Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF) har ända sedan början av 1900-talet representerat varsin intressegrupp på arbetsmarknaden, arbetstagarna respektive arbetsgivarna. Även om parterna intressen låg långt ifrån varandra så kunde man genom decemberkompromissen komma överens om villkor i det arbetsrättsliga förhållandet mot varandra. SAF företags- och arbetsledningsrätt erkändes i utbyte mot en erkännande av arbetstagarnas rätt att organisera sig, föreningsrätten. Föreningsrätten är den grundsten som den svenska arbetsrätten under det senaste århundrandet byggt vidare på.
I och med Sveriges inträdde i EU har dock den svenska modellen ställts inför prövningar. EU har intagit en mer aktiv roll i sin arbetsrättsliga lagstiftning kring reglering av arbetsvillkor än vad Sverige bedrivit, med konsekvensen den svenska arbetsmarknadens parter förhandlingsmöjligheter inskränks. Ytligare ett resultat av inträdet är att den negativa föreningsrätten gjort intåg på den svenska arbetsmarknaden. Den arbetsrättsliga lagstiftning som förts i Sverige har primärt förespråkat den positiva föreningsrätten, i syfte att skapa starka arbetsorganisationer som värnar om arbetstagarnas intressen. Ämnet till uppsatsen har inspirerats av den arbetsrättsliga konflikten mellan IF Metall och TM Sweden AB (dotterbolag till Tesla), kallad ”teslakonflikten”. Konflikten grundar sig i arbetsgivarens ovilja att ansluta sig till kollektivavtal, då de anser sig ha rätten att förhandla direkt med sina arbetstagare om anställningsvillkor utan facklig inbladning. Detta står i kontrast till ”den svenska modellen” som länge vilat på en ömsesidig förhandlingsvilja mellan arbetsmarknadens parter. Efter fem års diskussioner kring kollektivavtal valde IF Metall att varsla om strejk på Teslas svenska serviceverkstäder, dessa inleddes den 27 oktober 2023.
Private Members' Bill (legislation) introduced in Seanad Éiereannn (Senate), Houses of the Oireachtas (Irish Parliament).
An Act to require the National Transport Authority (NTA) to produce a report, to be delivered to the Minister of the Government with responsibility for a Department of State covering rail transport on the way in which the State may improve and strengthen rail passenger rights above and beyond the minimum requirements set down in EU secondary law, including Regulation 2021/782, with particular regard to delayed and cancelled railway services, including the modalities of rail passengers rights on the access to compensation for delays and cancellations; to require the NTA to periodically produce a report to be delivered to the Minister of the Government with responsibility for a Department of State covering rail transport on the implementation of the EU secondary law and national law on rail passenger rights; and to provide for related matters.
Et og retursystem (PR-system) for drikkevarebeholdere (flasker og dåser) har længe været på plads i Danmark. Forbrugerne opkræves pant pr. beholder ved købstidspunktet, som de senere kan få tilbage, når de returnerer beholderen efter at have forbrugt indholdet. Selvom en sådan ordning er i miljøets interesse, i hvert fald historisk set før massegenbrug af husholdningsaffald, er det omdiskuteret, om en sådan ordning kan retfærdiggøres i moderne tid i betragtning af de åbenlyse problemer, som PR-systemet skaber for EU’s indre marked som en begrænsning for grænseoverskridende handel og den frie bevægelighed for varer. Denne artikel analyserer PR-systemer, idet der først redegøres for den nyeste udvikling ved EU-Domstolen, og dernæst reflekteres der over, hvad fremtiden indebærer for PR-systemer.
Något har hänt i svensk politik. De barnpolitiska förslagen haglar.Frågor om barn och unga har blivit heta. I det politiska samtalet ochpå nyheterna sammanförs barn och unga, migration och integration,brott och straff, förort och utanförskap på olika sätt. Samtidigt sombarns rättigheter har stärkts på flera sätt genom lagstiftning undersenare år, ser vi också att politiska förslag som rör barn allt oftare gårut på en sak: ökad social kontroll. Det gäller kanske särskilt de barnpolitiska förslag som rör migration och integration. Den här bokentar därför temperaturen på utvecklingen inom just dessa områden.Bokens fokus gör också att den säger något om den ökade politiseringen av barns integration och välfärd som vi ser i samtidens Sverige.I boken ger 19 författare exempel på de senaste årens förändringari lagstiftning och praktik som direkt eller indirekt riktar sig till utsatta grupper av barn och familjer med bakgrunder som inte är majoritetssvenska. Lästa tillsammans, skildrar författarnas olika bidrag enberättelse om en välfärdsstat i förändring. Det är en välfärdsstat somtydligare, och oftare, betonar exkludering framför inkludering utifrån ett synsätt där krav och kontroll leder till ordning och integrering. Det leder till den för samtiden kritiska frågan: Kan exkluderingav vissa barn och deras sociala kontexter leda till sammanhållning?
The modern labour market is undergoing rapid change. Much of the change can be traced from the internationalization that the EU has brought forth which demands that companies can adapt to international competition to a higher degree than ever before. The most common strategy to do this is to utilize various flexibility strategies. In Sweden new legislation has been implemented in the national (1982:80) Employment protection act. The new regulation allows employers to adjust workers' employment rate on the grounds of shortage of work. This must now be done in accordance with the rules of priority and the affected worker has gained the right to an adjustment period.
The regulation that allows employers to adjust workers' employment rate is ultimately a way for the employer to achieve flexibility, often it is argued, at the expense of the workers security in their employment. To combat this trade-off where flexibility means less security the EU has come up with a strategy for a more comprehensive approach where “the aim is for workers to exchange traditional security in the job for security in the market [...]”. This strategy is called flexicurity.
The purpose of this paper is to study how the Swedish lawmakers have chosen to balance the employers need for flexibility against the workers need for safety. This has been done, mainly, through the use of socio-legal method combined with various theories. We have studied how different factors, that aim to improve the workers' security, can be used to combat the negative effects of employers' right to adjust workers' employment rate on the grounds of shortage of work.
Our findings indicate that women and young employees in particular are affected by the implementation of flexibility strategies with intention to alter the employment rate. And that there's an inherent economic risk that transfers from the employer to the employee.
The number of hours an employee works during their lifetime and frequency of work-related injuries highlight the need for a satisfactory work environment. In order to achieve a satisfactory work environment, safety representatives are needed. Representing the employees and cooperation with the employer are examples of safety representative’s duties. Safety representatives exist in different types and at different levels in Swedish working life. At larger workplaces, safety committees also become relevant.
The essay studies the legal position of safety representatives in Swedish working life. More specifically, the study focuses on the powers and areas of responsibility of a safety representative. Additionally, the essay outlines the obligations and special protections afforded to safety representatives. The essay is based on a legal dogmatic method, which forms the foundation for jurisprudential work. The material that forms the basis of the essay is primarily laws, propositions, case law, doctrine and literature.
The results show that the safety representative holds a strong legal position in Swedish working life. It can be confirmed that the safety representative's legal position not only ensures security for the representative, but also strengthens the working environment in general. Furthermore, the safety representative must be appointed through a proper procedure and act in their role according to the established guidelines.
In summary, the safe representative has a high legal position that benefits the work environment in general, but there are requirements and guidelines to follow in order to exercise their rights.
Universitetslärare värderar pedagogiskt samarbete högt i teorin, men inte i praktiken. Varför denna diskrepans?
Kan en tankeväckande lek vara ett kritiskt-tänkande-verktyg? En ny studie svarar: Ja, men…Resultatet i den nypublicerade studien i The Law Teacher är i grunden positivt – tankeväckande lek kan var ett sätt att stimulera studenterna i processen att utveckla det kritiska tänkandet. Men artikelförfattaren identifierar också en del fallgropar. Därför ger hon också flera förslag på förbättringar, vilka skulle kunna ha potentialen att lyckas riktigt väl med detta pedagogiska grepp.
Ett fall som blev uppmärksammat under 2023 var mordet i Hjälstaviken, som skedde i slutet av mars, där en man hittades död i ett naturreservat i Enköpings kommun. Fallet blev framför allt omtalat eftersom utredningen visade att det var flera tonåringar som föreföll vara de som misstänktes ligga bakom brottet.
Varje år sammanställer Brottsförebyggande rådet (Brå) statistik över antalet fall av dödligt våld i Sverige. I slutet av mars kom granskningen av det dödliga våldet 2023. Där kartläggs hur det dödliga våldet faktiskt ser ut. Så vad kan utläsas av rapporten? Har exempelvis det dödliga våldet gått ner eller ligger det på samma nivåer som tidigare? Och hur ser det dödliga våldet ut i jämförelse med andra länder?
By drawing on Pierre Bourdieu’s view on the State, particularly the idea of the left hand and the right hand of the State, statutory reforms and policy in Sweden targeting youths committing crime will be analysed. While the left hand is constituted by, e.g., social welfare, education and health care, the right hand is constituted by, e.g., the justice system, the police and prisons. As will be discussed, one might argue that the handling of underage children committing crime have shifted from the left hand to the right hand of the State. In the Swedish context, it should be stressed that it is a continual development. One need to acknowledge that until the 1980s and 1990s, crime was generally framed as social problem with social causes. Since then, crime has been portrayed as a threat to the democratic society. More recently, on the policy level, crime is framed as a threat to the society and its functions. Consequently, criminal law policy is no longer viewed as a part of social policy. Instead, social policy has emerged as criminal law policy – but with other means. In other words, policies previously adopted within social law has shifted toward becoming criminal law. This particularly appears to be the case in adopted policy and statutory reforms concerning underage children. An illustrative example is the introduction of juvenile prisons for children between 15-17 years. The rationale behind the reform is that underage children committing crimes are a threat to us all, i.e., motivated by the “need to protect society”. This threat is deemed so severe that underaged children should be imprisoned. This marks a shift, since underage children committing crime previously have been handled within the Social Services, not the Swedish criminal justice system. Aside from elaborating the development outlined here, some tentative thoughts on possibilities and risks connected to the policies targeting underaged children will be discussed.
Ett fall som det skrivits mycket om är det så kallade dubbeldråpet i Ulricehamn. Fallet väcker intressanta frågor om rätten till nödvärn. Den brännande juridiska frågan är framför allt hur mycket våld någon i en väldigt specifik situation kan använda till sitt försvar och gå fri från straffrättsligt ansvar.
En fråga som ibland dyker upp för allmän diskussion är den om ekonomisk ersättning, alltså skadestånd, till den som har blivit utsatt för ett brott. I lagen finns det regler som säger när den som blivit utsatt för brott har rätt till skadestånd och det finns vägledning från domstolarna kring hur de bör tänka i frågor om skadestånd på grund av brott.