explored factors that acted as facilitators and/or barriers to patient participation for safer care, as perceived by physicians and nurses in Swedish health care. Interviews were conducted with 13 physicians and 11 nurses, using a purposeful sampling strategy to achieve a heterogeneous sample of providers. We identified nine categories of factors, many of which functioned as barriers to patient participation to achieve safer care.
2012 års europeiska riktlinjer för kardiovaskulär prevention i klinisk praxis utgår från några nyckelfrågor: Vad är kardiovaskulär prevention, varför behövs den och för vem, hur och var bör den erbjudas?
Riktlinjedokumentet är kortare och rekommendationerna för vården är tydligare än tidigare riktlinjer.
Fyra nivåer av kardiovaskulär risk definieras, och riktade preventiva råd ges för varje riskgrupp.
Sverige är numera ett lågriskland för hjärt–kärlsjukdom.
för primär kardiovaskulär prevention tillämpades i tolv länder för öppenvårdspatienter >50 år med åtminstone en riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom.
Studien visar att gapet mellan riktlinjer och praxis förblir för stort.
Av hypertoniker uppnådde 39 procent målnivån för blodtrycket, och av patienter med hyperlipidemi uppnådde 41 procent målnivån för totalkolesterol och LDL-kolesterol.
Endast 37 procent av diabetikerna (typ 2-diabetes) var välreglerade.
Information om livsstil var bristfällig; mindre än 40 procent av rökarna deltog i ett rökavvänjningsprogram.
I Sverige fanns ett lägre antal välinställda hypertoniker och diabetiker än genomsnittet för de övriga länderna.
In a questionnaire 1073 patients from 29 randomly selected Swedish hospitals who had undergone percutaneous coronary intervention (PCI) were asked what they considered to be the cause of their coronary disease, how they experienced the information given by the medical staff and in which way had they adopted a heart-healthy lifestyle. The main outcomes were; A majority attributed the cause of the disease to non-modifiable factors, i.e. age and heredity. Merely one in four patients had perceived the information in a correct way: they still carried the coronary disease and needed to adapt their lifestyle. Half of the patient population had increased their physical activity and likewise merely half had changed their food habits. Half of the tobacco users had quit after PCI. Thus the results of this study shows that there is ample space for improving the present care of post-PCI patients.
Kardiologföreningens arbetsgrupp för levnadsvanor och arbetsgruppen för SPICI-studien har tillsammans med Riksförbundet HjärtLung tagit fram en ny vårdmodell för prevention/rehabilitering vid kranskärlssjukdom.
Anpassningsstörning och reaktion på svår stress är den näst vanligaste diagnosen vid pågående sjukskrivning.
Deltagare i en reflekterande kollegial samtalsgrupp upplevde bättre hälsa, lägre grad av utmattning och mer delaktighet i arbetet än en kontrollgrupp.
Reflekterande kollegiala samtalsgrupper med ett strukturerat arbetssätt kan vara en förhållandevis billig intervention för att förebygga/förhindra utveckling av stress och utmattning.
Att utröna medicinska behov, fatta beslut och se dem genomförda är läkarens ansvar.
För att få veta den enskilde patientens värderingar och önskemål krävs en förtroendefull relation med vårdgivaren. Kontinuitet förenklar skapandet av en sådan relation.
Trots att kontinuitet är centralt är det inte ett mål i sig, utan bör betraktas som ett medel för att uppnå andra mål som följer av läkarens yrkesetik och lagstiftning.
Patients had several suggestions on how to improve healthcare meetings in order to create safer care
An open question "Do you have suggestions on how to improve meetings between patients and healthcare professionals in order to create safer care?" was incorporated into a questionnaire survey to 2673 patients in Sweden. The survey addressed patient participation for safer care. The open question was answered by 591 respondents. Content analysis was used to analyze the responses. The proposed suggestions concerned both the individual level (healthcare staff's competence and trust in the patient) and the system level (forms of communication, planning and structure, and time and staffing). The study findings show that there are many ways to improve meetings in healthcare of potential relevance for patient safety. Further research is needed to develop, apply and evaluate interventions based on patient suggestions.
Självundersökning efter operation för malignt melanom kan reducera mortaliteten.
44 patienter, varav hälften förutom muntlig information fick en video om självundersökning efter malignt melanom, kontrollerades sex månader efter operation avseende kunskap om hur en korrekt självundersökning ska utföras. De fick även skatta sitt välbefinnande före och efter operation.
Resultatet visade att de som erhöll videon hade bättre resultat vid kunskapskontrollen och förbättrade sitt välbefinnande jämfört med dem som erhöll endast muntlig information.
Videon tycks vara ett verktyg i vården av dessa patienter som bidrar till att minska återbesöken och frigöra tid för nybesök.