lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Langer, Sarka
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Österman, Cecilia
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Kalmar Maritime Academy.
    Strandberg, Bo
    Lund University.
    Fridén, Håkan
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Riskbedömning av svenska sjömäns yrkesmässiga exponering för toxiska luftföroreningar: Mätningar och enkätundersökning2018Report (Refereed)
    Abstract [sv]

    Ett fartyg utgör både en arbetsmiljö och en boendemiljö och besättningen vistas ofta långa tider ombord. Ombordtjänstgöringen kan vara i veckor eller månader och kan ibland passera flera klimat­zoner. Eftersom vi tillbringar den största delen av vår tid inomhus är det där vi främst exponeras. På ett fartyg kan det vara svårt att påverka sin exponering för kemiska ämnen eftersom möjligheten att byta miljö är liten. Det är därför extra viktigt att innemiljön är god.

    Luften ombord präglas till stor del av de kemiska ämnen som har sitt ursprung i fartygets bränsle, smörjoljor och motoravgaser. Det är en komplicerad blandning som innehåller mest koldioxid, kol­monoxid, svaveldioxid, kväveoxider men också kolväten såsom bensen, toluen, xylener, och poly­cykliska aromatiska kolväten. Flera av dessa ämnen är cancerframkallande eller hälsoskadliga på annat sätt. Det finns dock få vetenskapliga studier som undersökt den personliga exponeringen för farliga luftföroreningar som de sjömän som arbetar ombord utsätts för.

    Syftet med projektet som presenteras i denna rapport var att kartlägga den personliga exponeringen för de toxiska luftföroreningarna bensen, kvävedioxid (NO2) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som alla kan spåras till fartygs-bränslet och bränsleavgaser. Den uppmätta exponeringen har analyserats för att kunna identifiera eventuella skillnader mellan typ av fartyg och mellan olika avdelningar och befattningar ombord. De uppmätta halterna har jämförts med svenska lagkrav men också med internationella, icke bindande riktlinjer för innemiljöer, för att få en uppfattning om halternas storlek. Dessutom har vi undersökt hur besättningen själva upplever sin luftkvalitet ombord. Projektets övergripande mål var att utveckla en metod för riskbedömning av exponeringen som kan användas av branschen, samt att formulera praktiska råd och rekommendationer.

    Den personliga exponeringen har mätts med passiva diffusionsprovtagare som burits i andnings­zonen av personer som arbetar ombord. Totalt har vi resultat från 124 personer på 11 olika fartyg med olika typ av framdrivningsmaskineri och som går på olika bränslen. En enkät med frågor om upplevd luftkvalitet på arbetsplatsen och i hytten har delats ut till alla personer i besättningen på de besökta fartygen. Enkäten har besvarats av totalt 308 personer viket motsvarar en svarsfrekvens på 78%.

    Resultaten visar att samtliga uppmätta personliga exponeringar låg långt under Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden som också gäller svenskflaggade fartyg genom Transportstyrelsens föreskrifter. En del personer har exponerats för halter i nivå med och i vissa fall något över Världshälsoorganisationens hälsobaserade rekommenderade riktvärden för innemiljöer. Dessa riktvärden är dock satta för innemiljöer utan industriell verksamhet och med tanke på att barn, sjuka och äldre kan vistas i sådana innemiljöer under en längre tid. Även om fartyget utgör en boendemiljö för de som arbetar ombord, så kan besättningen förväntas ut­göras av friska personer i arbetsför ålder. Däremot pekar resultatet på vikten av att arbeta system­atiskt med att minimera exponeringen för farliga luftföroreningar så långt som det är möjligt. Världshälsoorganisationen menar att det inte finns säkra halter av bensen och benso(a)pyren. Därför kan de arbetsuppgifter som innebär en något högre exponering för dessa farliga ämnen behöva riskbedömas särskilt, till exempel sådana som innebär kontakt med bränslen, smörjoljor, hydrauloljor eller andra kemikalier, eller exponering för fordonsavgaser eller stekos.

    En jämförelse av hela besättningens exponering på de olika fartygen visade att det fanns skillnader både mellan fartyg och inom fartyg. Här har multivariata analyser av resultaten gett en sammansatt bild av exponeringen och bekräftar individuella ämnen. Fartygets funktion och bränsle är indikativa determinanter för exponeringens storlek. Fartyg som fraktar marint bränsle och de som drivs på tjockolja uppvisar högre exponeringsgrad än andra typer av fartyg.

    Vid en jämförelse mellan befattning och avdelning ser vi att maskinmanskap generellt har högst upp­mätta halter, följt av personal inom däcksavdelningen och intendenturen som har lägst halter. Vid en jämförelse av resultaten för befäl och manskap på alla fartyg ser vi ingen skillnad i exponering.

    Resultaten av enkätundersökningen visar att luftkvaliteten i stort upplevs som acceptabel. När vi bryter ner resultaten per avdelning ser vi att driftpersonalen, däck- och maskinavdelningarna, är mer nöjda med sin luftkvalitet än intendenturen. Skillnaden mellan avdelningarna syns också när det gäller luktens intensitet, där däck- och maskinavdelningarna upplever liten till måttlig lukt på sin arbetsplats och i sin hytt och intendenturpersonalen upplever en starkare lukt på sin arbetsplats, från måttlig till stark lukt.

    Exponering för mer än ett ämne med liknande effekt innebär en så kallad additiv, hygienisk effekt. Ett kumulativt riskindex har därför tagits fram utifrån summan av kvoterna mellan uppmätt halt för ämnena NO2, bensen, benso(a)pyren och naftalen och deras respektive hälsobaserade riktvärde fram­taget av Världshälsoorganisationen. Detta riskindex har använts för att jämföra exponeringen med normalbefolkningen i Sverige, samt för att identifiera skillnader mellan fartyg, befattningar och avdelningar. Kumulativt riskindex kan användas för riskbedömningar av arbeten och arbetsuppgifter med syfte att eliminera och minimera kända exponeringar så långt som möjligt.

    Åtgärder för att minska den personliga exponeringen kan vara både tekniska och organisatoriska. Det är viktigt att säkerställa en god allmänventilation för såväl arbetsplatser som hytter. Vissa utrymmen kan behöva särskilda utsug, såsom arbetsplatser för svetsning och maskinbearbetning, rengöring av motordelar, blandning av färg, över stekbord i köket och liknande, för att fånga upp luftföroreningar nära källan. Alternativt kan befintliga utsug behöva förbättras. Det är också viktigt att ha bra rutiner för rengöring och underhåll av arbetsutrustning och ventilationsanläggningar. Organisatoriska åtgärder kan vara att planera och fördela arbetet för att minska exponeringen för den enskilde individen genom arbetsrotation, arbetsväxling och möjligheter till paus i utrymme med lägre exponering.

    De skillnader i upplevelsen av luftens kvalitet som ses mellan avdelningarna kan dels förklaras av olika typer av arbetsuppgifter och exponeringar som personalen inom de respektive avdelningarna har men upplevelsen styrs också av psykosociala arbetsmiljöfaktorer som hög arbetsbelastning, höga krav i arbetet och liten möjlighet att själv kunna påverka sin arbetssituation, samt lågt socialt stöd och låg arbetstillfredsställelse. Här kan helt andra typer av arbetsmiljöåtgärder behöva diskuteras för att öka upplevelsen av inflytande, delaktighet och stöd i arbetet.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Langer, Sarka
    et al.
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Sweden;Chalmers University of Technology, Sweden.
    Österman, Cecilia
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Kalmar Maritime Academy. IVL Swedish Environmental Research Institute, Sweden.
    Strandberg, Bo
    Lund University, Sweden;University of Gothenburg, Sweden.
    Moldanová, Jana
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Sweden.
    Fridén, Håkan
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Sweden.
    Impacts of fuel quality on indoor environment onboard a ship: From policy to practice2020In: Transportation Research Part D: Transport and Environment, ISSN 1361-9209, E-ISSN 1879-2340, Vol. 83, article id 102352Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Environmental considerations, concerning the negative impacts of ship exhaust gases and particles on ambient air quality, are behind the requirements of cleaner marine fuels currently applied in designated emission control areas (ECAs).

    We investigated the impact of a ship operating on two types of fuel on the indoor air quality onboard. Gaseous and particulate air pollutants were measured in the engine room and the accommodation sections onboard an icebreaker operating first on Heavy Fuel Oil (HFO, 1%-S), and later Marine Diesel Oil (MDO, 0.1%-S). Statistically significant decrease of SO2, NOx, PM2.5 and particle number concentration were observed when the ship was operating on MDO. Due to the higher content of alkylated PAHs in MDO compared to HFO, the concentration of PAHs increased during operation on MDO. The particulate PAHs classified as carcinogens, were similar to, or lower, in the MDO campaign. Chemical analysis of PM2.5 revealed that the particles consisted mainly of organic carbon and sulfate, although the fraction of metals was quite large in particles from the engine room. Principal Component Analysis of all measured parameters showed a clear difference between HFO and MDO fuel on the indoor environmental quality onboard the ship.

    This empirical study poses a first example on how environmental policy-making impacts not only the primary target at a global level, but also brings unexpected localized benefits at workplace level. The study emphasizes the need of further investigations on the impact of new marine fuels and technologies on the indoor air environments on board.

  • 3.
    Strandberg, Bo
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Österman, Cecilia
    Linnaeus University, Faculty of Technology, Kalmar Maritime Academy. Swedish Environmental Research Institute, Sweden.
    Koca Akdeva, Hatice
    Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Sweden.
    Moldanová, Jana
    Swedish Environmental Research Institute, Sweden.
    Langer, Sarka
    Swedish Environmental Research Institute, Sweden.
    The Use of Polyurethane Foam (PUF) Passive Air Samplers in Exposure Studies to PAHs in Swedish Seafarers2020In: Polycyclic aromatic compounds (Print), ISSN 1040-6638, E-ISSN 1563-5333, p. 1-13Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to test the usefulness of polyurethane foam (PUF) passive air samplers as stationary, and, for the first time, as personal samplers for one week’s sampling period of polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) in occupational air. Routine monitoring of workplace exposure is commonly performed with active sampling. However, active samplers can sometimes be unsuitable; e.g., it is difficult to make time-integrated measurements, longer than one day, and they can be noisy and obstructive. Indoor air quality on ships is an important aspect of the environment which has not been studied extensively on ships. For seafarers, good indoor air quality becomes particularly important as the ship represents both a working and living environment. In this study, measurements were carried out on two occasions on two different ships, at different workplaces, and for various personnel categories. On each ship, measurements were performed before and after a change of the type of fuel that the ships were operating on. We found a considerable wide range of PAHs exposure levels for the various workplaces and personnel categories on the ships. The stationary measurements, sum 32 PAHs, ranged from 33-39,000 ng m−3 and the personal exposure measurements ranged from 61-8,400 ng m−3. The results point to that the content of PAHs in the fuel can affect the indoor air environment on the entire ship. Further, the results demonstrate that the PUF sampler can serve as a simple and usable screening tool for estimating and tracking point sources of PAHs in micro-environments. Moreover, this study contributes to increased knowledge of exposure to and sources of PAHs for seafarers.

    Download full text (pdf)
    fulltext
1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf