Momentet dans i skolan har förändrats genom åren. Syftet med uppsatsen är att, utifrån elever och lärares perspektiv, undersöka i vilken utsträckning dans förekommer i skolan. Dessutom är syftet att se elever och lärares syn på dans i skolan och på fritiden. Undersökningsgruppen som låg till grund för resultatet var 150 elever i år 9 och sex lärare i idrott och hälsa. Metoderna i studien var enkätundersökning och intervjuundersökning. Resultatet visar att eleverna och lärarna i idrott och hälsa är eniga om vilka danser som förekommer, men har olika åsikter om hur ofta dans finns med i undervisningen. Eleverna och lärarna har tillräckliga kunskaper i dans i skolan, men eleverna anser inte att de kunskaper de får i undervisningen är till någon nytta på fritiden. Lärarna hävdar att deras kunskaper är tillräckliga för att utöva dans på fritiden. Resultatet visar att majoriteten av lärarna bedömer sina elevers kunskaper likvärdigt. Både eleverna och lärarna är positivt inställda till dans i skolan och på fritiden. Studien visar att eleverna upplever att dansundervisningen är rolig och lätt och lärarna anser att det finns stora möjligheter med dans, men det är svårt att få med sig alla eleverna.

Sökord: dans, dansundervisning, idrott och hälsa, inställning.

Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är:

vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns det

något samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Då

har jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratur

som på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jag

ville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grunden

på olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur.

Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ett

sätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem som

skolan brottas med. Den delen bygger jag i stort sätt på att ta del i andras forskning, samt

genomföra en egen undersökning i form av enkäter och intervjuer. Slutsatser, som jag kom

fram till, var: att befintliga styrdokument inte följs och att mål- och resultatstyrningen av

skolan ännu inte fungerar, att lärarna saknar ett eget vetenskapligt kunskapssystem för att

utveckla sin kompetens och behöver självklart stöd som måste komma i form av utbildning,

handledning och samtal. Lärare måste intellektuellt övertygas om fördelarna med det nya i en

skolreform. Till detta krävs dels tid, dels dialog med personer som de känner förtroende för.

I den här antologin ges några bilder av polisarbete. Författarna representerar olika ämnen och har skilda infallsvinklar på frågan. Men sammanhållande teman är samhällsuppdraget – att skydda demokratiska värden – samt de professionella och etiska dilemman och kunskapskrav som är förknippade med uppdraget. Boken har sitt upphov i en seminarieserie om polisforskning som under två års tid anordnades vid Växjö universitet.

Här diskuteras polisarbete som en uppgift att hantera dilemman, yrkeskulturen, bemötandet av personer med psykiatriska problem, samarbetet med socialtjänsten vid tvångsomhändertaganden, rättstatliga krav, arbetet med inre utlänningskontroll, hur poliser skildras i kriminallitteraturen vilket kan påverka allmänhetens syn och hur genusaspekten tar sig uttryck i utbildningen.

Boken vänder sig till dem som är intresserade av polisarbete och även till dem som har ett mer övergripande intresse för professionsfrågor och de krav som kan ställas på tjänstemän i en offentlig verksamhet.

Redaktörerna Lena Agevall, docent i statsvetenskap, och Håkan Jenner, professor i pedagogik, är verksamma vid Växjö universitet.

This chapter is based on a survey of Swedish and international police research. A fundamental task in police work is discussed: dealing with dilemmas. These have to be handled in a judiciously way by the police officers, as there are no absolute answers to the question of how to act in various situations. The reasoning is linked to questions about multi-functional organizations and competence.

Denna antologi bygger på tio kapitel som belyser frågeställningar kring när den professionella autonomin blir problem. Teoretiskt och empiriskt material hämtas från flera olika professioners områden och ger tillsammans en översikt över den forskning som bedrivs vid Forum för Professionsforskning (FPF) vid Växjö Universitet

Boken vänder sig i första hand till studerande på avancerad nivå inom ämnesområdena arbetsvetenskap, företagsekonomi, pedagogik, polisvetenskap, socialt arbete, sociologi, statsvetenskap och vårdvetenskap. Boken är relevant för utbildningar och vidareutbildningar, liksom för forskare och yrkesversamma som är nyfikna på forskningen inom området.

Utifrån svensk och internationell polisforskning pekas ett antal dilemman ut, och en diskussion förs om hur de kan hanteras på ett omdömesgillt sätt.

This paper describes work with student collaboration in a distance education teacher-training program at Växjö. A previous study on collaborative strategies was presented new students in order to test possible effects on their learning process. What possible effects could this have on how students used and designed their learning in a Virtual Learning Environment? Were there any signs of an enhanced meta-cognitive awareness compared to previous year? Students’ evaluation of assignment and results from a web-enquiry was analysed. Results showed an increased reflection upon work process and more references to future praxis as teachers shift from a knowledge process to a learning process. Results also show a more strategic use of the tools in the VLE. By giving students some reflective tools prior to their assignment, we have tried to use meta-cognitive thinking as “a way to teach” and not as a “subject” itself.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.

I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.

För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.

Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.

I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.

För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.

Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär.

Den här uppsatsen sammanför den relationella konsten med de estetiska läroprocesserna för att se på vilket sätt de bidrar till flerstämmighet i undervisningen. Uppsatsen bygger på en fallstudie av ett projekt i en högstadieklass (som grundar sig i just det relationella konsten och de estetiska läroprocesserna). Detta projekt belyses utifrån teorierna om flerstämmighet. Data samlas in genom i huvudsak elevenkäter och en intervju.

Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån rör på vilket sätt projektet kan sägas vara flerstämmigt och hur eleverna upplever projektet ur ett flerstämmigt perspektiv. Resultatet av enkäterna redovisas i tabell 1 och tabell 2 (se bilaga 1 och 2). Intervjuresultatet redovisas i en sammanställning under rubrik 3.3 Sammanfattning av intervjun 2009-04-27. Projektet är genom sin uppbyggnad kring dialog, och begreppsbearbetning i grupp, flerstämmigt. Flerstämmigheten har inte varit lärarens huvudsakliga mål med sin undervisningsform ändå är han medveten om den och ser den som en form av arbetsmetod som enligt honom finns naturligt i de estetiska läroprocesserna. Det går inte att utifrån enkäten svara på om eleverna i genomsnitt uppfattat projektet som flerstämmigt, men utifrån deras svar går det att se att några av dem har upplevt den både härliga och besvärliga frihet som flerstämmig undervisning ger.

Swedish soccer is building for the future. In the three biggest cities in Sweden new soccer stadiums are being built. Approximately 2, 5 billion Swedish crowns are being invested for this cause. In Solna, Stockholm, the new national stadium will be built and it will be the new home for the Swedish national team. In Gothenburg Gamla Ullevi is demolished and makes way for a new central soccer stadium for the leading city clubs. And in Malmö, the club Malmö FF has

begun digging and they are waiting for their new stadium to be finished in 2009.

The goal with this thesis is to analyze the internal and external factors and se how they affect each other and stadium development.

New stadiums create new opportunities for Swedish soccer. The new infrastructure gives soccer a whole new spectrum of possibilities. The new stadiums are off course an important element

but other factors play their part, such as the following internal and external factors. These political, economical, social and technological issues have affects on future development and power of sway resulting in new ways of attracting people. Interactions between these factors are therefore essential when investigating correlations between local authorities, spectators, clubs and local businesses. Working for an attractive, more entertaining and safer soccer experience has begun.

Syftet med studien är att ta reda på hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med fokus på kulturell mångfald i förskolan. I studien undersöks dels hur förskollärarna förhåller sig till begreppet kulturell mångfald i verksamheten med barnen, dels vad de lyfter fram som viktigt i kontakten med föräldrarna sett ur detta perspektiv. Vidare studeras vad förskollärarna anser om den egna kompetensen beträffande kulturell mångfald i förskolan. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer. Förskolorna som ingick i studien bestod både av homogena och av heterogena barngrupper utifrån den kulturella aspekten.

Tydlighet i mötet både med barnen och deras föräldrar, samt öppenhet, nygikenhet och förmåga att se till hela individen är enligt förskollärarna det essentiella i arbetet med kulturell mångfald. Resultatet visar att respondenterna huvudsakligen knyter begreppet kulturell mångfald till skillnader mellan länder, även om kultur också innebär olikhete ri synsätt, livsstil, uppväxtvillkor etc. Förskollärarna anser sig i stort sett förberedda för att möta och arbeta med barn från olika kulturer samtidigt som de gärna vill skaffa sig ytterligare kunskaper om andras kultur.

In most societies informal care of the elderly (often given by a relative) plays an important role, this article describes the situation and support for carers that exist in Sweden. The description is partly based on the results from the evaluation of a project (“Anhörig 300”) aimed to develop support for carers in the County of Kronoberg as well as from information and documents. Four different typical situations for carers are identified and is an indication of how different situations for carers can be. In the future the support for carers must be paid attention to and further developed. The National Development Plan for the Nursing and Care for elderly in Sweden suggest increased support for carers as a supplement to the public sector elderly care. It is important to involve voluntary organizations to break isolation and loneliness among carers.

I denna studie undersöks hur pedagoger ser på arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och läsinlärningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolår. Empirin jämförs sedan med utgångspunkt i teorier kring skriv- och läsinlärning. Resultatet visar att pedagogerna gärna väljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem använder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och läsinlärning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istället för att använda metoden på egen hand.

Syftet med vår undersökning är att se om bakgrundsmusik påverkar sinnesstämningen i klassrummet och om det spelar någon roll vad för musikgenrer som spelas. Vi har intervjuat lärare i denna undersökning då vi är intresserade av deras åsikter om bakgrundsmusikens påverkan. Undersökningen ägde rum under vårterminen 2009 på fyra högstadieskolor i år 7 under två svensklektioner. Resultatet samlades in vid två intervjutillfällen per lärare. Det resultat vi kom fram till var att bakgrundsmusik inte passar alla individer och att musikstilarna passar olika bra till olika typer av lektioner.

Små barns sätt att kommunicera i leken.

Small children’s ways off communication when they play.

Syftet med denna undersökning är att beskriva hur små barn kommunicerar i leken. Jag har undersökt vilka olika uttryckssätt barnen använder sig av när de kommunicerar i olika leksituationer. Undersökningen är gjord på en småbarnsavdelning, och metoden jag har använt mig av är videoobservationer. Resultatet visar att de små barnen oftast använder sig av kroppsspråk, blickar, mimik, handgripligheter, imitation och olika ljud för att göra sig förstådda när de kommunicerar. I diskussionen tas det upp hur och varför de kommunicerar som de gör och om vikten av att förstå leksignalerna för att inga missförstånd ska uppstå.

Musical improvisation is an infinite artistic well. It helps the musician to make a personal performance and lets the music reflect the inner feelings. It is a language with which the performer can adapt the formulation to the specific situation. Yet so many have fear and respect when facing the phenomenon. In this study Dan Alkenäs discusses the advantages and disadvantages of using musical improvisation as a pedagogical method in school education. During a semester Alkenäs has, together with music teacher Bitten Löfgren and a group of pupils, studied what results are to be expected when teachers let musical improvisation have a leading role in music lessons. He discusses the creative working environment and the pupils’ ability to put theory into practice. One leading theme is the discussion of the common view of musicality. Alkenäs argues that it is important for a music teacher in a democratic school, with children from different kinds of cultures and backgrounds, to be flexible and adjust the lessons according to the individuals in the group. The study shows that this pedagogy, among other things, has a positive effect on interaction between students with different interest, levels of knowledge and potentials.

Abstract: I rapporten intervjuas fyra mellanstadielärare på en 4-6 skola i Borås stad, om deras syn på praktisk matematik. I vilken utsträckning använder sig lärarna av praktisk matematik, när använder dom det, hur ser de på själva uppgiften samt om uppgifterna ökar elevernas motivation, lust och förståelse för matematik.

Intervjuerna deklarerar att det finns en stor osäkerhet i hur praktisk matematik skall användas och vilka fördelar den för med sig. Lärarna anser att det bedrivs för lite praktisk matematik på skolan, bokens trygghet lockar allt för mycket. Lärarna poängterar också att vissa områden är lättare än andra att applicera praktisk matematik på. Det finns inte någon direkt uttalad linje när det gäller praktiska moment utan det kommer när det kommer. Däremot är man överens om att lusten och motivationen ofta stärks och att de svaga eleverna får möjlighet att lyckas. Vissa forskare menar att ett praktiskt arbetssätt är helt nödvändigt för att ta upp kunskapen på en ny nivå. Kunskapen måste kunna sättas in i en kontext för att djupinlärning skall erhållas.

The purpose with this paper is to get an idea about the interaction between persons sitting in a wheelchair and the society. We have carried through some literary studies to complement the methods we have chosen. We have interviewed a person who is sitting in a wheelchair to get that persons perspective. We have also carried through a participated observation with ourselves sitting in wheelchairs. Our purpose with these methods was to examine how a person sitting in a wheelchair interacts, verbally, non-verbally as well as how the physical environment is adapted. From a person sitting in a wheelchairs perspective the physical environment lacked in adjustment. In some public buildings it wasn’t possible even to get in through the front entrance because of the high steps. The practicability in some of these buildings was limited. We experienced a friendly interaction for most part of the situations. People held up doors for us and asked us if we wanted help in various situations. In some situations we felt like the kindness surpassed into fawning. In passing of people we felt like we didn’t get eye contact with that many of them. They often looked away as if they were scared to stare at us. The person we interviewed thinks that this deviant behaviour isn’t anything that he or she takes notice of because he or she has been sitting in a wheelchair for such a long time.

Björn Alm

Specialundervisning som hjälp för att uppnå målen

Remedial teaching as a help reaching the goals

Abstract

Syftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser och syn på specialundervisning och den hjälp de får för att uppnå kunskapsmål och värdegrundsmål; dels att sätta elevernas upplevelser i förhållande till ett par specialpedagogers erfarenhet/syn på undervisning i mindre grupp. Andra intressanta aspekter var att ha styrdokumenten/genus/etnicitet i åtanke som eventuella påverkande-faktorer. Vilken klassifikation och inramning har osynlig/synlig pedagogik och kan man se en förhållningssätt i förhållande till vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Förhållningssätten har ju betydelse för vilken genomslagskraft specialundervisning har som problemlösare i dagens skola.

Elevernas socialisationsprocesser och pedagogiska möten kan leda till olika beroendeförhållanden i skolan som nätverk men även då det gäller deras övriga existensbetingelser. Ett urval av observationer,elevintervjuer och lärarintervjuer har gjorts. Informationsmängden och dess kvalitet är viktig, för att eventuella lösningar till problemet ska uppdagas. En annan viktig faktor är tillvägagångssättet för att uppnå en hög validiteten/kvaliteten av undersökningen.

Bourdieus begrepp innebär att inte se eleverna som enkla bärare av sociala klasstrukturer (reproduktion) utan istället se till totalbilden och summan av elevens alla egenskaper, erfarenheter och förutsättningar. Studien avslutas med en diskussion av resultaten och varför det ser ut som det gör. Vad kan orsakerna vara och varför är två viktiga aspekter. Objektiv och subjektiv bedömning av reproduktionsfaktorer och handlingsstrategier som har inflytande på resultatet tydliggörs.

Denna studie fokuserar på hur fyra socialsekreterare retrospektivt berättat om sitt yrkesliv utifrån begreppen att skapa mening och en praktisk yrkesteori. Förutom att belysa den meningsskapande processen i yrket som socialsekreterare har syftet också varit att pröva livshistoriemetoden som ett sätt att nå fördjupad kunskap om konstruktionen av en yrkesroll, i det här fallet inom socialt arbete. De intervjuade personerna har berättat om sitt yrkesliv i form av en livsberättelse som sedan satts in i ett socialt, historiskt och kulturellt sammanhang. Socialsekreterarna har arbetat inom yrket mellan 28 – 40 år. Analysen indikerade att socialsekreterarnas arbetsuppgifter är lokaliserade i ett spänningsfält mellan ’myndighetsutövning’ och ’informellt socialt arbete’. Socialsekreterarnas förhållningssätt till arbets-uppgifterna rör sig samtidigt i en personlig dimension mellan att ’mötas som roll’ eller att ’mötas som människa’. Det egna förhållningssättet blir en del i den praktiska yrkesteorin. I gestaltandet av den egna praktiska yrkesteorin har man som socialsekreterare skapat mening genom att betona olika delar i arbetsuppgifterna och genom att också förhålla sig till arbetsuppgifterna på delvis olika sätt. De enskilda socialsekreterarnas berättelse ingår som en del av en större berättelse om yrket. Det fanns gemensamma nämnare som exempelvis mötet med människor som alla framhävt som det mest centrala i det sociala arbetet. Livshistoriemetoden som använts i studien bedöms ha fyllt sitt syfte och kan vara ett sätt att nå fördjupad kunskap om yrket som socialsekreterare och andra jämförbara professioner, särskilt när det gäller människovårdande yrken, där den egna personen blir en del i yrkesutövningen.

Den dagliga kontakten mellan föräldrar och pedagoger är en betydelsefull del i förskolans verksamhet. Barn vistas större delen av dagen på förskolan och det är därför viktigt att pedagoger och föräldrar möts för att byta information om vad som sker, både i förskolan och i hemmet.

Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger och föräldrar upplever den dagliga kontakten. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger samt fyra föräldrar vars svar vi sedan analyserat mot de teorier vi lyft fram. Materialet har diskuterats och analyserats utifrån våra frågeställningar.

Vårt resultat visar på att båda parter uppfattar det dagliga mötet som viktigt. Pedagogerna hävdar att dialogen med föräldrarna är betydelsefull och bör vara löpande, vilket påvisas i resultatet. Föräldrarna påängterar vikten av att få veta hur barnet haft det på förskolan, om det hänt något speciellt och detta kommer fram i resultatet.

Syftet med vårt examensarbete var att ge ett kunskapsbidrag vad gäller läsinlärning i särskolan. Vi är båda, som kommande pedagoger, intresserade av att arbeta inom särskolan och vi anser, att ämnet behöver undersökas, dels för att vi själva inte har kännedom om hur läsinlärningen ser ut i särskolan och dels för att vi inte funnit några tidigare studier inom området. I uppsatsen har vi utgått från följande frågeställning: Hur arbetar pedagoger i grundsärskolan med elevers läsinlärning?

Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som metod. Våra informanter var sex kvinnliga pedagoger som alla är verksamma på tre olika särskolor i Kronobergs län. Resultatet visade att informanterna utgår från olika metoder i arbetet med läsinlärning för att tillmötesgå alla elevers individuella behov. Vidare framkom att elevernas personliga intressen är viktiga utgångspunkter för att locka till läsning.

Syftet med detta arbete var att kartlägga, beskriva och förklara hur lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen såg på individualisering och hur de arbetade för att uppnå en sådan undervisning. Med individualisering så menade jag hur man ser varje enskild elev i skolverksamheten. Min undersökning var en kvalitativ komparativ undersökning mellan lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen som genomfördes genom intervjuer. Det jag kortfattat kom fram till i min undersökning var att samtliga lärare var medvetna om att de skulle genomföra en individualiserad undervisning då det står i läroplanen. Alla nämnde också för stora klasser som ett stort problem då de kände att de inte han se alla. De lärare som hade mindre klasser upplevde att det förenklade problematiken att lyckas se varje enskild individ. Min undersökning visade att det som skiljer de två undersökta grupperna var att de tyckte det var olika viktigt. Lärarna i de teoretiska ämnena såg det mera som ett måste medan lärarna i yrkesinriktade ämnen såg till fördelarna med individualisering i större utsträckning. En annan slutsats var att lärarna i yrkesinriktade ämnen hade en större kontakt med sina elever utanför klassrumssituationen. Lärarna i de teoretiska ämnena nämnde också vikten av detta men betonade det i betydligt mindre omfattning.

The attacks of September 11, 2001 have done more to focus attention on the conjunction of religion and conflict than any other event in recent history. Although much international research has focused since then on the role of Islam, religiously inspired violence is also found in countries as diverse as Thailand, Burma, or Sri Lanka, where Buddhism plays a central role. This paper addresses how these realities are reflected in two Swedish high school textbooks on religion. The thesis calls into question the manner in which Buddhism is presented in schoolbooks as the most probable candidate to be a conflict-free religion.

Using Fairclough’s discourse analysis theoretical framework and Hellspong’s structural analysis, the thesis critically examines the relationship between text, the discourse practice in which text is produced and the wider social practices. The study concludes that schoolbooks are committed to presenting Buddhism as virtually conflict-free by means of rhetorical procedures which focus mainly on what is assumed to be “the most important” message of Tibetan Buddhism and its portal figure, Dalai lama – namely peace. At the same time, the author suggests that there is a strong intertextuality between the texts of the schoolbooks and the romanticised views of Dalai lama existent in three contemporary Hollywood films.

The limits of the paper are finally addressed and various paths to future research are suggested, in an effort to improve schoolbooks, since pedagogical texts structure the students’ way of thinking about Buddhism in particular, and religion in general.

Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hur skolan ser på begåvade elever. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur verksamma pedagoger idag arbetar för att kunna bemöta och utveckla talangfullhet i skolan.

Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där 10 pedagoger från låg- och mellanstadiet deltagit. Dessa informanter har varit verksamma inom tre olika skolor från olika lokalitet. Resultaten av enkätundersökningen visar att det verkar finnas en allmän okunskap kring begreppen särbegåvad och högpresterande vilket samtliga pedagoger efterfrågar mer kunskaper inom. Denna aspekt är av stort vikt att belysa och problematisera för att skolan skall kunna uppnå sitt motto om att vara "en skola för alla".

Studiens syfte var att belysa kunskapsläget om ADHD hos behandlare inom SiS samt hur de arbetar med elever/klienter som har ADHD eller ADHD-liknande symtom. Ett ytterligare syfte med studien var att undersöka prevalensen av ADHD inom SiS. För att mäta kunskapsläget har upplevd och uppskattad kunskap undersökts. En kvantitativ metod med strukturerade telefonintervjuer användes. De mest framträdande resultaten var att behandlarna har god kunskap om ADHD men att de ej upplever att kunskapen är tillräcklig. Resultatet visade även att behandlarna i relativt liten utsträckning använder specifika behandlingsmetoder för personer med ADHD samt att personer med ADHD är överrepresenterade inom SiS:s klientel.

SiS skriver att de strävar efter att ge elever/klienter kunskapsbaserad vård och behandling som utgår från individens behov och slutsatsen blir därför att SiS med fördel kan satsa på utbildning/vidareutbildning av behandlingspersonal för att ge dem fördjupad kunskap om ADHD och de behandlingsmetoder som har visat god effekt.

Syftet med arbetet är att utifrån beskrivningen av den nuvarande fysiska miljöns utseende på tre skolor årskurs 7-9 kunna fastställa elevernas trivsel och hälsa.

Av de tre skolorna som undersöktes var en skola nyrenoverad sedan byggnationen på 1960-och 1970 talet. För att ge en så grundlig bild av elevens hälsa och trivsel består studien av en kombination av kvalitativ- och kvantitativ forskning. Den senare delen förs i en enkätundersökning för att fastställa den nuvarande upplevelsen av rummen det vill säga den kvantitativa. Intervjuerna är gjorda för att ge en bild av elevens hälsa och välbefinnande i de olika rummen. Den sista delen är en del för personal som där beskriver den fysiska miljöns betydelse i "en skola för alla".

Tanken med studien är att den ska kunna användas som verktyg för att kunna påvisa problem med den fysiska miljön för vissa elever. För att visa på deras svårigheter har autistiska elever och elever med funktionshindret ADHD lyfts som exempel.

I stora drag visar studiens resultat på att skolan med den goda fysiska miljön gör att eleverna mår bättre och presterar bättre än i skolan med sämre miljö. Tanken är att studien ska kunna komma till användning i arbete mot "en skola för alla"

Syftet med denna studie var att beskriva möjligheter och svårigheter med att använda MI i missbruks- och beroendevård inom socialtjänst, psykiatri, behandlingshem och kriminalvård. Frågeställningen som användes var: Vilka erfarenheter har professionella inom missbruks- och beroendevård av att använda MI? Metoden som användes var hermeneutisk vetenskapstradition med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som gjordes med fyra personer utbildade inom MI. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att MI inte är lätt att praktisera men de professionella ser fler möjligheter än svårigheter. Det viktiga är att skapa en arbetsallians och sen anpassa stilen i samtalen till klientens förändringsprocess och personlighet. Vid psykotiska tillstånd, självmordstankar och allvarliga regelöverträdelser kan det behövas något annat än MI.

Vi har undersökt om konflikter förekommer i mindre omfattning i utomhusmiljö jämfört med inomhusmiljö och om barn och pedagoger hanterar konflikter på olika sätt. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer med barn och pedagoger har vi fått in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna är eniga om att utomhusmiljön leder till färre konflikter, medan merparten av de intervjuade barnen inte ser någon skillnad mellan inomhus- och utomhusmiljö gällande konflikter. Pedagogerna använder sig till stor del av medling vilket anses vara en konstruktiv metod medan barnen försöker hantera konflikter så gott de kan själva genom bland annat kompromissmetoder och anpassningsmetoder. Vi har kommit fram till att utomhusmiljön inte nödvändigtvis är en faktor som generar färre konflikter, det handlar istället om hur individer interagerar i ett socialt sammanhang.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken inställning pedagogerna har till den fria leken i förskolan och vad de anser att den har för betydelse för barns utveckling. Studien har en kvalitativ ansats och den valda metoden är kvalitativ intervju. Urvalet av intervju-personerna har varit ett s.k. tillfällighetsurval. Sex förskollärare med olika lång arbets-livserfarenhet har deltagit i studien. Den teoretiska utgångspunkten ligger i tidigare forskning i ämnet. Denna påvisar hur viktig den fria leken är för barns utveckling och lärande. Resultatet visar att pedagogerna som deltagit i studien är väl medvetna om den fria lekens betydelse, men även hur de själva kan stärka och utveckla barns lek. Det framkom också att den fria leken utgör en stor del av dagen i förskolan. Trots detta finns det dock hinder som gör att leken inte alltid kan utvecklas i den mån pedagogerna önskar. Utifrån resultatet dras slutsatsen att de aktuella pedagogernas inställning till den fria leken och dess betydelse väl stämmer överens med tidigare forskningsresultat, vilka pekar på hur viktig den fria leken är.

Homework comparing to knowledge, individualize and home background.

A comparing study between two schools.

Sammanfattning

I denna studie har vi undersökt hur barnen bemöts av pedagogerna i den fria leken på förskolan ur ett jämställt perspektiv. Vi har valt att fokusera på pedagogernas agerande gentemot barnen ur ett genusperspektiv, detta därför att det är ett aktuellt ämne som ofta debatteras i media och vi har ett stort intresse av ämnet. Könsroller är något som vi alla tidigt i livet ”tar på oss”. Barnen i vår omgivning blir påverkade av oss vuxna som finns i deras närhet.

Den metod vi använt oss av i studien har varit av kvalitativ sort. Vi har använt oss av intervjuer med pedagoger samt observationer av barn, där vi har koncentrerat oss på hur pedagogen bemöter barnen olika om de är flickor eller pojkar.

I arbetet har vi bland annat kommit fram till att när det kommer till hur pedagogerna bemöter barnen i den fria leken, måste de bli mer medvetna om att deras bemötande av barnens kön påverkar hur jämställt ett samhälle blir i framtiden. Undersökningen har också visat att pedagogerna gärna vill tro att de redan arbetar jämställt och inte gör någon större skillnad mellan barnen, utan att de i första hand ser till individen. Vilket inte alltid har visat sig stämma med verkligheten.

Syfte med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger i år 1 arbetar för att stödja och stimulera elevens läsutveckling. Jag har också velat undersöka både hur klasslärare och specialpedagoger arbetar för att få en större helhetsbild av elevens läsinlärning.

     Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag har intervjuat tre pedagoger som arbetar i år 1, en klasslärare och två specialpedagoger. Det resultat som jag har fått fram visar att pedagogerna arbetar diagnostiskt för att kunna möta eleven där den befinner sig men även för att tidigt kunna identifiera elever i svårigheter. Vidare framkom det att pedagogerna använder sig av olika metoder i läsundervisningen. Dessutom arbetar de multisensoriskt för att förstärka elevens lärande men även för att göra lärandet lustfyllt. En betydelsefull del som har framkommit är att pedagogerna poängterar vikten av att arbeta med motivation och en positiv självbild i samband med läsinlärningen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka för- och nackdelar med användandet av interaktiva whiteboards i grundskolan. Ambitionen fanns även att väcka nyfikenhet och informera vår tänkta målgrupp om ämnet. Vi genomförde intervjuer med två klasslärare och två elevgrupper i grundskolan samt en IT-pedagog. Enligt flera forskare har IKT positiva effekter på lärandet genom att undervisningen blir roligare med mer engagerade och motiverade elever till följd. Det har konstaterats i en engelsk undersökning att elever övervägande är positiva till att arbeta med interaktiva whiteboards. I våra intervjuer menade både pedagogerna och eleverna bland annat att undervisningen förbättras i flera avseenden då olika sinnen kan stimuleras samtidigt. Resultatet visade även nackdelar såsom att interaktiva whiteboards är dyra vid inköp och att den tekniska problematiken kan störa inlärningen. Våra slutsatser var att interaktiva whiteboards kan medföra både positiva och negativa effekter på lärandet. Det finns pedagoger, som på grund av otillräcklig utbildning, väljer bort att arbeta med IKT i skolan. Vi anser att kunskapsbrist är ett av de största hindren för utvecklingen och spridningen av interaktiva whiteboards. Förändringar inom skolan tar tid, framförallt då det gäller införandet av ny teknik. Dock menar vi att skolan redan idag måste börja arbeta mot att bli mer likvärdig, med elevernas bästa i fokus.

Syfte: Studiens syfte är att är beskriva hur familjer påverkas när en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik. Vi vill även beskriva professionellas erfarenheter av hur ett missbruk påverkar föräldraskapet. Metod: Vi använde oss av den hermeneutiska traditionen med kvalitativ metod som grund och kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod, intervjuerna var semistrukturerade och vid intervjutillfällena användes en intervjuguide. Vid analys av intervjuerna användes latent innehållanalys. Resultat: Resultatet påvisar att i familjer, där en eller båda föräldrarna har någon form av missbruksproblematik, råder det brist på struktur och regler. Även om de professionella arbetar med föräldraskap så fokuseras det mestadels på barnens behov exempelvis som att ge dem trygghet och kärlek. Det är just det som föräldraskap innebär, att vara där för sina barn. Resultatet visar också att samhället och det sociala arvet samt nätverket runt föräldrarna påverkar dem i hur de blir och beter sig i sitt föräldraskap och hur dessa föräldrar hanterar olika familjesituationer i det vardagliga livet.

Utgångspunkten i arbetet är ändringen som gjordes år 2003 i förordningstexterna för Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidsverksamhet, Lpo94. Ändringen innebär att skolan ska erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur arbetet med fysisk aktivitet ser ut i några av grundskolorna inom ett specifikt område i Sverige Hur kan man arbeta med det, varför ska man ha fysisk aktivitet, hur utför man det, och på vilket sätt är rörelse bra?

I studien använde vi oss av ett hermeneutiskt angreppssätt och en kvalitativ metod som innebar att vi insamlade data från ett färre antal enheter som sedan tolkades av oss. Insamlingen av data skedde genom kvalitativa intervjuer där vi använde oss av en intervjuguide för att få så innehållsrika svar som möjligt och för att ge plats åt följdfrågor. Denna typen av forskningsstrategi ger ett djup i studien vilket vi också var ute efter.

Resultatet visar att det finns likheter i hur skolorna arbetade med rörelse men också en del olikheter. Studien visar att skolorna var relativt medvetna om hur fysisk aktivitet och rörelse är bra för eleverna.

Att det har hänt väldigt mycket inom idrotten sedan dess start vet vi, men frågan är hur idrotten kommer att utvecklas i framtiden? Ett begrepp som blivit alltmer modernt inom svensk idrott på senare år är Sport management. Med tanke på att management eller sport inte är några nya företeelser så är sport management eller management of sport heller inga nya företeelser. För flera tusen år sedan anordnades matcher och tävlingar som arrangerades av managers. Idag har kommersialiseringen och professionaliseringen ökat och vuxit sig allt starkare inom den nationella idrottssektorn. Detta har bidragit till att större krav och ansvar lagts på de människor som har i uppgift att handha och organisera idrott.

I detta examensarbete har vi valt att titta närmare på vilka kompetenser, arbetsuppgifter samt personlighetsegenskaper som kännetecknar dagens sport manager inom idrotterna golf och ishockey. För att få fram en bra bild av hur sport managers arbetar, vilka kompetenser de besitter och hur de uppfattas som personer väcktes tanken om att genomföra en enkätundersökning parallellt med intervjuer av ett antal större golf- och ishockeyföreningar. Utifrån denna fundering kontaktades respektive golf- och ishockeyförenings ordförande för att kunna uppfylla följande syfte:

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga vilka kompetenser, arbetsuppgifter, personlighetsegenskaper som kännetecknar en sport manager inom svenska golf-, respektive ishockeyföreningar idag. Dessutom är syftet att undersöka hur dessa föreningar gått tillväga då de anställt sin/sina sport managers.

Svaren som gavs ledde till en god och stabil grund för att kunna ställas i relation till de teorier som vi valt att basera examensarbetet på. Vi sammanställde resultaten utifrån enkäterna och intervjuerna i ett statistikprogram för att kunna urskilja likheter och olikheter mellan de olika respondenternas svar.

Resultaten visar att golf och ishockeyklubbarna valt att anställa en eller flera sport managers för att kunna utveckla föreningen och dess verksamhet. Studien visar också på att ledarskap och strategi är de mest efterfrågade kompetenser hos en sport manager samt att de personlighetsegenskaper som karaktäriserar en framgångsrik ledare kan urskönjas i dagens sport manager inom golf och ishockey. Studien visar till sist att golfklubbarna valt att annonsera ut sina lediga tjänster i betydligt högre omfattning än vad ishockeyklubbarna gjort.

Abstract summary

_____________________________________________________________________

Author: Magnus Andrén and Jani Lyyski

Title: Vision, company idea & goal – A qualitative study of two sport fraternities

Växjö university Pages: 96

_____________________________________________________________________

Contents

The purpose of this rapport is to study the terms of strategy within vision, company idea, and goal. To critically survey the work of sport fraternities with these terms; to suggest development possibilities with the chosen terms.

The following questions have been the foundation to be able to reach the purpose:

• What theories are active with the terms vision, company idea and goal?

• How do the sport fraternities work with these terms?

o How are the terms formed?

o How are these terms being implemented?

o How do you get the terms to pervade thru the company?

• What are the differences/similarities between the literature and the work of the sport fraternities with the terms vision, company idea and goal?

• How can the sport fraternities develop these terms and get them to work in their company?

The rapport is written within the frame of Coaching and Sport Management at Växjö university, and is aimed for sport fraternities that are pursuing to either find a tool to get the company towards a common goal, or to create an interesting argument among the chosen terms within the strategy. Furthermore, we feel that the rapport in first hand will focus on the boards and committees of fraternities, and in second hand also the individual member.

The study begins with a problem formula, where we present our hypostasis of sport fraternities who does not work actively enough with the strategy terms. It ends with what methods will work, which is the basis for the rapport. Relevant literature and theories are presented in relationship to sport fraternities in the next chapter.

The result shows us that sport fraternities use the terms randomness, inactive, on different levels, and without profiling. Since we got these results, we feel that sport fraternities need to develop these strategies to be able to meet the future demands on a sport fraternity. In the final discussion we give suggestions on development possibilities for these terms, for sport fraternities to use.

_____________________________________________________________________

Maria Antemar

Kommunikativt arbetssätt

En studie om lärares syn på kommunikativt arbetssätt

Communicative working procedure

- a study about teachers sight of communicative working procedure.

Antal sidor: 37

Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar kommunikativt arbetssätt, med fokus på hur de planerar, genomför och vad de vill uppnå med ett kommunikativt arbetssätt. För att uppnå syftet har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där jag har intervjuat fyra stycken lärare samt observerat två stycken lärare i en klassrumsmiljö. Den teoretiska grunden för studien ligger i att inledningsvis förklara, kommunikation, kommunikation i grupp för att sedan gå över till läraren i sammanhanget av kommunikativt arbetssätt. Resultatet av min undersökning visar att delaktighet är av stor vikt i kommunikativt arbetssätt. Vidare framkommer det att eleverna har stor inverkan på arbetssättets innehåll och att sociala mål vid kommunikativt arbetssätt är viktiga. Jag ser genom min studie bland annat att lärare som accepterar olika elevers intressen skapar förutsättning för delaktighet inom kommunikativt arbetssätt. Innehållet av planeringen inför kommunikativt arbetssätt pendlar mellan lärarstyrt och elevstyrt. Jag kan utifrån min studie se att lärare skjuter begreppet makt i kommunikativt arbetssätt till att handla om fördelning av ansvar.

Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur undervisningen i skolan utformas så att elever får kunskap om hållbar utveckling och att arbetet mot en hållbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte är att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas så att arbetet mot en hållbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att få nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömässiga val. Den metod vi har använt är en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet är att det finns olika arbetsmetoder för att nå en mer hållbar utveckling och att skolor och lärare kommit olika långt i undervisningen. Förhållningssättet till miljön och hållbar utveckling är något som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna.

Det här är ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa ser på hälsa och hur de konkretiserar hälsoarbete i ämnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lärare i idrott och hälsa vill vi få en bild av hur lärarna ser på begreppet hälsa och hur det konkretiserar hälsoundervisning i ämnet samt hur undervisningen överensstämmer med teori och styrdokument. Vår frågeställning blev följande:

Hur ser verksamma grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa på:

• begreppet hälsa?

• hälsa i ämnet idrott och hälsa?

• hälsoundervisning?

• hälsa i styrdokument och hur förhåller sig deras syn till styrdokument och teori?

Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lärare som har en utbildning med 40 poäng idrott och hälsa eller liknande beroende på aktuell lärarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett på respondenternas skolor eller om så önskat annan plats, fri från yttre störningar.

Vårt resultat pekar på att respondenterna har likstämmig uppfattning kring begreppet hälsa, en ståndpunkt som även samstämmer med teorins definition av hälsa. Det framkommer också att respondenterna har en relativt överensstämmande bild av vad som är hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Vilket kan härledas till fysiologisk/medicinsk diskurs gällande vad undervisningen innefattar och en psykisk/social diskurs gällande hur undervisningen bedrivs. Hälsoundervisning inom ämnet anser respondenterna i första hand skall handla om att ge eleverna rörelseglädje. Respondenterna visar sedan upp en skild åsikt om vad hälsoundervisning är, dels inom ämnet och dels inom hela skolans verksamhet. Synen på styrdokumenten är likartad respondenterna emellan, de menar på att styrdokumenten är relativt fria och tolkningsbara i sin utformning.

Studiens syfte är att undersöka om den planerade högläsningen i förskolan tar fasta på läroplanens tankar om vad den är tänkt att leda till och om det är en passiv eller aktiv aktivitet för barnen. Tre pedagoger på olika förskolor har blivit observerade och intervjuade angående sin bilderboksläsning, då de under intervjuerna fått frågor rörande deras syfte med läsningen och varför man läser bilderböcker i förskolan. Anledningen till att jag valde intervju som metod var för att jag var intresserad av hur pedagoger egentligen tänker angående bilderboksläsningen i förskolan, men likaså om läroplanens mål synliggörs i verksamheten. Resultatet jag fått fram i min forskning är att den planerade högläsningen i det stora hela innebär vila och språkutveckling för barnen. Däremot skiljer sig de berörda pedagogernas lässtrategier åt och de har olika åsikter om hur bokläsningen ska gå till, samt vad de värderar som professionella lärare gällande högläsningen i förskolan.

Syftet med denna studie är att se hur ledarskapet och arbetslaget påverkar lärarnas arbetsmiljö och om det även påverkar lärarens pedagogiska arbete. Studien är avgränsad till den psykosociala arbetsmiljön.

Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för arbetsmiljöfrågor som vi bland annat har mött när vi varit ute i skolverksamheten. I dagens skola läggs det mycket krav och ansvar på läraren och det har stor betydelse för den psykiska hälsan. Därför tycker vi det är intressant att inför vårt kommande yrke göra denna studie.

Metoden vi har använt oss av är kvantitativ, då vi använt oss av strukturerade enkäter. Urvalet har varit 38 lärare på fem olika skolor.

Vår teoretiska bakgrund behandlar begreppet psykosocial miljö och områdena gruppen, pedagogiskt ledarskap samt lagar och styrdokument.

I resultatet har vi fått fram att arbetslaget och ledaren är två mycket viktiga faktorer för den psykosociala miljön. Generellt sett vill lärarna ha ett samarbete i arbetslaget, normer och regler, en tydlig ledare samt ett öppet klimat i gruppen. Dock finns det några respondenter som har en avvikande mening och hellre vill arbeta självständigt.

Resultatet av vår enkätstudie har visat att lärarna ansåg att både ledaren och arbetslaget har stor betydelse för den psykosociala miljön och att det på sikt påverkar undervisningen. Det överensstämmer med teorin vi har tagit del av.

Syftet med denna C-uppsats har varit att belysa bemötandet av flickor med självskadebeteende. Utifrån litteraturen har det varit svårt att studera vårt ämne, eftersom det har gjorts få undersökningar kring problematiken och det har varit svårt att finna en självklar definition på det vi har studerat. Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Resultatet som framgick av intervjupersonerna visade att bemötandet har en stor betydelse för unga flickor med ett självskadebeteende. Behandlarnas bemötande kunde se olika ut beroende av personligheten, erfarenheter, utbildning samt hur man arbetade på arbetsplatsen. Utifrån litteraturen och den tidigare forskningen kunde man se att psykisk ohälsa har ökat, speciellt bland unga kvinnor. Vi valde att ha med kända teoretiker med kunskap om empati, intersubjektivitet och om behandlingssynsätt som är en del av bemötandet. Resultatet är problematiserat med hjälp av dessa teoretiska utgångspunkter.

Att hantera de skillnader i läskunskaper som pedagoger möter bland elever vid skolstart är en av de största utmaningarna i skolår ett. Genom en kvalitativ studie bestående av sex intervjuer med verksamma grundskollärare har jag undersökt hur individualisering kan vara ett hjälpmedel i sammanhanget. Studiens syfte var att utforska hur några grundskollärare ser på och arbetar med individualiserad läsundervisning i skolår ett. Jag ville också lyfta frågan om i vilken mån det är möjligt att individualisera i praktiken. Vikt har lagts vid pedagogernas inställningar, vilka jämfördes med deras arbetssätt.

Det resultat jag har fått fram visar på två grupper av pedagoger. En som arbetar individualiserat i sin läsundervisning och som har en klar syn över vad det innebär. Pedagogerna där individualiserar för att de anser att det är deras ansvar gentemot eleverna. Den andra gruppen påstår sig individualisera för att de ser det som ett krav, eftersom det står i läroplanen. De individualiserar dock inte sin läsundervisning i någon större utsträckning. Resultatet pekar även på den, utifrån pedagogernas tankar, positiva utveckling som arbetsformen eget arbete har genomgått vad det gäller ansvarsfördelning och arbetsuppgifter.