The data described in this report were collected for the DIPAC-project. The project’s aim was to investigate the proposed crisis of parties and party systems in Western Europe during the last four decades. The implications of the crisis are that the link between political parties and citizens has been broken, that the political substance of the dominant parties is becoming increasingly similar, and that party systems are being fragmented along new cleavages where right-wing populist, anti-immigration parties are being set against their opposites, such as green parties. The project aimed to answer the following two questions: 1. To what extent are the ideas and policies of political parties converging or diverging in Western European party systems? 2. Are changes in the parties’ ideas and policies initiated mainly by the parties, or are they adjusting to voter demand arising from social changes? One of our main goals was to collect and analyze data on governments in established democracies in a systematic and comparable manner for the time-period from the mid-1970s to the mid-2010s. The eight cases in focus in the project are Denmark, France, Germany, Ireland (not included in this data set), the Netherlands, Norway, Sweden, and the United Kingdom.

The data described in this report were collected for the DIPAC-project.1 The project’s aim was to investigate the proposed crisis of parties and party systems in Western Europe during the last four decades. The implications of the crisis are that the link between political parties and citizens has been broken, that the political substance of the dominant parties is becoming increasingly similar, and that party systems are being fragmented along new cleavages where right-wing populist, anti-immigration parties are being set against their opposites, such as green parties. The project aimed to answer the following two questions:1. To what extent are the ideas and policies of political parties converging or diverging in Western European party systems?2. Are changes in the parties’ ideas and policies initiated mainly by the parties, or are they adjusting to voter demand arising from social changes? One of our main goals was to collect and analyze data on parties in established democracies in a systematic and comparable manner for the time-period from the mid-1970s to the mid-2010s. The eight cases in focus in the project are Denmark, France, Germany2, Ireland, the Netherlands, Norway, Sweden, and the United Kingdom.

It is often suggested that political parties are becoming increasingly alike, and that party politics has turned into an elite affair where political professionals collude to further their self-interest rather than work to represent the interests of their constituents. In recent decades this diagnosis has been famously associated with Richard Katz and Peter Mair’s cartel party theory. Yet so far this controversial thesis has not been subjected to systematic empirical scrutiny, nor has its conceptual and normative underpinnings been properly considered. In this volume a group of political scientists with different specialisations take on this task, focusing empirically on the Swedish party system, which the originators of the cartel party theory have suggested is especially conducive to the formation of party cartels. Collecting new and unique qualitative and quantitative data, the volume casts serious doubt on the validity of the cartel party theory as an explanation for party system change.

Modernization theory assumes, more or less, an ongoing secularization until hardly no religion is left. But what happen after secularization, when the state is secularized and the religious sentiment of the population do not decrease any more? In Sweden – inhabited of one of the most secularized and Post-Materialist population of the world – religious values are perceived as more important among the youngest generations than among the “baby boomers” born in 1940s and 1950s. Does this sacralization affect political opinion? The study uses survey data on the Swedish population 15-85 years of age conducted in 1986-2006. The tentative answer to the question indicates that sacralization is related to some changes in Post-Material opinions, but does not imply major changes in Material opinion.

I Avstamp studeras avtrycket av svenska folkets värden och syn på brännande samhällsfrågor i tio kapitel av åtta forskare. I det avtryck som registreras finns nya spår av svenskarnas förhållande till politik. I stor utsträckning poängteras förändringar av den svenska politiken och svenskarnas förhållande till partierna: partierna utmanas av nya konflikter och ideologiska dimensioner, nya partier samt av blockpolitikens dynamik. Några av författarna intresserar sig för synen på skolans demokratiska fostran, vilka åsikter som finns bland religionskritiker och korruption i svenska kommuner. Ytterligare några kapitel analyserar svenskarnas förhållande till frihet, djur och natur samt vilka egenskaper som svenskarna uppskattar hos sina arbetskamrater.

Bakom riksdagens fasad är en bok om riksdagens ledamöter. Den tar sin utgångspunkt i de påståenden som gör gällande att folket individualiseras, men inte folkets främsta företrädare i riksdagen. Är den kollektiva partipolitiken allenarådande bland folkets representanter, utan utrymme för enskilda politiker att agera? Kan det verkligen vara så att de politiiker som visat sig tillräckligt viljestarka för att bli valda till riksdagen, saknar betydelse när de väl är där? Eller finns det plats för de folkvalda som individer bakom den kollektiva fasad som presenteras för väljarna?

Vad som granskas är om riksdagsledamötenra i samband med utskottsarbetet kan påverka partilinjen. Eller är det så att partigruppernas ledningar kontrollerar allt riksdagsledamöterna gör i samband med utskottsarbettet?

I boken undersöks också om riksdagsledamöternas möjligheter att agera för att påverka den egna partilinjen och riksdagsbesluten har ökat de senaste decennierna. Om den enskildes möjligheter att påverka har ökat, har individualiseringen -- precis som i samhället i övrigt -- även slagit rot i riksdagen.

Boken bygger till största delen på intervjuer och enkätundersökningar av riksdagsledamöterna som genomförts på 1980- och 1990-talen, samt på riksdagens egna dokument.

It is argued that although the importance of party identification and social cleavages is declining, the bipolarity of the Swedish party system is sustained by voters' identification with political blocs rather than with parties. Using data from the Swedish election of 2010, the article shows that voters' bloc identification structures their voting behaviour and stabilises the party system. Four hypotheses are tested and supported. H1: Declining party identification has been replaced by bloc identification. H2: Voters with a strong bloc identification are often detached from a strong party identification, while almost all of the few voters with a strong party identification are also attached to a strong bloc identification. H3: Bloc identification has an effect on voting for parties belonging to one of the political blocs, even when party identification is controlled for. H4: Bloc identification has a small effect on electoral support for anti-establishment parties (such as the Sweden Democrats).

Har relationen mellan religion och partipreferenser förändrats bland svenska väljareunder de senaste tre decennierna? Tidigare studier visar att religionsröstningen långtifrån varit betydelselös bland svenska väljare. Genom att studera SOM-undersökningen 1988–2023 visar detta kapitel att sekulariseringen även nått svensk politikoch att människors religiositet betyder allt mindre för vilket parti de tycker är bäst.Samtidigt är det allt färre som besöker gudstjänst. Bland de som regelbundet besökergudstjänster är dock religion alltjämt betydelsefullt, men denna erfarenhet är av alltmindre vikt för partipolitiken.

The study argues that the Swedish parliamentary election of 2022 is related to major long-term changes in Scandinavian and European politics in general. Therefore, the aim is to analyze long-term changes in Swedish politics over time, in relation to significant short-term changes due to the Swedish parliamentary election of 2022. The study describes the Swedish party system and the election campaign preceding the 2022 Swedish parliamentary election as well as the short-term changes, relative to the previous election, that this election brought with it. The study also describes important long-term changes in the Swedish party system since the 1980s. In relation to these changes, starting in the 1950s, the study describes the increased mobility of Swedish voters and the decline of voting along the social class cleavage as dealignment. Moreover, the study addresses the ideological changes of voters along the subjective left-right scale, the economic left-right dimension, and the libertarian-authoritarian dimension in relation to the concept of realignment. In conclusion, the article shows the need to study the long-term processes of dealignment and realignment to be able to understand the transformed party system that became so clear in the 2022 Swedish parliamentary election.

This study investigates religious dealignment in Sweden by analyzing changes in the correlation between attendance at religious services and party preferences from the late 1980s to the early 2020s, in conjunction with key indicators of secularization. The study addresses three research questions:

1. Has the frequency of religious service attendance among Swedes decreased?

2. Has the religious commitment of regular attendees at religious services declined in Sweden?

3. Has the correlation between Swedes’ party preferences and religious service attendance weakened?

The data consist of surveys of Swedish voters conducted 1988-2023. The findings indicate increased religious dealignment and secularization among the already extremely secular Swedish population. The proportion of voters who attend religious services decreases and the relation between attendance at religious services and party preferences declines. However, this dealignment is not explained by internal secularization among regular attendees of religious services.

Guds återkomst proklameras allt oftare i samhällsdebatten. Därför kanske det inte var så förvånande att frågor kopplade till religion fick en ovanligt framträdande plats i 2018 års valrörelse. Det är dock tveksamt om det var en gudomlig återkomst i årets valrörelse, eftersom religion tagit mycket liten plats i tidigare svenska valkampanjer. Snarare har Gud gjort debut i svensk valrörelse. Religionens roll i samhället har inför valet 2018 tagits upp i partiernas valmanifest, valfilmer, valaffischer, i utfrågningar och debatter.

Allmänna val är demokratins livsluft. På valdagen tillmäts alla röstsedlar samma värde. Vägen till valurnan är kantad av förhållanden som skiljer sig åt mellan väljarna. Dessa olika livserfarenheter har betydelse för våra tankar och känslor om politik. Därmed får personliga egenskaper och erfarenheter också politisk betydelse när vi röstar. I denna bok följer läsaren Den svenska väljaren genom livet fram till valurnan. Här analyseras politiskt beteende utifrån olika infallsvinklar och teoretiska perspektiv. Med hjälp av Michigan-modellens berömda "orsakstratt" beskrivs hur både egenskaper och erfarenheter påverkar röstningsbeslut. Läs aren får veta hur alltifrån kön, ålder, politiskt arv, utbildning, klass, reli gion, identitet, ideologier och värden, till privat- och samhällsekonomi, partiledare, sakfrågor samt taktikröstning inverkar på valet.

I en representativ demokrati är allmänna val viktiga. Därför är väljarbeteende ett centralt statsvetenskapligt forskningsområde. I den här boken presenteras en väljarstudie som ger en grundläggande introduktion till forskning om politiskt beteende. Den svenska väljaren 2014 analyserar hur och varför väljarna röstade som de gjorde i riksdagsvalet 2014. Analyserna visar på omfattande och betydande förändringar i svensk politik. I boken framträder bilden av ett nytt politiskt landskap i Sverige.

Författaren relaterar också studiens resultat till den internationella forskningsfronten och läsaren får därmed en inblick i såväl nya som klassiska teorier om politiskt beteende. Med hjälp av enkel statistik får läsarna kunskap om medborgarnas agerande i allmänna val. Boken är främst avsedd för studerande vi universitetens och högskolornas introducerande kurser i statsvetenskap.

Denna bok ger en grundläggande introduktion till forskning om politiskt beteende. Med hjälp av enkel statistik får läsarna kunskap om medborgarnas agerande i allmänna val. Med unika data ger boken nya inblickar i de svenska väljarnas röstning i riksdagsvalet 2018, ett val som splittrade svensk politik. Studiernas utgångspunkt är grundläggande statsvetenskapliga teorier baserade i politisk sociologi, politisk psykologi och rational choice. Samtliga studier kopplas till orsakstratten, väljarforskningens klassiska modell. Boken är främst avsedd för studerande vid universitetens och högskolornas introducerande kurser i statsvetenskap och för dem som är intresserade av svensk politik.

Syftet med detta kapitel är att undersöka olika frikyrkligt aktivas uppfattning om vad coronapandemin inneburit för deras församling. Syftet har uppnåtts genom att besvara tre frågeställningar.

Vilken uppfattning har frikyrkligt aktiva om hur deras församlingar har hanterat sitt uppdrag under coronapandemin, på vad sätt har pandemin påverkat församlingen och vilka effekter denna erfarenhet har på församlingslivet efter pandemin?

Finns det olika uppfattningar mellan pastorer och övriga frikyrkligt aktiva över hur församlingarna hanterat sitt uppdrag under pandemin, hur det påverkat församlingen och vilka effekter pandemin har på deras församlingar?

Skiljer sig uppfattningen om hur församlingarna hanterat sitt uppdrag under pandemin, hur det påverkat församlingen och vilka effekter pandemin har på deras församlingar efter storleken på frikyrkliga aktivas församlingar?

Frågeställningarna besvaras med hjälp av en enkät riktad till 183 frikyrkligt aktiva personer, varav 62 pastorer.

After Secularization: Changing religious values between generations

The study focuses religiosity in an extremely secular society: the case of Sweden. It examines secularization at three levels: societal, organizational, and individual level. The main data are surveys of the adult Swedish population 1986-2008 and official statistics collected by Statistics Sweden and Church of Sweden from 1920 to present. The result shows that people born after 1960 express a stronger interest in religion than people born in the 1940s and 1950s. However, this is a psychological interest. Between these generations, there is no report of changed religious behavior.

Den liberala demokratin – det politiska system som erbjuder sina medborgare fria val, fria uttryck, rättigheter för individer och minoriteter, politiskt deltagande, ett levande civilsamhälle samt möj lig het att granska och kontrollera makthavarna – är en av mänsklighetens största landvinningar. Trots det ifrågasätts den allt mer. Detta är utgångspunkten för tio dialoger mellan forskare och yrkesverksamma praktiker i denna bok. I kapitlen beskriver forskare utmaningar mot demokratin inom sitt forskningsområde och får respons från praktiker som är yrkesverksamma inom samma fält. Teman som diskuteras är bland annat konspirationsteorier och valförnekare, hur journalistik bör bedrivas i kris tider, folkbibliotekens roll i ett pola riserat samhällsklimat, hur polisen kommunicerar på sociala medier och hur extremt socialt utsatta ska kunna integreras i samhället. Denna bok är en del av Linnéuniversitets tvärvetenskapliga satsning på kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati (Ifdem). I samverkan med det omgivande samhället fokuserar Ifdem på den största utmaningen som den fria världen stått inför sedan 1991: en ifrågasatt demokrati. Boken kräver inga särskilda förkunskaper, utan vänder sig till alla samhällsintresserade som vill disku tera och hitta lösningar på konkreta demokratiska problem.