lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 33 of 33
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Boyd, Sally
    et al.
    Gothenburg university, Sweden.
    Ericsson, StinaLinnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Sociolingvistik i praktiken2015Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Djupare insikter i sociolingvistik – studier av hur språk och samhälle hänger samman – nås bäst genom att utföra egna undersökningar, inte genom att enbart läsa om andras studier. I den här boken visar ett antal forskare hur de rent praktiskt gör sociolingvistik, d.v.s. vilka metoder de använder för att samla in och analysera data. Målet är att inspirera läsaren att själv undersöka språkanvändning i det omgivande samhället: vid köksbordet, i sms-konversationer eller ute på skolgården.

    Varje kapitel utgår från en redan publicerad studie och dess metoder beskrivs och förklaras detaljerat. Här får läsaren även förslag på upp­gifter och uppsatsämnen samt lästips. Boken innehåller också en samling förslag på befintliga webbresurser som studenter kan använda i sociolingvistiska undersökningar samt en ordlista över sociolingvistiska termer med förklaringar.

    Sociolingvistik i praktiken kompletterar introduktionsböcker i ämnet och riktar sig till studenter på grundnivå och avancerad nivå i främst språkämnen och lärarutbildning. Boken kan också användas i metodkurser och som handbok i uppsatsarbete.

  • 2.
    Boyd, Sally
    et al.
    Gothenburg university, Sweden.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Sociolingvistik i praktiken – Inledning2015In: Sociolingvistik i praktiken / [ed] Sally Boyd & Stina Ericsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, p. 11-34Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Slidkransar, ickebinära genus och radikalhögerns jämställdhetsdiskurser: Rapport från den nionde nordiska konferensen om språk och kön2017In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 38, p. 5-6Article in journal (Refereed)
  • 4. Cimbritz, Michael
    et al.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Begreppens betydelse: om facktermer i populärvetenskapliga texter och betydelsen för ett svenskt vetenskapsspråk2015In: LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens, 2015Conference paper (Other academic)
  • 5.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Diskrimineringens grunder: Intersektionella perspektiv på elevtexter2015In: Från social kategorisering till diskriminering: Fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag / [ed] Mats Landqvist, Huddinge: Södertörns högskola , 2015, p. 13-40Chapter in book (Refereed)
  • 6.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ethics in Norm-Critical Design for Children2017In: Dilemmas 2015: papers from the 18th Annual International Conference Dilemmas for Human Services, Växjö: Linnaeus University Press, 2017, p. 1-10Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Starting from the assumption that research design is itself productive, in that it helps to create social realities and thereby the research results that it aims to investigate, the paper discusses a number of dilemmas of ethics and design in the research process. The discussion is illustrated by examples from a research project on child-parent conversations about families and relationships, which involved the development of a tablet app for data collection and that took a norm-critical approach to design. The discussion focuses specifically on dilemmas of rights and risks. The paper argues for reflexive research processes and active decision making in research design, as ways of tackling dilemmas of ethics and design that may not always be foreseeable or easily solvable.

  • 7.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Focus or ground?: Information-structural leaks in driver-passenger conversations2012In: Discourse and grammar: A festschrift in honor of Valéria Molnár / [ed] Johan Brandtler, David Håkansson, Stefan Huber & Eva Klingvall, Lund: Centre for Languages and Literature, Lund University , 2012, p. 235-249Chapter in book (Other academic)
  • 8.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Heteronormativity in first encounters: An interactional analysis2011In: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 19, no 2, p. 87-104Article in journal (Refereed)
  • 9.
    Ericsson, Stina
    Dept.of Philosophy, Linguistics and Theory of Science, University of Gothenburg.
    LekBot: A natural-language robot for children with communicative disabilities2010In: Proceedings of SLTC 2010: The Third Swedish Language Technology Conference, Linköping October 27-29 / [ed] L. Ahrenberg m.fl., 2010, p. 21-22Conference paper (Refereed)
  • 10.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    LekBot: Aktiv lek2015In: Rörelse, ISSN 0346-0282, no 1, p. 38-39Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 11.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Mellan? kön?2016In: QFemZine, ISSN 2343-1792, Vol. 1, p. 67-73Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Mina heterosexuella skolår: Normkritik och skrivande i skolan2015In: Skrivande i skolan / [ed] Maria Lindgren & Gudrun Svensson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, p. 133-143Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att belysa och problematisera normer för sexualitet i skolan i allmänhet och i elevers texter i synnerhet. Analys av elevuppsatser visar hur bland annat ritualiserade lekar i grupp konstruerar en heteronorm inom skolan där samkönad attraktion är fullkomligt osynliggjord. Problemet med heteronormen i skolans värld är att den förstärker normen i sig och får konsekvenser för dem som ställer sig utanför den. Ett normkritiskt perspektiv i svenskämnet och skrivande i skolan skulle innebära att man problematiserar normen och skapar möjligheter för eleverna att utveckla ett kritiskt tänkande för att motverka osynliggörande och mobbning. 

  • 13.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Nordic perspectives on language and gender: Theoretical and methodological development during four decades2015In: Könskonstruktioner och språkförändringar: Rapport från den åttonde nordiska konferensen om språk och kön / [ed] Jenny Magnusson, Karin Milles & Zoe Nikolaidou, Huddinge: Södertörns högskola , 2015, p. 7-28Chapter in book (Refereed)
  • 14.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Normkritisk högskolepedagogik i svenska språket2013In: Universitetspedagogik i praktiken: Sexton lärartexter om pedagogisk utveckling / [ed] Henrik Hegender & Martin Stigmar, Växjö/Kalmar: Linnéuniversitetet , 2013, p. 24-31Chapter in book (Other academic)
  • 15.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Normkritisk pedagogik i språkklassrummet2012In: Språk i undervisning,  (ASLA), 2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Enligt läroplanerna för gymnasieskolan och för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska skolan ”aktivt motverka” diskriminering och kränkande behandling på grund av bl.a. ”kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning” (SKOLFS 2011:144 s. 5 och SKOLFS 2010:37 s. 7). Normkritisk pedagogik har de senaste åren vuxit fram som ett sätt att arbeta med normer för exempelvis kön, sexualitet, funktionsförmåga och etnicitet i olika undervisningssammanhang (Bromseth & Darj 2010). Till skillnad mot toleranspedagogik, som innebär att öka toleransen för ”den andre”, fokuserar normkritisk pedagogik på själva normen. Det är då normen och dess konsekvenser, både för den som bryter mot normen och den som följer den, som fokuseras och problematiseras, snarare än det som avviker.

     

    Språkbruk är en grundläggande arena både för upprätthållande och ifrågasättande av normer (t.ex. Kitzinger 2005). I detta föredrag diskuteras möjligheter och utmaningar för normkritisk pedagogik i språkklassrummet, bland annat utifrån arbete med normkritiska övningar i lärarutbildningen i svenska språket. Övningarna hämtades från Forum för levande historia & RFSL Ungdom (2011), och rör vilka privilegier som kommer av att följa någon viss norm, som heteronormen (”alla är heterosexuella”) eller cis-normen (”alla har ett biologiskt kön, ett juridiskt kön och en könsidentitet som stämmer överens”). Genomförandet av övningarna var inte oproblematiskt, vare sig för lärare eller studenter, och här diskuteras möjligheter och utmaningar för hur man praktiskt kan arbeta med normkritisk pedagogik i språklärarutbildningen, och i förlängningen i språkklassrummet på högstadium och gymnasium.

  • 16.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    "That is the dad and this is the mum": Parent-child co-construction of heterosexual identities in conversations2012In: Gender and Language, ISSN 1747-6321, E-ISSN 1747-633X, Vol. 6, no 2, p. 405-432Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Based on a corpus of everyday adult-child conversations in Swedish, the study uses interactional linguistics to explore how sexual identity is managed by adults and young children. The five children are studied longitudinally, from about one and a half to three and a half years of age. The management of sexual identity is shown overwhelmingly to concern the management of heterosexuality, the conversations showing a strongly heteronormative view. Two areas are identified through which adults and children recreate heteronormativity. The first of these is romantic attraction, through comments and discussions concerning attractiveness, weddings and marriage, kissing, and handholding. The second area involves heterosexual couples and families, such as a speaker talking about a neighbouring couple or family, or speakers creating a 'play family' using stuffed animals. The analysis shows how the normalising of the heterosexual nuclear family starts early in life for the children involved, and how it is part of ordinary everyday activities. The analysis also indicates a gender difference, in that talk concerning romantic attraction is mainly found in conversations with girls, and the construction of pretend families during make believe and playing only exists in conversations with girls.

  • 17.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    The language of cisnormativity: children and parents in interaction with a multimodal app2018In: Gender and Language, ISSN 1747-6321, E-ISSN 1747-633X, Vol. 12, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Cisgender concerns the coherence of gender, over time, in perception, and through actions and identities. This article explores cisgender through the concept of cisnormativity - the normalisation of cisgendering - and its operation in spoken and multimodal interactions. Cisnormativity, like other normativities, is often conveyed implicitly and as such goes unnoticed in interaction. Through analysis of interaction at the micro level, this article shows how cisnormativity is produced and reproduced by speakers. The data comes from recordings of 23 children, mainly aged 5-8, in conversations with their parents and using an interactive app, on topics concerning families and relationships. The results show how cisnormativity is produced by the participants using various linguistic and communicative resources, such as smiles and laughter, evaluations, accounts, and the sequential organisation of interaction. Cisnormativity also interacts with other normativities, notably heteronormativity, in the data. Challenges to cisnormativity are shown to be temporary and situated.

  • 18.
    Ericsson, Stina
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities. Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    The Missus, the Cohabitee and the Real Babe: Heteronormativity in Swedish conversations2008In: Gender and Sexual Identities in Transition: International Perspectives / [ed] José Santaemilia and Patricia Bou, Cambridge Scholars Publishing, Cambridge , 2008Chapter in book (Refereed)
  • 19.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Weddings, girlfriends, and nancy boys: Young children and sexual identity in heteroland2010In: Proceedings of the 6th Biennial International Gender and Language Association Conference IGALA 6 / [ed] Clare Maree & Kyoko Satoh, 2010, p. 98-105Conference paper (Refereed)
  • 20.
    Ericsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Boyd, Sally
    University of Gothenburg.
    Children’s access in language and gender research2015In: Den nionde nordiska konferensen om språk och kön Linnéuniversitetet, Växjö, 15–16 oktober 2015, 2015, p. 7-8Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Research regarding the family and children and research on language and sexuality are two areas where research ethics poses specific challenges which currently attract researchers’ attention. As Eldén (2013) argues, research on and with children makes apparent a possible contradiction between an interest to give the child a voice and ethical considerations of protecting the child, a contradiction that has consequences for the research carried out. That ethics and access to participants are generally problematic in language and sexuality research is witnessed by Mortensen (2015), who argues for creative solutions regarding informed consent together with a ‘principle of care’ in her study of adults. Recognising that research methods are themselves productive, Sparrman (2014) investigates how children and sexuality is produced as a sensitive issue in a research project.

     

    In this talk we contribute to this body of research by addressing issues of ethics and children’s access in language and sexuality research, based on data collection that both takes place in and concerns the family. In the “Daddy, daddy, child” project, talk between children and their parents concerning families and relationships, marriage and weddings, living together, and love, was elicited and recorded using a tablet computer app. In accordance with the Ethical Review Act of Sweden, informed consent was asked of the parents, whereas it was left to the parents to inform and get consent from their children in ways that they themselves chose. Using detailed analysis informed by Conversation Analysis, we investigate how children negotiate access in the sense of how they opt in to and out of research locally throughout the conversations. We include examples of ways in which they orient to being recorded, treat features of interaction as sensitive, and show their unwillingness to participate. We also include analyses of how recording sessions are ended. 

  • 21.
    Ericsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Boyd, Sally
    University of Gothenburg.
    Children’s ongoing and relational negotiation of informed assent in child-researcher, child-child, and child-parent interaction2017In: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013, Vol. 24, no 3, p. 300-315Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Contemporary considerations of childhood research ethics recognize children’s competence and agency, their rights to be informed about research, and their capabilities to negotiate participation. There is also a recognition of children’s assent as on-going and formed in the relationship with the researcher. Drawing on two different data sets, we investigate information and assent as they appear in child-researcher, child-child and child-parent interactions. We argue for the need to pay attention to participants’ own meaning-making with regard to informed assent, and show how the presence or non-presence of the researcher in data collection may affect information and assent.

  • 22.
    Ericsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Boyd, Sally
    Göteborgs universitet.
    Gender and language as a tablet computer app: Methodological issues2014In: IGALA 8, Vancouver, 5-7 juni 2014, 2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In the ongoing research project ”Daddy daddy child”, a tablet computer app has been developed and used for data elicitation and collection. The aim of the project is to find out about norms and ideologies concerning sexuality, family, and family relations, through the study of conversations between children and parents in today’s Sweden. This means that the project is carried out in a context of legalised same-sex marriage and adoption by same-sex parents, varying family forms with single parents, same-sex and other-sex parents, and extended families involving more than two parents, but also a prevalent norm surrounding heterosexuality, the couple, and the nuclear family. The analysis method is interactional linguistics and CA. The app that is developed and used in the project encourages children aged around 5-6 years and their parents to talk about the following themes: family (incl. the child’s own family, pretend families, same-sex families), being in love, and weddings/marriage. The app is used for data collection, in that the speech of children and adults is recorded and various significant events on the screen, such as clicks and swipes, are logged. The presentation will show how an attractive app with uniform content can be used to tap young children’s and adults’ varying conceptions about and talk surrounding the family, the couple and sexuality in Sweden today.

  • 23.
    Ericsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Boyd, Sally
    Göteborgs universitet.
    Pappa, pappa, barn och en app för samtalsforskning2014In: OFTI 32 Göteborgs universitet, 18-19 september 2014: Abstractsamling, 2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    I det pågående forskningsprojektet Pappa, pappa, barn har en pekplatte-app utvecklats för elicitering och inspelning av data att användas för interaktionell sociolingvistisk analys. I föredraget presenterar vi appen och diskuterar metodologiska och etiska överväganden i arbetet med att ta fram appen.

    Projektets syfte är att ge kunskap om normer och ideologier som rör familj, relationer och sexualitet i samtal mellan barn och föräldrar idag. Detta innebär att projektet utförs i ett samhälleligt sammanhang med samkönade relationer och äktenskap, ensamstående föräldrar, storfamiljer skapade genom ombildning eller genom att två samkönade par valt att skaffa barn tillsammans, osv., samtidigt med starka par- och heteronormer kopplade till den heterosexuella kärnfamiljen. Appen som används i projektet uppmuntrar barn i 5-8-årsåldern och deras föräldrar att prata om följande teman: familj (inklusive barnets egen familj, låtsasfamiljer och samkönade familjer), att vara kär, bröllop/äktenskap och att bo tillsammans. Appen används för datainsamling genom att barnens och föräldrarnas samtal spelas in och att olika betydelsefulla skärmhändelser, som pekklick och bläddring, loggas.

    Vi presenterar de utmaningar som appen är tänkt att möta, liksom olika metodval gjorda under utvecklingsarbetets gång, olika praktiska aspekter som uppkommit inte minst i pilotstudier med familjer, olika etiska frågor, vilken sorts data som appen ger och appens generella användbarhet för forskning med interaktionell inriktning.

  • 24.
    Ericsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Byrman, GunillaLinnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Humanetten: Nummer 38, Våren 20172017Collection (editor) (Refereed)
  • 25.
    Ericsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Fristedt, Desirée
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Rohman Roth, Ann-Charlotte
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Bland prinsessor och häxor: turtagning i barns interaktion med en smartplatta2012In: OFTI 30  Stockholms universitet, 20–21 september 2012: Abstractsamling, 2012, p. 8-Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Som del av ett större projekt om svenskundervisning och IKT (Informations- och Kommunikations- Teknologi), undersöker vi här hur barn i skolans tidiga åldrar samspelar med varandra i det första mötet med en läsplatta. Materialet består av en videoinspelning av tre barn som tillsammans skapar en saga på en läsplatta. Sagan görs i programmet "Puppet pals", där barnen väljer figurer och bilder, och lägger på rörelser och tal. I skapandet av sagan kommunicerar barnen både verbalt och icke- verbalt. Det icke-verbala består inte minst av handrörelser på läsplattan, och icke-verbal turtagning görs bland annat särskilt konkret genom att barnen puttar bort varandras händer från pekskärmen. Vi är i början av arbetet och diskuterar gärna möjliga vägar vidare för såväl analys som teori och metod, särskilt med fokus på timing av verbala och icke-verbala aspekter av turtagningen. 

  • 26.
    Ericsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Ottesjö, Cajsa
    Göteborgs universitet.
    Att tilldela och motivera ansvar: exempel från läkarsamtal med unga inom personcentrerad diabetesvård2012In: Med språket som arbetsredskap: Sju studier av kommunikation i vården / [ed] Anna-Malin Karlsson, Mats Landqvist och Hanna Sofia Rehnberg, Huddinge: Södertörns högskola , 2012, p. 75-90Chapter in book (Refereed)
  • 27.
    Ericsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ottesjö, Cajsa
    University of Gothenburg.
    Children play equally: Assistant teachers’ and researchers’ interaction with children with and without language and cognitive disabilities in play with a robot2015In: Abstracts of the 14th International Pragmatics Conference, 2015, p. 590-590Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the project LekBot (Ljunglöf, P. et al. 2011) was to develop a robot to support children with severe disabilities (communicative, cognitive, physical) in play with peers that follow a typical pattern of development. Since children with disabilities have few opportunities to play independently of an adult assistant and on equal terms with other children, and more often take a passive role in interaction with more advanced children (Siperstein et al. 1997; Hestenes & Carroll 2000), we developed a speaking robot, the LekBot.

    Two groups of children, at two different pre-schools were video recorded during play, in all 2x12 play sessions. In each group there was one child with cerebral palsy and one peer, as well as a teacher assistant. A previous study (Ferm et al. 2015) focused on the children’s experience of play in this situation. The children with disabilities took an active role in some cases and there was collaboration between the children as well as enjoyment of play. But there were also times when one of the children lost interest in the play.

    The present study focuses on the adult’s actions during the play sessions. We will discuss the impact of the actions of the teacher assistant and the researchers during children’s play with the robot. In our talk we will present two examples. The first shows how the researcher intervenes when the children don’t take equal turns in commanding the robot. In the second, where the peer obviously lost interest in the play, we discuss how the assistant works hard in trying to involve the child in active play again. The analytic method is CA-inspired sequential analysis of transcribed video recordings.

    The researchers and assistants in the recorded play situations seemed all to be aware of the goal of the project, i.e. to help a child with disabilities to play more actively together with peers. The idea of taking turns was also emphasized by the adults during the children's play. The results show how different linguistic channels are used (speech, signs, gesture and gaze, as well as symbol charts) when adults target the children’s turn-taking, request that they should talk and listen to each other and cooperate in playing together. 

  • 28.
    Ericsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ottesjö, Cajsa
    Göteborgs universitet.
    Identiteten ”jämlikt lekande barn”: vuxna stödpersoner och pedagoger i interaktion med barn med och utan funktionsnedsättning2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I projektet LekBot utvecklades en talande och lekande robot för barn med funktionsnedsättning (Ljunglöf m.fl. 2011) och i fortsättningsprojektet Aktiv lek analyserades inspelade interaktioner mellan LekBot-systemet, barn med och utan funktionsnedsättning och vuxna, med fokus på barnens agerande (Ferm m.fl.). Syftet med LekBot-systemet var bl.a. att barn med och utan funktionsnedsättning skulle leka tillsammans på ett jämlikt sätt och oberoende av vuxna. I detta föredrag granskar vi kritiskt hur detta syfte formar de vuxnas språkliga agerande i inspelade interaktioner, specifikt hur de vuxnas professionella identiteter som stödpersoner, logopeder, pedagoger och forskare samspelar med deras språkliga försök till skapande av identiteterna ”lekande barn”, ”jämlikt lekande barn” och ”oberoende lekande barn”. Vi ställer följande frågor:

     

    • Hur ser de vuxnas bidrag ut när de går in i interaktionen?
    • Vad föregår de vuxnas bidrag sekventiellt, och vilka blir effekterna?
    • Hur samspelar de vuxnas språkliga agerande med kontexten i form av projektets syften och inspelningssituationens utformning, dvs. a) hur formar denna kontext de vuxnas professionella identiteter och de identiteter hos barnen som de vuxna försöker skapa, och b) hur bidrar dessa identitetsskapande processer till att forma synen på LekBot-interaktion som (i någon mån) lekfull, jämlik och oberoende?

     

    Materialet består av 12 videoinspelningar à 30-60 minuter, med inspelningar från två olika grupper. Varje grupp består av två förskolebarn - varav ett med cerebral pares och ett utan funktionsnedsättning - en vuxen stödperson och två logopeder/pedagoger/forskare. Materialet analyseras med en CA-inspirerad metod. Resultatet visar bl.a. hur olika språkliga kanaler används (tal, tecken, gester och blickar, symbolkartor) i identitetsarbetet och att de vuxnas bidrag riktar in sig på barnens turtagning, att prata med och lyssna på, ge utrymme för ett barn att uttrycka sig, att hjälpas åt och göra tillsammans, få fram förslag på hur gå vidare, starta och avsluta lek.

  • 29.
    Ericsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Ottesjö, Cajsa
    Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
    Tid för lek: Interaktion mellan barn med och utan funktionsnedsättning och en lekande robot2012In: OFTI 30 Stockholms universitet, 20-21 september, 2012: abstractsamling, 2012, p. 9-Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I projektet LekBot utvecklades en lekande och talande robot för barn med funktionsnedsättning. Kommunikationen med roboten sker genom knappval på en pekskärm, en talsyntes som verbaliserar knappvalet och en annan talsyntesröst hos roboten. Roboten kan bland annat röra sig i olika rikt- ningar, dansa och leta mat. Syftet med projektet var att utveckla en underhållande leksak som låter barn med kommunikativ, kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning interagera med, och på liknande villkor som, barn utan funktionsnedsättning. 18 videoinspelade interaktioner mellan barn med och utan funktionsnedsättning och roboten spelades in i projektet, och i ett fortsättningsprojekt analyse- ras nu dessa inspelningar med avseende på samspel mellan barnen och initiativtagande hos barnen med funktionsnedsättning. Där tidigare forskning har visat passivitet och brist på initiativ hos barn med funktionsnedsättning i lek med andra barn, tyder LekBot-interaktionerna snarare på aktivitet och initiativtagande. Med tanke på fortsatt forskning och vidareutveckling av roboten vill vi framförallt diskutera:

    • Tid i interaktionen. Vilka tidsaspekter är det som hindrar leken? Systemets långsamhet är en faktor, vilka möjliga andra faktorer finns?
    • Tid i analysmetoden. Mycket i interaktionen och situationen är ickeverbalt och kräver en stor arbetsinsats i transkriptionsfasen. Hur ska vi bäst handskas med detta material med tanke på begränsade resurser? 
  • 30.
    Ericsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ottesjö, Cajsa
    Ferm, Ulrika
    Claesson, Britt
    Att leka på lika villkor och ha roligt: Interaktion mellan barn med och utan funktionsnedsättning och LekBot2013In: Abstractsamling för OFTI 31 den 26-27 september 2013, Uppsala, 2013, p. 4-4Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det finns inte mycket tidigare forskning om barn med och utan funktionsnedsättning i lek med varandra, och den forskning som finns visar att barn med funktionsnedsättning intar en passiv roll. Roboten LekBot är utvecklad för att bland annat främja lek på lika villkor och rolig lek mellan barn med och utan funktionsnedsättning. Utifrån ett material bestående av totalt 18 videoinspelade interaktioner mellan barn med cerebral pares, deras lekkamrater, LekBot-systemet och vuxna medhjälpare, undersöker vi här jämlikhet mellan barnen och uttryck för rolighet i interaktioner med lekroboten. Analysen visar bland annat hur leken kan bli rolig till följd av funktionalitet i själva systemet och genom både barns och vuxnas kreativa användning av LekBot. Leken är dock långtifrån alltid rolig. Vad gäller jämlikhet syns ett komplext mönster med både passivitet och aktivitet hos barnen, med exempel på både jämlikhet och ojämlikhet, och med vuxnas arbete för att främja deltagande och jämlikhet.

  • 31.
    Ferm, Ulrika M.
    et al.
    Sahlgrenska University Hospital, Sweden.
    Claesson, Britt K.
    Sahlgrenska University Hospital, Sweden.
    Ottesjö, Cajsa
    University of Gothenburg, Sweden.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Participation and Enjoyment in Play with a Robot between Children with Cerebral Palsy who use AAC and their Peers2015In: Augmentative and Alternative Communication: AAC, ISSN 0743-4618, E-ISSN 1477-3848, Vol. 31, no 2, p. 108-123Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study explores children with complex communication needs, their peers and adult support persons in play with the talking and moving robot LekBot. Two triads were filmed playing with LekBot at pre-school. LekBot was developed to facilitate independent and enjoyable play on equal terms for children with significant communication disabilities and their peers. Using Conversation Analysis, participatory symmetry and enjoyment were investigated in relation to spoken and gestural communication, embodied stance, gaze, and affective display. Data originated from three video-recorded sessions that were approximately 2 hours long. Four different interaction situations were identified and explored: Participatory Asymmetry, Adult Facilitation, Greater Participatory Symmetry and Creativity, and Turn-taking and Enjoyable Play with LekBot. Neither participatory symmetry nor enjoyment were easily achieved in the play sessions and may require considerable effort, including adult involvement, but creative, spontaneous and highly enjoyable play, correlating with participatory symmetry to various degrees, was observed in a few instances. The findings are discussed with regard to play, AAC and the future development of robots to facilitate play.

  • 32. Ljunglöf, Peter
    et al.
    Claesson, Britt
    Mattsson Müller, Ingrid
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Ottesjö, Cajsa
    Berman, Alexander
    Kronlid, Fredrik
    Lekbot: A talking and playing robot for children with disabilities2011In: Proceedings of the Second Workshop on Speech and Language Processing for Assistive Technologies, Edinburgh: Association for Computational Linguistics , 2011, p. 110-119Conference paper (Refereed)
  • 33.
    Ottesjö, Cajsa
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Assigning responsibility and motivating adolescents in pediatric diabetes care2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Diabetes is a chronic disease requiring the individual to have enough knowledge to control and handle measurement of blood glucose and insulin dosages, and to take responsibility for her/his health generally. This may be a particularly strong challenge for adolescents, in transit from carefree childhood to responsible adulthood. This study is part of a multidisciplinary project on communication, decision making, ethics and health in pediatric diabetic care, in a context of person-centred care (Munthe et al. 2011). We focus here on two aspects of responsibility that are particularly salient in our data: assigning responsibility to different agents (adolescent, parent, doctor) and motivating adolescents to take responsibility for their diabetes (cf. Silverman 1993).

    The material is two (out of twelve in the corpus) conversations between a doctor and two different adolescents during one of their regular visits to the pediatric diabetes clinic. The visits were video recorded. The analytic method used is Conversation Analysis.

    Regarding the assignment of responsibility, the importance of checking your blood glucose, to be able to adapt the dose of insulin, is made relevant throughout both conversations. The person portrayed as responsible for this is the adolescent. It is also important for a person with diabetes to eat at regular intervals and to give a correct dose of insulin adjusted to the meal. In one of the conversations the parent makes the whole family responsible for the regular food intake. They appear as a unit, parents and patient working together. In the other family the sharing of responsibility for the diabetes seems to be more problematic from what is said, and the patient’s control over the diabetes is not working well, which is even more problematic since this person will soon be transferred to the adult diabetic-care.

    Regarding motivation, both conversations contain sequences where the doctor tries to motivate the patients to measure their blood glucose levels. Two main strategies for this can be identified in the conversations: one monological and the other dialogical. The monological strategy involves virtually no contributions from the adolescent. Hence, the adolescent’s own perspective is missing here, and the adolescent makes no decisions. The dialogical strategy centres on two questions, “What makes you do measurements?” and “What prevents you from doing measurements?”. We argue that the dialogical strategy is more in line with person-centred care.

1 - 33 of 33
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf