lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 107
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alexandersson, Anna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU.
    Aronsson, Peter
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Holtorf, Cornelius
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Gustafsson, Birgitta E.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI.
    Westergren, Ebbe
    Introduction2011Ingår i: Museum International, ISSN 1350-0775, E-ISSN 1468-0033, Vol. 63, nr 1-2, s. 6-7Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The papers in this issue were first presented at the interdisciplinary conference “Applied Cultural Heritage: How telling the past at historic sites benefits society” held at Linnaeus University in Kalmar, Sweden, 17-19 November 2010. The conference was organised jointly by Linnaeus University, Kalmar County Museum and Bridging Ages, International Organisation in Historic Environment Education and Time Travels. The aim of the conference was to explore how cultural heritage and stories about the past benefit society today. Given the major changes of society in recent decades and a fast developing globalisation, we proposed that it is no longer self-evident which historic sites are meaningful (and to whom), which stories about the past should be told (and why), and how cultural heritage can best benefit society (and what that means). It was therefore time to ask these questions anew and explore them together with practitioners in the heritage sector from around the world.

  • 2.
    Alzén, Annika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur.
    Aronsson, PeterLinköpings universitet, Tema Kultur och samhälle.
    Demokratiskt kulturarv?: Nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker2006Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Frågan om ett demokratiskt kulturarv brukar knytas till 1974 års statligakulturpolitik med sin ambition att sprida kultur till allt bredare grupper. Ivår egen tid lever detta vidare samtidigt som vägarna öppnats för både enmer krävande och aktivistiska demokratisyn och en mindre entydigt negativsyn på kommersiella kulturyttringar. Element som har med representationav allt fler grupper och deras aktiva deltagande i kulturarvsprocesser förs insom både ett rättvisekrav, som en förhoppning om ett mer dynamiskt samhällslivoch som ett försök att fördjupa och förnya den demokratiska politiskakulturen.

    Begreppet kulturarv var på 1970-talet inget gångbart begrepp. Det är förstkring 1990, med de stora omvälvningarna både inom och utom landet somdetta begrepp hamnar i kulturpolitikens mitt i ett försök att orientera ochmobilisera i en svårmanövrerad samtid.

    Ska traditionen styra framtiden? Ska medborgarna bestämma över det förflutna?Ska medborgarnas erfarenhet forma kulturarvet? Vems kulturarvoch vilken gemenskap ska odlas med offentliga medel och vad kan lämnasåt privata intressen eller föreningar, rent av med fördel? Vad blir experternasroll?

    Med stöd av Vetenskapsrådets satsning på Demokratiforskning möjliggjordesen konferens hösten 2004 och denna antologi som försöker ta ett stortgrepp kring frågorna om i vilka meningar man mer precist kan tala om ettdemokratiskt kulturarv.

  • 3.
    Andersson, Joakim
    et al.
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle.
    Petersson, Bodil
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Uppdragsarkeologins publika sida: Slättbygdsprojektet2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, tilloch med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras.

    I tider avexpansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiskautgrävningarna.Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans medÖstergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget att förmedla resultaten av undersökningarna tillallmänheten i olika former. En av ambitionerna är att i Agenda kulturarvs anda bedriva förmedling somfaller under begreppen demokratisering, delaktighet, tillgänglighet och dialog.

    Det är dennakunskapsförmedlings ramar, förutsättningar, historik, utförande och innehåll som kontextualiseras ochstuderas i den föreliggande rapporten.UV etablerades i Linköping under sent 60-tal och arbetade med stadens utbyggnad samt E4:ansdragning genom länet. Nya grävmetoder gjorde att fynd och samhällsprocesser (boplatser) under markytan upptäcktes. Detta förändrade både kunskapsbild och grävpraktik. Under slutet av 80-taletintensifieras verksamheten och ett eget lokalkontor för UV etablerades. Samtidigt har man menat attutrymmet för bearbetning, analys och synteser har varit för litet. Man kan ändå konstatera att antaletskrifter och andra informationsinsatser varit omfattande. Trots de ur vetenskaplig synvinkel, godtyckligaincitamenten till grävningar som exploateringarna utgör, har man sökt ge en sammanfattande bild avforskningsläget och prioritera de mest intressanta vetenskapliga problemen som en vetenskaplig ram för dokumentationen.

    Till det kommer en höjd ambitionsnivå för de publika insatserna, förmedlingen.Ambitionsnivån kring dokumentationerna har alltså under 1990-talet ökat både åt det publika och detvetenskapliga hållet.På 2000-talet är det dels utgrävningarna i Norrköping, dels längs järnvägssträckningen Mjölby-Motalasom står för de stora insatserna. Västra Östergötland är en av de mer fyndrika regionerna i länet ochSlättbygdsprojektet presenterar uppläggningen för detta. I jämförelse med den Vetenskapligaverksamhetsplanen från 2000 trycker man än mer på förmedlingen av kunskapen längs en lång rad olikainsatser.

  • 4.
    Aronsson, Peter
    Linköping University, Sweden.
    1905: unionsupplösning att glömma eller att stoltsera med?2005Ingår i: Goda grannar eller morska motståndare?: Sverige och Norge från 1814 till idag / [ed] Torbjörn Nilsson, Øystein Sørensen, Stockholm: Carlsson , 2005, 1, s. 216-248Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Unionen melan Sverige och Norge uppstod 1814, trots norska protester. Napoleonkrigen hadee då ritat om Europas karta, också Nordens. För hun dra år sedan upplöstes unionen, trots protester från svenskt håll. Sed an dess har relationerna varit goda, även om spänningar mellan 'brödra folken' uppstod under andra världskriget.I boken behandlar svenska och norska forskare förhållandet mellan länderna de senaste tvåhundra åre n. Hur har samarbetet fungerat på ekonomins, idrottens och politikens områden? Och hur har kungahusen kommit överens? Hur gick det för svens karna som utvandrade till Norge under 1800-talet? Och varför var renbe tet en stridsfråga 1905? Boken tar även upp militära frågor samt förbi ndelserna mellan länderna då Norge var ockuperat av nazityskland 1940- 1945. Till slut diskuteras om unionen och dess upplösning var något vi svenskar borde glömma eller vara stolta över.

  • 5.
    Aronsson, Peter
    Linköping University, Sweden.
    Att minnas Carl von Linné2006Ingår i: Linné: En småländsk resa / [ed] Lars-Olof Larsson, Stockholm: Prisma , 2006, 1, s. 268-307Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Så har ni aldrig sett Linné förut! Vetenskapsmannen, blomsterkungen – nu kommer smålänningen! Till det stora jubileumsåret 2007 ger Prisma ut Linné: En småländsk resa, där vi får möta en tidigare okänd sida av vår mest berömde svensk. De vittra ledamöterna i Smålands akademi tecknar ett lika insiktsfullt som lekfullt porträtt av vår store vetenskapsman, en bit vid sidan av de stora allfarvägarna. ”Detta är en bok om ett antal smålänningars Linné”, skriver Anders Wejryd, nybliven ärkebiskop, i sin inledning. ”Ser de samme Linné? Nej, verkligen inte. De har var och en sin bild av Carl Linnæus eller Carl von Linné. Men för dem alla gäller att den som ser på Linné ur ett småländskt perspektiv ser en del av honom som annars inte skulle ha lyfts fram eller ansetts viktig nog. Boken innehåller fyra delar. Den första delen, ”Kring hembygden och skolan”, sätter med fantasi och fakta in Linné i det som var viktiga delar av hans uppväxtmiljö, hans Stenbrohult, hans Växjö, hans Småland. Den andra delen, ”Småländska resor”, ger upplevelser av vad en dåtida besökare, även Linné själv, kunde möta och vad en nutida besökare med linneanska intressen kan träffa på och beröras av. I den tredje delen, ”Linnélärjungar”, internationaliseras Linné genom två av hans lärjungar och bekräftar förbindelsen mellan Småland och Uppsala på den ena sidan och Sydafrika, Japan och Nordamerika på den andra. Den avslutande fjärde delen, ”Linné-minnet”, ger bland mycket annat perspektiv på hans litterära stil och ställer frågan vad alla dessa jublieum och minnesdagar egentligen syftar till.” Boken har kommit till på initiativ av Smålands akademi. Samtliga författare har anknytning till Småland men har vitt skilda intresseområden och specialiteter. Bland författarna märks Anders Wejryd, Margareta Strömstedt, Lars Bergquist, Stefan Edman och Lars-Olof Larsson. Boken är rikligt illustrerad med både äldre och nytagna bilder. De senare är tagna av Björn Larsson som i en bildessä följer Linné i spåren genom dagens Småland.

  • 6.
    Aronsson, Peter
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora. Historia.
    Att minnas Carl von Linné2006Ingår i: Linné: En småländsk resa, 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Aronsson, Peter
    Linköping University, Sweden.
    Att minnas våld2004Ingår i: Våldets mening: Makt, minne, myt / [ed] Eva Österberg, Marie Lindstedt Cronberg, Lund: Nordic Academic Press, 2004, s. 237-266Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Våld framställs ofta som något godtyckligt och meningslöst, men våldshandlingar återspeglar i hög grad den kultur och samtid de utspelar sig i. IVåldets mening diskuterar författarna våldet i den historiska verkligheten, i konsten, på museer och i litteratur. Det långa tidsperspektivet i boken ger tankeväckande insikter om det annars så akuta och dramatiska ämnet.

    Våldets mening är skriven av framstående och välrenommerade forskare som arbetar med synen på våld i sina egna discipliner. Texterna är ett tvärsnitt av olika vetenskapsgrenar och ger analyser av så vitt skilda ämnen som dueller under svensk stormaktstid, kvinnomisshandel i 1800-talets Sverige, våldet i de isländska sagorna och religionens roll i krigshandlingar.

    Peter Aronsson är professor i Kulturarv och historiebruk, vid Tema Q, Linköpings universitet.

  • 8.
    Aronsson, Peter
    Linköping University.
    Att tänka territoriet: Nation och region samt kultur, natur och politik i skilda universitetsdiscipliner2005Ingår i: Regionalisme: Seminarrapport Ulstein Kloster 2005 / [ed] Åsa Dahlin Hauken, Stavanger: Haugaland Akademi , 2005, s. 85-100Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 9.
    Aronsson, Peter
    Linköping University.
    Blända: ansvar och mod2011Ingår i: Småländska förebilder & föregångare / [ed] Magnus Gustafsson och Ingrid Nettervik, Växjö: Artea förlag , 2011, 1, s. 89-101Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Förebilder finns på skilda nivåer, i skilda miljöer och i skilda tider och är ofta helt vanliga människor. Den person som för en individ framstår som en förebild har inte med nödvändighet någon betydelse för en annan människa. Ibland delas idealen av många, ibland är de helt personliga. Alla de i Småländska förebilder & föregångare beskrivna personerna har anknytning till Småland. Alla har de påverkat sin eftervärld, antingen genom sina handlingar, som föregångare, eller genom att vara inspiratörer, som förebilder. Urvalet vill i sig visa hur vi kan uppmärksamma den kraft som finns i historien och hos de människor som före oss slitit med frågor som är varaktigt giltiga.De medverkande ledamöterna i Smålands Akademi har gjort ett personligt urval och ofta utifrån möten i livet skrivit om "sin" smålänning. Objektet kan vara ens egen far som för Margareta Strömstedt eller en rad tanter som för Birgit Carlstén. Det är inte ens säkert att alla har existerat i verkligheten. De har dock samtliga satt sina tydliga spår och på olika vis haft inflytande på sitt landskap och dess invånare. Läs och fundera över vilka dina småländska förebilder är och vilka du ännu inte har upptäckt.

  • 10.
    Aronsson, Peter
    Linköping University, Sweden.
    Bruk och missbruk av historien?2005Ingår i: Historisk Tidskrift för Finland, ISSN 0046-7596, E-ISSN 2343-2888, Vol. 90, nr 1, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 11.
    Aronsson, Peter
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Conclusion: Performing Nordic Spaces in Everyday Life and Museums2013Ingår i: Performing Nordic Heritage: Everyday Practices and Institutional Culture / [ed] Peter Aronsson & Lizette Gradén, Burlington: Ashgate, 2013, s. 301-313Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 12.
    Aronsson, Peter
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora. Historia.
    Culture Unbound: Dimensions of Culturalisation2007Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet.
    De historiska platsernas betydelse2009Ingår i: Platser för en bättre värld: Auschwitz, Ruhr och röda stugor / [ed] Peter Aronsson, Lund: Nordic Academic Press, 2009, 1, s. 149-184Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Människor har sedan antiken närt förhoppningar om att det ska gå att lära av det förflutna, att en bättre människa och framtid ska kunna byggas på historiska lärdomar. De platser som påminner och konkret visar på den förflutna verkligheten skapar en länk mellan dåtid och nu, och bjuder till handlande för en ljusare framtid. I Platser för en bättre värld visar fyra forskare på hur denna kraft i förbindelsen mellan materiellt, platsanknutet kulturarv och historiska berättelser lever starkt idag. Stater, regioner och skolor hyser förhoppningar av skilda slag. Skolbarn i hela västvärlden reser till Auschwitz för att lära sig att ondskan inte fårupprepas - men lär de sig mer om vuxenblivandets villkor? Hembygdsföreningarna blickar nostalgiskt bakåt mot en enklare och mer genuin dåtid, men slåss också för "småfolkets" och glesbygdens värden för framtiden. Allt större delar av industrisamhället förvandlas i rask takt till ruiner, men kanske kan det omvandlas till stolthet och en resurs för en ny framtid? Detta och många fler perspektiv på värdeskapande historiebruk finns med i denna bok. Projektledaren Peter Aronsson är professor i kulturarv och historiebruk vid Tema Q vid Linköpings universitet. Övriga medverkande är Anna Eskilsson, Linköpings universitet, Kyrre Kverndokk, Universitetet i Oslo, och Cecilia Trenter, Växjö universitet.

  • 14.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet.
    De svaga ordens styrka2010Ingår i: Småländska ord & läten / [ed] Elisabeth Hjortvid & Brigitte Kühne, Växjö: Artéa , 2010, 1, s. 9-12Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet.
    De svenska historikernas herdaminne2011Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 131, nr 2, s. 266-272Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Aronsson, Peter
    Linköping University, Sweden.
    Demokratiskt kulturarv: nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker2006Ingår i: Demokratiskt kulturarv?: nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker / [ed] Annika Alzén, Peter Aronsson, Norrköping: Tema Kultur och samhälle, Campus Norrköping, Linköpings universitet , 2006, s. 1-17Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Frågan om ett demokratiskt kulturarv brukar knytas till 1974 års statliga kulturpolitik med sin ambition att sprida kultur till allt bredare grupper. I vår egen tid lever detta vidare samtidigt som vägarna öppnats för både en mer krävande och aktivistiska demokratisyn och en mindre entydigt negativ syn på kommersiella kulturyttringar. Element som har med representation av allt fler grupper och deras aktiva deltagande i kulturarvsprocesser förs in som både ett rättvisekrav, som en förhoppning om ett mer dynamiskt samhällsliv och som ett försök att fördjupa och förnya den demokratiska politiska kulturen.

    Begreppet kulturarv var på 1970-talet inget gångbart begrepp. Det är först kring 1990, med de stora omvälvningarna både inom och utom landet som detta begrepp hamnar i kulturpolitikens mitt i ett försök att orientera och mobilisera i en svårmanövrerad samtid.

    Ska traditionen styra framtiden? Ska medborgarna bestämma över det förflutna? Ska medborgarnas erfarenhet forma kulturarvet? Vems kulturarv och vilken gemenskap ska odlas med offentliga medel och vad kan lämnas åt privata intressen eller föreningar, rent av med fördel? Vad blir experternas roll?

    Med stöd av Vetenskapsrådets satsning på Demokratiforskning möjliggjordes en konferens hösten 2004 och denna antologi som försöker ta ett stort grepp kring frågorna om i vilka meningar man mer precist kan tala om ett demokratiskt kulturarv.

  • 17.
    Aronsson, Peter
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora. Historia.
    Demokratiskt kulturarv: nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker2006Ingår i: Demokratiskt kulturarv?: Nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker, 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Aronsson, Peter
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Den historiska kunskapens politiska kraft2016Ingår i: Historiens hemvist II: Etik, politik och historikerns ansvar / [ed] Patricia Lorenzoni, Ulla Manns, Göteborg, Stockholm: Makadam Förlag, 2016, s. 101-125Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 19.
    Aronsson, Peter
    Linköping University, Sweden.
    Den osedda filmen: kulturarv och visualiseringsprocesser2004Ingår i: Det förflutna som film och vice versa: om medierande historiebruk / [ed] Pelle Snickars, Cecilia Trenter, Lund: Studentlitteratur , 2004, s. 59-96Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I antologin “Det förflutna som film och vice versa – om medierade historiebruk” skriver nio historiker och filmvetare om massmedial historieförmedling. Ämnet är lika aktuellt som när boken kom ut för några år sedan. Olika former av webbaserad och televisuell iscensättning av det förflutna rör sig alltmer obesvärat mellan historiska fakta och underhållande fiktion. Syftet med boken är att uppmärksamma och undersöka hur audiovisuella medieringar av det förflutna blivit allt viktigare för vår uppfattning om historia.

  • 20.
    Aronsson, Peter
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora. Historia.
    Det föreställda landet: vanställt, förhandlat, förmedlat?2006Ingår i: Det vanställda ordet: om den svåra konsten att värna sin integritet, Carlsson , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Aronsson, Peter
    Linköping University, Sweden.
    Dissertation review essays: Vikingarna och den svenska identiteten2005Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 125, nr 3, s. 450-458Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 22.
    Aronsson, Peter
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    European museum knowledge2018Ingår i: Nordisk Museologi, ISSN 1103-8152, nr 1, s. 157-160Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet.
    Europeiska nationalmuseer som förhandlingsarenor2011Ingår i: Samling og museum: kapitler av museenes historie, praksis og ideologi / [ed] Bjarne Rogan & Arne Bugge Amundsen, Oslo: Novus Forlag, 2011, 1, s. 341-358Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [no]

    Boka ser på ulike museale fenomener ut i fra ulike faglige ståsteder. Det er en bok om museer og om museologi, som kan bidra til en større bevissthet rundt museets samfunnsrolle og museenes plass i vitenskap og kulturliv. Har register.

  • 24.
    Aronsson, Peter
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Exhibiting Scandinavian culture: The national museums of Denmark and Sweden2012Ingår i: Popularizing National Pasts: 1800 to the Present / [ed] Stefan Berger, Chris Lorenz & Billie Melman, London: Routledge, 2012, 1, s. 169-195Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Popularizing National Pasts is the first truly cross-national and comparative study of popular national histories, their representations, the meanings given to them and their uses, which expands outside the confines of Western Europe and the US. It draws a picture of popular histories which is European in the full sense of this term. One of its fortes is the inclusion of Eastern Europe. The cross-national angle of Popularizing National Pasts is apparent in the scope of its comparative project, as well as that of the longue durée it covers. Apart from essays on Britain, France, and Germany, the collection includes studies of popular histories in Scandinavia, Eastern and Southern Europe, notably Romania, Bulgaria, Croatia, Armenia, Russia and the Ukraine, as well as considering the US and Argentina. Cross-national comparison is also a central concern of the thirteen case studies in the volume, which are, each, devoted to comparing between two, or more, national historical cultures. Thus temporality –both continuities and breaks- in popular notions of the past, its interpretations and consumption, is examined in the long continuum. The volume makes available to English readers, probably for the first time, the cutting edge of Eastern European scholarship on popular histories, nationalism and culture.

  • 25.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet.
    Explaining national museums: exploring comparative approaches to the study of national museums2011Ingår i: National museums: studies from around the world / [ed] Peter Aronsson, Arne Bugge Amundsen and Simon Knell, London: Routledge, 2011, 1, s. 29-54Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    "National Museums" is a major thematic collection of new research papers from around the world. The book is an interrogation of the origins, purpose, organisation, politics, narratives, philosophies, of national museums. It combines new research from both leading and new researchers in the fields of history, museum studies, cultural studies, sociology, history of art, media studies, science and technology studies, and anthropology. Comprising a major comparative analysis of national museums, "National Museums" examines the past, present and the future of the national museum. This volume goes beyond individual histories of national museums and examines the phenomenon on a global scale. For the first time the concept of the national museum is scrutinised in the round.

  • 26.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet.
    Foreword: A European Project2011Ingår i: Building National Museums in Europe 1750–2010: conference proceedings from EuNaMus, European National Museums: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen, Bologna 28-30 April 2011 / [ed] Peter Aronsson & Gabriella Elgenius, Linköping University Electronic Press, 2011, s. 1-4Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 27.
    Aronsson, Peter
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, KV.
    Framing uses of the past: Nations, academia and museums conjuring history2012Ingår i: Rethinking the space for religion: New actors in Central and Southeast Europe on religion, authenticity and belonging / [ed] Raudvere, Catharina Stala, Krzysztof Willert, Trine Stauning, (eds.), Lund: Nordic Academic Press, 2012, s. 285-312Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 28.
    Aronsson, Peter
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Framtidsplatser2014Ingår i: Småland: en kärleksförklaring / [ed] Stefan Edman, Karlstad: Votum & Gullers , 2014, 1, s. 116-123Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet.
    Förord2011Ingår i: Stenminnen: de småländska stenmurarna - ett kulturarv, Växjö: Grodans förlag , 2011, 2Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Aronsson, Peter
    Linköping University.
    Gammal och ny regionalism2005Ingår i: Regionalisme: Seminarrapport Ulstein Kloster 2005 / [ed] Åsa Dahlin Hauken, Stavanger: Haugland Akademi , 2005, s. 5-18Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 31.
    Aronsson, Peter
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora. Historia.
    Hembygdsrörelsens frågor2007Ingår i: Idéer om hembygden: Utmaningar för en folkrörelse med lokalsamhället i fokus i en glokaliserad värld, Linköpings universitet, Linköping , 2007, s. 5-18Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Aronsson, Peter
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora. Linköping University.
    High Chaparral och friluftsmuseernas historiebruk2007Ingår i: Fornvårdaren, ISSN 0347-5131, Vol. 29, s. 23-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 33.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet.
    Historia2011 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Historia är såklart det som hänt i förfluten tid. Men vilka händelser blir en del av vår historia – och vem bestämmer det? I den här boken poängteras att historisk kunskap och politisk vilja samspelar för att avgöra vad som är värdefullt att bevara till eftervärlden och vad som är av ondo och därmed bör förändras.

  • 34.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle.
    Historia och platskonstruktion - historikernas roll på den globala kulturmarknaden2008Ingår i: Sted, tilhørighet og historisk forskning lokalhistoriens form og funksjon i det 21. århundre / [ed] Knut Sprauten, Oslo: Norsk lokalhistorisk institutt , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 35.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet.
    Historia som förebild: Den gode, den onde och den fule2009Ingår i: Platser för en bättre värld: Auschwitz, Ruhr och röda stugor / [ed] Peter Aronsson, Lund: Nordic Academic Press, 2009, 1, s. 9-44Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Människor har sedan antiken närt förhoppningar om att det ska gå att lära av det förflutna, att en bättre människa och framtid ska kunna byggas på historiska lärdomar. De platser som påminner och konkret visar på den förflutna verkligheten skapar en länk mellan dåtid och nu, och bjuder till handlande för en ljusare framtid. I Platser för en bättre värld visar fyra forskare på hur denna kraft i förbindelsen mellan materiellt, platsanknutet kulturarv och historiska berättelser lever starkt idag. Stater, regioner och skolor hyser förhoppningar av skilda slag. Skolbarn i hela västvärlden reser till Auschwitz för att lära sig att ondskan inte fårupprepas - men lär de sig mer om vuxenblivandets villkor? Hembygdsföreningarna blickar nostalgiskt bakåt mot en enklare och mer genuin dåtid, men slåss också för "småfolkets" och glesbygdens värden för framtiden. Allt större delar av industrisamhället förvandlas i rask takt till ruiner, men kanske kan det omvandlas till stolthet och en resurs för en ny framtid? Detta och många fler perspektiv på värdeskapande historiebruk finns med i denna bok. Projektledaren Peter Aronsson är professor i kulturarv och historiebruk vid Tema Q vid Linköpings universitet. Övriga medverkande är Anna Eskilsson, Linköpings universitet, Kyrre Kverndokk, Universitetet i Oslo, och Cecilia Trenter, Växjö universitet.

  • 36.
    Aronsson, Peter
    Linköping University, Sweden.
    Historiebruk: att använda det förflutna2005 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur används det förflutna för att skapa kunskap? Vilken historia kan museerna berätta? Hur påverkar filmer som Utvandrarna och Schindlers list landskapsuppfattning och historiesyn? Varför reser man monument? Hur fungerar en självbiografi?

    Frågorna rör hur det förflutna gestaltas till historia i olika delar av historiekulturen – på institutioner eller under politiska,kommersiella och existentiella villkor. Det är inte de medvetna falsarierna eller uppenbara missbruken av historia som avslöjas i denna bok, utan de mångfasetterade situationer och sammanhang som gör det förflutna meningsbärande. Boken inleds med en teoretisk genomgång av begrepp och sammanhang. Konkreta exempel på samtida iakttagelser avser att inspirera läsaren till en ny syn på hur historia används.

    Boken vänder sig till universitetsstuderande och andra som har glädje av att kunna se och förstå det historiekulturella fältet.

  • 37.
    Aronsson, Peter
    Linköping University, Sweden.
    Historiebruk och kulturarv2005Ingår i: Kulturarvens gränser: Komparativa perspektiv: en antologi / [ed] Peter Aronsson, Göteborg: Arkipelag , 2005, 1, s. 21-38Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En kvalitativ studie av hur kulturarvet förändras, hur det uppfattas och hur det ingriper i synen på oss själva. Mycket rik på reflexioner om hur vår tillvaro formas, och ändras, genom kulturarvet. Antologin har 12 nordiska författare och en från Österrike. Alla lika intressanta. När du har läst boken kan du mycket mer om människan som kulturvarelse.

  • 38.
    Aronsson, Peter
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora. Historia.
    Historiebruk och kulturarv2006Ingår i: Kulturarvens gränser: Komparativa perspektiv, 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Aronsson, Peter
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Historiebruk och kulturarv: Professionalisering och samhällsrelevans2013Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 22, nr 1, s. 46-48Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 40.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet.
    Historiebrukens ekologi2010Ingår i: Astrid Lindgrens världar i Vimmerby: en studie om kulturarv och samhällsutveckling / [ed] Leif Jonsson, Lund: Nordic Academic Press, 2010, 1, s. 105-120Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad kan hända i ett samhälle där det finns en blomstrande upplevelseindustri kopplad till ett kulturarv? Det är den fråga som författarna till Astrid Lindgrens världar i Vimmerby belyser ur en rad perspektiv. Vimmerby är fokus för deras fallstudie och de skildrar utvecklingen av lokalsamhället och den framväxande besöksnäringen kring Astrid Lindgren och hennes författarskap.Handlingskraften i Vimmerby har mestadels kommit från entreprenörer som ofta inte haft enbart snävt ekonomiska motiv utan också samhällsnyttiga ambitioner. Samtidigt är den ett uttryck för ett samhällsengagemang som har djupa rötter i staden.Kulturarvet i Vimmerby är en unik tillgång för bygden och ger kreativa möten mellan kommersiella och samhällsnyttiga intressen. I Astrid Lindgrens världar i Vimmerby diskuterar en flervetenskaplig forskargrupp bland annat kommunens agerande, lokaltidningens roll och inte minst innevånarnas erfarenheter. Gruppen hämtar lärdomar ur sina givande inblickar i Vimmerbys utveckling genom åren.

  • 41.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle.
    Historiebrukens källor. perspektiv och material2007Ingår i: Nordiska Arkivdagarna i Uppsala 2006 / [ed] Bode Janzon, Reine Rydén, Uppsala: Arkivvetenskapliga studier , 2007, s. 9-24Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 42.
    Aronsson, Peter
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora.
    Historiebrukens källor: perspektiv och material2007Ingår i: Arkivvetenskapliga studier, Vol. 8, s. 9-24Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 43. Aronsson, Peter
    Historien, historikerna, Vilhelm Moberg och andra entreprenörer i kampen om det förflutna2008Ingår i: Aktuellt om historia, nr 2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Aronsson, Peter
    Linköping University, Sweden.
    Historiens närvaro2004Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Aronsson, Peter
    Linköping University, Sweden.
    Historisk kunskap: ett begrepp under förändring2012Ingår i: Historiedidaktik i Norden 9: del 2: historisk kunskap / [ed] Per Eliasson, KG Hammarlund, Erik Lund, Carsten Tage Nielsen, Malmö: Malmö högskola , 2012, s. 7-14Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Aronsson, Peter
    Linköping University, Sweden.
    Huvudämnet Historievetenskap och lärande: historiebruket i den nya lärarutbildningen vid Malmö högskola2004Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad formar huvudämnet historievetenskap och lärande? Utifrån denna huvudfråga granskar Peter Aronsson, professor i kulturarv och historiebruk vid Linköpings universitet, specifikt historieämnet vid den nya lärarutbildningen på Malmö högskola. Hur ser visionerna, förhoppningarna och hotbilderna ut för det nya huvudämnet historia? Hur ser ämnets innehåll ut vad gäller stoff, teman och arbetssätt? Vilken historiesyn förmedlas och kommuniceras? Vilken syn på skolarbetet och historiekunskapens roll i skolan presenteras? Hur ser bruket av det förflutna i skolan och lärarutbildningen ut? Hur uppfattar lärarstudenterna huvudämnet historia? Det är några frågor Peter Aronsson lyfter fram. Vill du veta hur han resonerat, vad han kommit fram till och hur han ser på ett fortsatt kvalitetsarbete kan du läsa denna rapport

  • 47.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet.
    Identity politics and uses of the past with European national museums2011Ingår i: Nordisk Museologi, ISSN 1103-8152, nr 1, s. 117-124Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The article presents a research project on identity politics in Europe. European National Museums: Identity politics, the uses of the past and the European citizen (EuNaMus, www.eunamus.eu) explores the creation and power of the heritage created and presented by European national museums. National museums are defined and explored as processes of institutionalized negotiations where material collections and displays make claims and are recognized as articulating and representing national values and realities. Questions asked in the project are why, by whom, when, with what material, with what result and future possibilities are these museums shaped.

  • 48.
    Aronsson, Peter
    Linköpings universitet.
    Kulturarv och historiebruk2012Ingår i: Kulturaliseringens samhälle: problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q 2002-2012: Tema Q jubileumssymposium 19-20 januari 2012, Norrköping Sweden / [ed] Svante Beckman, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012, s. 34-50Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 49.
    Aronsson, Peter
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för humaniora. Historia.
    Kulturarvens gränser: Komparativa perspektiv2006Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Aronsson, Peter
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för kulturvetenskaper (KV).
    Kulturarvens kraft2016Ingår i: Kultur som motstånd och motkraft: Kristen humanism 2016 / [ed] Gun Andersson, Järvsö: Förbundet Kristen humanism , 2016, Vol. 77, nr 1, s. 75-79Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
123 1 - 50 av 107
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf