The way the news media portray their subject can easily alter a person´s perception. They can for example affect whether criminals will be hated or be seen as a victim by society. The purpose of the study was to examine how women who were convicted of murder in Sweden during the 2000 century, are portrayed in Swedish newspapers. The sample consisted of 11 identified women and each of them had 15 written articles about them that were randomly selected. The themes of the articles were examined with a qualitative content analysis, that in turn were based on the chivalry thesis and the ideal victim/perpetrator. The result of the analysis showed that the majority of the articles had a harsher portrayal, and the women were more likely to be seen as 'bad' or 'mad'. While a smaller portion of the articles had a more gentle portrayal, and the women were in turn more likely to be seen as a good person or as being less responsible for their crimes. Althrough we did not find any support that the women were sexualised by the newspapers, as some of the previous studies have snown.

Efter ett regeringsbeslut skulle utvalda svenska myndigheter inom rättsväsendet samarbeta för att effektivisera rättsprocessen. En försöksverksamhet vid namn Snabbare lagföring implementerades för att förkorta tiden mellan brott till straff. Försöksverksamheten har gett avsedd effekt och ska utökas till alla lokalpolisområden under de kommande åren. Poliser i den yttre verksamheten är en del av utövarna av arbetsmetoden. Snabbare lagföring har inneburit förändringar av både lagar och arbetssätt för att uppnå sitt ändamål. Studien syftar till att undersöka och problematisera vad Snabbare lagföring innebär för ingripandepolisernas handlingsutrymme. Studien ska identifiera faktorer som påverkar handlingsutrymmet, även i ett professionellt avseende.

Det insamlade materialet är baserat på implementeringsstudier och forskning inom handlingsutrymme. Teoriavsnittet består av implementeringsperspektiv där top-down-perspektivet utgör det centrala. Den tidigare forskningen är baserad på två implementeringar inom Socialtjänsten där olika faktorer påverkat utövarnas handlingsutrymme. Studien utgår från en kvalitativ metod och innehåller ostrukturerade intervjuer med informanter från ingripandeverksamheten i lokalpolisområde Karlstad. Slutsatsen är att ingripandepolisernas handlingsutrymme har begränsats i och med införandet av arbetsmetoden, vilket medfört både för- och nackdelar. Flertalet faktorer har identifierats där informanternas vilja, kunskap och förståelse har påverkat deras handlingsutrymme.

Due to a changing situation around the world, Sweden like many other countries has chosen to rebuild their armed forces and prioritize their defensive capabilities. On behalf of the government, around thirty authorities that are responsible for surveillance need to grow in parallel. Within these organization’s the employees are one of the most important components. A large number of these employees have been or will be deployed to a wartime placement to prepare them to join the service if an event occurs where they are needed to defend the country. The question is what happens to those who have two societal jobs when it is only possible to have one wartime placement? For example, someone could be a part-time fireman who is also a preschool teacher, an official at the county administrative board who has previously done military service or as in this thesis; a reserve officer who also works as a police officer. The statement from the government to each authority is that if uncertainty arises about where a person should be stationed at war, the authorities shall cooperate. In a case study of the collaborative governance management model, this study intends to investigate the collaboration that has taken place in connection with war placements containing conflicts of interest.

The empirical data has been collected through in-depth interviews from the Swedish Armed Forces, the Police and the Duty and Trials Agency, and argues that collaboration is made, that certain ambiguities apply in which management levels collaboration is or should be carried out. Success with collaborative governance can be explained on the basis of seven different categories, and the respondents to this survey emphasize certain categories are more important than others for successful collaboration. Collaboration is considered to be essential and is a well-functioning management method for solving complex problems. The main criticism presented is that collaboration should be implemented earlier, at a different management level or to a greater extent. Success factors for the collaboration that is carried out are that the Police and the Armed Forces have a similar organizational structure, in other contexts joint activities carried out and above all that the authorities share a common goal with the collaboration; to build a strong Total Defense together. 

In recent decades Sweden’s liberal crime policy has been replaced by tough on crime policies. The conventional criminological answer, regarding it as a turnout of right-wing policy, overlooks the importance of the specific historical settings in Sweden, and the argument of this paper is that the changes in the trajectory of crime policy ought to be regarded as a shift in the rationale of governance modifying the Swedish state’s self-understanding; substituting the welfare state with the judicial state. This governance focuses on the maintenance of territory instead of the care of the population, and the transition shows itself in the shift from remedying social problems through social policy to managing public order problems by means of crime policy. My argument will be that this historical break with the modernist rationale, brought on by the downfall of the rehabilitative ideal, led to a crime policy focusing on risk, risk-assessment, and criminogenic situations, producing a policy centring in on territory and geographical aspects of crime. A process strengthened by a what I see as a dualization of the crime problem, furthering a territorial focus of by the idea of protecting either the open society or the civil society.

Förlagets beskrivning: De senaste årtiondena har frågor om brottsprevention integrerats i vår vardag i allt från tekniska lösningar som larm, stöldskydds­märkning och övervakningskameror till engagemang i grann­samverkan. Brottsprevention är ett mångfacetterat område som involverar en mängd verksamheter, aktörer och professioner och som utspelar sig på flera olika samhällsarenor. Mycket av det brotts­förebyggande arbetet ska i dag dessutom bedrivas på lokal nivå, där olika aktörer förväntas samverka.

I antologin belyses denna komplexitet och olika sätt att se på brotts­prevention utifrån teori, praktik och historia. Kapitlen behandlar teoretiska och metodologiska aspekter av brotts­prevention, rättsväsendets specifika roller samt olika ingångar till det som i boken benämns ’samhällelig brottsprevention’. I bidragen presenteras även olika aktörer på det förebyggande området liksom olika arbetsformer och pågående projekt, med tyngdpunkt på svenska förhållanden.

Boken riktar sig till studerande inom kriminologi och när­­liggande ämnen samt till verksamma inom det brottsföre­byggande området. Den vänder sig även till politiker och myndigheter och till en bredare allmänhet med intresse för frågor om brottslighet.

Over the last 30 years, crime policy has become a central research area in criminology, and many important studies have been written. The primary focuses of many of these studies have been the so-called punitive turn. But alongside the punitive turn, there has also been a preventive turn and much of the preventive work since the late 1980s has taken presence in what is conceptualized as the community level. In Sweden local crime prevention (LCP), placing the municipal at the center of the work has been developing since the late 1990s. The belief in LCP as the kings’ way to success was confirmed in the latest government crime policy program. Through a study of a Swedish municipal, Landskrona, we analyze how a local crime policy takes form and how it is motivated and rationalized. The majority of Swedish studies on LCP primarily focus on evaluation, trying to measure potential effects. The purpose of the paper is to analyze how LCP is set within a political process and then assembled at the municipality level. The objective was to get close to the actual process of formulating and applying a municipal crime policy. Our research highlights that contrary to political belief, a prudent citizen has to be molded and shaped rather than liberated. Since LCP builds on assuming a consensus as to what the crime problem is, LCP becomes as much a moralistic venture as a crime prevention project. Harmonizing the actual crime-experience of the populace with a politicized picture of crime is a pivotal balancing-act for LCP. And due to the importance of culturally mediated understandings of crime, national problematizations seem to take precedence over local ones, and thus, LCP runs the risk of not validating neither the local populace nor local authorities sense of the crime problem.

Återfall i kriminalitet är ett ständigt problem inom kriminologin och rättssystemet, därav kan resultera i förödande konsekvenser för samhället i helhet och för individen som begått brottet. Syftet i denna studie var att finna om det fanns ett samband mellan arbete och minskning av återfall i brott. Vad den tidigare forskning har kommit fram till samt om det finns andra underliggande faktorer som är korrelerade med variabeln ¨arbete¨. Metoden som användes i denna uppsats var en systematisk litteraturstudie och innebar genom att kritiskt söka, granska och analysera resultatet av flera vetenskapliga artiklar, nå en slutsats som besvarar frågeställningarna i studien. Resultatet i studien visade att det fanns ett samband mellan arbete och minskning av återfall, men även att flera underliggande faktorer existerade. Dessa underliggande faktorer var etnicitet, ålder, utbildning samt det sociala band det befintliga urvalet hade till sin omgivning. Det är i samband med arbete faktorerna är av betydelse. Genom att ta hänsyn till dessa faktorer kan samhället arbeta mot att minska återfallsfrekvensen och underlätta en gynnsam återanpassning för tidigare kriminella. 

This thesis aims to provide knowledge about how prison is being portrayed in the Swedish society through sources of power. It examines the discourse surrounding imprisonment during the first two decades of the 21st century, focusing on the societal narratives and power dynamics that shape the understanding and treatment of prison and its incarcerated individuals. Drawing on discourse analysis, the study explores the multifaceted nature of prison discourse in which the analysis reveals that it is characterized by a complex interplay of power relations, moral panics and biopolitical mechanisms. 

Forskning visar på en utbredd psykisk ohälsa bland poliser vilket orsakas av en stressig arbetsmiljö i kombination med de kritiska situationer yrket medför. Denna uppsats undersöker hur poliser i yttre tjänst hanterar yrkesrelaterade kriser och eventuellt efterföljande krisstöd. Data i studien har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med poliser i yttre tjänst och analysen har gjorts med stöd av två vetenskapliga teorier. Resultatet av studien visar att krisstöd från olika källor, inklusive kollegor och professionella, upplevs ha en positiv effekt på välbefinnandet och förmågan att hantera stress och trauma. Poliserna belyste vikten av att samtala om traumatiska händelser men i intervjuerna framkom att kulturen inom Polisen ibland hindra en öppen dialog. Förbättringar av yrkesrelaterat krisstöd föreslås då intervjupersonerna önskade ett mer omfattande och långsiktigt stöd vilket överensstämmer med tidigare forskning som viktiga delar av ett fungerande krisstöd. Genom att främja en miljö som uppmuntrar öppenhet och stöd kan Polisen hjälpa sina medarbetare att återhämta sig efter traumatiska händelser och främja deras psykiska hälsa.

Denna kvantitativa pilotstudie har som syfte att undersöka händelseutvecklingen under påskupploppen i Skäggetorp och Navestad 2022. Detta undersöks genom en enkät som skickas ut till poliser som arbetar i yttre tjänst i Polisregion Öst och som var på plats under upploppen i Skäggetorp och Navestad. Det insamlade datamaterialet har analyserats med två förklaringsmodeller; flashpointmodellen och Newburns förklaringsmodell av upplopp. Analysen har utgått från tre centrala teman; flashpoint, det vill säga ”utlösande faktor”, utrustning och kommunikation. Resultatet visar att flashpoints under påskupploppen byggts upp genom flera olika faktorer, exempelvis eskalerade upploppen när polis anlände till platsen. Den utrustning som polisen hade var bristfällig för att kunna hantera upploppen. Kommunikationen mellan polis och folksamling var även den bristfällig då folksamlingen enligt poliserna inte var mottaglig. Det var svårt att genomföra en kommunikation då polisen möttes av våld från folksamlingen. Vår slutsats är att samtliga teman från analysen påverkade händelseutvecklingen i Skäggetorp och Navestad.

Uppsatsen visar de svårigheter och framgångsfaktorer som handläggarna inom Polismyndighetens underrättelsetjänst beskriver i letandet efter ensamagerande gärningsmän. I uppsatsen intervjuas fem handläggare som arbetar inom eller med polismyndighetens underrättelsetjänst. Uppsatsen använder en tematisk ansats och analysmetod. I empirin framträder framgångsfaktorerna med att använda sammansatta team och att använda riskreducerande insatser för att förhindra brott. Min analys bekräftar och visar på vikten av att i förberedelsefasen utbilda handläggarna. Detta stöds av krishanteringsteorin och rikshanteringsteorin. Anledningen till att det är viktigt med utbildning är att handläggarna ska vara redo att förhindra attacker men även att hantera de attacker som inte går att stoppa.

Den här studiens syfte är att bringa klarhet i mäns våld mot kvinnor och varför våldet ibland får dödlig utgång och ibland inte. Fokus är relationsbaserat våld. En kvalitativ forskningsmetod i form av en tematisk innehållsanalys har genomförts. Data har samlats in från ett avgränsat urval av totalt 20 domar, där 10 utgjordes av fall för dödligt våld och 10 med icke dödligt våld, båda kategorierna har delats upp i underrubriker; gärningsmannens beteende, tid och plats för brottet, metod/vapen och motiv. Detta för att få fram gemensamma nämnare i båda kategorierna. Två teorier används som stöd för att förstå fenomenet mäns våld mot kvinnor bättre, teorin om neutraliseringstekniker och maskulinitet. Slutsatser i denna studie visar på att kvinnor som blir utsatta för våld och väljer att avsluta relationen löper hög risk att bli dödade, det vanligaste vapnet är kniv och platsen för dådet är kvinnans bostad.

Lokalt brottsförebyggande arbete har de senaste decennierna fått en alltmer central roll i kriminalpolitiken, särskilt från och med 2023 när lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (SFS 2023:196) stadgades. Det råder en kunskapslucka i Sverige gällande utvärderingar av lokala brottsförebyggande organisationer. Den här processutvärderingen genomfördes under hösten 2023 som ett uppdrag för Sölvesborgs kommun. Utvärderingen syftade till att förstå hur framväxten av den nya enheten: rådet för trygghet, säkerhet och folkhälsa (TSF) blev aktuell, vilka krav och förväntningar som fanns på rådet, hur rådet motiverade vikten av samverkan med andra parter samt hur det skulle ses med bakgrund av att TSF-rådet växte fram i en landsbygdskommun. Processutvärderingen genomfördes genom en dokumentanalys och kvalitativa intervjuer med sexton interna och externa tjänstemän och politiker från kommunen samt tre enkätsvar. Resultatet visade på att TSF-rådet bidrog med att fylla behovet av ökat samverkansarbete och ökad vuxennärvaro i det offentliga rummet; behov som funnits innan TSF-rådet etablerades i kommunen. Det ansågs även viktigt för respondenter att kunna ha tillgång till en kommunalt sakkunnig i brottsförebyggande frågor, detta underlättades av att Sölvesborgs kommun var en landsbygdskommun. Följande processutvärdering uppmärksammade ett behov för kommuner att diskutera distinktionen mellan brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete för att kunna möta kraven från den nya lagen. Fler processutvärderingar behövs i Sverige för att långsiktigt kunna skapa förutsättningar för ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete.

Syftet med uppsatsen är att undersöka samverkan i form av gemensamma insatser på fältet mellan Polismyndigheten och Kronofogden i ett lokalpolisområde. Uppsatsen avser besvara vad som motiverar poliser till att vilja samverka med Kronofogden samt synliggöra hinder och framgångsfaktorer. Datainsamlingen görs genom en kvalitativ fallstudie som kombineras av en mindre observation på fältet och uppföljande intervjuer med poliser. Resultatet visar att poliserna i studien ser stora samarbetsfördelar i samverkan genom att de framför allt får tillgång till Kronofogdens lagliga möjligheter att utmäta tillgångar från kriminella och genomsöka utrymmen där polisen saknar möjligheter. Kunskapsutbyte och en vilja att bistå Kronofogden i dess kärnuppdrag är också viktiga incitament. Potentiella hinder för samverkan uppges vara bristande resurser, okunskap och ovilja inom organisationen samt bristande tillit och mandat. Framgångsfaktorer som identifierades var möjligheten att överkomma dessa hinder genom en lokal ledning som gav utrymme och mandat för samverkan, en tydlig kontakt hos Kronofogden som också haft utrymme och mandat, en pågående och öppen dialog och möjlighet att få prova sig fram i praktiken på fältet. Resultatet har analyserats utifrån Chris Huxhams och Siv Vangens övergripande teorier om samverkansfördelar. De huvudsakliga slutsatserna är att fördelarna med samverkan upplevs överväga nackdelarna och att det möjliggjorts genom personligt engagemang, en tillåtande ledning och förtroendeskapande dialog. Samtidigt finns osäkerhet i luften då interna förändringar och förändrade krav snabbt kan ändra förutsättningarna. Om Polismyndigheten ser värde med att samverka med Kronofogden på lokal nivå finns möjligen potential att skapa mera förutsägbara och varaktiga strukturer som stöd till lokalpolisområdena.

Det brottsförebyggande arbetet har stött på utmaningar och haft en låg status inom Polismyndigheten. År 2022 påbörjade Polismyndigheten implementeringen av deras nya brottsförebyggande strategi (PM 2022:12). Syftet med den nya strategin är att tydliggöra målen och säkerhetsställa att arbetet bedrivs effektivt. Den här studiens syfte är att undersöka implementeringen av Polismyndighetens brottsförebyggande strategi hos områdespoliser och att öka kunskap och urskilja faktorer som har betydelse för implementeringen. Studien är kvalitativ och materialet har samlats in genom intervjuer som sedan har analyserats i form av en tematisk analys. Studien tar avstamp i Lipskys (1980) teori om street-level bureaucracy och Lundqvist (1992) implementeringsteori. Resultatet tyder på att det finns en stor variation i hur områdespoliser tillämpar och förstår strategierna. Den brottsförebyggande strategin genomsyrar inte hela Polismyndigheten och flera av de problem som historiskt har identifierats kvarstår i Polismyndigheten. Det finns en stor motivation och ett engagemang hos områdespoliser men trots det har inte strategin fått fullt genomslag. Resultatet visar att det beror på faktorer som motivation, kompetens, resurser, prioriteringar, yrkeskultur samt ledarskap. 

Abstrakt

Evidensbaserat polisarbete har förespråkats av forskare, politiker, samt inom Polismyndighetens styrdokument. Hur användningen faktiskt ser ut, samt hur de som är satta att använda evidensbaserat polisarbete upplever sina förutsättningar saknas det vidare undersökningar kring. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur användningen av evidensbaserat polisarbete ser ut inom ett svenskt lokalpolisområde och hur såväl ledningsfunktioner som utförarfunktioner upplever sina förutsättningar för att använda det. Studien är en kvalitativ intervjustudie där intervjuer har hållits med poliser verksamma inom det undersökta lokalpolisområdet. Resultatet har därefter analyserats framför allt genom implementeringsteori, top-down och bottom-up.

De slutsatser som kan dras är att det undersökta lokalpolisområdet till del använder sig av evidensbaserat polisarbete, men att det föreligger organisatorisk resursbrist som förhindrar effektivt och metodenligt praktiserande ur både ett utförar- samt ledningsperspektiv. Resultatet antyder även att ledning och utförare enhälligt upplever behov av utbildning, metodstöd och utvärdering för att använda evidensbaserat polisarbete. 

På Plikt- och prövningsverket genomförs flera olika tester. När det kommer till att testa de prövandes fysiska förmåga används bland annat ett konditionstest på cykel och ett isokinetiskt styrketest som kallas Isokai. I den här texten ges information om testerna, grundläggande träningsråd för att klara dessa samt råd inför fortsatt träning. Råden är uppdelade i två delar. I den första delen beskrivs träningsråd för styrketräning och i den andra för konditionsträning.

Som gruppchef upplevs krav både under och ovanifrån samtidigt som bristen på resurser för att bemöta alla krav lyser med sin frånvaro. Syftet med denna studie är därför att studera gruppchefers upplevda förutsättningar och hinder i deras funktion för att fullfölja sitt uppdrag inom tjänsten som gruppchef för yttre verksamhet inom Polismyndigheten i Sverige. För studien använde vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer av 8 respondenter med påföljande individuell kodning och tematisk analys. Resultatet påvisade att många av gruppcheferna upplever press på grund av en hög administrativ belastning, personalbrist, tidsbrist och bristande introduktion till arbetet samt en känsla av maktlöshet inom bristen på handlingsutrymme som uppstår i och med ställda krav både ovan- och underifrån. Dock påvisar även resultaten att gruppcheferna trivs med känslan av att kunna påverka både sin och sina medarbetares situation till en viss del, att de uppskattar det upplevda kollegiala stödet samt att karriärmöjligheterna blir fler. 

The notion that the police need to work in interorganizational partnerships has been well-established for decades, although the task has proved difficult. Based on interviews with representatives from strategically selected CSOs, this study examines encouraging and hindering factors for collaboration with the police. It also shows that the statements of the three CSOs echo previous research where the police is involved. The study concludes that firstly, the police must recognize the CSOs as trustworthy and consider their activities to be of police interest. Secondly, the CSOs must manage to penetrate the police organization's physical and cultural boundaries in order to offer their services. Thirdly, a division of labour must be established where the benefits of collaboration are evident for both parties. Fourthly, collaboration must be organizationally institutionalized. It is worth noting that not all CSOs strive for closer collaboration; some prefer to keep a distance.

Det internationella biståndet som vi känner det idag är en internationellt formulerad efterkrigsidé. Enkelt uttryckt bygger tanken på att en orättvis global fördelning av resurser kan avhjälpas av de länder som har det bättre ställt. Efter andra världskriget talades det i termer av ”massfattigdom” och ”befolkningsexplosion” för att beskriva den fattiga delen av världen. Som ett litet obetydligt land och med argumentet att man egentligen saknade kolonialhistoria öppnades nu en möjlighet för Sverige att som hjälpande land positionera sig i internationella sammanhang. Och det skulle man. Men hur skulle Sverige ta sig an frågan – denna svindlande uppgift – att bidra till internationellt bistånd? Hur skulle det rent praktiskt gå till och vad kunde Sverige göra för att möta tillsynes oändliga behov? Om detta handlar En svindlande uppgift: Sverige och biståndet 1945–1975.

Polisutbildningen innefattar praktiska figurantövningar för att ge studenterna handlingskunskap – fronesis – där praktiska och teoretiskakunskaper länkas samman i handling. Tidigare forskning visar attfigurantövningar är uppskattade och positiva för studenternasinlärning. Figurantens roll är avgörande för övningarnas utfall,men om detta saknas forskning, vilket denna studie bidrar till. Studiens syfte är att belysa användandet av figuranter på polisutbildningen. Tyngdpunkten ligger vid det pedagogiska användandetav figuranter men inkluderar även omgärdande administration.Följande frågeställningar har guidat studien: Vilka skäl finns för attanvända figuranter – och olika typer av figuranter? Vilka pedagogiskaoch administrativa utmaningar kan urskiljas i användandet av figuranter? Vad krävs för att figurantövningarna ska ge tänkt utfall? Metoden är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom intervjuer med lärare, polisstudenter, administratörer och figuranter samtdeltagande observation av figurantövningar. Resultaten urskiljer tre figuranttyper: interna som är andra polisstudenter och kända för de övande, externa som är inhyrd personaloch okända för de övande, och semi-externa som är polisstudenter frånandra klasser och årskurser och i hög grad okända, men liknar deövande i ålder, kunskap etcetera. Respektive figuranttyp lämpar sigolika väl beroende på övningens önskade utfall i termer av realism ochupplevelsen av motpartsperspektiv, varför det finns skäl att fundera påvilken typ som ska användas när. De administrativa utmaningarnahandlar huvudsakligen om tid, ekonomi, schemaläggning, ansvarsfördelning, rutiner och rekrytering. De pedagogiska utmaningarna kanfrämst kopplas till figuranternas intresse, motivation och förmåga attagera och ta regi, liksom i förståelsen för rollen och uppgiften. För attfigurantövningen ska ge önskat utfall krävs således planering ocheftertanke i rekrytering, urval och instruerande av figuranter ochstudenter, liksom effektiva, kända och fungerande rutiner föradministration och kommunikation mellan berörda aktörer.

AbstractScenario-based exercises employing fgurants are frequently used in vocationaleducation worldwide. The purpose of these exercises is to help the students developpractical knowledge and skills on their way to becoming professional practitioners.While previous research often concentrates on the exercises’ design, level of realismand complexity, there is a knowledge gap regarding the use of fgurants, not leastwhen it comes to advantages and disadvantages with diferent fgurant types. The aimof this study is to investigate how, why and in what type of exercises fgurants are usedin Swedish police education. The empirical material derives from interviews with teachers, students, and fgurants from fve Swedish police education programmes, focusingon the interviewees’ experience of the use of internal, external, and semi-external fgurants in distinctive exercises. The three fgurant types were attributed specifc efectson the implementation of exercises and were perceived as having diferent advantagesand disadvantages depending on the purpose of each exercise, the impact being particularly noticeable in relation to levels of realism, permissive environments, the counterpart perspective, safety concerns, feedback, and simulation competence. The choiceof fgurant type has an equally important impact on the outcome of the scenariosas other factors, and there is a need for more research on the use of fgurants in relationto student learning.

Bridging theory and practice, scenario-based exercises with figurants is a common learning tool in vocational training (Gonczi, 2013; Dieckmann 2009; Diamond et al., 2011). However, to deliver the desired outcome, several pedagogical challenges must be met. While previous research often focuses on the exercises’ design, level of realism and complexity (Gonzci, 2013), there is a lack of knowledge regarding the figurants’ role in the context (Jonsson & Lif, 2021; Fragnière et al., 2019). The study’s purpose is to develop this knowledge by mapping how figurants are used and what significance and challenges they bring. Theoretically, we derive from a development of Aristoteles’ principles of knowledge in terms of episteme, techne and phronesis (Thomassen, 2007) and lean on Dreyfus’ and Dreyfus’ (1986) to explain how these exercises help students develop professional praxis. Methods used are participatory observation and interviews with students, teachers and figurants regarding experiences of scenario-based exercises in Swedish police education. The empirical material identifies three types of figurants generating specific benefits and challenges; as well as difficulties in matching; unclear expectations and insufficient feedback. Several learning objectives relate to scenario-based exercises with figurants. However, a strategic selection and use of figurants, adequate preparations and understanding of their role are imperative in reaching the desired outcome.

The Swedish police has been categorized as a pre-profession (Brante, 2014) due to a lack of a clearly defined scientific base but also with a substantive and organizational approach to the academic system. By interviewing all Swedish police officers with a PhD, this study aims to investigate aspects of the relationship between academic and professional logic of policing, something that has been described as “two worlds thinking” (Hallenberg, 2012). The narratives of the PhD-police officers embody the pioneering work of such two worlds thinking. With some exceptions, the interviewees experience difficulties in converting their doctorate into careers within the Swedish Police Authority (SPA). Their research and acquired skills are perceived as uninteresting, and sometimes threatening. This generates friction and exclusion. Instead, usability is identified in relation to the police training and/or within the academic system.

 Two analytical tracks that indicate incompatibility between the police organisation and academic knowledge has been identified.

1.      Almost all interviewees express phantom pains after leaving the profession. This has been interpreted as a type of disengaging process that has been described in social exit-processes (Ebaugh, 1988).

2.      The lacking ability to transform academic knowledge and skills into something useful indicate an organization where such knowledge can be interpreted as organizational pollution (Douglas, 1966), uncapable to be integrated as “pure”. By complementing the interviewees with an analysis of their PhD-thesis, the actions taken by the SPA can be understood as a procedure of social closure (Weber, 1922) where the definition of the police profession is protected.

Samverkan som styrningsform lyfts ofta fram som lösningen på många olikaproblem inom offentlig sektor. I den här rapporten så intresserar sig författarnaför den samverkan som finns mellan Polisen och civilsamhällets organisationer,som utgörs av nätverk, föreningar, organisationer och trossamfund, det vill sägamänniskor med gemensamma intressen som gör något tillsammans på en arenasom är skild från den offentliga sektorn, näringslivet och det enskild hushållet.Att involvera civilsamhället i brottsförebyggande arbete är inget nytt feno-men, men trots det finns väldigt lite kunskapsunderlag om både former ochfunktion i Sverige. Vad bidrar till en framgångsrik samverkan, vilka utmaningaroch hinder finns det för samverkan mellan det civila samhället och Polismyn-digheten? Den här rapporten syftar till att bidra till en ökad kunskap om hurPolisens samverkan med civilsamhället kan ta sig uttryck.

Att rättsprocessen kan vara frustrerande är något som många har upplevt. Det är ofta en omfattande och utdragen process från gärningstillfället till att en eventuell påföljd meddelas i rätten. Att sprida kunskap om rättsprocessen och de principer som domstolarna är skyldiga att följa enligt lag, är viktigt för att stärka den positiva synen på rättssystemet och stärka rättssäkerheten. En annan viktig aspekt är att lyfta fram våra mest utsatta samhällsgrupper, i detta fall barn och unga som har placerats på HVB-hem. På senare år har det framkommit allt fler fall av våldtäkter på flickor som utsätts av personal på HVB-hem som flickorna befinner sig på.

Den aktuella studien hade som syfte att undersöka domstolars bedömningar i sexualbrott mot tvångsplacerade flickor. De fyra frågeställningarna var (1) vilka typer av bevis åberopades, (2) hur värderades de muntliga utsagorna, (3) hur argumenterade domstolarna för fällande och friande domar, och (4) vilka rättsligaprinciper använde domstolarna sig av?

Metoden bestod av en kvalitativ innehållsanalys av sex domstolsprotokoll, där samtliga målsägare var flickor som var placerade på HVB-hem under tiden för brotten. De tilltalade bestod av män som under gärningen var anställda på HVB-hemmet och därmed ansvarade för målsägarens vård och tillsyn. Resultatet visade hur bedömningarna i de olika fallen varierade till viss del. En stor brist kunde ses i utsagevärderingen, då domstolarna till stor del inte använde sig av de kriterier som Högsta domstolen angav i prejudikatet NJA 2010 s.671. Vissa av domstolarna beskrev inte heller hur bedömningen och bevisvärderingen hade gått till eller vilka principer som de grundade sig på. Denna brist kan riskera att rättens transparens försvinner och att parterna inte blir lika införstådda i målet.

The subject of this bachelor thesis in criminology has been local crimeprevention. More specifically the matter of comparing Sölvesborgsmunicipality and the national governments policy regarding local crimeprevention. In 2023 a law regarding municipalities responsibility to institute alocal crime prevention strategy was implemented.The passing of this law led to the subject of this thesis, when municipalitiesbecame obligated to conduct local crime prevention the need to study how theimplemented systems differ from the official national documents arose.To conduct the study a WPR or What’s the problem represented to be approachwas used to study and discern the underlying problem formulation andrepresentation in the respective policy documents. In addition to that Sahlinsfour models of crime prevention and Luhmann ́s theory of autopoietic systemsprovided a theoretical framework to the thesis.The study found that there is a discernible difference between the municipaland national level regarding the representation of crime prevention. Thenational policy documents focus heavily on the improvements to crimepreventions that can be made through the effectivization of institutions. Incontrast to this the analysis of the local level showed that there is a focus oninformal and formal social control through mainly the visibility of authorityfigures such as police, security guards and the municipal hosts of security.

Little is known about the physical and mental health among police students. Based on data on Swedish police students’ physical fitness (N = 1736) and mental health (N = 407), the results show that: (a) there are gender differences; (b) the physical fitness changes during police education; in general, the students get stronger but less flexible, and the aerobic endurance increases for women but decreases for men; and (c) students’ self-reported physical activity and mental health affect their perceived police ability differently in re- lation to gender. Consequently, this study questions if the Swedish police education is preparing the students adequately for their future profession.

Det har under en lång tidsperiod ställts ökade krav på Polisens brottsutredande förmåga, att bli effektivare och utreda fler brott samt att se till att fler brottsoffer får upprättelse. Denna studie tar avstamp i styrning av utredningsverksamheten för att sträva mot gemensamma mål där ledarskap och tanken med good enough bidrar till en prioritering av brottsutredningar för ett högre genomflöde av utredningsåtgärder. Vidare görs en genomlysning av samverkansprocess och den möjlighet som finns att genom ett ökat socialt kapital skapa förtroende och tillit inom organisationen. Studien är genomförd genom intervjuer av polisiära utredningschefer samt en åklagarrepresentant och genom deltagande observation.

Studien talar för att samverkan bidrar till att skapa kort- och långsiktiga effekter i form av en ökad förståelse inom organisationen, vilket gör att det inte ifrågasätts om en utredningsgrupp behöver hjälp. Samverkan bidrar även till en ökad kunskap och en höjd kompetens i organisationen genom att fler utredare får arbeta med utredningar de i vanliga fall inte utreder. En negativ effekt är dock att de mindre grova brotten kan få ligga lite för länge outredda med anledning av att fler resurser krävs för den grova brottsligheten. Det framgår även att åklagares bedömningar i brottsutredningar påverkar, och skapar en osäkerhet för, polisiära utredningschefers agerande vad gäller antal utredningsåtgärder som krävs för att nå good enough i olika ärenden.

Den samverkan som har skapats bland utredningscheferna kommer troligen att ha en effekt på utredningsverksamheten som helhet framöver när samhällssituationen med de grova kriminella nätverken har förbättrats.

The Swedish Police Authority is the largest Authority in Sweden. One small part of the organization is the International Units and the section for Peace Support Operations.

The unit gets its objectives from the Swedish Government which are transformed into governing documents within The Swedish Police Authority. Among many directives are the policy and guideline for implementing the gained knowledge and experience achieved by the Police Officers being sent abroad.

Earlier studies have concluded there might be a gap between the policies and the practice regarding the implementation within the Swedish Police Authority and its different organizational bodies. 

A digital survey was sent out to Swedish Police officers that had spent time abroad in the line of duty. Questions about the fulfillment of the policies was imbedded with questions about their own opinions about what their service abroad had led to. It seems to be some sort of organizational disconnection between the policies intent and the organizational practice.

The purpose of this interview study is to increase the understanding ofstudents' experience of the studies of criminology in an upper secondaryschool in Sweden based on students' gender. This is explained with the help ofWests C. & Zimmermans D.H. Doing Gender theory. The study aims to coverthe knowledge gap that exists in the field of teaching criminology in uppersecondary schools in Sweden with qualitative methods. The result of the studyshows that the students appreciate the study of criminological theories since itincreases their understanding of criminal behaviors. Students even argue thatworking in smaller groups allows them to explore complex tasks while itexposes them to new perspectives. Students also argue that a lecture by acriminologist or police officer would have been beneficial to expand theirperspective whereas one of the female students find thinks it would beinteresting to include lectures about the female criminality. The male studentsalso attach their interest to criminology studies to their own previousexperiences linked to family members criminal activities and vulnerability todeviant behavior. In class discussions about gender norms and macho culturethe male students admit that are using his words carefully in order not to bemisunderstood while the female students states that they feel anxious aboutwhether her male classmates adopt a defense position which leads them to failtaking the message. Whereas the female students feel more confident todiscuss gender issues with a female teacher the male students argue that theteacher’s personality has a greater importance.

Akademiska kurser i polisiärt arbete finns på Umeå universitet och Linnéuniversitetet och bedrivs utan inblandning av Polismyndigheten. Kurserna har många sökande och relativt få avhopp. Syftet med studien är att undersöka varför poliser läser akademiska kurser i polisiärt arbetet efter sin polisexamen. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer med poliser som läser akademiska kurser i polisiärt arbete. Studiens teoretiska ramverk utgår från motivationsteorierna Self-Determination Theory (Deci & Ryan 2019) och Maslows (1987) behovshierarki. Teoretiska förklaringar har också sökts i sociologin där det finns belägg för att familjebakgrund påverkar personers utbildningskarriär. Bourdieus (1979) ”habitus” kan förklara hur människor påverkas av den miljö de växer upp i. Tidigare forskning visar att bristfälliga utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för poliser ökar känslan av att inte utvecklas i sitt yrke och att det påverkar motivationen negativt (Holgersson 2005). Forskning om motivation till högre studier visar att drivkrafter finns i både inre och yttre motivation så som egen utveckling och karriärmöjligheter (Boyle & Abdullah 2015, Byrne & Flood 2005). Familjebakgrund är också något som tidigare forskning visar har betydelse för studieval (SCB 2016, Ahrne 2007). Studiens resultat visar att de personer som studera är i varierad ålder och har olika lång erfarenhet av polisyrket samt kommer från olika bakgrunder kopplat till högre studier. De tydligaste drivkrafterna till att studera är inre motivation så som egen utveckling. Besvikelsen över Polismyndighetens ointresse av studierna och hur akademisk kunskap värderas är något som med tydlighet framkom i studien.    

Uppsatsen tar sikte på svenska polisers beslutsfattning inom situationer där någon form av legitim våldsanvändning kan bli aktuell. I uppsatsen har sex poliser från polisområde södra Skåne (POSS) tillfrågats om deras beslutsfattande i tre fiktiva scenarion. Scenariona benämns som dynamiska situationer då de hela tiden skiftade beroende på vad den tillfrågade polisen svarat på föregående fråga. Scenariona var inte på något sätt tillspetsade utan var tre vanligt förekommande situationer som poliser hamnar i där legitimt våld kan vara det enda sättet att lösa tjänsteåtgärden som de har blivit beordrade till.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det går till när poliser i yttre tjänst tar beslut om våldsanvändning för att verkställa sin tjänsteåtgärd. 

Resultatet visade att intervjupersonerna ofta tänkte i mönster men var även analytiska när situationen utvecklade sig på ett sätt de inte var förberedda på. Detta ligger i linje med Kahnemans teori (2011) om att vi har två olika system, kallade implicita och explicita systemen, som konkurrerar och samverkar med varandra när vi ska ta beslut. Här ges även stöd för Kleins teori (1999 & 2011) att blåljuspersonal ofta tänker i mönster och mönsterigenkänning vid beslutsfattning. Intervjuerna visar att poliser ofta har en gräns när de övergår till våldsanvändning för att verkställa en tjänsteåtgärd och gör så för att inte riskera sin egen säkerhet, vilket tyder på ett högt säkerhetsmedvetande. De gånger poliser tar medvetna avsteg från sin egen säkerhet görs detta för att uppnå målet med tjänsteåtgärden snabbare då den dynamiska situationen inte tillåter den tidsfrist som egentligen behövs. 

Utgångspunkten för den här uppsatsen har varit att sammanställa och kartlägga frågeställningar i studentarbeten och i forskning som på något sätt behandlat polisiär utredning av brott inom nära relation. Syftet har varit att synliggöra vilka delar och aspekter av utredningar av brott i nära relation som varit och är av intresse för studentuppsatser och forskning. Detta har undersökts i en nordisk kontext. För att besvara uppsatsens frågeställning har en litteraturöversikt utförts. Datainsamlingen har gjorts i fyra olika sökbara databaser, och efter en genomgång av titlar (n=6177) valdes fulltexter (n=99) ut för genomläsning. Efter genomläsningen valdes fulltexter (n=79) ut som uppfyllde de uppställda kriterierna för inklusion. Resultatet visar att fem övergripande kategorier kunnat identifieras, samt att en majoritet av de inkluderade forskningsfrågorna behandlar tre av de övergripande kategorierna: samverkan, upplevelse av att utreda brott, samt olika typer av utredningsmetoder. Samtliga frågeställningar som har berört utredning med koppling till särskilt sårbara brottsoffer har behandlats i studentuppsatser.