The purpose of the study is to increase knowledge about leisure leaders' experiences of and opportunities to counteract exclusion and crime among young people in socially disadvantaged suburban areas, and what risk and protection factors they perceive to be important for exclusion and crime. The study is of a qualitative method based on hermeneutic theory of science. Four interviews were conducted with leisure leaders divided into three leisure centers. The correspondents consisted of three men and a woman of different ages and with varying work experience and varying ethnicities. The intention with the correspondents and the choice of a semi-structured interview guide was to gain an increased perspective on the chosen topic. The results indicate that the various systems in Bronfenbrenner's ecological system theory have a strong impact on young people in socially disadvantaged areas. The different system theories have protective and risk factors for the youth.

I denna essä diskuteras lärarprofessionens gränser. Bakgrunden hämtas ifrån att allt fler larmrapporter om sjukskrivna lärare, den hotande lärarbristen och lärares upplevt minskade  handlingsutrymme  når  oss.  Lärare  har  fått  ett  utsträckt  uppdrag  och  diskussioner förs om hur professionen kan avlastas. I essän jämförs exempel från den svenska  skolan  med  exempel  från  den  franska.  Avsikten  är  föra  en  kontrasterande  och  teoretisk  diskussion  om  lärarprofessionens  gränser.  I  beskrivningarna  används  teorier  om  communitas  och  structure  som  förklaringsmodeller  för  skolan  som  system. Inom communitas betraktas alla individer för vilka de är; här faller rang, titlar och formalia bort. Communitas baseras istället på närhet, intimitet och känslor. Alla har huvudrollen och är lika viktiga. Inom structure är förhållandet det motsatta. Här uppträder människorna i förhållande till och i enlighet med regler och rutiner på en spelplan.  Inom  structure  synliggörs  skillnader  och  hierarkier  och  man  uppträder  formellt och i överensstämmelse med olika roller, vilka har väldefinierade positioner på spelplanen. Det är värt att reflektera över hur de olika teoretiska strukturerna kan inspireras  av  varandra  i  syfte  att  avlasta  lärarna  en  del  av  det  utsträckta  uppdraget.  Vad händer om man tydligare skiljer på spelplanerna hem och skola samt rollerna elev, lärare  och vårdnadshavare?  Avslutningsvis  förs  en  diskussion  om  ifall  stärkta  gränser  skulle kunna leda till avlastning av lärare, och möjligen också till ökad auktoritet och professionalitet.

In this paper, teachers’ work with the newly introduced assessment of six-year-old children in Sweden is illustrated using the neoinstitutional theory. The results show how teachers are guided by coexisting mix of logics, which are based on different values and lead to different assessment practices. The results show that more assessment implies less teaching, and the policy reform vision, to better support children in continuing education, is at risk of being lost when transformed to pedagogical practice. The formative focus on the assessments is reduced to a technical practice with focus on delivering results. Thus, the neoliberal focus and performativity is prominent.

This article reports how teachers in Swedish school-age educare (SAEC) evaluate their practice. The study was conducted within a research- and development programme and is based on 47 teachers’ written reflections about performing evaluations. The reflections have been analysed using various neo-institutional logics. The results indicate that the teachers’ focus, regarding both the children and the practice, is directed differently when they are guided by different logics. When guided by the market logic, teachers focus on customer preferences and customer satisfaction. Guided by the professional logic, teachers focus the collective as well as the activities and the organisation around them. Guided by the bureaucratic and state logics, the teachers focus on the formal teaching, the individual child, and the school-age educare goal fulfilment. The results also show issues and contradictions concerning how to evaluate, what to evaluate, and when to evaluate. One possible claim is that the learning processes at the school-age educare are broad and complex, and thus difficult to “mould” to fit into evaluation schemes. 

I denna essä fokuseras åtgärdsgarantin (SOU2016, s. 59) och den kartläggning som ingår ireformen. Syftet med reformen är tvådelad.Dels handlar det om att obligatoriska kartläggningar förväntas bidra till att läraren bättre kananpassa undervisningen till elevernas faktiskakunskapsnivåer och behov. Dels handlar detom tidiga insatser. Om resultaten från kartläggningarna i förskoleklassen visar att någonelev riskerar att inte nå kunskapskraven isvenska, svenska som andraspråk och/ellermatematik i årskurs 3, ska extra stöd sättas inomedelbart. Huvudargumentet är att elevernas kunskapsnivåer behöver öka och att tidigainsatser både är billigare och mer effektiva änsenare (prop. 2017/18, s. 18). Men vad är detsom egentligen mäts i kartläggningen och hurkan kartläggningen bidra till ökat lärande?

Politiska initiativ har tagits under senare år för att minska trycket mot lärarna, ”så att lärare kan vara lärare” och ”fokusera på sitt kärnuppdrag” – exempelvis genom att införa lärarassistenter. I artikeln studeras hur lärarprofessionens territorium (om-) förhandlas när avlastande tjänster införs. Resultaten visar att gränserna runt lärarprofessionens territorium förflyttas då lärarassistenterna tar över delar av territoriet och blir resurser till lärarprofessionen då de kompletterar på andra platser än i klassrummet. Lärarna positionerar sig på nytt inom sitt professionella territorium men resultaten visar även att gränsdispyter mellan lärarassistenter och lärarprofessionen kan förekomma. Resultaten visar att lärarassistenters arbete kan innebära att lärarprofessionens territorium kan renodlas och förtätats samtidigt som skolans territorium riskerar att utökas då nya arbetsområden tillförs skolan via lärarassistenterna.

I denna text diskuteras svenska vårdnadshavares förväntningar på sina barns kommande övergång från förskola till förskoleklass. Empirin består av 176 enkäter besvarade av vårdnadshavare vars barn var på väg att göra denna övergång. Resul-taten visar att många vårdnadshavare beskriver sina barn som ”redo för skolan” medan andra ger uttryck för att det snarare är skolan som måste vara redo för deras barn. Resultaten visar att övergångar mellan skolformer måste betraktas ur ett sociokulturellt perspektiv baserat på dialog mellan individ, hem och de olika institutionerna i skolsystemet. Först då kan ”school readiness”-begreppet utgöra en rättighetsdiskurs – dvs. barns rätt till anpassad fortsatt skolgång.

When children make a transition to a new arena - a new school form or a new school house - they need not only adapt and adjust to the new context. The transition also involves a separation from the old. By this, a transition becomes a two-way window; a simultaneous process of adjustment and separation. This simultaneous process involves implications for practice. All teachers have a responsibility in enabling the transition process for the children, by helping them not only to adjust to the new but also to disengage from the old context. How can priming events in transition work in both directions? How can teachers be active in children’s disengagement and separation processes? These are questions this chapter address. The chapter has a practical focus and is building on children’s voices and narratives about the transition from preschool to school in Sweden. Special focus is put on children's separation processes since this is an area that seldom is in focus when discussing about or working with children’s transition.

Förskoleklassen blir obligatorisk och erkänns som en viktig skolform med ett eget innehåll vilket ökar möjligheten till en nationell likvärdighet för alla elever. Läroplanens skrivningar gör uppdraget tydligare och det blir också tydligt för lärarna vilka förmågor eleverna ska utveckla under året.

Kapitlet bidrar med kunskap om övergångar i relation till tillhörighetsbegreppet.I kapitlet ges empiriska exempel på hur barnskapar olika former av tillhörighet i övergångar, men även hur devisar motstånd mot tillhörighet. I texten beskrivs aspekter som ärviktiga för lärare att fokusera i arbetet med att underlätta de äldstaförskolebarnens övergång till skolan, inte bara för att hjälpa barnenatt anpassa sig till och skapa tillhörighet i det nya sammanhanget,utan även för att låta barnen separera sig från tidigare relationeroch kontexter.

This study examines the conditions given to teachers in preschool class in order to execute the guarantee for early interventions and mandatory assessmentsof six-year-olds. The reform contributes an imperative policy that is to be interpreted literally to ensure equality. The study involves the analysis of survey responses from 792 teachers in 191 Swedish municipalities. The results reveal three gaps: 1) there is variety in the local preconditions and time spent on the assessments despite the standardization in this imperative policy, 2) the guarantee seems to be integrated into the local institutional culture rather than to be driving change, and 3) the reform seems to have become the teachers’ responsibility to implement within existing resources and timeframes. The conclusion is that the reform and its policy lead to large variation when implemented in local practice.Thus, national equality in education is difficult to achieve, even if the policy is imperative.

This study aims to create knowledge about relational aspects in teachers’ descriptions of school-ageeducare teaching. With the support of the concept of pedagogical pace, the interpersonal aspectsthat emerge in the descriptions of the pedagogical meeting and the interaction between teachersand pupils are made visible. The empirical material consists of individually written reflectionswhere the teachers describe their teaching based on the didactic questions when, where, how andwhat. Based on a qualitative content analysis, three themes emerge that illustrate teachers’ pedagogicalpace in the school-age educare teaching; To lead the teaching, To follow and capture the teachingand To take joint responsibility of the teaching. The study shows that pedagogical pace is situational and immediate, and it creates different teaching situations. The descriptions illustrate how theteacher can choose to stop and respond to the pupil or ignore what happens in the joint meeting.When the pedagogical gaze is forward-looking and open towards the pupils, the school age educareteaching is described as a well-directed dance where teachers and pupils alternately lead and followand where a shared responsibility is taken through the openness and trust of those involved.

The aim of this article is to contribute with knowledge about how teachers in school-age educaredescribe their teaching. Teachers in school-age educare move between two different value systemsas they are in a field of tension between tradition and new educational policy intentions. Writtenreflections from 48 teachers at 31 schools in four municipalities have been analyzed based on whathas been described as necessary teaching elements; intentionality, interactivity and intersubjectivity.The deductive analysis resulted in four themes; Play-oriented teaching, Subject-related teaching,Situation-based teaching and Value-based teaching. The results, based on the study's analyzingconcepts, show that the teacher's control is central to whether the activities that the teachers carryout can be called teaching or not. The results also show that teaching in school-age educare stillcenters around a historical core of play, child focus and adaptation to the situation, even though thishas been supplemented with new educational policy intentions that emphasize teaching andevaluation of childrens’ learning. However, the analyzes also show that teachers in school-ageeducare can move flexibly between the two value systems.

In 2014, a newly formed group of teachers graduated from Swedish universities. In addition to their qualification as leisure-time pedagogues, their degree includes teaching practical/aesthetical subjects in compulsory school. This group of teachers thus has to relate to dual professional identities and to maintain a balance between the socially oriented leisure-time centres and a goal- and results-driven school. In this article we describe their first two years after graduation, trying to get hold of their negotiation of professional identities and orientation in the professional landscape. Results shows that the graduates try to balance own ideals and hybrid professional intentions against traditional professional identities and labour market conditions and that position in a liminal phase might be crucial for the outcome.

Denna studie analyserar hur framställningen av det sexåriga barnet har förändrats genom historien, beroende på hur samhället har hanterat frågor om skolplikt, sexåringens skolmognad och skolstart. Policydokument från 1940-talet fram till 2017 har analyserats med hjälp av begreppen subjektifiering och kvalificering. Policydiskurser formulerar mening och sanningar om barnet men ger också en indikation på vad som är problemen och hur dessa problem ska lösas. Policydiskurser innehåller också ekonomiska argument och formulerar den roll som utbildning spelar i att förbereda barn och unga för framtida utbildning och arbetsliv. Vi svarar på frågorna: vem är sexåringen i policydokumenten och vad ska sexåringen kvalificeras för genom utbildning? Resultaten visar att det sker en förskjutning från beskrivningar av den omogna sexåringen till den presterande och skolpliktiga eleven. I början av tidsperioden formuleras diskurser om det omogna och problematiska barnet som inte förväntats klara av att passera nålsögat för att bli insläppt i skolan. Runt millennieskiftet sker dock ett diskursivt brott då barnets förutsättningar hamnar i förgrunden. Problemet kom då istället att handla om hur skolan ska anpassas till det kompetenta barnets individuella förutsättningar. Perioden är dock kort, och en bit in på 2010- talet är det återigen den skolpliktiga, presterande och mätbara eleven som förväntas anpassa sig till statens krav. Denna förskjutning kan sättas i en global kontext som framhäver konkurrens, kunskapseffektivitet och ekonomiska incitament för skolarisering

Our aim in this article is to examine policy discourses that promote positional changes for the preschool class in the Swedish educational system. The preschool class is currently going through a watershed period, which is characterized by uncertainty regarding its position in the education system. In this article, we explore changes in the Swedish education system by analysing policy documents from 1997 to 2017 with a specific focus on the positional shift of the preschool class. The departure point for our study is that policy relates to the concepts of subjectification, qualification and socialization. In addition, we examine how these goals in education are to be achieved and the educational restructuring required to do this. The findings show that policy discourses about the preschool class have shifted from pedagogical arguments about the benefits of pedagogical integration, consensus and the move of preschool pedagogy into school education, to more school- oriented, knowledge-economy arguments about increased goal achievement. Schoolarization describes a positional shift in the education system that contains two collaborative processes: an approach towards school content, goals and forms for teaching and a distancing to the content and goals formulated for Early Education and Care.

This chapter takes a historical lens to ways in which transition to school has been conceptualised over the last 80 years in Sweden. Drawing on an extensive policy analysis, we analyse changing representations of the six-year-old child starting school, depending on how society has handled issues of the image of the child, school maturity, compulsory schooling, and the transition from home or preschool to school. The key idea is that every education system is about creating the person through education. The vision of the educated child is at the core of educational reforms. Historical discursive claims about the characteristics of the child, or the pupil, mirror the educational subject at a certain time and convey meanings of school maturity and transition to school. With this in mind, we analyse how policy documents describe the nature of the child and what the child should become in the educational institution.

2016 tillkom ett nytt läroplanskapitel för förskoleklassen. 2018 blev förskoleklassen obligatorisk när skolstartsåldern sänktes och skolplikt för sexåringarna infördes. 2019 införs en åtgärdsgaranti för tidiga insatser, vilket bland annat innebär obligatorisk kartläggning av alla sexåringars kunskaper. Förändringarna i läroplanen indikerar att förskoleklassen befinner sig i en brytningstid - en tid av positionsförskjutning i det svenska utbildningslandskapet från en tydligt lek- och förskoleorienterad till en mer kunskapsorienterad och skolförberedande verksamhet.

I projektet undersöker vi betydelsen av denna positionsförskjutning och vilka konsekvenser förändringarna får för lärares och skolledares förståelse av uppdraget samt för den pedagogiska praktiken och undervisningen. Teoretiskt belyser projektet konsekvenserna av positionsförskjutningen genom att analysera aspekter av och förändringar i undervisningen som policyhändelser. Mer specifikt ställer vi teoretiska frågor om hur policy blir pedagogisk praktik, samtidigt som den pedagogiska praktiken formerar nya innebörder av policy.

Betydelsen av att söka kunskap om konsekvenser av förskoleklassens positionsförskjutning i det svenska utbildningsväsendet är både empirisk och teoretisk. Empiriskt behövs ny kunskap om en delvis marginaliserad skolforms verksamhet i ett utbildningspolitiskt gränsland under stark förändring. Teoretiskt behöver vi förstå hur policy och pedagogisk praktik påverkar varandra ömsesidigt som en del av en historisk utbildningspolitik process. Projektet baseras på policyetnografi vilket innebär en bred ansats med flera olika metoder; bland annat intervjuer, observationer och dokumentanalys.

This study is a part of a research project, which aims to analyse consequences of educational policy change in Sweden. The overall policy change in Sweden is related to economy (Heckman 2000), to increase quality in education and to qualify children for further studies (Riddersporre & Persson, 2010). These changes are related to a global knowledge economy that enhances education for the youngest (Persson, 2010). Policies can be seen as narratives about progress and salvation, about ‘finding the better life’ and about ‘making’ the new citizen through schooling (Lindblad & Popkewitz, 2004). The descriptions of the child in the selected policy documents has therefore been analysed from the point of view of creating a new citizen as well as good education for children using Biesta’s (2009) concepts of subjectification and qualification. In this study, focus is to examine descriptions of the child, the school start, school readiness and mandatory school attendance through analysing national policy documents from 1940-2017. Even if document analysis includes limited ethical issues, the results may implicate consequences in educational practice. The most prominent and recurring description of the child is school ready child vs the immature child. Descriptions of power and control over children and the obedient and silenced child appears in almost all policy texts. The process of learnification in an individual performative school culture is an overarching and still standing theme. Societal ideas of children and how these are expressed in policy can be assumed to influence educational practice.

The preschool class has been subject to several policy reforms, which principals and local education authorities are responsible. for implementing and evaluating. The aim of this study is to contribute with knowledge about how principals and local education authorities make meaning of the position and organization of the preschool class in relation to these policy reforms and to the existing practices. The method used in the study is interviews with principals and local education authorities and shows how they reason about and relate to various regulatory, normative, and cultural-cognitive elements of governance. The analysis shows that the principals have arguments for three basic positions for the preschool class: a bridge between preschool and primary school, a knowledgeoriented position, and a socially oriented position. A key argument put forward by the principals is that the preschool class should be integrated into a continuous primary school organisation. The local education authorities, on their part, interpret the new policy as an ongoing qualification and homogenization process, which affects the preschool class’s position in the education system.

The present study aimed to investigate and problematize an attractive school-age educare (SAEC) from the children’s perspectives. Which different aspects of quality appear in the children’s narratives about the SAEC activities? This was achieved by listening to children’s narratives and their voices. Forty-three children aged 6 to 10 participated in group conversations with the staff intheir SAEC center. The study is theoretically based on a childhood sociological lens where childrenare recognized as active participants and agents for change and therefore important to listen to.The results show that an attractive School-Age Educare requires committed staff who inspire new discoveries, its own identity-specific premises with appropriate materials, the provision of planned and guided activities, the offering of unexpected and non-routine activities, and space for children’s agency to influence and to choose and to direct one’s own time. It is shown that free choices can both expand and limit children’s agency. In addition, the study illustrates how conversations with children can form a basic method for both developing quality and making the contextual factors for children’s agency visible.

Alla elever i skolan har olika förutsättningar och behov och trots det ska eleverna utvecklas utifrån de mål som är skrivna i läroplanen. Lärare har styrdokument att förhålla sig till, samtidigt som det finns en annan verklighet i klassrummet att ta hänsyn till. Därför var studiens syfte att identifiera vilka möjligheter och begränsningar lärare upplever att de har i arbetet med elevers olika behov i klassrummet. I studien intervjuades sju lärare i södra Sverige och för att nå en djupare förståelse för varje lärares erfarenheter och tankar användes ostrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Bergs teori om handlingsutrymme samt frirumsmodellen. I studien används modellen för att låta lärare tolka och beskriva sin känsla av handlingsutrymmet i klassrummet. Studien visar att lärares handlingsutrymme är olika beroende på vad läraren anser påverkar deras frirum. Flera lärare menar att tiden inte räcker till för samtliga elever och hur läraruppdraget är splittrat med många olika moment som tar tid från det sociala i klassrummet. Lärarna menar att deras frirum begränsas av faktorer som lokaler, resursfördelning och klassammansättningar. Elevgrupperna förändras ständigt och likaså läraruppdraget och därmed behöver klassrummet varieras frekvent utefter elevernas olika behov. 

Syftet med studien var att undersöka de professionellas uppfattningar om: a) de strategier och verktyg som deltagarna i ett tolvstegsprogram använder sig av och b) tolvstegsprogrammets effekter relaterat till målsättningen att deltagarna i behandlings-formen bibehåller ett nyktert och drogfritt liv. Den metodologiska utgångspunkten som användes i studien var fenomenologi med kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018 och Johansson, 2012). Vi höll intervjuer med sju olika informanter. Informanterna beskrev olika strategier och verktyg som deltagarna använder sig av under tolvstegsprogrammet samt vilka effekter dessa strategier och verktyg ger. De beskrev även vilka olika svårigheter som deltagarna stöter på under tolvstegs-programmet samt vilka framgångar som tolvstegsprogrammet ger. Informanterna beskrev att de använder sig av gruppsessioner, uppgifter samt undervisning som en del av behandlingen inom tolvstegsprogrammet. De beskrev även att tolvstegsprogrammet ger goda effekter som till exempel att deltagarna lär sig att bryta dåliga mönster och etablera en sundare livsstil. Det framkom att det religiösa i programmet är en svårighet som många deltagare upplever samt att en framgång som medföljer för de som arbetar i stegen är gemenskap och delaktighet, både i samhället och i gruppen. Vid analysen har vi använt oss av Jarvis (2010) teori om det livslånga lärandet, där faktorer som människan som social varelse, hur människors lärande sker via imitation samt omgivningens betydelse för människans utveckling har varit centrala i analysen. Studiens slutsats var att de socialpedagogiska begreppen gemenskap, delaktighet och meningsfullhet är viktiga komponenter både för att strategierna och verktygen ska ha önskad effekt och för att bibehålla och fortsätta arbeta på sin nykterhet och den förändring man gjort under tolvstegsprogrammet (Berglund och Cederlund, 2017). Det framkom även att det socialpedagogiska arbetssättets hörnstenar relation, struktur och förändring är av avgörande betydelse för tolvstegsprogrammets resultat av behandlingen (Storö, 2013).

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare synliggör detmatematiska innehållet i barnens vardagsliv och hur de stöttar barnensmatematiska lärande i förskolan. En kvalitativ metod används i studien för attfånga upp kvalitativa kunskaper. Sex förskollärare intervjuades, resultatetvisar att alla uttrycker att matematiken finns i barnens vardag och förståelsenom ämnet går utöver antalsuppfattning av siffror och tal. De betonar viktenav att benämna matematikens innehåll för att kunna hjälpa barnen utvecklaen bättre matematisk förståelse. Det framkommer också att förskollärarnakänner sig säkra och bekväma i deras roll när de har goda kunskaper ommatematik. Förskollärarna gör arbetet med matematik synlig genom attanvända olika verktyg såsom kroppsligt språk, konkret material, kroppen,mindmaps och pedagogisk dokumentation.

Sweden has one of the lowest national debts in Europe, a well-educated workforce, and the country consistently ranks in top positions of the best places to live and work in the world. Human Resource Management: A Nordic Perspective offers a unique and valuable insight into the working practices of HRM in Sweden, which has been explicated for an international audience. The book offers readers outside of the country alternative methods for improving efficiency and well-being in their own workplace.

A team of experienced contributors based in Sweden discuss and analyse the Nordic tradition of inclusive and participative management and present different perspectives on creating a work-life suitable for every person involved. The first part of the book includes chapters on general issues in HR work such as development and learning, selection, teamwork, career paths, and cooperation within organisations. The second part addresses diversity, inclusion, and how discriminatory practices can be avoided.

This book will be a valuable resource for students of: HRM, business, management, education, psychology, sociology, as well as human resource management professionals who are seeking new ways to balance economic and human values.

The aim of this study is to look into the learning environment and learning conditions of regional library employees. The study has a qualitative and deductive approach. The theoretical position of the study is Fuller and Unwin’s continuum for expansive versus restrictive learning environments, which is drawn upon Lave and Wenger’s theory of situated learning and Engeström’s expansive learning theory. Fuller and Unwin’s conceptual model of expansive and restrictive learning environments is used as a lens to collect and analyse data. Six semi-structured interviews have been conducted with regional library employees at two different library development units.

The results, based on the perspective of the regional library employees, show that the learning environment can be seen as both restrictive and expansive. The findings indicate that the learning environment is expansive when it comes to the individual's opportunity to learn and develop within their role and restrictive when it comes to learning that challenges the organisation of work. The findings also indicate that the integration of formal and informal learning is facilitated by the supportive learning climate in a workgroup, by teamwork and cooperation, by group learning through dialogue and by group attendance at formal learning activities. Furthermore, the integration of formal and informal learning seems to be impeded by current standards of best practice and social structures which emphasize learning as transfer. The integration also seems to be impeded by a limited scope of action due to multiple learning environments represented by multiple contexts such as the regional library, the individual public libraries in each region and the municipalities that those public libraries belong to.

The aim of this scientific research is to investigate how social workers in social service agencies that are determined to work in line with the critical appraisal model make decisions on treatment methods for adolescents with substance abuse disorder. The research is also intended to investigate the challenges involved in the implementation of evidence-based practice (EBP). It is a qualitative study with semi structured interviews. The study results reveal that social workers in Sweden do provide evidence-based treatment methods for adolescents with substance abuse disorder but they do not go through scientific research before deciding on treatment methods for clients. The National Board of Health and Welfare National guidelines (socialstyrelsens nationella riktlinjer) suggest evidence-based treatment methods for social work practitioners and all they need to do is to select treatment methods that match the needs of clients from a list of evidence-based treatment methods. The study also reveals that case officers make decisions on treatment methods for clients but therapists must not implement the treatment methods if they do not find it useful for clients. In addition, Swedish social workers to a greater extent are provided with resources that can lead to a successful implementation of evidence-based practice. Out of seven participants in the current study, only one participant mentioned lack of financial resources as an obstacle to the provision of evidence-based training to social workers in the institution where he works.