The aim of this article is to discuss ethical dilemmas that occur in doing research on social entrepreneurial sport ventures. Three cases that highlight ethical dilemmas in research on social entrepreneurship and sport are presented and ethically reflected upon. The data comprise interviews with representatives, field notes from observations and analyses of documents concerning the ventures. Three things make research in this area extra problematic: first, ‘social good’ in social entrepreneurship and sport implies a normative perspective. It is permeated by ideology and ethics. Second, what is considered as ‘social good’ may differ between sectors of society as the entrepreneur crosses boundaries. What is valid as a resource and capital in one sector might not be so in another one, and what is legal within one sector may be illegal in another. Third, social entrepreneurs may have their own intentions with regard to participating in research, which may challenge our credibility as researchers. Therefore, we need, as professionals, to take a step back and be both critical of our work and make this criticism visible, which is to some extent what we are doing by writing this article.

Socialt entreprenörskap kan ses som en kritik mot att samhällsstödet inte är tillräckligt. Kritiken kan vara riktad mot såväl det offentliga som det privata. De sociala entreprenörerna skapar en verksamhet som de erbjuder en viss målgrupp, som uppfattas vara i behov av just denna verksamhet. Och liksom målgruppen kan vara i behov av denna verksamhet så kan samhället också uppfattas behöva verksamheten. Ibland är det till och med så att staten ringar in problemen och ger idrottsrörelsen i uppdrag att lösa dem, vilket då kräver att den utmanar och utvecklar sin egen verksamhet.

Vi har i denna översikt särskilt fokuserat bedömning av yrkesrelaterat kunnande. Vi relaterar i ett inledande kapitel bedömning till samhällsutvecklingen och därmed kompetensbegreppets förändrade innebörd och några grundläggande förutsättningar för bedömning av kompetens. Eftersom översikten i första hand vänder sig till lärare i den gymnasiala utbildningen och i lärarutbildningar fokuseras den pedagogiska bedömningen och dess konsekvenser för lärandet. I anslutning till detta kapitel följer exempel på bedömningsinstrument som används och använts internationellt. Sedan blickar vi tillbaka till utvecklingen i Sverige och beskriver bedömningstraditioner, som förekommit inom arbetsliv och skola, för att i nästkommande kapitel fokusera nutid och framtid. Där beskriver och analyserar vi kunskapsbedömningar som har utvecklats i bl.a. den nationella provbanken för karaktärsämnena i programmen för yrkesinriktning. Vårt arbete med kunskapsöversikten har gett oss anledning att diskutera framtida behov av forskning och utvecklingsarbete beträffande bedömning. Slutsatserna av dessa diskussioner avslutar kunskapsöversikten.

Vi har i denna översikt särskilt fokuserat bedömning av yrkesrelaterat kunnande. Vi relaterar i ett inledande kapitel bedömning till samhällsutvecklingen och därmed kompetensbegreppets förändrade innebörd och några grundläggande förutsättningar för bedömning av kompetens. Eftersom översikten i första hand vänder sig till lärare i den gymnasiala utbildningen och i lärarutbildningar fokuseras den pedagogiska bedömningen och dess konsekvenser för lärandet. I anslutning till detta kapitel följer exempel på bedömningsinstrument som används och använts internationellt. Sedan blickar vi tillbaka till utvecklingen i Sverige och beskriver bedömningstraditioner, som förekommit inom arbetsliv och skola, för att i nästkommande kapitel fokusera nutid och framtid. Där beskriver och analyserar vi kunskapsbedömningar som har utvecklats i bl.a. den nationella provbanken för karaktärsämnena i programmen för yrkesinriktning. Vårt arbete med kunskapsöversikten har gett oss anledning att diskutera framtida behov av forskning och utvecklingsarbete beträffande bedömning. Slutsatserna av dessa diskussioner avslutar kunskapsöversikten.

Målet för svensk elitidrott är att stärka svensk idrotts internationella konkurrens-kraft. Landslagen ska bli starkare och Sverige ska erövra fler medaljer vid inter-nationella mästerskap.Att ungdomar har möjligheten att kombinera en elitidrottssatsning medgymnasiestudier är en central och strategiskt viktig del för att skapa framtidaelitidrottare på högsta internationella nivå. Genom ämnet specialidrott ges elev-erna vid riksidrottsgymnasier (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar(NIU) en unik möjlighet att utvecklas både idrottsligt och kunskapsmässigt.Många ungdomar har som mål att komma in på ett RIG eller ett NIU. Men hurgår urvalet av elever till? Vilka kriterier och urvalsprinciper ligger till grund förantagningen? Och vem bestämmer det slutgiltiga urvalet av elever till RIG ochNIU?Dagens antagnings- och urvalssystem bygger främst på de riktlinjer och urvals-kriterier som Riksidrottsförbundet (RF) tillsammans med ett antal special-idrottsförbund (SF) tagit fram och på en tillhörande intervjumall. Tillsammansutgör de stöd under processen för att välja ut elever som ansökt till RIG ellerNIU. Hur förbunden väljer att anpassa och tillämpa dessa verktyg, samt hursjälva antagningsprocessen går till, varierar från idrott till idrott. Samtidigt harde mycket gemensamt – inte minst den stora utmaningen att bedöma vilka somär de allra bäst lämpade.Vår förhoppning är att denna rapport från Linnéuniversitetet ger en fördjupadkunskap kring antagningsprocessen och urvalet till RIG och NIU. Vi ser ocksåfram emot forskarnas analys av hur kvaliteten på dessa processer och bedömnings-grunder kan moderniseras och utvecklas för att urvalet av elever ska bli merhållbart, likvärdigt och rättssäkert.Rapporten visar att en utveckling av det befintliga idrottsgymnasiesystemetkan förbättra det stöd som krävs för framtida internationella framgångar. Ettvarmt tack till forskarteamet – PG Fahlström, Filip Andersson, Per Gerrevall,Marie Hedberg, Susanne Linnér – för ert viktiga arbete!I studien deltog företrädare för SF och specialidrottslärare från utvalda RIG. Tiller vill vi säga ett stort tack för att ni tagit er tid och delat viktiga erfarenheter!

En typisk svensk landslagsidrottare har sysslat med många idrottersom barn. Först i gymnasieåldern väljer han eller hon att specialiserasig och elitsatsa. Men det finns många fler vägar till framgång. För attta hand om alla talanger behöver idrottsrörelsen hitta fler sätt attguida dem på.

Introduction The sport talent discourse is dominated by the controversy regarding early specialization or sporting diversification and sampling (Cote & Fraser-Thomas, 2007 and Bridge & Toms, 2012). The main purpose of the project was to study Swedish top athletes and describe the pathways to national top level in sports and the athletes’ perception of this process. More specifically the project studied socio-economic background, families sporting background, sports debut age, age of specialisation and investing in sports.

Method Questionnaires were distributed to 349 national team athletes from 39 different sport federations. 328 athletes, 195 females and 133males, returned the questionnaires, an answering rate of 93,8%. The average age was 25 years. 62% were involved in individual sports.They were all nations team athletes and 69% of them had received special elite support as potential medal winners at World Cups and Olympic games.

Results The study showed the strong family influence on the sport activities. The national team athletes typically came from sport families, their parents had own sport experiences often from a high level within the same sport as the children. The parents often were engaged as coaches, committee delegates, board members etc. The study identified several different paths to the nationalteam. The career steps from early involvement to top level performances are varying and individual. Beside the two dominating paths the results showed different nuances and individual pathways including early sport choice but with early or late specialization as well as latersport choice with or without sampling periods. These results are corresponding with other recent studies (see for example Storm et al 2012).

Discussion The findings in this study indicate that the talent programs and talent identification systems have to be more flexible to match the different individual pathways to elite level. The standardized talent programs and the traditional talent “stairways” are discussed since they run the risk of missing talents who don’t seem to fit expected sport activity patterns.

References Bridge, M. W. & Toms,M.R, The specialising or sampling debate: a retrospective analysis of adolescent sports participation in the UK, Journal of Sports Sciences,2012; 1–10 Côte, J. & Fraser-Thomas, J. Youth involvement in sport. In P. Crocker (Ed.), Introduction to sport psychology: A Canadian perspective(pp. 266–294). Toronto, ON: Pearson Prentice Hall. Storm, L. K., Henriksen, C. & Krogh-Christensen, M. Specialization pathwaysamong elite Danish athletes: A look at the developmental model of sport participation from a cultural perspective. International Journal ofSport Psychology, 2012, 43, 199-222

Syftet med denna rapport var att undersöka hur vägen fram till idrottsutövande på elitnivå ser ut och upplevs av svenska elitidrottare, från involvering som ung idrottare till nationell och internationell elitnivå, alltså det som kan benämnas som själva talangutvecklingen. Datainsamlingen har skett genom en omfattande enkät som innehållit en blandning av öppna frågor och frågor med fasta svarsalternativ. Sammantaget har 349 enkäter utdelats och 328 har besvarats, vilket ger en svarsandel på cirka 93 procent. I korthet framkommer bland annat följande resultat:

Landslagsutövarna kommer från ”idrottsfamiljer”. Föräldrarna har i stor omfattning egna idrottsliga erfarenheter och kunskaper och har ofta själva varit tävlingsaktiva i samma idrott som blivit landslagsutövarnas huvudidrott. Föräldrarna har också i många fall varit ledare och tränare.

Familjerna har haft ekonomiska möjligheter att på olika sätt stödja sina barns idrottande.

Föräldrarna har i stor omfattning akademisk utbildning.

Landslagsutövarna har prövat flera idrotter under sin ”idrottsliga resa”.

Den första idrottskontakten sker i cirka 7 års ålder, men oftast inte i den blivande huvudidrotten.

Under uppväxten sysslar de flesta med minst två andra idrotter förutom huvudidrotten.

Vid 15 års ålder specialiserar de sig och väljer att bara syssla med sin huvudidrott.

Ungefär ett år senare börjar de elitsatsa på sin idrott.

En övervägande del har genomgått idrottsprofilerad gymnasieutbildning.

Sammantaget visar resultaten att vägarna till landslagsnivå är varierande och individuella och att den svenska idrottsmodellen i stor utsträckning tycks karaktäriseras av sen specialisering och elitsatsning.

Avslutningsvis diskuteras resultaten i jämförelse med internationella forskningsresultat och erfarenheter. Här väcks frågor som:

Kan idrotten attrahera dem som inte kommer från idrottskunniga familjer med möjlighet att stödja sina barn ekonomiskt och tidsmässigt?

Är idrotten organiserad så att aktiviteter i flera idrotter möjliggörs under ungdomsåren?

Är det möjligt att nå landslaget utan att ha genomgått idrottsprofilerad gymnasieutbildning? Om inte, enligt vilka kriterier bör uttagning till dessa utbildningar ske?

Förbund och föreningar är positiva till Idrottslyftet, även om villkoren har sett olika ut. Fler har börjat idrotta och verksamheten utvecklas, vilket ger förhoppningar om att fler fortsätter inom idrotten. Men deltagarmönstren har inte förändrats. 

Trials of suitability testing prior to admission to teacher education in Sweden

RELEVANCE FOR NORDIC EDUCATIONAL RESEARCH - Contemporary Swedish reports on teacher education and the teaching profession focus decreasing status of the teaching profession (Skolvärlden, 2014), a large future teacher shortage (Regeringen, 2016), major defection from teacher education (UKÄ 2016), an increasing number of complaints against individual teachers and schools (Skolinspektionen 2015) and falling ratings in PISA's knowledge assessments (OECD 2015). Related concerns are found in the other Nordic countries, with the exception of Finland (Nordic Council of Ministers 2009)

In many of the problems described the good teacher is a prerequisite for improvement. The state's public inquiry (SOU 2008:109) states that "the single most important factor for a school system to be successful is that the right people become teachers.” (ibid., p.424)

In 2014 The Swedish government asked for the holding of “a trial with requirements for suitability tests before entering the teacher and preschool teacher education ". Linnaeus University has, as one of two universities, been responsible for developing and trying out the suitability tests prior to admission in autumn 2016.

The Linnaeus suitability tests were divided into three subtests regarding five content domains: a) written communications skills, b) oral communications skills, c) the ability to take a leadership role, d) interactive capabilities and e) ability to self-reflection and motivation for the teaching profession. A score was given for each of the five content domains. The presentation outlines the experience gained so far based on 168 applicants who have undergone the admittance test in 2016, as well as on 75 already admitted teacher students who participated in the prior simulated testing sessions during their first month at university in 2015.  

RESEARCH AIM - The research aim addresses how 113 students preacademic results on the five domains in the suitability tests relate to their early achievements in both theoretical and teacher practice courses in teacher education. 

THEORETICAL FRAMEWORK - The study is framed within theories of admission research noting fields of tension where different interests meet. Admission test should give fair access to teacher education whilst justice also must include that future pupils are given access to the good teachers (Childs et al, 2011).  Previous studies has indicated that tests on written communication can predict academic success (Hernandez et al, 2006). Previous studies show varying results regarding to what extent socially interactive elements in suitability testing can predict success in teacher practice courses (Shechtman, 1989; Kosnik et al, 2005). 

RESEARCH DESIGN - Teacher Students (113) results on suitability tests are compared to their performance on theoretical courses and teacher practice courses in teacher education. Correlations are calculated for the relations between results of the five content domains in the suitability test. 

FINDINGS - Will consist of a comparision of the results of 113 Teacher Student on Linnaeus suitability tests compared with their results in early theoretical courses as well as in their first teacher training courses in teacher education.

Four articles are discussed critically, all dealing with the role of Higher Education for civic and professional responsibility – each with a specific focus, but all based on similar theoretical foundations. First the articles are presented, and then some aspects concerning professional responsibility and autonomy are discussed.

Handslaget har fått stor betydelse i och med att många barn och ungdomar satts i rörelse. När nu allt fler barn och ungdomar enligt intentionerna i Handslaget ska omfattas av den föreningsdrivna idrotten och när nu nya grupper ska involveras på jämlika villkor – hur svarar de nya verksamhetsformer som ska initieras genom Handslagets upp mot de krav på demokratisk fostran som är framskriven i idrottsrörelsens policydokument ”Idrotten vill” (RF 2005)? I artikeln avser jag diskutera Handslagets betydelse med tanke på barns och ungdomars delaktighet och inflytande.

När nu allt fler barn och ungdomar enligt intentionerna i Handslaget ska omfattas av den föreningsdrivna idrotten och när nu nya grupper ska involveras på jämlika villkor – hur svarar de nya verksamhetsformer som ska initieras genom Handslagets upp mot de krav på demokratisk fostran

som är framskriven i idrottsrörelsens policydokument ”Idrotten vill”? Och vilken överspridning i termer av demokratisk fostran sker till verksamheten i övrigt? Syftet med projektet är att utifrån demokratiteoretiska perspektiv granska projekt som beviljats medel via Handslaget. I rapporten synliggörs och fördjupas bilden av några projekt som utifrån demokratiteoretiska perspektiv framstår som särskilt intressanta. Vidare ges en mer generell bild av handslagsprojektens betydelse med tanke på barns och ungdomars inflytande och delaktighet.

I litteraturen om bedömning och betygsättning har två olika diskurser kommit att ställas emot varandra – å ena sidan en utvecklingsinriktad ”bedömning för lärande” och å andra sidan en mer systemmässigt inriktad ”administrativ bedömning”. I kapitlet diskuteras dessa båda diskurser och vad de betyder för lärares professionella kunnande.

Education of teachers and teacher competence has been an important field since the establishment of Pedagogy as science. This article relates to research concerning teacher competence and conditions for admission to teacher education. The purpose is to identify what is characterized as ineligible in connection with admission to teacher education, in assessing becoming teachers’ pedagogical actions, and in professional teachers’ vocational practice. Within a research group at Linnaeus University, we have in two projects studied the gatekeeping function to the teaching profession. The core of the projects consists of the assessment of eligibility that takes place before and during teacher training as well as during teachers’ professional practice. On admission to teacher education, it is mainly on communicative and relational grounds that an applicant may be deemed ineligible to become a teacher. In teacher education a didactical dimension is added as well as an analytical and reflective dimension, which means being able to reflect critically over practice on a scientific ground, or on ethical grounds. In teachers’ professional practice, shortcomings in communicative and relational competence as well as actions that contradict ethical grounds constitute predominant reasons for being considered ineligible. Shortcomings in educational skills are generally handled at school level.

Induction programmes including assessments of suitability were introduced in Sweden 2011 and were in use for three years. The purpose of this study is to examine the conditions for and the consequences of giving the induction programme a gatekeeper function to the teaching profession. The empirical basis consists of a web-based survey, which involves approximately 100 school principals and preschool heads. The study shows that the conditions for a fair assessment of suitability were not established. The assessment task was complex; those responsible for the assessments were not sufficiently prepared. The induction employments varied in coherence and in demands. The results support bringing the gatekeeper-function back into teacher education and focusing the induction programme on support and development. 

Inom svensk idrott finns idag över 600 000 ledare – en tredjedel kvinnliga och två

tredjedelar manliga (RF 2005). En mycket stor del av dessa ledare återfinns inom barnochungdomsidrotten.

Man räknar med att det i våra idrottsföreningar finns ungefär en

halv miljon ideellt arbetande ledare som oavlönade satsar tid och kraft på att antingen

direkt eller indirekt leda och fostra barn och ungdomar (Peterson 2003). Vi har i det

projekt (Gerrevall, Carlsson & Nilsson 2006) som artikeln bygger på intresserat oss

för två huvudfrågor: Den första huvudfrågan rör hur man utvecklas som ledare genom

informellt lärande. Den andra huvudfrågan gäller vilket värde erfarenheterna av

idrottsledarskapet har för den enskilde aktivitetsledaren. Det är den senare av dessa två

frågeställningar som behandlas i föreliggande artikel