lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 1 - 50 av 283
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alexandra, Karlsson
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV). Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Marija, Ljubomirovic
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV). Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Decimaltal i skolans värld2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Decimaltal uppfattas som ett komplicerat ämne, både för lärare och elever. Syftet med uppsatsen är att svara på frågan hur verksamma lärare arbetar med decimaltal i sin undervisning i årskurs 5. Uppsatsen är baserad på tre frågor gällande undervisningen om decimaltal. För att svara på frågorna är arbetet lutat mot teorier som handlar om olika matematiska aspekter kopplat till decimaltal. De metoder som använts för insamlande av data i denna kvalitativa studie är genom observationer av undervisning och lärarintervjuer. Med hjälp av teorierna och insamlade data kan vi läsa i resultatet om lärarnas uppfattningar om undervisning av decimaltal. De intervjuade lärarna påtalar att elever att elever har svårigheter med att förstå hur heltal och decimaltal fungerar.

  • 2.
    Alriksson, Madeleine
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MAD).
    Muntlig bedömning: Med fokus på elevers representationer2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Muntlig bedömning är, från och med höstterminen 2011, något som alla matematiklärare inom gymnasieskolan kommer att få genomföra då en muntlig del läggs som obligatorisk för alla elever inom årskurs 1. Syftet med den här studien är därför att konstruera kriterier som lärare kan använda som hjälp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga på elevers representationsformer och transformationer däremellan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades då de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrån ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar både missuppfattningar och förståelse beroende på hur dessa transformationer ter sig. Elever som obehindrat lyckas vandra mellan olika representationer visar på god förståelse för det matematiska innehållet. Även elevers förmåga att skapa sig ett multimodalt arbetssätt visar sig, för läraren, vara värd att uppmärksamma. 

  • 3.
    Andersson Ekegren, Louise
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Elever i matematiksvårigheter: En studie om hur lärare upptäcker och arbetar med elever i matematiksvårigheter2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning där alla elever utifrån behov ska få den stöttning som behövs för att uppnå de avsatta målen. Vissa elever uppnår målen i matematik medan andra elever hamnar i matematiksvårigheter och behöver mer stöttning för att uppnå målen. Elever i matematiksvårigheter är ett relativt generellt begrepp som är svårt att identifiera. Matematiksvårigheter med bakomliggande diagnos som orsak är dock ingen exakt definition då även elevers vardag påverkar elevers prestationer i skolan. Studiens syfte är att undersöka hur undervisande lärare i årskurs 1-3 arbetar med elever som befinner sig i matematiksvårigheter samt vilka former av stöd och hjälpmedel de använder i detta arbete. I studien genomfördes intervjuer med sex informanter i olika städer i Sverige. Resultatet visade på en varierad syn och kunskap kring diagnoser men en gemensam syn kring att hemförhållanden påverkar elevers matematikinlärning. De visade även att ett varierat arbetssätt samt en god relation till skolledning kan hjälpa att främja elevers matematikundervisning. 

  • 4.
    Andersson, Niklas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Huvudräkning 2.0: En designstudie av ett möjligt digitalt övningsverktyg för huvudräkning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här designstudien försöker ta reda på hur ett digitalt träningsverktyg, riktat till elever på högstadiet och gymnasiet, och avsett att träna grundläggande aritmetiska kunskaper och huvudräkningsstrategier skulle kunna utformas. Detta görs genom att faktiskt utforma en konkret applikation. De aspekter som undersöks är 1: hur ett sådant verktyg bör användas i förhållande till den normala undervisningen, 2: hur interaktionen med användaren bör utformas och 3: vilket matematiskt stoff det bör behandla. Den resulterande applikation skall användas som en integrerad del av en normal undervisning, lägger stor vikt på motivationsskapande och regelbundet, långsiktigt övande, samt behandlar i första hand automatisering av tabellkunskaper och grundläggande aritmetiska regler.

  • 5.
    Asphage, Samuel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Vikman, Martin
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    ”Man tänker kanske aldrig lika bra med huvudet som med händerna”: - lärares användning av ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur matematiklärare i årskurs 4-6 använder ett laborativt arbetssätt i matematikundervisning. Studien innefattar hur det laborativa arbetssättet används och vad det ska tillföra. Vi undersöker även när lärare väljer att använda ett laborativt arbetssätt respektive när de väljer att inte göra det.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod där både intervjuer och observationer nyttjas. I studien deltar tre verksamma lärare som intervjuades och i samband med intervjuerna observerades även en matematiklektion.I studien framkommer det att lärarna använder ett laborativt arbetssätt i olika utsträckning. Samtliga lärare är positiva till arbetssättet och de upplever att eleverna har nytta av att arbeta med flera sinnen samtidigt då alla lär sig på olika sätt. Lärarna upplever att eleverna tycker laborativt material är roligt, något som bekräftas under observationerna. Studien visar också att användningen av ett laborativt arbetssätt kräver att läraren planerar noggrant och har kunskap om de material som används. Resultatet visar att när läraren använder ett laborativt arbetssätt utan förberedelser resulterar det i att eleverna inte tar till sig kunskapen. Studien visar också att arbetssättet kan utvecklas.

  • 6.
    Bagger, Anette
    et al.
    Umeå University.
    Roos, Helena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    How Research Conceptualises the Student in Need of Special Education in Mathematics2015Ingår i: Development of Mathematics Teaching: Design, Scale, Effects. Proceeding of MADIF 9. The Ninth Swedish Mathematics Education Research Seminar Umeå February 4-5, 2014 / [ed] O. Helenius, A. Engström, T. Meaney, P. Nilsson, E. Norén, J. Sayers, M. Österholm, Linköping: Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning - SMDF, 2015, s. 27-36Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The focus of this paper is the conceptualisation of students in special educationalneeds in mathematics (SEM students) in the research fields of mathematics andspecial education. A difference between fields regarding the perspectives takenon the SEM student is obvious in the reviewed articles. Those in the specialeducational field were individual oriented in their view of the difficulties, whilstreviewed articles from the field of mathematics education more often discusssocio-cultural settings. The content in the selected 28 articles reveals that theoverall conceptualisation of SEM student has to do with the social construct ofthe SEM student, as well as with students’ experiences, affects, andprerequisites; with the specific training methods or interventions applied; withspecial areas in the subject of mathematics; with special groups of students; andwith teachers’ knowledge about all these factors.

  • 7.
    Bellander, Rebecka
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Hur elever i årskurs 1-3 löser utvalda uppgifter i subtraktion2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet är att undersöka hur elever i årskurserna 1-3 löser uppgifter i subtraktion och då främst med tiotalsövergång. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomförs med hjälp av 12 elevintervjuer där varje elev beräknar tre uppgifter och muntligt berättar hur de går tillväga. Detta analyseras sedan utifrån följande tre frågeställningar. På vilka sätt löser elever i åk 1-3 utvalda uppgifter i subtraktion? Vilka strategier och metod är vanligast bland elever i åk 1-3? Hur skiljer sig strategierna och metoderna åt vad gäller elever med fallenhet respektive svårighet i matematik? I studien framgår att huvudräkning är en vanlig metod i alla tre årskurser. Endast eleverna i årskurs 3 använder sig av lodrät algoritm som strategi då de beräknar vissa uppgifter. Eleverna väljer ofta strategi eller metod utifrån vad de för närvarande jobbar med i klassrummet. Resultatet visar att det finns flera metoder som inte är hållbara och dessa bör tidigt bytas ut. Om eleverna redan från årskurs 1 kan använda hållbara strategier när de beräknar subtraktion kommer detta att gynna elevernas fortsatta matematiklärande.

  • 8.
    Bengtsson, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    When mathematics teachers focus discussions on slope: Swedish upper secondary teachers in a professional development initiative2014Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The shift towards collegiality is a new setting for many teachers. Most teachers work alone, in isolation from their colleagues and collegial collaboration requires organisational structures. The aim of the study is to describe and analyse upper secondary mathematics teachers’ collective practice,developed in a professional development initiative. This study is a case study and the empirical data is generated through observations and an interview of a group of four teachers at a school who met on a weekly basis throughout a term. Their discussions focused on the mathematical concept of slope in a setting of learning study. This thesis is the case of when mathematics teachers focus discussions on slope and draws on Wenger’s Communities of Practice Perspective, as a unitof analysis, and addresses the question: What are the characteristics of practice when upper secondary mathematics teachers focus discussions on slope in the setting of a learning study? The analysis accounts for characteristics of the aspects of practice, through the coherence of mutual engagement, joint enterprise and shared repertoire in the community of practice. The teachers are engaged around finding small changes in their teaching that could give major effect in students learning. They negotiate what the students need to know in order to understand the relation between Δy and Δx. The characteristic of practice is a conceptual mapping of the concept of slope. It reveals students’ partial understanding of related concepts due to how they were given meaning through previous teaching. The conceptual mapping of slope goes back as far as to the student’s partial understanding of the meaning of subtraction. However, what emerges is in relation to the teachers’ experience of avoiding students’ difficulties with negative difference when teaching slope. It turns out to be a negotiation and a renegotiation of teaching slope for instrumental understanding or conceptual understanding. An overall characteristic of practice is that it develops in a present teaching culture.

  • 9.
    Berton, Linda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Intensivundervisning – ett multisensoriskt approach: En fallstudie av en SUM-elevs grundläggande taluppfattning under multisensorisk intensivundervisning 2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks vad som sker i intensivundervisning där en SUM-elev, elev med särskilda utbildningsbehov i matematik, erbjuds multisensorisk undervisning. Vilken utveckling som sker vad gäller elevens taluppfattning, samt olika uttryck för lärande i undervisningsprocessen är också något som studeras.

    Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts som en fallstudie med en SUM-elev i årskurs ett. Fallstudien innehåller en intervention med matematiktester vilka genomförts före och efter en intensivundervisning i grundläggande taluppfattning. Deltagande observationer av undervisningssekvensen har genomförts, vilka också har filmats. Till analysen används Bruners teori om representationer tillsammans med Vygotskijs teori om lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Representationerna i Bruners teori beskrivs som den enaktiva som är handlingsbaserad, den ikoniska som är bildbaserad och den symboliska som är språkbaserad.

    Resultatet visar i detta fall att en intensivundervisning med multisensorisk approach påverkar elevens taluppfattning positivt och elevens lösningsfrekvens mellan för- och eftertest tredubblats. En utveckling av bland annat matematiska förmågor var synlig. Eleven utvecklade lärande i de olika representationerna där inledningsvis den enaktiva representationen användes och succesivt även den ikoniska- och symboliska representationen. Resultatet visar en positiv påverkan på elevens självförtroende i matematiska situationer, främst gällande symbolhantering.   

  • 10.
    Blomberg, Per
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Informell Statistisk Inferens i modelleringssituationer: En studie om utveckling av ett ramverk för att analysera hur elever uttrycker inferenser2015Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om lärande och undervisning i informell statistisk inferens. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi inriktad mot prövning och generering av teorier med inspiration av grounded theory. Studiens kunskapsfokus är riktad mot karakterisering av statistiska processer och begrepp där system av begreppsramverk om informell statistisk inferens och modellering utgör en central del av forskningen. För att erhålla adekvat empiri utformades en undervisningssituation där elever engagerades med att planera och genomföra en undersökning. Studien genomfördes i en normal klassrumssituation där undervisningen inriktades mot ett område inom sannolikhet och statistisk där bland annat lådagram och normalfördelning med tillhörande begrepp introduceras. Det empiriska materialet samlades in genom videoinspelning och skriftliga redovisningar. Materialet analyserades genom ett sammansatt ramverk om informell statistisk inferens och modellering. Resultatet av analysen visar exempel på hur elever kan förväntas uttrycka aspekter av informella statistisk inferens då de genomför statistiska undersökningar. Vidare utvecklades ett ramverk som teoretiskt beskriver informell statistisk inferens i modelleringssituationer. Studien pekar på att ISI-modellering har potential att användas för att analysera hur informell statistisk inferens kan komma till uttryck och att identifiera potentiella inlärningsmöjligheter för studenter att utveckla sin förmåga att uttrycka informella statistisk slutledning och att identifiera potentiella inlärningsmöjligheter för elever att utveckla sin förmåga att uttrycka informella inferenser.

  • 11.
    Bolmgren, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Utomhusmatematik: En kvalitativ studie om lärares syn på utomhusmatematikens roll i undervisningen2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Matematikundervisningen i den svenska skolan är ett omdebatterat ämne. Debatten handlar bland annat om vilken arbetsmetod som är lämpligast och bäst främjar elevernas kunskapsutveckling. Den här studien är inriktad på arbetsmetoden utomhusmatematik. Studiens syfte är att undersöka hur lärare som är aktiva i grundskolans år 1-3 ser på utomhusmatematikens betydelse för matematikundervisningen. Studien undersöker även vad lärare ser för möjligheter och svårigheter med denna arbetsmetod. För att uppnå studiens syfte genomfördes sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med lärare från olika skolor. En innehållsanalys användes sedan som metod för att bearbeta insamlad data. Resultatet visade att lärare ser utomhusmatematiken som ett komplement till klassrumsundervisningen och att det finns flera möjligheter och svårigheter med denna arbetsmetod. Förhoppningen med denna studie är att undersöka och lyfta fram utomhusmatematiken som arbetsmetod och tillägg till den ordinarie matematikundervisningen.

  • 12.
    Bolmgren, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Andersson Ekegren, Louise
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Är läxan en kvarhållen tradition eller en medveten undervisningsmetod?: En kvalitativ studie om lärares syfte kring läxor i matematikundervisningen2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolan är ett omdebatterat ämne i samhället och i massmedia. Under de senaste åren har en av de mest diskuterade frågorna i denna debatt varit läxornas vara eller icke vara. Då det inte finns krav på att läxan ska vara en del av elevens undervisning handlar debatten om huruvida den ska vara en del av undervisningen eller ej. Denna studies syfte är att belysa hur matematiklärare i årskurs 1-3 beskriver sitt användande eller icke användande av läxor i undervisningen. Den belyser även i vilken grad läxan anpassas utifrån individens behov och förutsättningar. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa, ostrukturerade intervjuer med sex informanter. Den insamlade datan bearbetades genom en innehållsanalys. Resultatet visade att det finns två olika kategorier bland de undersökta lärarna, de som använder eller de som inte använder sig av matematikläxor. Dock visade resultatet i denna studie att båda kategorierna använde sig av hemuppgifter av varierande slag. Vår förhoppning med denna studie är att lyfta fram lärares tankar som finns vid användandet eller icke användandet av matematikläxor. Detta för att lyfta för- och nackdelar som lärare upplever finns vid användandet eller icke användandet av läxor i matematikundervisningen.

  • 13.
    Bruhn, Linda
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Lindberg, Monika
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Geometri i förskolan: En studie av Reggio Emilia, Montessori och I Ur och Skur2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka olika pedagogiska inriktningars arbete med momentet geometri, för att få en inblick i vilket arbetsätt de har med former, rumsuppfattning och mätning som här representerar begreppet geometri.

    Studien beskriver de olika inriktningarnas kunskapssyn och arbetssätt som framkommit genom intervjuer av pedagoger inom Reggio Emilia, Montessori och I Ur och Skur.

    Alla de pedagogiska inriktningarna arbetade med geometri på skilda sätt utifrån sin inriktning, alla fick med de delar som här representerar geometri men kunskaperna hos pedagogerna kring geometri på djupet var skiftande och det handlar ofta mer om hur insatt pedagogen är i såväl ämnet som arbetssättet.

  • 14.
    Bråting, Kajsa
    et al.
    Uppsala University.
    Sollervall, Håkan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Stadler, Erika
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD). Stockholm University.
    Geometri för lärare2013 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Bölling, Kim
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Beteendehantering och dess konsekvenser för elevernas motivation i matematikämnet: En studie kring ”behaviour management” utifrån en Primary School i Australien2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på några lärares och elevers inställning till användandet av beteendehantering, i matematikundervisningen. Studien genomförs i en grundskola i Australien. Metoderna som används är observation av två matematiklektioner och intervjuer med två lärare och  sex elever. Resultatet visar  att eleverna och lärarna har olika åsikter och tankar kring användandet av beteendehantering i undervisningen. Eleverna anser att beteendehanteringen leder till ett nervöst och aggressivt klimat i klassrummet, men de blir dock motiverade av att veta att de blir belönade om de beter sig korrekt och gör sitt bästa. Lärarna anser att beteendehanteringen är en nödvändighet för att lärande ska ske.

  • 16.
    Bölling, Kim
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Kronlund, Veronica
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Samarbete och glädje: - Ett sätt att försöka nå alla elever genom utematematik oavsett individuell förutsättning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ta reda på om och hur utematematik påverkar elevers inlärning. I studien ligger fokus på att upptäcka vilka effekter, som utematematik kan ge på alla elevers förståelse, oavsett individuell förutsättning. Då kring den egna kunskapen om och inlärningen av, ämnet matematik.Studien bygger på ett undervisningsförsök i en årskurs 3. Det matematiska innehållet är geometri, med inriktning på området omkrets. Sex stycken av eleverna som deltog i undervisningsförsöket med tillhörande observation, valdes ut och intervjuades efteråt.Resultatet visar att alla intervjuade elever beskriver att lektionen var givande på något sätt. Exempelvis berättar en elev i intervjun att hen nu fick ro att koncentrera sig eftersom hen fick mer frihet och utrymme att välja arbetsplats och avstånd till de andra eleverna, istället för att vara var låst till en specifik yta. Alla intervjuade elever uppvisar fördjupade kunskaper om vad omkrets innebär och hur denna mäts. Detta genom att beskriva och visa på olika objekts omkrets, både verbalt och med gester.

  • 17.
    Christoffer, Dahlqvist
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Spela för nöje eller spela för kunskap?: Lärares uppfattningar av IT-baserade matematikspel och dess konsekvenser på elevers kunskapsutveckling2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 18.
    Cicek, Pierre
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Dahl, Emelie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Varierad och individualiserad undervisning: En studie om lärares syn på behovsanpassad undervisning i årskurserna 4-62016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att se hur matematikundervisningen kan planeras och genomföras för att variera och individualisera undervisningen. Undervisningen som kommer att granskas är den dagliga verksamheten som bedrivs i klassrummen med elever i årskurserna 4-6. Studien fokuserar på delarna problemlösning och räknesätten inom matematiken och hur den individualiserade undervisningen uttrycks inom dessa utvalda delar.

     

    Metoderna som använts för att genomföra studien är intervjuer och observationer. Dessa metoder är båda av kvalitativ art.

     

    De resultat som studien visar är att även om lärare har en vilja att variera och individualisera sin undervisning är det i praktiken svårt att genomföra. Det beror bland annat på tidsbrist, i klassrummet finns många elever och som ensam lärare är det svårt att se varje elev och ge den tid och stöd som behövs. En lärare hinner inte fundera igenom vad elever egentligen behöver hjälp med och vad det är som hindrar dem från att komma vidare i sitt skolarbete. Istället för att ta sig tiden till att fundera på detta och hitta ett annat sätt att hjälpa och förklara blir det att läraren förklarar på samma sätt hela tiden.

  • 19.
    Cicek, Robert
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Spahic, Ivan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Hur digitala verktyg används i matematikundervisningen: Och på vilka sätt användandet av digitala verktyg kan utveckla matematikundervisningen2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 20.
    Dahlborg Bergkvist, Maria
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Svenska som andraspråk och matematik: en studie om svårigheter och framgångsfaktorer ur ett elevperspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie fokuserar på kopplingen mellan svenska som andraspråk och matematik. Studien hade som syfte att identifiera språkliga faktorer i matematikuppgifter som kan hindra elever med svenska som andraspråk att få förståelse för matematiken. Studien omfattade sex elever i årskurserna sju till nio. Eleverna räknade fem matematikuppgifter med varierande mängd text och fick under tiden förklara hur de tänkte när de räknade. Intervjuer gjordes med eleverna om vad de upplever som svårigheter med matematikundervisningen och vad de tror kunde hjälpa dem att få förståelse i matematik. Resultatet visade på att det framförallt är språket i matematiken som utgör hinder för elevernas framgångar. Engagerade lärare, små grupper och muntlig kommunikation ser eleverna som framgångsfaktorer.

     

  • 21.
    Dahlin, Ida
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Mohammedian, Farida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    När matematiken är ointressant eller för svår att förstå: En studie om hur några lärare motiverar elever i matematik2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Motivation inom matematikämnet anses av många forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i årskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svår eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lärare som representerade fyra skolor i två kommuner. De flesta av de intervjuade lärarna menar på att de själva har en väldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska känna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lärarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik är mycket ovanligt i grundskolans tidigare årskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svår är ständigt pågående.

  • 22.
    Dahlqvist, Christoffer
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Götberg, Rasmus
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Surfplattor + Datorer = Matematikundervisning?: Lärares inställningar kring användandet av surfplattor och datorer i matematikundersvisningen.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Användning av surfplattor och datorer blir vanligare inom skolan. De används dock inte lika mycket av varje lärare. Genom denna studies syfte vad det är som gör att lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen, redes olika anledningar till detta ut. För att ta reda på studiens syfte, genomfördes intervjuer på tre olika skolor och med sju olika informanter. Informanterna arbetade inom grundskolans tidigare år. Intervjuer och tidigare forskning resulterade i flera anledningar till varför lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen. Det upptäcktes att majoriteten av lärarna lyfte användandet som positivt. De såg surfplattor och datorer som ett lustfyllt komplement till deras ordinarie undervisning. Skolornas olika prioriteringar samt lärarnas förkunskaper och utbildningsmöjligheter, spelade in i valet kring användande av surfplattor och datorer. Tillgången till dessa digitala verktyg samt informanternas intresse är bakomliggande anledningar till deras val av användningen. Genom att ta hänsyn till dessa anledningar kan arbetet i skolan med surfplattor och datorer främjas.

  • 23.
    Dahlström, Nina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Laborativ matematikundervisning ur ett lärarperspektiv.2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt arbete var att ta reda på pedagogernas syn på laborativ matematik i undervisningen, om de såg en kunskapsutveckling hos eleverna när de arbetade laborativt samt om de såg några fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrån tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna är alla ämneslärare i matematik och undervisar i ämnet i varierande årskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i någon utsträckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svårt att definiera då arbetsmetoden kan innehålla många olika saker. Alla tre pedagogerna var överrens om att det finns nackdelar med arbetssättet,dels för att det tar upp mycket tid och dels för att utfallet kanske inte blir som man har tänkt sig vid undervisningstillfället. Intervjuerna visade också att pedagogerna ser laborativ matematik som ett hjälpmedel för konkretisering och att man inte enbart arbetar med det abstrakta i läroböckerna.

  • 24.
    Damberg, Anton
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Bedömning av kommunikation i matematiken: Hur lärare skapar tillfällen till och bedömer elevers kommunikativa förmåga i matematik2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 25.
    Damberg, Anton
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Johansson, David
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    iPads som verktyg i matematikundervisningen.: En undersökning om möjligheter, utmaningar och svårigheter med iPads i utbildningssyfte.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet utgick från att ta reda på möjligheterna, svårigheterna och utmaningarna gällande iPads som verktyg i matematikundervisningen. Det här gjordes genom en undersökning av tidigare forskning kombinerat med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer. Respondenterna till intervjuerna var tre lärare på mellanstadiet som arbetade med klassuppsättningar av iPads. Det resultat som framgick genom studien var att iPads ökar elevernas motivation och engagemang i matematikundervisningen. De bidrog också till en effektiviserad kommunikation mellan lärare och elever. Svårigheterna med iPads i klassrummen var lärarnas låga kunskaper om dem. Utmaningarna med iPads i undervisningen var att koppla användningen av dem till styrdokument och syfte i matematiken istället för nöjessammanhang.

  • 26.
    Delic, Mimmie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Karlsson, Jill
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Matematik på lika villkor: – flerspråkighet, begrepp och kultur2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I vår studie är syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning påverkas av språk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andraspråk. Undersökningen syftar till att ta reda påvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda på vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i ämnetmatematik och svenska som andraspråk. I resultatet av vår undersökning har vi kommit fram till attspråket och kulturen har stor inverkan på begreppsbildningen i matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andraspråk.

  • 27.
    Dendani, Linda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Miljö och matematik i förskolan: En studie om förskollärarens syn på innemiljöns betydelse för den matematiska inlärningen på en Reggio Emilia-inspirerad förskola2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vad förskollärare har för syn på innemiljöns betydelse för den matematiska inlärningen, samt hur de arbetar för att synliggöra matematiken i innemiljön. Studien utfördes på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, detta för att miljön står i fokus inom denna pedagogiska filosofi, och kallas för ”den tredje pedagogen”. De metoder som användes för att erhålla information till studien var intervjuer med tre förskollärare som arbetade på förskolan, samt en observation av innemiljön.Resultatet visade att matematiken finns överallt i innemiljön och synliggörs genom ett stort utbud av material, som är tillgängligt och på barnens nivå. Under intervjuerna visade det sig att förskollärarna har en stor medvetenhet kring innemiljöns betydelse för det matematiska lärandet och att de planerat sin innemiljö för att främja barnens lärande. Dock har de inte alltid matematiken i åtanke när de förändrar miljön, utan utgår från barngruppens intresse. Under mitt besök på förskolan uppgav de att sortering och klassificering var den mest populära aktiviteten och därför var det mycket fokus på den delen av matematiken i förskolans innemiljö.En slutsats som kan dras från studien är att förskolan som undersökts är en förskola som tror på det kompetenta barnet. Detta då förskolan har en mycket genomtänkt och bearbetad innemiljö. Förskollärarna såg dock bristfällig planeringstid som ett hinder i arbetet med att bygga upp en föränderlig och god innemiljö.

  • 28.
    Ebbelind, Andreas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Disentangle a Student Teacher's Participation during Teacher Education2013Ingår i: Eighth Congress of European Research in Mathematics Education (CERME), European Society for Research in Mathematics Education, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The effect of teacher education is of international interest, at the same time expectations on newly educated teachers increase. Deep understanding of what it means to become a primary school mathematics teacher is necessary and this constitutes the focus in the research project. The aim of this paper is to illustrate how two conceptual frameworks, System Functional Linguistics and Patterns of Participation, have been used in the study. The first has been used as a methodological tool and the second as an analytical tool. The use of these will be illustrated by the case of Lisa, a student teacher. The results show that System Functional Linguistics successfully disentangles the heritage of Lisa’s past and present practices, and facilitates interpretations through Patterns of Participation.

  • 29.
    Ebbelind, Andreas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Systemic functional Linguistics as methodological tool when researching Patterns of Participation2015Ingår i: Proceedings of the Ninth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education: CERME 9 - Ninth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education, Feb 2015, Prague, Czech Republic / [ed] Konrad Krainer; Naďa Vondrová, European Society for Research in Mathematics Education, 2015, s. 3185-3191Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study highlights the role, if any, that teacher education programmes and experiences from other practices play in influencing generalist student teachers’ tales of themselves as emergent primary mathematics teachers. The conceptual framework Patterns of Participation, PoP, is used when theorising and interpreting student teachers’ becoming, and analysing the processual and dynamic character of immediate social interaction related to practice on a macro level. Therefore this paper evaluates whether Systemic Functional Linguistics, SFL, can be a methodological tool used on the micro level. This paper shows that SFL structures the data in a way that makes interpretations through PoP possible.

  • 30.
    Ebbelind, Andreas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    We think so, me and my mother: Considering external participation inside teacher education2015Ingår i: Views and Beliefs in Mathematics Education: Results of the 19th MAVI Conference / [ed] Carola Bernack-Schüler, Ralf Erens, Andreas Eichler, Timo Leuders, Springer, 2015, s. 109-120Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to show how external influences need be considered when discussing the formation of a primary school mathematics teacher. The external participation will be illustrated by the case of Evie, a student teacher. Two conceptual frameworks have been used, System Functional Linguistics and Patterns of Participation. The first has been used as a methodological tool and the second as an analytical tool. The results show that Evie’s external prior and present participation might have an impact on her process of becoming a primary school mathematics teacher inside teacher education.

  • 31.
    Ebbelind, Andreas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Segerby, Cecilia
    Malmö University, Sweden.
    Systemic functional linguistics as a methodological tool in mathematics education research2015Ingår i: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 20, nr 1, s. 33-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to illustrate how Systemic functional linguistics (SFL) can be used as methodological tool for analysing the meaning of texts from two different studies. An analysis using SFL provides insights into how different concepts of mathe- matical literacy operate in the text. SFL considers language to be a resource used for expressing meaning in specific contexts that accomplishes specific communication purposes. Therefore, SFL contains opportunities for highlighting different aspects of mathematics education which are of interest to researchers. In Sweden, the SFL approach has been used in other research areas but references to it in mathematics education research have been limited. 

  • 32.
    Eckert, Andreas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    The potential of a grounded theory approach to study teaching probability2014Ingår i: Proceedings of the NinthInternational Conference on Teaching Statistics (ICOTS9, July, 2014), Flagstaff, Arizona, USA: Sustainability in statistics education / [ed] Makar, K., de Sousa, B., & Gould R., International statistical institute , 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    An important part of teaching probability is teachers interacting with students about probability.Most of these interactions do not occur anywhere else but inside the classroom so that is where weshould research teacher knowledge for future development of teacher training and professionaldevelopment. To accomplish this I propose a research methodology founded on the theoreticalassumptions of symbolic interactionism combined with a grounded theory approach. The purposeof this paper is to outline such a research methodology that focuses on teaching as classroominteraction between teachers and students. The discussion aims to emphasize the possibilities bythis way of studying teachers’ knowledge for teaching probability and refine the methodologicalconstruct. Examples used are from lessons where two teachers work with unknown sample spacesand interact with students regarding chance, variation and the importance of sampling.

  • 33.
    Eckert, Andreas
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Nilsson, Per
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Contextualizing Sampling: Teaching Challenges and Possibilities2013Ingår i: Proceedings of the Eight Conference of European Research in Mathematics Education, European Society for Research in Mathematics Education, 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the present paper is to shed light on mathematical knowledge for teaching probability. In particular we investigate critical instances when a teacher tries to keep track on the idea of sampling and random variation by allocating the discussion to an everyday context. The analysis is based on a certain episode of a longer teaching experiment. The analytical construct of contextualization was used as a means to provide structure to the qualitative analysis performed. Our analysis provides insight into the nature and role of teachers’ knowledge of content and teaching. In particular, the study suggests the idea of a meta-contextual knowledge that teachers need to develop in order to keep track of the intended object of learning when allocating their teaching to an everyday context. 

  • 34.
    Ekdahl, Anna-Lena
    et al.
    Jönköping University, Sweden.
    Olteanu, Constanta
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Bedömning i matematikklassrummet: [ ingår i Lärportalens modul Matematik, Algebra åk 1-3, Del 3: Bedömning för utveckling av undervisning i algebra ]2014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Ekdahl, Anna-Lena
    et al.
    Jönköping University, Sweden.
    Olteanu, Constanta
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Bedömning i matematikklassrummet: [ ingår i Lärportalens modul Matematik, Algebra åk 4-6, Del 3: Bedömning för utveckling av undervisning i algebra ]2014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Ekdahl, Anna-Lena
    et al.
    Jönköping University, Sweden.
    Olteanu, Constanta
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Bedömning i matematikklassrummet: [ ingår i Lärportalens modul Matematik, Algebra åk 7-9, Del 3: Bedömning för utveckling av undervisning i algebra ]2014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Ekdahl, Laila
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Jansson, Janet
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Vardagsmatematik iförskolan: Pedagogens synliggörande av matematiska begrepp i en hallsituation2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Syftet med vår rapport är att undersöka om pedagoger använder sig av matematiska begrepp vid på- och avklädning i en hallsituation. Vi observerade pedagoger under på- och avklädningssituationer samtidigt som vi löpande gjorde anteckningar om vilka matematiska begrepp pedagogerna använde sig av. Några utvalda pedagoger intervjuades sedan med frågor gällande pedagogernas tankar och användande av matematiska begrepp. Resultatet visar att pedagogerna använder matematiska begrepp såsom rumsbegrepp, jämförelseord, talbegrepp och parbildning samt tidsord. Utifrån observationer och kvalitativa intervjuer har vi fått veta att matematiska begrepp används i en hallsituation, samt pedagogernas tankar angående matematik i förskolan.

  • 38.
    Ellingsen, Ingela
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Korridorprat och bokade möten: en studie om samverkan mellan matematiklärare, speciallärare och specialpedagog på tre gymnasieskolor2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är baserad på Danermarks (2000) definition av samverkan. Studien fokuserar på hur samverkan sker mellan ämnes- och speciallärare i matematik samt specialpedagoger i kurs 1a och 1b i matematik på gymnasiet. Syftet var att ta reda på huruvida samverkan sker, vad informanterna gör när de samverkar, vilka de samverkar om samt varför de samverkar. Intervjuer genomfördes med tre ämneslärare, två speciallärare och en specialpedagog på tre olika gymnasieskolor. Resultaten visar på organisatorisk samverkan i form av snabba möten i korridoren men även bokade möten och pekar på skillnader i specialpedaogens och speciallärarnas sätt att utforma stödet till eleverna. Samverkan kan även ske utifrån extra genomgång, muntliga prov och konkret material. Behov av samverkan kring elver som läser Ma1c har ökat. Anledningen till att samverkan sker är möjlighet till mindre grupper, öka elevers självförtroende och förståelse för matematik samt ge mer tid i olika former. Slutsatsen är att samverkan ger möjligheter.

  • 39.
    Engqvist, Linda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Går det att förena nytta med nöje?: Vilken betydelse matematikspel har för lärandet i årskurs 1-3 utifrån lärares perspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vad olika typer av spel anses ha för betydelse i matematikundervisningen i årskurs 1-3 ur lärares perspektiv. I studien har fem aktiva lärare i årskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar bland annat att spel kan stödja inlärningen inom de flesta matematiska områden. Dessutom innehåller matematikspel många betydelsefulla delar som kan stödja elevernas inlärning, till exempel genom motivation och kollegialt lärande. Däremot kan spel också stjälpa inlärningen för att spelen anses så roliga att eleverna glömmer att reflektera och vara medvetna om sitt lärande.

  • 40.
    Engqvist, Linda
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Skriftliga räknemetoder: Hur de kan bearbetas i matematikundervisningen i årskurs 1-32015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få djupare förståelse och kunskaper om hur skriftliga räknemetoder kan presenteras och bearbetas i matematikundervisningen. För att tillägna sig förståelse och kunskaper om detta fenomen genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer bland lärare som har erfarenhet av att undervisa årskurs 3. Vid analysen skiljdes det relevanta ut från rådatan samt att en färgkodning skedde. Dessa sorterades och tre teman uppstod ur analysen, vilket blev grunden för resultatet. Resultatet visar att skriftlig huvudräkning och standardalgoritmer används främst men även andra räknemetoder förekommer. Dessutom skiljer sig anledningar om varför de används vilket delvis påverkar förloppet av hur skriftliga räknemetoder bearbetas i undervisningen. Arbetet i klassrummet kan skilja sig till vissa delar, till exempel hur matematikböckerna används.

  • 41.
    Erikshed, Stefan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MAD).
    Matematiklärare och begreppet sannolikhet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 42.
    Eriksson, Mikaela
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Sandström, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    ”För att få gnistan och glädjen tillbaka”: Lärares arbete med elever som har potential att vara eller som är högpresterande inom matematik2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande studie är att undersöka hur lärare arbetar för att utmana elever med

    potential att vara eller som är högpresterande inom matematik. Enligt skollagen och

    läroplanen har alla elever rätt till utveckling på sin nivå. Tidigare forskning tyder

    däremot på att det i nuläget inte ser ut så i skolan och det är därmed en viktig fråga att

    lyfta. Genom intervjuer och observationer med fyra lärare på fyra olika skolor har målet

    varit att ta reda på hur det är i skolorna idag. Frågeställningarna behandlar hur lärare

    arbetar med att utmana dessa elever. Genom intervjuer och observationer har vi tagit

    reda på hur lärarna går till väga för att identifiera och undervisa denna grupp. Vi har

    även tagit reda på vilka konsekvenser som kan uppstå om stimulans uteblir och hur

    lärarnas förutsättningar för att genomföra detta ser ut. Det har framkommit att det är

    viktigt att utmana eleverna då de utan stimulans kan bli oroliga och kan stagnera i sin

    kunskapsutveckling. Lärarna arbetar varierat med olika sorters uppgifter och material

    för att utmana eleverna på deras nivå. Lärarna använder sig framförallt av

    problemlösning då det ger eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor.

    Det har även framkommit hur betydelsefullt kollegialt samarbete är. Samarbete ökar

    möjligheterna för att individanpassa undervisningen och lärarna kan dra nytta av

    varandras kunskap. Lärarna delger att de har tillräckliga förutsättningar för att utmana

    dessa elever men de efterfrågar ett utökat kollegialt samarbete och vidareutbildning för

    att ytterligare kunna stötta dem.

  • 43.
    Erlandsson, Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    "Inte direkt jättetaggad på matte": En studie om hur elever i särskilda utbildningsbehov i matematik upplever matematikundervisningen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetes utgångspunkt har varit att få mer kunskap om vad som gynnar respektive missgynnar elevers lärande i matematik. Syftet har varit att i ett samtal ta del av SUM-elevers, elever i särskilda utbildningsbehov i matematik, tankar om deras matematikundervisning. För att samla in empirisk data har sex intervjuer med elever från årskurs nio genomförts, men även en kortare klassrumsobservation har gjorts före intervjuerna. Teorin bygger på socialkonstruktivism, ett sociokulturellt perspektiv och matematisk forskning.

    Resultatet pekar bland annat på att eleverna behöver mer tid till att repetera och fördjupa kunskaperna, att undervisningen bör varieras, att läraren är mycket viktig samt kamratstödets vikt för elevernas lärande. Det framkommer också att självkänslan stärks av att eleverna har förkunskaper om det kunskapsområde som klassen ska arbeta med och hur lärarens positiva förväntningar på elevens matematikinlärning underlättar. Inlärningen missgynnas till exempel av att eleverna mestadels har negativa tankar om matematikämnet, att undervisningstiden inte används effektivt av eleverna och att undervisningen går för fort fram.

     

  • 44.
    Erlingsson, Rickard
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Nordström, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Bedömning av kunskaper i gymnasiematematik: Elev- och lärarperspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att bedömning i matematik kan ske på flera sätt är en uppfattning författarna till studien har fått under lärarutbildningen. Dessutom råder en osäkerhet i bedömning och betygsättning bland lärare i allmänhet. Att det finns många sätt att bedöma på tillsammans med osäkerheten hos lärare gjorde att författarna började fundera på hur eleverna faktiskt uppfattar att de blir bedömda. Därav blev syftet med studien att undersöka elevernas och lärarnas uppfattningar kring bedömning för att jämföra dessa med varandra. Detta undersöktes med en kvalitativ metod bestående av enskilda intervjuer med två lärare samt fokusgruppsintervjuer med elever till de intervjuade lärarna. Lärarna i studien använde olika bedömningsmetoder i sin undervisning. Dessa metoder uppfattade deras elever i stor utsträckning korrekt.

  • 45.
    Fard Taheri, Fatemeh
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Pedagogers och barns samspel kring matematiska begrepp i en förskoleklass2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda på vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass.

     

    Arbetet är både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer används som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda på pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jämförs observationerna och intervjuerna i analysen.

     

    Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. Språket är hjälpmedel för att kunna påverka barnens tankar mot utveckling och barnens användning av matematiska begrepp är beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjälp av matematiska begrepp. Resultatet visar att språk är en länk mellan matematiska tankar och tillämpningen av dessa tankar. Dessutom synliggör den kvalitativa studien att  pedagogerna skapar sociokulturella sammanhang genom grupparbete så att barnen påverkas av varandras tankar mot den matematiska begreppsutvecklingen.

     

    Pedagogernas arbetssätt åskådliggör att de är medvetna om att lek och aktiviteter stödjer barnens matematiska utveckling och att detta skapar förutsättningarna för fantasi och kreativitet. Observationerna och resultatet visar att pedagogerna har fokus på variation av aktiviteter, upprepning och imitation så att barnen inspireras av varandras uttrycksformer och föreställningar. Barnen väljer bygg och konstruktion mest i anknytning till Alan Bishops sex fundamentala matematikaktiviteter. Barnen försöker förstå och utveckla matematiska begrepp i relation med varandra. I barnens värld är inte ett objekt fristående ifrån andra objekt utan de relaterar olika begrepp till varandra och ger mening till en företeelse genom kombination av olika matematiska begrepp.

  • 46.
    Flink, Julia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Kommunikation i ett matematikklassrum: Hur, vad och varför kommunikation uppstår mellan lärare och elever på högstadiet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation på olika sätt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstår, på vilket sätt den framstår samt vad den innehåller. Enligt min studie uppstår kommunikation genom att antingen läraren styr den eller att eleverna räcker upp handen, frågar rakt ut eller säger lärarens namn. Varför den uppstår i sammanhang när eleven söker kommunikationen kan vara hjälp med tal i boken, matematikrelaterade frågor, frågor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal är det dessa ämnen lärare och elev talar om och lärarens sätt att använda språket skiljer sig i denna situation i jämförelse med helklassgenomgången. Makt är något som är ständigt närvarande och lärare har enligt studien makt vid genomgångar samt vid enskilda elevsamtal, några skillnader är röstläget och kroppsställningen på lärare vid genomgång gentemot enskilt elevsamtal. Vad kommunikationen innehåller handlar i ett matematikklassrum om det matematiska språket och detta analyseras i jämförelse med det vardagliga språket. Lärarna i studien använde ett tvetydigt matematiskt språk och pendlade ofta mellan matematiska och vardagliga begrepp vilket kan ses både positivt och negativt, genom att eleverna får mer förståelse men även att det kan anses rörigt av eleverna. Kommunikationen mellan lärare och elever på högstadiet kan alltså ses ur olika aspekter i ett matematikklassrum. 

  • 47.
    Fransson, Jonas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    "F av x är väl egentligen y?": En studie om gymnasieelevers förståelse för funktionsbegreppet och dess representationer2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning har varit att studera gymnasieelevers förståelse för funktionsbegreppet.Den teoretiska utgångspunkten har varit att studera elevernas förmåga att växla mellanolika representationsformer och studera deras förståelse för relationen mellan de olika representationerna.Elevernas förmåga att resonera har också varit en väsentlig del och därför har forskningenkring matematiskt resonemang också varit en viktig del i arbetet. För att nå ett resultat har treklasser på gymnasiet fått skriva ett test konstruerat för att svara mot uppsatsens syfte. Utövertestet intervjuades tre av eleverna för att det skulle finnas möjlighet att fånga elevernas förmågaatt resonera. Resultatet kom att visa att vissa elever har svårt att utföra växlingar mellan vissaolika representationer, men mellan andra är det betydligt enklare. Det framkom att eleverna varskolade i ett algoritmiskt tänkande, och att eleverna hade svårt att resonera fritt och kreativt kringfunktionsbegreppet, samt att eleverna hade svårt att skilja de närliggande begreppen ekvation ochfunktion.

  • 48.
    Fransson, Linnea
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Skolans underskattade språk: En studie om användningen av det matematiska symbolspråket i den gymnasiala undervisningen2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Symboler har alltid varit en viktig del av matematik, därför är det inte konstigt att kunskaperom symbolspråket behövs för att uppnå en full förståelse av ämnet. Den här studiensyftar därför på att utreda användningen av det symboliska språket i den svenska gymnasialaundervisningen ur ett språkvetenskapligt perspektiv. Empirin till det här arbetetbestår av 52 elevlösningar till ett test i matematik samt transkribering av en parintervju.Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorier om den metalingvistiska medvetenhetensamt symbolernas semiotiska och epistemologiska funktioner. Det matematiskasymbolspråkets roll i styrdokumenten har också belysts i det här arbetet. Från elevernasfel i testet var det möjligt att åskådliggöra vikten av den metalingvistiska medvetenhetenoch den semiotiska medlingen i algebrainlärningen. Slutligen blev det även tydligt att detmatematiska symbolspråket behöver en mer explicit roll i den svenska matematikundervisningen.

  • 49.
    Fridlund, Maja
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Utomhusmatematik: Lärares perspektiv på hur utomhusmatematik används i årskurserna 4-62016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att se hur några utvalda lärare ser på utomhusundervisning i matematik och hur elever kan gynnas av detta. För- och nackdelar som lärarna upplever med att undervisa elever matematik utomhus kommer att redovisas.

    Undersökningen har en fenomenografisk ansats som grund och som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det är tre stycken lärare som har intervjuats. Lärarna är verksamma på tre olika skolor i två olika kommuner.

    Samtliga lärare som deltog i undersökningen använder sig av utomhusmatematik vid elevernas lärande. Lärarna har erfarenheter av att utomhusmatematik kan gynna elevernas lärande om lärarna ger eleverna förutsättningar för detta. Detta innebär bland annat att läraren ska förbereda eleverna noga innan de går ut. Eleverna ska känna till syftet med uppgifterna. Efteråt måste läraren ge eleverna tid för att kunna reflektera med varandra över genomförandet och vilka kunskaper de använt. Lärarna som deltog i undersökningen ger olika idéer om hur uppgifterna kan se ut för delar inom geometriämnet och när eleverna befäster multiplikationstabellerna.

  • 50.
    Friman, Ylva
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Sjölén, Ida
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematikdidaktik (MD).
    Mönster i utemiljön: -hur arbetar pedagogerna i förskolan2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur pedagogerna i förskolan arbetar med matematiska mönster i utemiljön samt hur de hjälper barnen upptäcka mönster i utemiljön. Som metod använde vi oss av observationer och kvalitativa intervjuer som genomfördes på fem olika förskolor med inriktning mot utomhuspedagogik. Nio pedagoger deltog i undersökningen. Vårt resultat visar att utemiljön lämpar sig bra till att arbeta med mönster i samt att pedagogernas kunskaper, engagemang och intresse för ämnet är viktigt.

     

123456 1 - 50 av 283
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf