lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 1311
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Abdulhadi, Nadia M. Noor
    et al.
    Karolinska Inst ; Minist Hlth, Oman.
    Al-Shafaee, Mohammed Ali
    Sultan Qaboos Univ, Oman.
    Wahlström, Rolf
    Karolinska Inst ; Uppsala University.
    Hjelm, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Doctors' and nurses' views on patient care for type 2 diabetes: an interview study in primary health care in Oman2013In: Primary Health Care Research and Development, ISSN 1463-4236, E-ISSN 1477-1128, Vol. 14, no 3, 258-269 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: This study aimed at exploring the experiences of primary health-care providers of their encounters with patients with type 2 diabetes, and their preferences and suggestions for future improvement of diabetes care. Background: Barriers to good diabetes care could be related to problems from health-care providers' side, patients' side or the healthcare system of the country. Treatment of patients with type 2 diabetes has become a huge challenge in Oman, where the prevalence has increased to high levels. Method: Semi-structured interviews were conducted with 26 health-care professionals, 19 doctors and seven nurses, who worked in primary health care in Oman. Qualitative content analysis was applied. Findings: Organizational barriers and barriers related to patients and healthcare providers were identified. These included workload and lack of teamwork approach. Poor patients' management adherence and influence of culture on their attitudes towards illness were identified. From the providers' side, language barriers, providers' frustration and aggressive attitudes towards the patients were reflected. Decreasing the workload, availability of competent teams with diabetes specialist nurses and continuity of care were suggested. Furthermore, changing professional behaviours towards a more patient-centred approach and need for health education to the patients, especially on self-management, were addressed. Appropriate training for health-care providers in communication skills with emphasis on self-care education and individualization of care according to each patient's needs are important for improvement of diabetes care in Oman.

  • 2.
    Abrahamsson Emelie, Salomonsson Elsa
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relarion kommer mer frekvent i kontakt med sjukvården än andra kvinnor. Flera kvinnor som söker vård för sina skador identifieras aldrig som offer för våld i nära relation. Detta beror på att flera sjuksköterskor saknar utbildning i att identifiera att våld förekommer. Det finns en osäkerhet hos sjuksköterskan i mötet med våldsutsatta kvinnor som gör att mötet med vården av kvinnan påverkas.

    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor inom hälso-och sjukvården.

    Metod: En systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats.

    Resultat: Det fanns en tydlig emotionell påverkan hos sjuksköterskor under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. En påverkan som ibland var så stor att det påverkade deras privatliv. Det visade sig även finnas ett stort utbildningsbehov att förbättra vården för våldsutsatta kvinnor och få sjuksköterskor att känna sig tryggare i rollen som vårdare för dessa kvinnor.

    Slutsats: Det visade sig finnas ett ökat utbildningsbehov för sjuksköterskor i hur de ska bemöta och vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Det fanns även ett behov av att bearbeta de känslor sjuksköterskan upplevde i mötet med kvinnorna. 

  • 3.
    Adevåg Guagliano, Sofia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Nilsson, Johan
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Patienters upplevelse av delaktighet i vård i livets slut: En systematisk litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Palliative care is performed throughout the continuum of care, from home care to specialized care in an institution. Palliative care is buildt on a holistic approach that is secured through patient-centered care where the patient's participation is central.

    Objective: Highlighting adult patients' experiences of participation when they are cared for in late stage palliative care.

    Method: The study is a systematic literature review mainly based on the methodology described by Forsberg and Wengström (2013).

    Results: The theme opportunities and obstacles in the experience of their participation emerged, with four categories below: the management of their disease situation, overwhelming new living situations, be seen as an individual and not to be seen as an                                    individual. It was discovered that patients in the late stage palliative phase found opportunities to participate in their care by gathering knowledge about their disease and their future. This knowledge created understanding, giving them the tools to manage and participate in their care. An obstacle to patients’ participation appeared to be when the patients experienced neglect by health professionals.

    Conclusion: Adult patients' experiences of participation when they are cared for in late stage palliative care cannot be described as a single phenomenon, but needs to be described by an integrated approach of the patient. The unique patient forms a dynamic whole, and needs to be treated as the unique individual he/she is.

  • 4.
    Adolfsson, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Neureuther, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Se mig för den jag är - Jag är också en människa: Hur självskadebeteende påverkar kvinnans livsvärld - en studie gjord på bloggar2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakrund:I Sverige har självskadebeteende hos kvinnor i åldrarna 15-24 år ökat avsevärt sedan 90-talet fram till 2007. Självskadebeteende definieras med att medvetet skada sin egen kropp. Det kan upplevas som ångestlindrande men många har också i avsikt att ta sitt eget liv. Syfte: Syftet är att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med självskadebeteende. Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv och baseras på fem bloggar. Bloggarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundman innehållsanalys (2004). Resultat: Ur resultatet framkom fem kategorier som beskriver de unga kvinnornas känslor av att leva med ett självskadebeteende. De fem kategorierna är att uppleva ångest, trygghet, uppgivenhet och smärta, samt att i efterhand begrunda sin situation. Slutsats: Ur reslutatet framkom att de vanligaste förekommande känslorna i samband med självskadebeteende är ångest, smärta, ensamhet och uppgivenhet. Kvinnorna beskriver att de vill göra den psykiska smärtan fysisk. Självskadebeteende kan även ses som ett beroende. Som sjuksköterska är det viktigt att ta del av kvinnans livsvärld för att kunna möte henne på bästa sätt.

  • 5.
    Adolfsson, Sophie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Wernholm, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Mastektomins påverkan på kvinnors livskvalitet: En systematisk litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär 20 kvinnor av bröstcancer varje dag och nästan hälften har genomgått en mastektomi. En av sjuksköterskans uppgifter är att ge stöd för att förbättra kvinnans livskvalitet, då kvinnan ska uppleva ett gott liv med harmoni i sig själv och sin omgivning.Studien förankrades i Katie Erikssons lidandeteori.

     

    Syfte: Syftet var att beskriva hur en mastektomi till följd av bröstcancer kan påverka kvinnors livskvalitet.

     

    Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats har använts. Datainsamlingen resulterade i 17 artiklar som sedan kvalitetsgranskades. Totalt ingick 14 artiklar. En manifest innehållsanalys genomfördes.

     

    Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier: Operationens fysiska och psykiska konsekvenser, Förändrade relationer, Inverkan av det kosmetiska resultatet med tre tillhörande underkategorier samt Acceptansens betydelse. En mastektomi leder till både fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar livskvaliteten. Förmågan att skapa relationer försämrades. Många kvinnor upplevde bröstförlusten som påfrestande genom att kroppsuppfattningen, kvinnligheten och sexualiteten påverkades negativt. Äldre kvinnor accepterade förlusten lättare.

     

    Slutsats: Kvinnor som genomgått en mastektomi upplevde sämre livskvalitet där förlorandet av bröstet spelar stor roll. De drabbas emotionellt och förlusten har betydelse för livskvaliteten. Resultatet kan ge en ökad förståelse för sjuksköterskor som i sin tur kan vara ett stöd för att lindra lidande.

  • 6.
    Adolfsson, Zandra
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Isomettä, Frida
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Kvinnors erfarenheter av att leva med symtomgivande endometrios: En systematisk litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING:

    Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar 10% av livmoderbärande kvinnor över hela världen. Att lida av endometrios kan innebära symtom som kraftig bäckensmärta, kraftiga blödningar, dyspareuni och infertilitet.

    Syfte: Beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med symtomgivande endometrios.

    Metod: En systematisk litteraturstudie har använts. 10 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades.

    Resultat: I resultatet framkom olika kategorier som beskriver kvinnornas olika erfarenheter av att leva med endometrios. Det handlade om erfarenheter av fysiska symtom, erfarenheter av möten i vården, emotionella erfarenheter och erfarenheter av sociala relationer.

    Slutsats: Studien visade att endometrios påverkade kvinnorna fysiskt, psykiskt och socialt. Kvinnornas liv påverkades av sjukdomen på många sätt och gjorde att de kände sig begränsade i vardagen. Den långa tiden för att få en diagnos fastställd orsakade vårdlidande. Kvinnorna möttes av misstro från vården där symtomen avfärdades som kvinnoproblem. Kvinnornas känslor växlade under sjukdomstiden, allt mellan hopp och förtvivlan inför framtiden.

  • 7.
    Agerström, Jens
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Gunnarsson, Helena E. M.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Psychology.
    Stening, Kent
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Does physical pain impair abstract thinking?2017In: Journal of Cognitive Psychology, ISSN 2044-5911, E-ISSN 2044-592X, Vol. 29, no 6, 748-754 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The ability to think abstractly constitutes a fundamental dimension of human cognition. Although abstraction has been extensively studied, its emotional and affective antecedents have been largely overlooked. One experiment was conducted to examine whether physical pain affects abstraction. Drawing on Construal Level Theory [Trope, Y., & Liberman, N. (2010). Construal-level theory of psychological distance. Psychological Review117, 440–463] and Loewenstein’s [(1996). Out of control: Visceral influences on behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes65, 272–292] visceral factors theory, we hypothesised that pain impairs abstraction because pain constricts people’s mental horizons and lead to a concrete, inward-focus toward oneself in the here and now. Physical pain was manipulated between subjects (N = 150). The participants either kept their left hand immersed in cold (painful) water or neutral (painless) water while we measured abstract versus concrete behaviour identification, categorisation, and perceptual processing. Bayesian statistical analyses indicate substantial evidence against the hypothesis that pain impairs abstraction. In contrast to many other previously studied cognitive outcomes (e.g. attention), abstraction appears to be largely immune to acute, experimentally induced pain.

  • 8. Agewall, Stefan
    et al.
    Rydén, Lars
    Perk, Joep
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Rosengren, Annika
    Boman, Kurt
    Hellénius, Mai-Lis
    Ros, Inger
    Efterlyses: politik mot hjärtinfarkt2013In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 110, no 13-14, 664-664 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Medicinen kommer inte så mycket längre när det gäller att minska dödligheten i hjärt–kärlsjukdomar. Framtidens utmaning ligger i att förhindra att människor alls insjuknar i hjärtinfarkt. Författarna efterlyser politiska åtgärder som gör de hälsosamma valen billiga och attraktiva.

  • 9.
    Ahl, Johannes
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Karlsmo, Martin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    SJUKSKÖTERSKANS STRESS RELATERAD TILL ARBETSBELASTNING: En enkätsstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 15 credits / 22,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Negativ arbetsrelaterad stress är ett ständigt problem i flera samhällssektorer, även så i stor utsträckning inom vårdsektorn. Forskning visar att arbetsrelaterad stress inom vården kan utlösas av flera olika faktorer, bland annat en för hög arbetsbelastning. Långvarig negativ stress kan orsaka utmattningssymtom och utbrändhet.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka stress relaterad till arbetsbelastningen hos allmänsjuksköterskor som arbetar på sjukhusavdelningar.

    Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra sjukhusavdelningar på ett sjukhus i Södra Sverige. Instrumentet Maslach Burnout Inventory- HSS användes för att mäta respondenternas stress. Resultatet redovisades och analyserades med deskriptiv statistik, regressionsanalys och Spearmans rangkorrelationskoefficient.

    Resultat: Resultatet visar att det hos allmänsjuksköterskor finns ett samband mellan arbetsbelastning och stress. Samband uppmättes mellan antal övertidstimmar och utbrändhetsfaktorn ”Otillräcklighet” (p < 0,05), samt mellan känslan av att vara överarbetad och utbrändhetsfaktorn ”Emotionell utmattning” (p < 0,01).  Resultatet visar också att bakgrundsfaktorer som kan kopplas  till privatlivet spelar en mindre roll för sjuksköterskornas upplevda arbetsstress och att det huvudsakligen är arbetsrelaterade faktorer som påverkar upplevelsen av stress.

    Slutsats: Den undersökta populationen lider av stressfaktorer kopplade till arbetsbelastning och låg arbetstillfredsställelse och majoriteten av den undersökta populationen löper en risk att drabbas av utbrändhet. För att bibehålla god vårdkvalité, eller förbättra den ytterligare, bör åtgärder för att sänka arbetsbelastningen och öka arbetstillfredställelsen ses över.

  • 10.
    Ahlander, Britt-Marie
    et al.
    Ryhov County Hospital.
    Årestedt, Kristofer
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Linköping University.
    Engvall, Jan
    Linköping University.
    Maret, Eva
    Karolinska Univ Hosp ; Karolinska Institutet.
    Ericsson, Elisabeth
    Örebro university.
    Development and validation of a questionnaire evaluating patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging: the Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire (MRI-AQ)2016In: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 72, no 6, 1368-1380 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim. To develop and validate a new instrument measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations, Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire. Background. Questionnaires measuring patients' anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations have been the same as used in a wide range of conditions. To learn about patients' experience during examination and to evaluate interventions, a specific questionnaire measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging is needed. Design. Psychometric cross-sectional study with test-retest design. Methods. A new questionnaire, Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire, was designed from patient expressions of anxiety in Magnetic Resonance Imaging-scanners. The sample was recruited between October 2012-October 2014. Factor structure was evaluated with exploratory factor analysis and internal consistency with Cronbach's alpha. Criterion-related validity, known-group validity and test-retest was calculated. Results. Patients referred for Magnetic Resonance Imaging of either the spine or the heart, were invited to participate. The development and validation of Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire resulted in 15 items consisting of two factors. Cronbach's alpha was found to be high. Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire correlated higher with instruments measuring anxiety than with depression scales. Known-group validity demonstrated a higher level of anxiety for patients undergoing Magnetic Resonance Imaging scan of the heart than for those examining the spine. Test-retest reliability demonstrated acceptable level for the scale. Conclusion. Magnetic Resonance Imaging-Anxiety Questionnaire bridges a gap among existing questionnaires, making it a simple and useful tool for measuring patient anxiety during Magnetic Resonance Imaging examinations.

  • 11.
    Ahlberg, Christopher
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hur påverkar höftlinjen patientens tillfrisknande: En litteraturstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    BackgroundA fast-track system was introduced do topeople suffer from low-energy trauma with a suspected hip fracture.Thispathway up comewas to minimize the suffering a was introduced to bypass the emergency department to win time and minimizes the numbers of movement and getsthe patient faster on to the operating table.MethodsThe aim ofthis study was toexplore howthe pathway have any positiveeffects for the patient through analyzing made studies on the subject. Twelve studies wereused toanswer the aim of this study.All twelve were analyzedtrough SBU:s model for analysis.Both studies with qualitative and quantitative design wereused to answer the aim and to give it a deeper understanding. ResultsThere was an advantage for the patient in the pathway with the fewer new faces in anoften confused and painfulmomentwhich gives the patient a calmer and quicker recovery. The compassion and knowledge of the patient was bigger if the same person took care of the patient through the process. The gain in time was only a fact up untilthe x-ray after that the waitingtimebecame the same with orwithout pathway. ConclusionThe studies show an advantage for the patient with the pathway up to a point after that point there still is room for more research and change in the pathway to optimize for the patient and caregiver.

  • 12.
    Ahlgren, Helén
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Dialysberoendets påverkan på det dagliga livet: en kvalitativ intervjustudie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Behov av dialysbehandling är en omvälvande förändring av patientens livsvärld. Behandlingen är livsuppehållande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgång mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framställts som försämrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling påverkar det dagliga livet är dock personligt och varierande.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.

    Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman.

    Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebära, beskrevs beskedet som chockartat när de förstod att dialysberoendet var livslångt. Tidsåtgången för behandling minskade möjligheterna att arbeta. Dialysberoendet påverkade relationen till närstående. Betydelsen av delaktighet i behandlingsbeslut, planering och genomförande beskrevs som en känsla av självständighet och ökad egenkontroll. Möjlighet till njurtransplantation sågs som ett hopp.

    Slutsats: De hälsovinster som de dialysberoende patienterna beskrev genom möjlighet till delaktighet och självständighet, ansågs medverka till ökad livskvalitet – i väntan på hoppet om njurtransplantation.

  • 13.
    Ahlgren, Helén
    et al.
    Region Kronoberg.
    Hörberg, Ulrica
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Kliniska examinationer, exemplet ULVE2015In: Kliniska examinationer: Handbok för sjuksköterskestudenter på grund- och avancerad nivå / [ed] Sofia Almerud Österberg, Carina Elmqvist, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1, 115-131 p.Chapter in book (Other academic)
  • 14.
    Ahlin, Charlotta
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Graae, Linda
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Persson, Ulrika
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Ett dilemma på liv och död. En systematisk litteraturstudie om när vuxna patienter väljer att avsluta livsuppehållande hemodialysbehandling2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 15.
    Aho, Anna Carin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Living with recessive limb-girdle muscular dystrophy: affected young adults’ and parents’ perspectives, studied througha salutogenic framework2017Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of this thesis, using a salutogenic framework, was to develop knowledge about experiences and perceptions of living with recessive limb-girdle muscular dystrophy and its influences on health, from the affected young adults’ and their parents’ perspectives.

    Methods: A qualitative explorative and descriptive study design was used. Semi-structured interviews were held with 14 young adults diagnosed with recessive limb-girdle muscular dystrophy, aged 20–0 years, and 19 parents. Data analyses were conducted using content analysis (I, II, III) and phenomenography (IV). In order to mirror the interview data, the participants also answered the 13-item sense of coherence questionnaire.

    Findings: Recessive limb-girdle muscular dystrophy has a major impact on the affected young adults’ and their parents’ lives as the disease progresses. Health described in terms of well-being was thus perceived to be influenced, not only by physical, emotional and social consequences due to the disease and worry about disease progression but also by external factors, such as accessibility to support provided by society and other people’s attitudes. There was, however, a determination among the participants to try to make the best of the situation. The importance of being able to mobilize internal resources, having social support, meaningful daily activities, adapted environment, the young adult being seen as a person and having support from concerned professionals, including personal assistance when needed, was thereby described. Self-rated sense of coherence scores varied. Those who scored above or the same as median among the young adults (≥56) and the parents (≥68) expressed greater extent satisfaction regarding social relations, daily activities and external support than those who scored less than median.

    Conclusion: This thesis highlights the importance of early identification of personal perceptions and needs to enable timely health-promoting interventions. Through dialogue, not only support needed for the person to comprehend, manage and find meaning in everyday life can be identified, but also internal and external resources available to enhance health and well-being, taking into account the person’s social context as well as medical aspects.

  • 16.
    Aho, Anna-Carin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hultsjö, Sally
    Region Jönköping ; Jönköping University.
    Hjelm, Katarina
    Linköping University.
    Experiences of being parents of young adults living with recessive limb-girdle muscular dystrophy from a salutogenic perspective2017In: Neuromuscular Disorders, ISSN 0960-8966, E-ISSN 1873-2364, Vol. 27, no 6, 585-595 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Recessive limb-girdle muscular dystrophies (LGMD2) involve progressive muscle weakness. Parental support is important for young adults living with LGMD2, but no study has been identified focusing on the parents' experiences. The salutogenic perspective concentrates on how daily life is comprehended, managed and found meaningful, i.e. the person's sense of coherence. The aim of this study was to describe, from a salutogenic perspective, experiences of being parents of young adults living with LGMD2. Nineteen participants were included. Data were collected by semi-structured interviews and the self-administrated 13-item sense of coherence questionnaire. Interview data were analysed with content analysis and related to self-rated sense of coherence. The result shows experiences of being influenced, not only by thoughts and emotions connected to the disease but also by caregiving duties and the young adults' well-being. Simultaneously, difficulty in fully grasping the disease was expressed and uncertainty about progression created worries about future management. Trying their best to support their young adults to experience well-being and to live fulfilled lives, the importance of having a social network, support from concerned professionals and eventually access to personal assistance was emphasized. The need to have meaningful pursuits of one's own was also described. The median sense of coherence score was 68 (range 53–86). Those who scored high (≥68) described satisfaction with social network, external support provided, work and leisure activities to a greater extent than those who scored low (<68). The result shows that the young adults' disease has a major impact on the parents' lives. Assessment of how the parents comprehend, manage and find meaning in everyday life may highlight support needed to promote their health.

  • 17.
    Aho, Anna-Carin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hultsjö, Sally
    Cty Hosp, Jönköping.
    Hjelm, Katarina
    Linköping University.
    Health perceptions of young adults living with recessive limb-girdle muscular dystrophy2016In: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 72, no 8, 1915-1925 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AimThe aim of this study was to describe health perceptions related to sense of coherence among young adults living with recessive limb-girdle muscular dystrophy. BackgroundLimb-girdle muscular dystrophy refers to a group of progressive muscular disorders that may manifest in physical disability. The focus in health care is to optimize health, which requires knowledge about the content of health as described by the individual. DesignA descriptive study design with qualitative and quantitative data were used. MethodInterviews were conducted between June 2012-November 2013 with 14 participants aged 20-30years. The participants also answered the 13-item sense of coherence questionnaire. Qualitative data were analysed with content analysis and related to self-rated sense of coherence. FindingsHealth was viewed as intertwined physical and mental well-being. As the disease progressed, well-being was perceived to be influenced not only by physical impairment and mental strain caused by the disease but also by external factors, such as accessibility to support and attitudes in society. Factors perceived to promote health were having a balanced lifestyle, social relations and meaningful daily activities. Self-rated sense of coherence varied. The median score was 56 (range 37-77). Those who scored 56 described to a greater extent satisfaction regarding support received, daily pursuits and social life compared with those who scored <56. ConclusionCare should be person-centred. Caregivers, with their knowledge, should strive to assess how the person comprehends, manages and finds meaning in daily life. Through dialogue, not only physical, psychological and social needs but also health-promoting solutions can be highlighted.

  • 18.
    Aho, Anna-Carin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hultsjö, Sally
    Cty Hosp, Jönköping.
    Hjelm, Katarina
    Linköping University.
    Young adults' experiences of living with recessive limb-girdle muscular dystrophy from a salutogenic orientation: an interview study2015In: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 37, no 22, 2083-2091 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe young adults' experiences of living with recessive limb-girdle muscular dystrophy (LGMD2) from a salutogenic orientation. Methods: A qualitative explorative interview study, including 14 participants aged 20-30 years, was performed focusing on comprehensibility, manageability and meaningfulness in daily life. Content analysis was used for data analysis. Result: Living with LGMD2 not only implies learning to live with the disease and the variations between good and bad periods but also means trying to make sense of a progressive disease that brings uncertainty about future health, by striving to make the best of the situation. Disease progression involves practical and mental struggle, trying to maintain control over one's life despite vanished physical functions that require continual adjustments to the body. Restrictions in a double sense were described, not only due to the disease but also due to poor comprehension of the disease in society. Lack of knowledge about LGMD2 among professionals often results in having to fight for the support needed. Conclusion: In order to manage daily life, it is important to be seen and understood as an individual in contacts with professionals and in society in general, to have informal social support and meaningful activities as well as access to personal assistance if necessary.Implications for RehabilitationRecessive limb-girdle muscular dystrophy (LGMD2) is a group of progressive disorders, which manifest in physical and psychological consequences for the individual.According to the salutogenic orientation, people need to find life comprehensible, manageable and meaningful, i.e. to achieve a sense of coherence (SOC), but living with LGMD2 may recurrently challenge the individual's SOC.Through the holistic view of the individual's situation that the salutogenic orientation provides, professionals may support the individual to strengthen SOC and thereby facilitate the movement towards health.

  • 19.
    Ajazaj, Vanessa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Guldhjelm, Alexandra
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Mäns livskvalité efter en radikal prostatektomi: En systematisk litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prostatacancer är den mest förekommande cancerdiagnosen i Sverige. Diagnosen kan vara påfrestande för mannen och symtom såsom smärta och känslan av rädsla är vanligt. En av de vanligaste behandlingarna är radikal prostatektomi där hela mannens prostata avlägsnas. Det är viktigt att sjuksköterskan kan ge mannen stöd och hjälp i att förbättra sin livskvalité. Studien har förankrats i Världshälsoorganisationens definition av livskvalité samt Sprangers och Schwartz teoretiska modell om response shift.

    Syfte: Beskriva livskvalitén hos män som har genomgått en radikal prostatektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i att 21 artiklar kvalitetsgranskades. Totalt inkluderades åtta artiklar i resultatet och en kvalitativ innehållsanalys genomfördes.

    Resultat: I resultatet identifierades huvudkategorierna: Fysiska symtom, Psykiska symtom, Behovet av stöd och Den nya vardagen. Det som främst påverkade livskvalitén var de urologiska besvären och att det sexuella samlivet påverkades. Många män fann att stödet från en partner och sjukvården hade stor betydelse för deras tillfrisknande samt hur de upplevde sin livskvalité.

    Slutsats: Majoriteten av männen upplevde en negativ påverkan på livskvalitén efter en radikal prostatektomi. Värderingar och prioriteringar lades om bland många män, vilket kan tyda på att response shift inträtt. Denna studie kan ge sjuksköterskor en ökad kunskap om hur mannens livskvalité kan påverkas efter en radikal prostatektomi relaterat till response shift.

  • 20.
    Albertsson, Josefin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hoffer Holmgren, Linnéa
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att beskriva anhörigas behov av information när en närstående diagnostiserats med hjärtsvikt: En systematisk litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är idag en vanlig folksjukdom i hela världen. Inom sjukvården ligger fokus ofta på den som diagnostiserats med sjukdomen. När någon fått diagnosen hjärtsvikt påverkas även de anhöriga. Information efterfrågades av anhöriga för att de skulle kunna stödja och hjälpa sin närstående.

    Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas behov av information när en närstående diagnostiserats med hjärtsvikt.

    Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Artiklar från tre olika databaser valdes ut och kvalitetsgranskades innan de inkluderades i uppsatsen. Totalt var det 9 artiklar som inkluderades och analyserades genom en innehållsanalys. Utsagor från de olika artiklarna samlades in och kondenserades, kodades och kategoriserades.

    Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i tre kategorier; behov av bekräftelse, behov av kunskap om sjukdomen och information relaterat till oro i vardagen. Resultatet visade att anhöriga upplevde brist på information om sjukdomen, vilket bidrog till en otrygghet och oro i vardagen. Vidare beskrevs det att tillräcklig information och kontinuerligt stöd förstärkte relationen mellan de anhöriga och närstående och bidrog till att de lättare kunde hantera sjukdomen. Den slutgiltiga resultatdiskussionen baserades på familjerelaterad omvårdnad.

    Slutsats: Att inte bara inkludera den som fått diagnosen hjärtsvikt i informationen, utan även de anhöriga, visade sig vara av vikt. Att ge informationen till de anhöriga på ett begripligt sätt bidrog till att de kände sig delaktiga i vården. Vid utebliven information till de anhöriga kände de att de inte kunde hantera sin vardag och stötta sin närstående. Det var därför avgörande att sjuksköterskan även delgav anhöriga information. 

  • 21.
    Albin, Björn
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Lund Univ.
    Hjelm, Katarina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Lund Univ.
    Elmståhl, Sölve
    Lund University.
    Comparison of Stroke mortality in Finnish-born migrants living in Sweden 1970-1999 and in Swedish-born individuals2014In: Journal of Immigrant and Minority Health, ISSN 1557-1912, E-ISSN 1557-1920, Vol. 16, no 1, 18-23 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    A limited number of studies have been found on stroke mortality in migrants showing higher mortality for some groups. Influence of time of residence has been studied by one research group. An earlier study showed a significantly higher number of deaths in Diseases of the circulatory system in Finnish migrants compared with native Swedes. To test the hypothesis of a higher mortality in and a decrease in mortality over time in stroke among Finnish migrants in Sweden. The study was based on National Population data, the study population included 321,407 Swedish and 307,174 foreign born persons living in Sweden 1987-1999. Mean age was lower at time for death for Finnish migrants than native Swedes, men 5.1 years difference and women 2.3 years. The difference decreased over time. The risk of death by stroke was higher for migrants with short time of residence than with long time (<= 10 years, OR 1.61-1.36 vs >= 11 year, OR 1.18). Migrants with short time of residence died 9.8-5.3 years earlier than native Swedes. The hypothesis was confirmed and an indication of adjustment to life in the new country was found. International studies show similar results for other migrant groups but further studies are needed to verify if the same pattern can be found in other migrants groups in Sweden and to generalise the findings.

  • 22.
    Albin, Björn
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Qin, Jiang
    School of Humanities Fujian Medical University P R of China.
    Hong, Zhang
    School of Humanities Fujian Medical University P R of China.
    Mental Health in the left-behind Children in the Fujian Province of China2013In: Journal of Public Mental Health, ISSN 1746-5729, Vol. 12, no 1, 21-31 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose - An increasing number of people are migrating within the borders of China. Some migrants have to leave their children behind, and 58,000,000 children are estimated to be living as left-behind children. Earlier studies have found severe mental problems in left-behind children, but different factors could influence their mental health. The aim of this study was to investigate the mental health of these left-behind children and to determine possible influencing factors.

    Design/methodology/approach - Data for this study were collected in one province of the P R of China with a validated instrument, the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) to investigate behavior in 13- to 15-year old children.

    Findings - No significant difference was found in total difficulty score and in any subscale score of SDQ when we compared left-behind children with children who were not left behind. A significant difference in emotional difficulty subscale score was found between girls who were left behind and girls who were not. Some socio-economic factors such as poor family economy and living with relatives, friends or grandparents, were identified as risk factors.

    Originality/value - When strategies for support of the mental health in left-behind children are developed, they will need to be individualized according to the gender, social and economic situation and focused on emotional and conduct problems.

  • 23.
    Albinsson, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Development-oriented learning in a project team: applying an interactive research approach2015In: International Journal of Action Research, ISSN 1861-1303, E-ISSN 1861-9916, Vol. 11, no 3, 289-316 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The overall purpose of the article is to describe a joint learning process where both practicable and theoretically anchored knowledge are in the foreground. The empirical data derives from an EU project. In focus is a group of course leaders and their experiences of carrying out a training programme targeted for a group of individuals with a weak position on the labour market. The author brings out what happens when individuals try to understand perspectives from one another. The results demonstrate the knowledge that is developed when members of a project team are included in the entire research process, from the definition of problems to the analysis, presentation of results and suggestions of change. Further the outcome illustrates how an interactive research approach can be conducted in close co-operation with those concerned. Active participation, a structured learning process, critical reflections and common understanding then became essential prerequisites. Taken together the study reveals that it is possible to learn how to approach complex problems and situations. By communicating experiences and thoughts that could be attributed to interaction patterns in social relations, communication structures, emotions, influence and power, the course leaders and the researcher jointly created a learning environment where reflection, understanding and development-oriented learning were of vital importance.

  • 24.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Arnesson, Kerstin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work. Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Chefspositionen i en svensk kommunal organisation: Möjligheter och begränsningar2017In: FALF Konferens 2017 : 13-15 juni 2017 Alnarp: Arbetslivets utmaningar i staden och på landsbygden, 2017Conference paper (Refereed)
  • 25.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Arnesson, Kerstin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Dialogue in a learning process: problematization of gender equality in higher education2017In: Reflective Practice, ISSN 1462-3943, E-ISSN 1470-1103, Vol. 18, no 4, 474-495 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The overall aim with the study was to describe the knowledge building that was developed in a group of students who were trained nurses enrolled in a Swedish higher education programme. With a point of departure in an interactive research approach, the authors applied the dialogue seminar as method and pedagogical model. When the students in close to practice talks, shared their thoughts about how gender and gender equality could be experienced and understood, the dialogue seminar became useable. At the analysis of the stories which the students shared at the dialogue seminars, it became clear that most of the students had an ambivalent approach to gender equality. When they reflected on gender relations, they brought out the hierarchical and separate gender relations which they experienced as existing within healthcare. Furthermore, their professional lives seemed to be embedded in gender-related practices. An important conclusion is that the students’ reflections oscillated between critical reflection on conditions and critical reflection on processes within their own practice in healthcare. Another finding was that the students’ reflections in dialogue form became important in a learning process, not least in the light of that gender relations and gender equality only to a limited degree had been included in their nurse’s education at the basic level.

  • 26.
    Albinsson, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Arnesson, Kerstin
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    The managerial position in a Swedish municipal organization: possibilities and limitations2017In: Economic and Industrial Democracy, ISSN 0143-831X, E-ISSN 1461-7099, 1-36 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to explore how a group of managers construct their reality, more specifically what it means to work as a manager in a municipal organization. The empirical data for the study were obtained from a Swedish medium-sized municipality and the study takes as its research approach grounded theory, as developed by Glaser and Strauss. Consequently, the empirical data formed the basis for the research, which takes a multi-methodical and theory-generating approach. The methods used in the study include the use of a questionnaire study, interviews in focus groups, observations, reflective work diaries, and the creation of feedback sessions. The result shows that the managers work in an organization where conflicting and competing value systems act together. These can be interpreted as environmental factors and external bounds on a structural societal level, which cannot be influenced. A point of analysis is that these factors and external bounds to a high degree permeate the manager’s workday and can therefore be seen as a plausible explanation for the boundless nature of the managerial task. For most of the managers of the study, this was expressed as uncertainty as to how to define and interpret goals and as to what the managerial role includes with regard to areas of responsibility. It is interesting to ask, however, whether these conditions are not characteristic of the role of managers and work life in general. The results also show that the substantive theory of the study was not judged to be valid for the municipal companies. These managers do not express as ambivalent an approach to competing value systems as the managers in other sections of the municipality do. Nor do they appear to question their professional knowledge, the work content or managership. Another empirical important finding is that the managers believe that the organizational conditions limit ability to carry out the manager task, but that, despite this, they indicate, paradoxically, that they like their work and the social work environment.

  • 27.
    Aldenius, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Personalens uppfattningar om personcentrerat klimat på särskilt boende: Beskrivning av trygghet och säkerhet, vardaglighet och gemenskap2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att stödja personlighet, prioritera relationer, möjliggöra delaktighet i beslutsfattande samt att skapa ett positivt psykosocialt klimat. En förutsättning för personcentrerad vård är personcentrerat klimat. För personal kan personcentrerat klimat innebära trygghet och säkerhet, vardaglighet och gemenskap. Syfte: Att beskriva vård- och omsorgspersonalens uppfattningar av personcentrerat klimat på särskilt boende gällande dimensionerna trygghet och säkerhet, vardaglighet och gemenskap. Metod: En metodtriangulering genomfördes med en skala för personcentrerat klimat för beskrivning av personalens kvantitativa uppfattningar med deskriptiv statistik samt att kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med deduktiv innehållsanalys. Resultat: Många av vård- och omsorgspersonalen uppfattade att det fanns ett personcentrerat klimat och mest framträdande var att patienterna var i säkra händer, att det var hemtrevligt för patienterna och att det var enkelt för patienterna att ta emot besök. Det som uppfattades förekomma i lägre utsträckning var att man inte kunde vara sig själv, att det inte fanns ett lugn och att patienterna inte hade någon att prata med om de så önskad. De flesta uppfattningar kunde relateras till personalen i arbetsgruppen, personal som individer eller till personal som vårdar de boende, men det fanns också uppfattningar som kunde relateras till den boende, anhöriga och till omgivningen. Slutsats: Många av vård- och omsorgspersonalen uppfattade att det fanns ett personcentrerat klimat. Det fanns aspekter som uppfattades som personcentrerat klimat i högre respektive lägre utsträckning avseende trygghet och säkerhet, vardaglighet och gemenskap.

  • 28.
    Aldén, David
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Vårddirektiv i hemsjukvården: Sjuksköterskors erfarenheter och attityder2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: All healthcare in Sweden is voluntary and must be given in informed consent. A dilemma arises when people no longer themselves can express their will and then not express his desire for health care. Advance Directive, which occur in many other countries, is a way for patients to communicate their desire for future care. In Sweden, advance directives are not legally binding and it is unclear if and in what incidence it exists. Nurses in home health care encounter many patients who no longer is expected to make their own decisions, which should give them the experience of the problem of patient autonomy. Purpose: The aim of the study was to investigate the nurses' experiences of and attitudes towards advance directives. Method: A quantitative descriptive design was used based on a questionnaire. The data was analyzed in SPSS version 21. Results: This study describes nurses' experiences and attitudes in a county in southern Sweden. The results shows that nurses have met patients who have prepared advance directives, and that the directives have not always been followed. At the same time, there was some uncertainty about Swedish policy on advance directives and if health care professionals must follow an advance directive. It is noted that the patient's right to self-determination is central and that attitudes to advance directives are positive. Conclusion: There is among some patients today need to write advance directives and if health care professionals can meet patients who completed advance directives, their knowledge of the directives must be improved. The nurses in home health care are positive about advance directives as a way to strengthen the patient's right to self-determination, and the problem area should continue to be studied, focusing on different contexts, other professionals and patients' views.

  • 29.
    Alegrim, Sophie
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att möta barnet i vården: En systematisk litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Till följd av sjukdom, rutinkontroll eller skada söker barn vård i olika former såsom akutsjukvård eller via vårdcentral. Mötet med sjukvården ha en avgörande betydelse för barnens upplevelse av sjukvård. Därför är det viktigt som sjuksköterska att känna till omvårdnadsåtgärder som kan minska rädsla och smärta vid undersökning eller behandling utav barnen, för att tillsammans kunna skapa en positiv upplevelse. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda för att minska upplevelse av smärta och rädsla hos barn i samband med undersökning och behandling. Metod: Vald metod blev en allmän litteraturöversikt, vilken beskrivs likt ett strukturerat arbetssätt med avsikt att skapa en överblick av ett avgränsat område, en beskrivande presentation. Resultat: Omvårdnadsåtgärder som kan minska barns upplevelse av rädsla och smärta i samband med undersökning eller behandling i sjukvården kan exempelvis vara med hjälp av distraktion, olika sätt att bemöta barnen eller farmakologiska åtgärder. Sjuksköterskan kan på detta sätt hjälpa barnen att få en positiv upplevelse och minne från sjukvården. Slutsats: Många barn upplever rädsla inför kommande sjukhusbesök, men också smärta från de besök som redan passerat. Viktigt för barnen är förälders närvaro, att inte bli lämnade ensamma men också få tid till förståelse för varför sjukhusbesöket måste ske, samt individanpassad information.

  • 30.
    Alexandersson, Linn
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Karlsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter som inte talar svenska: En kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Eftersom en ökad invandring råder i Sverige, vilket medför att fler icke svensktalande patienter söker sig till sjukvården, ställs höga krav på integrering i svensk sjukvård. Den språkbarriär som uppstår kring dessa patienter gör att god vård med målet att främja hälsa och lindra lidande försvåras. Sjuksköterskan har i sin yrkesroll flera lagar och riktlinjer att förhålla sig till. När det uppstår hinder för en god vård blir det svårt att förhålla sig till dessa och därmed brister patientsäkerheten. 

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter som inte talar svenska.

    Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie. Datainsamling skedde genom intervjuer med sex kvinnliga sjuksköterskor. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys (Granheim & Lundman, 2004).  

    Resultat: Två huvudkategorier med totalt fem underkategorier utgjorde studiens resultat. EN ICKE VÅRDANDE RELATION (Kommunaktionshinder mellan sjuksköterska och patient, Försök till vårdande). MINSKAD DELAKTIGHET FÖR PATIENTEN (Användning av  formell tolk, Användning av informell tolk, Ett vårdande förhållningssätt).

    Slutsats: Det framkommer av studien att sjuksköterskor i nuläget har svårt att följa flera av de lagar och riktlinjer som ligger till grund för sjuksköterskeprofessionen och som skapar förutsättningar för en patientsäker vård. Att sträva efter att ge en mer likvärdig vård till en patient som inte talar svenska är en svår och energikrävande process för sjuksköterskan. Några av alla de fördelar det för med sig är dock ökad delaktighet, ökad patientsäkerhet och minskat lidande för patienten.

  • 31.
    Alhassan, Ayisha
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Saad, Ewa
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Ungdomars uppfattningar om vad som är ett sexuellt frisk- respektive riskbeteende: En kvalitativ studie bland folkhögskolestudenter2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning visar på att ungdomar idag tar större sexuella risker än tidigare generationer. Sexuellt risktagande hos ungdomar kan ge risk för sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter. Därmed blir det preventiva arbetet alltmer viktigt.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars uppfattningar om vad som är ett sexuellt frisk- respektive riskbeteende.

    Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes med 21 ungdomar där ungdomar i åldrarna 20- 24 år deltog. Fokusgruppsintervjuer med homogena grupper bestående av två grupper med killar och två grupper med tjejer har använts. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Ungdomarna uppfattade sexuellt friskt beteende som då sex och kärlek hörde samman. Då man använde sig av preventivmedel vid sexuellt umgänge, hade kunskaper om sexuellt överförbara infektioner samt visste vart man sökte information och vände sig med frågor. Ungdomarna uppfattade vidare sexuellt riskbeteende som då berusningsmedel användes på så sätt att man inte använde preventivmedel vid sexuellt umgänge. Då sex användes på ett sätt som skadade individen samt då samhället och sociala medier påverkade dem genom att ge en bild av hur de ska vara och bete sig i sin sexualitet.

    Slutsats: Det kan konstateras utifrån studiens resultat att det finns både frisk- och riskfaktorer att utgå ifrån i preventionsarbetet mot sexuellt riskbeteende hos ungdomar. Det är viktigt att barnmorskan strävar efter att uppnå förståelse av de behov som ungdomarna kan ha för att kunna stödja dem på bästa möjliga sätt.

  • 32.
    Allert, Camilla
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Vuxna och ungdomars upplevelser av att leva med ett medfött hjärtfel: en systematisk litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Andelen barn med medfött hjärtfel som når vuxen ålder har ökat stort tack vare förbättrad vård, diagnostik och behandling. Genom denna utveckling har en ny patientkategori tillkommit i den kardiologiska vuxenvården om vilken de sjuksköterskor som arbetar inom densamma, inte innehar så stor kunskap. Syftet med denna studie var att belysa hur vuxna och ungdomar upplever att leva med ett medfött hjärtfel. Metod: För att utforska detta gjordes en systematisk litteraturstudie vilken resulterade i en innehållsanalys av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med medfött hjärtfel upplever att de är annorlunda gentemot sina jämnåriga, detta tar sig uttryck i fysiska skillnader, begränsningar, kroppsuppfattning och känslomässiga uttryck såsom utanförskap, skuld och rädsla. Sättet som de hanterar detta på påverkas av personligheten, upplevelsen av vårdmöten och omgivningen. Slutsats: Denna studie handlar om en växande patientgrupp och sjukvården bör ta till vara deras kunskap om hur det är att leva med ett medfött hjärtfel. Genom att ta del av patienternas upplevelse av sin sjukdom kan sjuksköterskan utöka sin kunskap och därigenom bättre möta denna patientgrupp och på så sätt bidra till att utveckla vården för vuxna patienter med medfött hjärtfel.

  • 33.
    Alm Grundström, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hill, Jessica
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att möta psykisk ohälsa inom den somatiska vården: - En kvalitativ studie om sjuksköterskors upplevelser2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar både i Sverige och internationellt och ses idag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Patienter med psykisk ohälsa kan även få behov av att uppsöka den somatiska vården. Tidigare forskning har visat att både patienter och sjuksköterskor kan uppleva svårigheter och problem då patienter med psykisk ohälsa vårdas inom somatiken.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar i södra Sverige.

    Metod: En kvalitativ undersökning utfördes med hjälp av semistruturerade frågeformulär. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvantitativa analysmetoder vad gällde bakgrundsfrågorna, medan huvudfrågorna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskorna uppgav varierande upplevelser vid bemötandet och vårdandet av patienter med psykisk ohälsa som sammanställdes i följande kategorier; Uppfattningar och attityder om psykisk ohälsa, Upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa, Hinder för en god vård samt Faktorer som kan underlätta bemötandet och vårdandet.

    Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde flera svårigheter som brist på kunskap och tid, vilket kunde försvåra säkerställandet av en god vård till patienterna och orsaka dem ett vårdlidande. Därför är det av vikt att adekvata åtgärder vidtas för att förbättra för både sjuksköterskor och patienter.

  • 34.
    Alm, Johanna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Frölander, Hanna
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Erfarenheter av bröstcancer: Ur ett kvinnligt patientperspektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor världen över. Bröstcancer bildas i mjölkkörtlarna eller mjölkgångarna, en knöl i bröstet är det vanligaste symtomet. Med tidig upptäckt av sjukdomen är prognosen god.Syfte: Att beskriva erfarenheter hos kvinnor som lever med bröstcancer.Metod: En systematisk litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar valts ut och som litteraturstudien har sin grund i. Artiklarna är funna i två olika databaser, Cinahl och PubMed. Dessa är analyserade med en induktiv kvalitativ ansats. Åldern på kvinnorna varierar från 30-91 år. Inklusionskriterier som användes var att artiklarna skulle svara an på studiens syfte och vara skrivna på svenska eller engelska. Det gjordes även vissa avgränsningar för att minska ner materialet, där använde vi oss av woman, ett årsintervall från 2005-2015 och att artiklarna skulle vara vetenskapliga. De artiklar som endast handlade om behandling eller de artiklar där kvinnorna friskförklarats exkluderades.

    Resultat: Fyra kategorier hittades: förändring, behov, känslomässiga reaktioner samt religiös tro. Den största kategorin som framgick under analysprocessen var förändring.

    Slutsats: Resultatet beskriver olika erfarenheter hos kvinnor med diagnosen bröstcancer. Dessa handlar till största del om de förändringar som sker i kroppen, relationer och livsstil. Resultatet visar hur de olika erfarenheterna leder till ett lidande för kvinnorna.

  • 35.
    Almerud Österberg, Sofia
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Akut omhändertagande ur ett omvårdnadsperspektiv2014In: Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa / [ed] Anna-Karin Edberg & Helle Wijk, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2, 687-704 p.Chapter in book (Other academic)
  • 36.
    Almerud Österberg, Sofia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Elmqvist, Carina
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Kliniska examinationer: Handbok för sjuksköterskestudenter på grund- och avancerad nivå2015 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta är en guide till kliniska examinationer som syftar till att du,som student, ska vara väl förberedd och genomföra examinationen på bästa sätt. Innehållet i boken är tänkt att ge en överskådlig och intresseväckande bild av de olika kliniska examinationsformerna.

    Boken är lätt att bära med sig i kliniska undervisningssituationer,den ger konkreta tips kring olika moment i examinationerna.  Författarna till boken är sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor  och universitetslärare med mångårig erfarenhet av kliniska examinationer och kliniska slutexaminationer på olika nivåer och i olika utbildningsprogram.

    Målgruppen är studenter i sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen där kliniska examinationer är en del av utbildningen. Den kan också läsas av lärare vid universitet eller högskolor som inspiration och stöd i arbetet med kliniska examinationer. Liknande böcker finns på den brittiska och amerikanska marknaden men detta är den första i Sverige.

  • 37.
    Almlöf, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Roshäll, Elin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED HJÄRNTUMÖR: En litteraturstudie baserad på självbiografier2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 600 kvinnor i Sverige drabbas av hjärntumör varje år. Symtom och behandling ser olika ut beroende på hjärntumörens lokalisation och utbredning. Livet förändras och framtiden blir oviss i samband med diagnostisering, sjuksköterskan har en betydande roll under sjukdomstiden. Familjen blir också drabbad, vardagen är inte längre sig lik och prioriteringarna förändras.

    Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med hjärntumör.

    Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie som baseras på fem självbiografier skrivna av kvinnor. Urvalet begränsas utifrån beskrivna inklusions- och exklusionskriterier. En manifest innehållsanalys har används vid analys av data.

    Resultat: Kvinnornas upplevelser av att leva med hjärntumör beskrivs genom tre kategorier och tio underkategorier. Det framkommer att kvinnor kan känna både välbefinnande och lidande under sjukdomstiden. Upplevelserna beskrivs på olika sätt hos kvinnorna men rädsla och att finna styrka trots sjukdom är framträdande. En annan faktor som upplevs av betydelse är stöd från omgivningen, i form av familj, vänner och vårdpersonal.

    Slutsats: I studiens resultat framkom det att kvinnor som lever med hjärntumör uppnådde välbefinnande när de accepterade sjukdomen. Omprioritering och att se livet på ett nytt sätt blev tydligt. Kvinnorna upplevde lidande genom en förändrad identitet, rädsla, ensamhet, hopplöshet och förtvivlan över barnen. Sjuksköterskan måste därför se varje kvinna som unik för att skapa bästa möjliga vård. 

  • 38.
    Almqvist, Sara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Manfred, Emelie
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Att som sjuksköterska möta existentiella frågor i den palliativa vårdens sena fas: en systematisk litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Inom palliativ vård möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frågor relaterade till döden. Dock är det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frågor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee’s teori om mellanmänskliga relationer och Watson’s teori om att skapa en hjälpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frågor i möten med patienter som vårdas  i den palliativa vårdens sena fas. Metod Metoden utgörs av en systematisk litteraturstudie där artiklar hittades i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 10 artiklar valdes ut för analys efter kvalitetsgranskning och diskuterades mot vald teoretisk referensram. Resultat Resultatet beskrivs utifrån tre teman med de nio subteman som identifierats. Resultatets tre teman är: att uppmärksamma existentiella frågor, att våga möta existentiella frågor och att skapa förutsättningar för att möta existentiella frågor. Slutsats Vår systematiska litteraturstudie belyser vikten av att som sjuksköterska kunna uppmärksamma, våga möta och kunna skapa förutsättningar för att möta existentiella frågor. Dock finns det brister inom sjuksköterskans kompetensområde och organisation. Därmed kan vi dra slutsatsen att det finns behov av utbildning avseende existentiell vård inom sjuksköterskans kompetensområde och tydligare riktlinjer från organisationen för att förbättra sjuksköterskors förmåga att möta existentiella frågor.

  • 39.
    Alsterhed, Andréa
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Mäns upplevelser av prostatacancer: En Litteraturstudie baserad på självbiografier2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 40.
    Alsén, Kristoffer
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Jalonen, Simon
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Triagera vid ett högt patientflöde: ett sjuksköterskeperspektiv2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 HE creditsStudent thesis
  • 41.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Univ Coll ; Dalen Hosp, Stockholm ; Karolinska Institutet.
    Lovgren, Malin
    Ersta Sköndal Univ Coll ; Karolinska Institutet.
    Bylund Grenklo, Tove
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. Karolinska Institutet.
    Hakola, Pia
    Stockholms Sjukhem Fdn.
    Furst, Carl Johan
    Lund University ; Region Skåne.
    Kreicbergs, Ulrika
    Ersta Sköndal Univ Coll ; Karolinska Institutet.
    How to support teenagers who are losing a parent to cancer: Bereaved young adults' advice to healthcare professionals-A nationwide survey2017In: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 15, no 3, 313-319 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: The loss of a parent to cancer is considered one of the most traumatic events a teenager can experience. Studies have shown that teenagers, from the time of diagnosis, are already extremely worried about the consequences of a parent's cancer but tend to be left to manage these concerns on their own. The present study aimed to explore young adults' advice to healthcare professionals on how to support teenagers who are losing a parent to cancer. Methods: This work derives from a Swedish nationwide survey and employs a qualitative approach with a descriptive/interpretive design to obtain answers to an open-ended question concerning advice to healthcare professionals. Of the 851 eligible young adults who had lost a parent to cancer when they were 13-16 years of age within the previous 6 to 9 years, 622 participated in our survey (response rate = 73%). Of these 622 young adults, 481 responded to the open-ended question about what advice to give healthcare professionals. Results: Four themes emerged: (1) to be seen and acknowledged; (2) to understand and prepare for illness, treatment, and the impending death; (3) to spend time with the ill parent, and (4) to receive support tailored to the individual teenager's needs. Significance of Results: This nationwide study contributes hands-on suggestions to healthcare staff regarding attitudes, communication, and support from the perspective of young adults who, in their teenage years, lost a parent to cancer. Teenagers may feel better supported during a parent's illness if healthcare professionals take this manageable advice forward into practice and see each teenager as individuals; explain the disease, its treatments, and consequences; encourage teenagers to spend time with their ill parent; and recommend sources of support.

  • 42.
    Alvarsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Lundqvist, Maria
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Upplevelsen av att vara närstående till en patient med cancer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: In Sweden, more than 50,000 people is affected of cancer every year, but it's not just patients who are affected it is also next-of-kin. About 35 % of all cancers cannot be cured and the treatment is palliative, which seeks to prevent and alleviate the suffering of the patient and their family. To be next-of-kin in this situation evokes many feelings.Purpose: The aim of this study is to illuminate the experience of being next-of-kin to a palliative patient with cancer.Method: The study was conducted based on a qualitative approach and is based on six biographies where the results have been processed by means of a qualitative content analysis.Results: The experience of being next-of-kin to a patient with cancer brings out many feelings such as anxiety, hope, despair, and peace. The importance as a next-of-kin to be confirmed from the patient and the healthcare is elucidated, as well as the importance of getting help and support from the health care system to cope and to be the strong one who is always there for the patient. The importance of family and friends is also highlighted.Conclusion: This study clearly shows that healthcare must be much better at an early phase to see the family and also to see their needs. The importance of information, to know what will happen, what can be expected and what help you can get. Many feel that they first receive the help and support they need when palliative care is a reality.

  • 43.
    Alvgrim, Malin
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Lilienberg, Cecilia
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Nydiagnostiserade kvinnors upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer: En systematisk litteraturstudie2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 44.
    Andersen, Patricia
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hult, Malin
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskors erfarenheter av samarbetet mellan slutenvård och kommunal sjukvård kring den äldre patienten.2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    ABSTRACT

    Background: The frail and/or sick elderly are a growing group of patients who are often caught in between healthcare instances when misunderstandings occur in transition between inpatient and municipal healthcare providers. Previous research has shown that, among other things, lack of information between instances are one of the most common causes of preventable harm. Improved cooperation between these two primary health facilities work is of paramount importance for patient safety.

    Aim: The aim of the study was to examine nurses experiences of cooperation between inpatient care and municipal healthcare concerning geriatric patients.

    Method: A qualitative method was chosen to investigate the nurses' experience of cooperation between inpatient care and municipal healthcare. A total of 27 nurses from both municipal and inpatient answered an electronic questionnaire via e-mail. Their answers were analyzed using qualitative content analysis.

    Results: Nurses from both inpatient care and municipal healthcare believes that the cooperation is in need of improvement in order to increase patient safety. Shortcomings occur in cooperation, especially regarding medicinal management, communication and information transfer. They are also under the impression that an increased understanding of each other's work situations are crucial. Suggestions of improvement are increased education within the common communicational tool and also visits to each other’s workplaces to increase the understanding of the different work situations.

    Conclusion: An increased and improved cooperation between municipal healthcare and inpatient care can improve patient safety if medicinal management and transference is secured, better care plans are set up with and for the patient, and also that information transfer is conducted properly. These things will enable a good cooperation and transition of caregiver will not be as noticeable to the patient. The existing tool for communication, if used to its full extent, is a great support in doing this.

  • 45.
    Andersson, Amanda
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sörensen, Mathilda
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Anorexia Nervosa: En systematisk litteraturstudie om föräldrars erfarenhet av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia Nervosa2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 46.
    Andersson, Anna
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sparavec, Yvonne
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning på hälsocentral.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Telefonrådgivning har blivit en alltmer vanlig arbetsuppgift för sjuksköterskor som arbetar på hälsocentral inom primärvården. Det är ett sätt för uppringeren att komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Telefonrådgivning innebär att telefonsjuksköterskan gör en snabb bedömning av uppringarens tillstånd  och hänvisar uppringaren till lämplig vårdnivå men även ger råd, stöd och undervisning. Kommunikationen har central betydelse där telefonsjuksköterskan måste kunna tolka även icke-verbal kommunikation. Telefonsjuksköterskan måste anpassa sitt arbete och sina beslut efter vetenskapliga, organisatoriska , ekonomiska och tekniska aspekter.

    Syfte: Att belysa telefonsjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med telefonrådgivning.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta  artiklar som inkluderades efter kvalitetsgranskning. Resultatet sammanställdes utifrån en integrerad analys.

    Resultat: I analysen identifierades fyra huvudkategorier; möte med uppringaren, att göra bedömningar och ta beslut , ökande kravbild, samt känslor för arbetet, vilka  utmynnade i 7 underkategorier.  Faktorer som identifierades var att inte se uppringaren när man kommunicerar och tolkar både de verbala och icke visuella signalerna och att samtidigt vara både dörrvakt  och vårda uppringarna. Att rätt frågor ställs för att göra rätt bedömning betonas. Arbetet upplevs stimulerande men även stressande för telefonsjuksköterskor.

    Slutsats: Telefonrådgivning är en utmanande och stimulerande men svår arbetsuppgift. Att kunna sortera och förstå problemen utan att se uppringaren och samtidigt ställas inför de etiska svårigheter som genus och etnicitet gör att det ställs stora krav på telefonsjuksköterskan.

  • 47.
    Andersson, Annie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Johansson, Nathalie
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Anhörigas upplevelser vid Alzheimers sjukdom2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag lever cirka 100 000 med Alzheimers sjukdom. Alzheimers är en av många demenstillstånd. Orsaken till uppkomsten av sjukdomen är i nuläget oklar. Riskerna att insjukna ökar bland annat med åldern och livsstil. Alzheimers är en anhörigsjukdom. Tidigare forskning visar att anhöriga upplever att relationen med personen med Alzheimers förändras samtidigt som det sker en rollförändring. Rollen som anhörigvårdare medför både fysisk och psykiskt påfrestning.

    Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att vara anhörig vid Alzheimers sjukdom.

    Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats av fem självbiografier.

    Resultat: Anhöriga upplever att rollen som anhörigvårdare är påtvingad eller som en äktenskaplig plikt. I samband med anhörigrollen upplevs känslor som skuld, maktlöshet, ensamhet och frustration. Anhöriga upplever att de ständigt måste anpassa sig till den sjuke och prioriterar inte sig själv, sin hälsa och sina behov.

    Slutsatser: Sjuksköterskor men även andra professioner behöver uppmärksamma anhöriga mer genom att lyssna och ta del av deras upplevelser. Sjuksköterskan har ett stort ansvar att organisera vård och omsorg till personer med Alzheimers sjukdom och stötta deras anhöriga.

  • 48.
    Andersson, Christina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Palomino Chocano, Ghelen
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Upplevelse av långvarig smärta.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.

    Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.

    Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.

    Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.

    Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta. Detta för att kunna hjälpa till att lindra dennes lidande.

    Nyckelord: Chronic pain, Persistent pain, Experience, Aged, Elderly .

     

  • 49.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Hoveida, Samira
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Cancer förändrar allt: Kvinnors upplevelser av bröstcancer2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 50.
    Andersson, Frida
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Arvidsson, Emma
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Christensson, Heléne
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    En sjukdom - två drabbade: En systematisk litteraturstudie om hur parets liv förändras när en av dem har drabbats av stroke.2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke. Stroke är ett tillstånd som ofta leder till allvarliga funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättningarna påverkar inte bara den strokedrabbade utan även dess partner.

    Syfte: Att belysa hur parets liv förändras efter att en av dem har insjuknat i stroke.

    Frågeställningar: Vilka emotionella förändringar upplever paret? Vilka sociala förändringar upplever paret? Hur påverkas parets sexualliv? 

    Metod: Metoden vi använde oss av var en systematisk litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med inspiration från Friberg (2012)

    Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar och sex kategorier. Kategorierna var känsloyttringar, ökad börda, behov av stöd, nedsatta kroppsfunktioner, dagliga aktiviteter och förändrad intimitet. Resultatet visade att den strokedrabbade och partnern fick förändrade roller i relationen efter en stroke. Det skedde en omfördelning av sysslor, partnern fick ökat ansvar vilket kunde upplevas som övermäktigt och svårhanterat. Parrelationen och sexuallivet påverkades efter stroken och det var viktigt att paret fann en acceptans i den nya livssituationen.

    Slutsats: Vår studie visar att både den strokedrabbade och partnern upplever emotionella och sociala förändringar samt fick ett förändrat sexualliv efter en stroke. För att motverka att paret får en försämrad relation efter stroken är det viktigt att vården ser paret ur ett helhetsperspektiv och vid behov erbjuder ett fortlöpande stöd.

1234567 1 - 50 of 1311
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf