lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bergman, Ann-Sofie
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    Ett gott hem?: Barnavårdsnämndens praktik i Växjö 1926-19352007Licentiate thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This study is about foster family care in Sweden during a period at the beginning of the twentieth century, when many children were placed in foster homes. Because of the law regulating society’s children care (lag om samhällets barnavård) which came into force in 1926, children’s welfare boards (barnavårdsnämnder) were raised in the municipalities of Sweden. These boards got the responsibility for the supervising of foster care and for placing children with suitable foster parents. Then what was meant by foster parents being suitable? In this study the children’s welfare boards documented suitability tests of foster parents and foster homes are being analysed in a local context. It’s primarily language and argumentation which are being focused upon in this analysis. The local study has been located to Växjö during the period of 1926 to 1935.

    The result of the study shows that the foster children often were placed in foster homes in the local surroundings. The children’s welfare board preferred to place children with married couples who were living in the countryside without children of their own. Furthermore it was considered necessary that there was a woman in the foster home who took care of the children and the home. The foster parents’ care of the children was inspected by the board. How the foster parents took care of the children was essential, and the material conditions were important in this context, but also feelings and the relationship between the children and the adults. Problems in the foster homes which drew the attention of the board could be lack of good enough material conditions, illness or unsuitable lodgers. But the opinions about what was proper or improper could differ – children, parents and foster parents sometimes thought differently about this than the board did. When deciding upon this issue there could be negotiations or disputes taking place between the involved. Conclusively, this study has pointed out the significance of economy at the suitability tests carried out on the foster homes. If the foster parents did not receive any economic compensation for the foster child, the demands on the suitability of a foster home could be lower.

  • 2.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    “In a Proper Home”: Foster Children’s Needs and Foster Parents’ Suitability during the Twentieth Century2016In: Journal of Family History, ISSN 0363-1990, E-ISSN 1552-5473, Vol. 41, no 2, p. 176-191Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In all times and in all societies, there have been children who for various reasons have not been able to grow up with their biological parents. The solutions to the problems have varied; in Sweden, most of the children have been placed in foster care. Because of the act regulating state childcare passed in 1926, child welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. Foster parents were required to be suitable in order to be allowed to take care of a foster child. This article analyzes conceptions of foster parents’ suitability in relation to perceptions of foster children’s needs during the twentieth century. This study is based on document analysis of the child welfare practice. Via a long-term analysis, the study reveals continuity as well as changes over time. Major changes took place in the 1960s and 1970s with new requirements on foster parents due to changes in which children were placed in care and changing perceptions of childhood and parenthood in the society.

  • 3.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Social Work.
    Lämpliga eller olämpliga hem?: Fosterbarnsvård och fosterhemskontroll under 1900-talet2011Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis is about foster family care in Sweden during the 20th century. In the beginning of the century many children lived in foster homes. Because of the law regulating state child care passed in 1926, children’s welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. It was required of foster parents and foster homes to be suitable in order to be allowed to take care of a foster child. What was then meant by the term suitability? This was not clearly expressed; in the assessment of suitability there was room for discretion. The overall aim of this study is to describe and analyse dominant conceptions of what has been characterized as suitable foster homes and foster parents, through the examination of the child welfare practice. The study also deals with power as an essential aspect of how suitability is determined, as well as with the supervision of foster homes. Via a long-term analysis of foster care it is possible to describe patterns and trends, continuity and change over time. The study focused mainly on the children’s welfare board in the municipality of Växjö, and was also put into a broader context of foster care inspections in the county of Kronoberg and the debate on foster care in Swedish journals. Key concepts for this analysis have been discourse, professionalization, power relations, the clinical gaze, class, gender, normality and control.

    The discourse around the suitability of foster homes and foster parents changed during the 20th century. The greatest change took place in the early 1970s, when foster care began to be described in terms of treatment. This shift can mainly be understood in the context of: changes in what problems led to placement; deinstitutionalization; professionalization; along with the influences of psychology and psychiatry on social work. Focus shifted over time from material needs and physical health to social and mental health. However, the discourse also includes elements of continuity. The focus on foster mothers in the inspectors’ examinations and assessments has been persistent and strong, despite great social changes. The norm that foster children should grow up in a nuclear family has prevailed, and it grew even stronger over time. Sometimes conflicts arose between various actors in the foster care practice, due to differing opinions on what was suitable or unsuitable. When deciding upon this issue there could be negotiations or disputes between the involved children, their parents, foster parents and inspectors. Problems in the foster homes which captured the attention of the board, could lead to increased control or to the children’s relocation. Throughout the previous century there has been criticism regarding insufficient control. The idea that supervision should not only serve as control, but also as support has also been advanced. The focus on the inspector’s supporting role was strengthened over time during the century. 

  • 4.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Mötet mellan lokala och regionala fosterhemsinspektörer i Kronobergs län2014In: Fosterbarn i tid och rum: Lokal och regional variation i svensk fosterbarnsvård cirka 1850-2000 / [ed] Johanna Sköld och Ingrid Söderlind, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2014, p. 158-188Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Social Work.
    När föräldrarna inte räcker till: anlitade och lämpliga fosterhem under 1900-talet2012In: Barn, ISSN 0800-1669, no 4, p. 89-107Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In all times and in all societies, there have been children who for various reasons have not been able to grow up with their biological parents. The solutions to this problem have varied; in Sweden most of these children have been placed in foster care. Due to a law regulating state child-care passed in 1926, children’s welfare boards were established in the municipalities. These boards were responsible for placing children with foster parents and for supervising foster homes. Foster parents were required to be suitable. This article focuses on who were contracted as foster parents during the 20th century. The study is based on textual analysis of child welfare practices. The study shows that the children’s welfare board increasingly had ambitions to place children in family constellations that were considered to be ”normal” and ”natural”, in order to contribute to normalization. Foster parents should preferably be married couples. They were expected to be neither too old nor too young. In the middle of the century foster parents from the middle-class were over-represented. In the 1970s there was a shift in who were contracted. For example, placements with relatives became less frequent. There were new demands on the foster parents’ suitability. Previous experience of children was desirable. Some foster parents began to be described as some kind of experts and their homes in terms of treatment.

  • 6.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Se, uppfatta, höra, men inte störa: En utvärdering av umgängesstöd för barn2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en utvärdering av umgängesstöd för barn enligt Föräldrabalken vid en av socialtjänstens umgängesverksamheter i Stockholm, där stödet verkställs i en särskild lokal. Syftet med studien är att utvärdera umgängesstödet i relation till dess avsikt att skapa trygghet för barnet och bidra till ett normaliserat umgänge. Normalisering betyder i detta sammanhang att barn och förälder efter en begränsad tid med umgängesstöd klarar fortsatt umgänge på egen hand. Ett andra syfte med studien är att göra en analys av målgruppen för umgängesstöd och deras behov. Utvärderingen utgår från en programteoretisk modell. Den bygger på intervjuer med berörda barn, föräldrar och personal, dokumentanalyser samt observationer.

    Resultaten visar att det i allmänhet är yngre barn som får umgängesstöd. De flesta barn bor med sin mamma och har umgänge med sin pappa. Behovet av umgängesstöd kan uppstå för att ett yngre barn inte har träffat sin umgängesförälder under en längre tid och föräldrarna inte kan mötas. Behovet kan också uppstå för att ge barnet skydd och säkerhet om det tidigare har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern till exempel har missbruksproblem. Uppgifter i akterna ger indikation på att det har förekommit våld i nära relation i många ärenden.

    I rapporten presenteras identifierade framgångsfaktorer respektive hinder för att umgängesstödet ska bidra till trygghet för barnet och normalisering. En slutsats av studien är att socialtjänsten behöver vara klar över syftet med umgängesstödet i det individuella fallet då umgängesstöd har kommit att användas inte endast i ärenden där domstolen har bedömt att umgänget kan normaliseras, utan ibland även i syfte att få mer information som underlag för bedömning av vad som är barnets bästa. Det innebär att det blir problematiskt att utgå ifrån att umgänget alltid ska normaliseras. Talet om normalisering inom en viss tid kan skapa mycket stress och oro för berörda barn och boendeföräldrar om det exempelvis har förekommit våld i nära relation eller om umgängesföräldern har missbruksproblem.

  • 7.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Stöd till barn när föräldrar har familjerättsliga konflikter: En utvärdering av Rädda Barnens samtalsmaterial "Hanna & Theo"2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    När föräldrar är i familjerättslig konflikt om vårdnad, boende och umgänge påverkas även barnen. Tidigare forskning visar att barnen kan utveckla psykisk ohälsa, beteende- och skolproblem.

    Rädda Barnen har utvecklat samtalsmaterialet ”Hanna & Theo” som riktas till barn i åldrarna 6–13 år vars föräldrar har familjerättsliga konflikter. Syftet med materialet är att barnen ska få möjlighet att tillsammans med en professionell prata och reflektera kring olika situationer som kan uppstå när de har föräldrar som är i konflikter med varandra; att de ska få hjälp att förstå att de inte är ensamma i sin situation; samt att de ska få verktyg för att lättare kunna hantera sin situation.

    I den här rapporten utvärderas samtalsmaterialet ”Hanna & Theo”. Det har prövats i en pilotstudie i två kommuner i Sverige under år 2017. Tolv barn, deras föräldrar och nio samtalsledare medverkar i utvärderingen. Den bygger på deltagarnas erfarenheter av hur samtalsserien och materialet har fungerat för barnen. Föräldrarna har gjort skattningar av barnens mående och beteende före och efter samtalsserien. Barnen har gjort skattningar av sin tillfredsställelse med livet, före och efter samtalsserien.

    Resultaten visar att såväl barn som föräldrar och samtalsledare i hög grad har positiva erfarenheter av samtalsserien och materialet. Barnen beskriver att bok, övningar och samtalsledare har haft betydelse och varit till stöd. Mätningar av barnens mående och beteende visar att symtomen har minskat för åtta av elva barn vid den andra mätningen, enligt deras föräldrars skattningar. Minskningen gäller särskilt barnens emotionella symtom. Sex av elva barn skattar en förbättrad tillfredställelse med livet. Det finns en god överensstämmelse mellan föräldrars och barns skattningar vilket ger indikation på att de har en likartad bild av barnens mående. Det finns exempel på att barn som har deltagit i studien inte har känt igen sig i berättelsen. Det kan bero på att den familjerättsliga konflikten inte är barnets primära problem. Det bekräftar betydelsen av att vara noggrann vid bedömningen av vilka barn som ska få en specifik stödinsats. Samtalsmaterialet behöver en viss anpassning för att fungera så bra som möjligt för de allra yngsta barnen.  

  • 8.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Axberg, Ulf
    University of Gothenburg.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences. University of Sheffield, UK.
    When a parent dies: a systematic review of the effects of support programs for parentally bereaved children and their caregivers2017In: BMC Palliative Care, ISSN 1472-684X, E-ISSN 1472-684X, Vol. 16, p. 1-15, article id 39Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The death of a parent is a highly stressful life event for bereaved children. Several studies have shown an increased risk of mental ill-health and psychosocial problems among affected children. The aims of this study were to systematically review studies about effective support interventions for parentally bereaved children and to identify gaps in the research.

    Methods: The review’s inclusion criteria were comparative studies with samples of parentally bereaved children. The focus of these studies were assessments of the effects on children of a bereavement support intervention. The intervention was directed towards children 0–18 years;but it could also target the children’s remaining parent/caregiver. The study included an outcome measure that dealt with effects of the intervention on children. The following electronic databases were searched up to and including November 2015: PubMed, PsycINFO, Cinahl, PILOTS, ProQuest Sociology (Sociological Abstracts and Social Services Abstracts). The included studies were analysed and summarized based on the following categories: type of intervention, reference and grade of evidence, study population, evaluation design, measure, outcome variable and findings as effect size within and between groups.

    Results: One thousand, seven hundred and six abstracts were examined. Following the selection process, 17 studies were included. The included studies consisted of 15 randomized controlled studies, while one study employed a quasi-experimental and one study a pre-post-test design. Thirteen studies provided strong evidence with regards to the quality of the studies due to the grade criteria; three studies provided fairly strong evidence and one study provided weaker evidence. The included studies were published between 1985 and 2015, with the majority published 2000 onwards. The studies were published within several disciplines such as psychology, social work, medicine and psychiatry, which illustrates that support for bereaved children is relevant for different professions. The interventions were based on various forms of support: group interventions for the children, family interventions, guidance for parents and camp activities for children. In fourteen studies, the interventions were directed at both children and their remaining parents. These studies revealed that when parents are supported, they can demonstrate an enhanced capacity to support their children. In three studies, the interventions were primarily directed at the bereaved children. The results showed positive between group effects both for children and caregivers in several areas, namely large effects for children’s traumatic grief and parent’s feelings of being supported; medium effects for parental warmth, positive parenting, parent’s mental health, grief discussions in the family, and children’s health. There were small effects on several outcomes, for example children’s post-traumatic stress disorder (PTSD) symptoms, anxiety, depression, self-esteem and behaviour problems. There were studies that did not show effects on some measures, namely depression, present grief, and for the subgroup boys on anxiety, depression, internalizing and externalizing.

    Conclusions: The results indicate that relatively brief interventions can prevent children from developing more severe problems after the loss of a parent, such as traumatic grief and mental health problems. Studies have shown positive effects for both children’s and remaining caregiver’s health. Further research is required including how best to support younger bereaved children. There is also a need for more empirically rigorous effect studies in this area.

  • 9.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke University College.
    Supported Visitation in Cases of Violence: Political Intentions and Local Practice in Sweden2018In: International Journal of Law, Policy and the Family, ISSN 1360-9939, E-ISSN 1464-3707, Vol. 32, no 3, p. 374-393Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden, supervised visitation has been replaced with a new measure called supported visitation. In the reform process, it was emphasized that if face to face visitation cannot be organized without risk for the child, indirect visitation or no visitation are to be considered better options. The aim of this article is to explore social work practice regarding supported visitation in cases involving violence. It draws on a study of a local visitation centre and the data consists of case files from the social services regarding 37 children where a court ordered visitation support, interviews with seven members of staff, ten parents and three children, and local documents and guidelines. For 18 of the 37 children, case files contained credible information about a history of violence. The study shows that district courts sometimes order visitation support in cases where there is a risk for the child and where in the near future normalization of visitation is unlikely. Thus, the measure of visitation support is sometimes used in a way that was not intended. Regarding social work practice, the analysis indicates that, although the guidelines developed at the local support centre under study adhere to the national policy intentions, both professionals’ validation and invalidation of violence can be seen. For service users previously subjected to violence, the documented court and social services’ practices may actively contribute to children’s and residential parents’ continued vulnerability.

  • 10.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Barn som är anhöriga när en förälder avlider: en kunskapsöversikt om effekt av metoder för stöd till barn2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt handlar om stöd till barn när en förälder avlider. En utgångspunkt är tilläggen i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2009:979) § 2g och Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) kap. 6 § 5 om att samhällets hälso- och sjukvård ska beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning; har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada; är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel; eller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

    Syftet med kunskapsöversikten är att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider. Ett syfte är vidare att identifiera fortsatt kunskapsbehov. Följande frågeställningar är i fokus för översikten:

    • Hur ser kunskapsläget ut om effekter av interventioner för att ge stöd till barn vars förälder avlider?
    • Vilka metoder har prövats och utvärderats med fokus på effekter för barnen?
    • Vilket behov av ny kunskap kan identifieras utifrån resultaten i kunskapsöversikten?

    I arbetet med kunskapsöversikten har drygt 1700 referenser granskats för att finna relevanta effektstudier. Vid urvalet har Socialstyrelsens metodbeskrivning för genomförande av systematiska översikter varit vägledande, vilken vilar på The Cochrane Handbook for Systematic Review of Interventions (http://handbook.cochrane.org/). Studiedesignen kan vara randomiserad kontrollerad studie (RCT) eller kvasiexperimentell studie. Då effektutvärderingar av denna typ är relativt få inom området har även studier med design som bygger på pre-test och post-test inkluderats.

    Urvalskriterier i processen har varit att interventionen riktas till barn i åldern 0-18 år. Interventionen kan förutom att riktas till barnen också riktas till de kvarlevande föräldrarna. För att inkluderas i översikten ska något utfallsmått handla om interventionens effekt för barnen. Efter selektion har slutligen 16 vetenskapliga referenser inkluderats. Dessa har publicerats under perioden 1985-2014, de flesta under 2000-talet. Inkluderade studier har publicerats inom flera ämnen såsom psykologi, socialt arbete, medicin, psykiatri, vilket illustrerar att frågan om stöd till barn vars förälder avlider är relevant för flera yrkesgrupper.

    De utvärderade interventionerna beskrivs relativt ingående i kunskapsöversikten, för att ge inspiration till utvecklingsarbete. De beskrivna interventionerna bygger på olika stödformer: gruppinterventioner, familjeinterventioner, föräldrastöd, lägerverksamhet. I tre av 16 studier har interventionen i första hand riktats till barnen, men det vanligaste är att den har riktats till både barnen och deras kvarlevande föräldrar. Avsikten med att inkludera föräldrar har varit att ge stöd till föräldrarna för att de i sin tur ska få bättre förmåga att stödja sina barn.

    De flesta inkluderade studier har randomiserad kontrollerad studiedesign. En studie bygger på kvasiexperimentell design och en på pre-post-design, där mätning av symtom har gjorts före och efter intervention, för att mäta effekter. En intervention utmärker sig i översikten, The Family Bereavement Program, då den ingår med tio artiklar. Programmet har utvärderats utifrån olika sätt att mäta utfall och med en uppföljningstid på upp till sex år. I de inkluderade studierna används en mängd olika utfallsmått för att mäta interventionernas effekter, flest relaterar till barnens hälsa, framför allt den psykiska hälsan, och till den kvarlevande förälderns föräldraförmåga.

    Översikten visar att interventioner har gett signifikanta effekter för barn och föräldrar inom flera områden. Studierna visar sammantaget att förhållandevis begränsade insatser kan förebygga att barn utvecklar svårare problem. Utifrån aktuellt kunskapsläge ger översikten stöd för att interventioner till barn vars förälder avlider behöver riktas till både barnet och barnets kvarlevande förälder/omsorgsgivare.

  • 11.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Bereavement for children when a parent dies2015In: Young Carers symposium, 2015Conference paper (Refereed)
  • 12.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Effekt av metoder för stöd till barn när en förälder avlider: Kortversion av Kunskapsöversikt 2014:12015Report (Other academic)
  • 13.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner: En kunskapsöversikt2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna kunskapsöversikt har fokus på anknytningsbaserade interventioner till spädbarn och yngre barn (0–5 år) och deras närmaste omvårdnadspersoner. Anknytning handlar om barns behov av trygghet och närhet till minst en anknytningsperson för att kunna utvecklas och använda sina egna resurser. En trygg anknytning i relationen mellan barn och omvårdnadsperson är relaterat till positivt långsiktigt utfall för barnen.

    I ett internationellt perspektiv har ett flertal behandlingsmetoder utvecklats under de senaste decennierna för att främja samspel och barns anknytning. Det är effekter av sådana interventioner som är i fokus för denna översikt.

    Syftet är att systematiskt kartlägga, granska och sammanställa kunskap om effektstudier av metoder för samspelsbehandling samt att göra en analys av kunskapsläget i ett effektsammanhang. Följande frågeställningar är i fokus: Vilka metoder för samspelsbehandling har utvärderats med fokus på behandlingens effekter för barns anknytning och omvårdnadspersoners lyhördhet? Hur ser kunskapsläget ut vad gäller effekter av utvärderade metoder? Vilka slutsatser kan dras om behov av fortsatt forskning?

    Översikten är avgränsad till interventioner som ges av professionella och där populationen tillhör någon riskgrupp i ett anknytningsperspektiv. Mer än två tusen referenser har granskats. Slutligen har 31 referenser inkluderats vilka behandlar 16 olika metoder. Samtliga studier har randomiserad kontrollerad design. De har genomförts i USA, Nederländerna,Kanada, Storbritannien, Portugal och Sverige.

    Metoderna syftar till att förbättra omvårdnadspersonernas förmåga att uppfatta sina barns signaler och ge dem ett lyhört gensvar. Medan några metoder är inriktade på att förändra omvårdnadspersonernas beteende är andra inriktade på att förändra deras egna anknytningsrepresentationer. I det senare fallet är avsikten att omvårdnadspersonerna ska bli medvetna om hur deras egna tidigare relationserfarenheter kan påverka deras relation till sitt barn. Behandlingen syftar till att ge omvårdnadspersonerna en korrektiv emotionell erfarenhet som i sin tur ska öka deras lyhördhet och intoning i relation till sina barn. Det finns också metoder som är inriktade på att ge socialt stöd till omvårdnadspersonerna.

    De flesta metoder ges i familjernas hemmiljö. Det finns en stor variation i omfattning, alltifrån tre sessioner upp till behandling under flera års tid. I några interventioner arbetar behandlarna med videoinspelningar där omvårdnadspersonerna får feedback på samspelet med sina barn. Behandlingen har i de allra flesta fall getts till dyaden mor-barn.Det är få fäder som deltar i interventionerna. Det finns exempel på metoder som riktas till fosterbarn och deras omvårdnadspersoner.

    Flera studier har visat signifikanta effekter för barns anknytning och/eller omvårdnadspersoners lyhördhet/känslomässiga tillgänglighet. Det finns studier som har visat effekt i form av minskad andel barn med desorganiserad anknytning, vilket är det anknytningsmönster som är tydligast förknippat med problem för barn senare under utvecklingen. Det finns även studier som förutom effekter för anknytning och samspel har visat effekter för barnens hälsa och utveckling samt omvårdnadspersonernas hälsa, upplevelse av stöd och förbättrade relationer till personer i deras närmaste omgivning. Det är betydelsefulla resultat i sammanhanget för att främja barns anknytning och omvårdnadspersoners lyhördhet.

  • 14.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Hanson, Elizabeth
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Health and Caring Sciences.
    Stöd till barn när en förälder avlider2015In: Att se barn som anhöriga - om beroende i relationer, interventioner och omsorgsansvar: Antologi / [ed] Ulrika Järkestig Bergren, Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson, Kalmar/Växjö: Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Linnéuniversitetet , 2015, p. 201-227Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Att förlora en förälder i dödsfall är mycket påfrestande för barn under uppväxten. När en förälder avlider innebär det en kris och omvälvande förändring. Förlusten får stora konsekvenser, då det rör sig om att förlora en person som står för kärlek, trygghet och daglig omsorg. Förutsägbarhet och stabilitet i tillvaron påverkas negativt.  Förlusten av en eller båda föräldrarna har samband med en större utsatthet och sårbarhet för barn. I kapitlet behandlas konsekvenser för barnen vid en förälders dödsfall, riskfaktorer och skyddande faktorer för barnen, aktuellt forskningsläge om effekter av stödinterventioner riktade till barnen, samt forskning om barns upplevelser av sina behov och av vad som har varit till stöd för dem efter förlusten.

    De utvärderade interventionerna bygger på olika former av stöd till barn och föräldrar, såsom stödgrupper och lägerverksamhet för barn, familjestöd samt föräldrastöd. Forskningsgenomgången om effekter av stöd ger indikation på att stödinterventioner kan förebygga att barn utvecklar allvarligare problem efter förlusten av en förälder. Utifrån aktuellt kunskapsläge finns det stöd för att interventioner till barn vars förälder avlider behöver riktas till både barnet och till barnets kvarvarande förälder/omsorgsgivare. Stöd till kvarvarande föräldrar kan förbättra deras egen hälsa och främja deras föräldraförmåga, så att de kan ge bättre stöd till sina barn. Samtidigt behöver stöd riktas direkt till barnen. Därutöver har gemensamt stöd till barn och föräldrar med fokus på familjeinteraktion och familjekommunikation visats ge positiv effekt.

    Kvalitativa studier visar att barnen har uppskattat att delta i stödinterventioner då det har hjälpt dem att se att de inte är ensamma i sin situation. Vidare beskriver barn att det har varit till hjälp för dem att få ge uttryck för känslor, sorg, förlust, att känna sig förstådd, att få kunskap och förståelse, samt att även få göra roliga saker/aktiviteter trots sorgen.

  • 15.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Johansson, Mairon
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Hemma-hos-insats för barnfamiljer: Förekomst, variation, innebörd2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande arbete är en avrapportering av forskningsprojektet "Hemma-hos-insats för barnfamiljer: förekomst, variation, innebörd", som har genomförts under år 2014–2015. Projektet har möjliggjorts genom forskningsbidrag från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Studiens syfte är att belysa och analysera hemma-hos som insats inom den sociala barnavården avseende förekomst, variation och innebörd.

    Hemma-hos tillkom som en insats inom den sociala barnavården på 1970-talet, då den beskrevs som en ny vårdform av intresse. Hemma-hosaren skulle vistas i familjen och delta i vardagslivet i hemmet. Insatsen uppfattades som ett alternativ till institutionsvistelse för barnen. Fram till 1990-talets början bedrevs viss forskning om hemmahosarbete, därefter är studier som berör arbetet och insatsen ytterst knapphändiga. Vad har det blivit av insatsen under senare årtionden? Med denna studie fyller vi en kunskapslucka.

    Studien utgörs av två delar. Den första delen är en kartläggning av hemma-hos-liknande verksamheter i nio kommuner i Skåne län. Urvalet motiveras av att det under åren 1975–1976 genomfördes en studie (Månsson et al. 1977) om insatsen hemma-hos i de nio kommunerna. Genom att välja samma kommuner har vi kunnat göra vissa jämförelser över tid. Vi har således undersökt vad som har hänt med insatsen nära 40 år senare. Vår kartläggning har genomförts genom telefonintervjuer med tjänstemän inom socialtjänsten i de nio kommunerna. Den andra delen av studien handlar om insatsen i dess praktik ur berördas, inte minst barns och föräldrars perspektiv. Fyra barn, fyra föräldrar, två socialsekreterare och fyra anställda som arbetar med insatsen har kommit till tals (totalt 14 intervjuer). I studien inkluderas barns perspektiv vilket helt har saknats i tidigare forskning.

    Resultaten visar att benämningar som hemma-hos-verksamhet och hemma-hosare har mönstrats ut, men att stödinsatser till barnfamiljer i det egna hemmet alltjämt sker. För att söka fånga en svårfångad praktik har vi i studien frågat efter personligt stöd till barnfamiljer som kan ges i deras hemmiljö. Den vanligaste benämningen på sådana insatser till barnfamiljer idag är familjebehandling. I relation till tidigare antal anställda hemma-hosare, på 1970-talet, har det skett en ökning av anställda familje-behandlare i de undersökta kommunerna. Samtidigt har arbetsuppgifterna breddats till att inkludera exempelvis föräldrautbildningar, grupp-verksamheter för barn och icke behovsprövat samtalsstöd. Resultaten visar att det skett en förändring där allt fler som arbetar med stöd till barnfamiljer i deras hemmiljö idag har högskoleutbildning, främst socionomexamen.

    Ett intressant resultat är att det förefaller ha skett en rumslig förändring, i den meningen att insatser av typen personligt stöd till barnfamiljer idag ofta ges i socialtjänstens lokaler snarare än i hemmen. Arbetets form har också delvis förändrats. Under 1970-talet kombinerade vissa hemma-hosare sitt arbete med "vanligt hemvårdsarbete", medan dagens familjebehandlare kombinerar sina arbetsuppgifter med att exempelvis bedriva gruppverksamheter för barn och genomföra föräldrautbildningar.

    Liksom tidigare studier (Månsson et al. 1977, Kjellquist et al. 1977) beskriver de intervjuade att insatsen utgörs av olika delar av terapeutisk, pedagogisk och praktisk karaktär. Men studien ger indikation på att de terapeutiska inslagen, i form av samtal, dominerar idag medan praktiska inslag som exempelvis att laga mat och följa eller hämta barn från skolan har minskat. Såväl personer som arbetar med insatsen som föräldrar menar att de praktiska inslagen är betydelsefulla. Föräldrarna beskriver att det är positivt att få stöd i hemmet då de upplever det tryggare och enklare än att träffas i socialtjänstens lokaler. Betydelsen av tillit och trygghet i relation till dem som arbetar med insatsen återkommer i intervjuer med föräldrar. Även intervjuade barn tar upp liknande aspekter i betydelsen av att ha en "snäll" familjebehandlare, vilken de upplever trygghet med.

    Liksom i studier från 1970-talet (Månsson et al. 1977, Dahl 1980) finner vi att insatser i barnfamiljers hem även kan utgöras av kontroll och observation. De anställdas uppgift kan i dessa sammanhang vara att observera om föräldrarna visar omsorgsbrist om sina barn. Sådana observationer är avsedda att utgöra underlag till socialsekreterares barnavårdsutredningar om eventuellt omhändertagande av barnen.

  • 16.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Social Work.
    Johansson, Mairon
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Social Work.
    Utvärdering av projektet "Hela arbetslivet": Om kompetens, hälsa och ledarskap2012Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 17.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Rejmer, Annika
    Uppsala university.
    "Det är klart att barnen blir lidande": Om barns mående när föräldrar är i vårdnadstvist2017In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 94, no 4, p. 437-446Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article aims to highlight Swedish children's health in relation to high intensity custody disputes and to relate the results to international research. Empirical data consist of district court acts and parent interviews, explored through qualitative content analysis. Regardless of empirical material, the results indicate that children's reactions are internalizing but also externalizing and somatic symptoms. There are also children who react through a developmental delay or regression. In addition, the results show that children with disabilities are over-represented. The results are in line with previous international research indicating that there is a connection between the children's health, the duration of the conflict, the parents' health and parental ability. Younger children living with parental custody disputes need attention from a health perspective e.g. by preventive interventions.

  • 18.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Rejmer, Annika
    Uppsala university.
    Parents in child custody disputes: Why are they disputing?2017In: Journal of Child Custody, ISSN 1537-9418, Vol. 14, no 2-3, p. 134-150Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Since 2000, the number of custody disputes has increased in Sweden. Living in the midst of a parental conflict places the children under great stress. Research on parental conflicts is predominantly theoretical, thus there is a need for empirical studies to better understand the problems and needs of the children and parents. This article examines parental disputes regarding custody, residence, and access for children, and aims to understand the characteristics of the conflicts behind the disputes. The article is primarily based on qualitative analyses of court documents. The results show that the majority of the parents’ conflicts are defined as conflicts of values, stemming from concern about the other parent’s capability to care for younger children.

  • 19.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Sandahl, Christina
    FoU Södertörn.
    Mellberg, Carina
    Engwall, Kristina
    FoU Södertörn.
    Carlson, Per
    Södertörns högskola.
    Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge: En utvärdering ur socialarbetares perspektiv2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    FoU Södertörn och Södertörns högskola har under år 2017, på uppdrag av Socialstyrelsen, utvärderat ett bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge med föräldrar, andra anhöriga och närstående. Bedömningsstödet har utvecklats av FoU Södertörn i samarbete med barn- och familjehemssekreterare från nio Södertörnskommuner. Stödet utgår från erfarenhetskunskap hos personal inom familjehemsvården. Erfarenheter från placerade barn har också funnits med som en grund genom att organisationen Knas hemma har bidragit med erfarenheter från barn. Forskare i socialt arbete och juridik har lämnat synpunkter som har utvecklat bedömningsstödet.

    Utvärderingen har genomförts genom att barn- och familjehemssekreterare har prövat att använda bedömningsstödet i ärenden som under en period om sex veckor år 2017 var aktuella för nyplacering, övervägande, omprövning eller umgängesbegränsning. Handläggarnas erfarenheter av att använda bedömningsstödet har inhämtats genom en enkätstudie och genom fokusgruppsintervjuer. 76 personer har deltagit i enkätundersökningen. De har svarat på enkäter efter att ha använt bedömningsstödet vid bedömningar av umgänge för totalt 144 barn. Deltagarna kommer från 27 olika kommunala socialtjänstenheter i landet. 26 personer har deltagit i intervjuer.

    Resultaten visar att barn- och familjehemssekreterarna upplever ett behov av någon form av stöd i arbetet med att bedöma familjehemsplacerade barns umgänge. Bedömningen av umgänge upplevs som en svår fråga och ett viktigt utvecklingsområde. I enkätstudien har deltagarna fått svara på frågan om de upplever att bedömningsstödet har underlättat deras arbete med att göra en bedömning av umgänget i enlighet med barnets bästa. Resultaten visar att tre av fyra svar är att det stämmer mycket bra eller ganska bra. I en lika stor andel svar har bedömningsstödet bidragit till en mer rättssäker handläggning av umgängesfrågan och varit en hjälp för att samla in information på ett systematiskt sätt. I majoriteten av svaren har bedömningsstödet också bidragit till att barnets inställning till umgänge har blivit belyst.

    Av intervjuer och kommentarer i enkätstudiens fria svar framkommer att handläggarna anser att bedömningsstödet fungerar särskilt bra i nya ärenden, komplexa ärenden samt när ett ärende har ny handläggare. De tar upp att bedömningsstödet skulle behöva komma in tidigare i processen då det inte endast är relevant för familjehemsenheterna utan även för utredningsenheterna inom den sociala barnavården. I intervjuer beskriver deltagare att handläggare vid utredningsenheter och familjehemsenheter kan ha skilda uppfattningar i umgängesfrågan. När ett ärende kommer till familjehemsenheten har redan handläggare vid utredningsenheten gjort en bedömning av umgänget som handläggare vid familjehemsenheten ibland upplever att det av olika skäl är svårt att genomföra. Bedömningsstödet skulle kunna vara till hjälp i de båda enheternas samverkan med att göra en bedömning av vad som är barnets bästa i umgängesfrågan.

    I drygt 80 procent av svaren i enkätstudien uppges att handläggaren avser att fortsätta använda bedömningsstödet även efter utvärderingsperioden. I mer än 90 procent av svaren skulle handläggaren rekommendera andra professionella att använda bedömningsstödet.

    Korstabeller visar att arbetserfarenhet har betydelse för deltagarnas svar. De som har kortare erfarenhet av arbete inom familjehemsvården har genomgående upplevt en större nytta av bedömningsstödet medan de som har längre erfarenhet har gjort det i lägre grad. Några handläggare med lång erfarenhet menar att de redan arbetar på ett rättssäkert sätt och att de följer den systematik som bedömningsstödet utgör. Men det finns även handläggare med lång erfarenhet som har upplevt att bedömningsstödet har varit till hjälp, till exempel genom att vara bekräftande i den meningen att de har kunnat stämma av att de inte har missat väsentliga saker som är relevanta för bedömningen. Barn- och familjehemssekreterare beskriver att bedömningsstödet har bidragit till att de har känt sig mer säkra på sin bedömning, vilket har bidragit till att de också har kunnat vara tydligare i samtal med barn och föräldrar samt i samband med rättsliga processer.

  • 20.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Sandvall, Lisbeth
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Pedagogiska och praktiska reflektioner kringutvecklandet av kursutbudet inom socionomprogrammet – två exempel2013In: Universitetspedagogik i praktiken: Sexton lärartexter om pedagogisk utveckling / [ed] Henrik Hegender & Martin Stigmar, Växjö: Linnéuniversitetet , 2013, p. 78-92Chapter in book (Other academic)
  • 21.
    Johansson, Mairon
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Mirakel inom äldreomsorgen?: idén om en salutogen äldreomsorg och dess omsättning i praktiken2014In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 21, no 1, p. 67-84Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Begreppet salutogenes har under senare år blivit populärt inom äldreomsorgen. Trots detta har det saknats empiriska undersökningar om innebörden av salutogent perspektiv. Artikeln handlar om hur idén om ett salutogent synsätt och arbetssätt kommer till, översätts, sprids, för att omsättas i praktik inom äldreomsorgen i en medelstor svensk kommun.

  • 22.
    Järkestig Berggren, Ulrika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Barn är anhöriga: när en förälder är svårt sjuk eller dör2015In: Utsatt barndom, sårbara familjer och samhällets insatser, 18-20 mars, 2015, Göteborg, Göteborg: Göteborgs universitet, 2015Conference paper (Refereed)
  • 23.
    Järkestig Berggren, Ulrika
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Bergman, Ann-Sofie
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Sweden.
    Priebe, Giesela
    Lund University, Sweden.
    Young carers in Sweden — A pilot study of care activities, view of caring, and psychological well‐being2019In: Child & Family Social Work, ISSN 1356-7500, E-ISSN 1365-2206, Vol. 24, no 2, p. 292-300Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Children who have parents with any kind of illness may become young carers who take a responsibility not expected of children for household tasks, or personal or emotional care for parents and siblings. So far, little is known about children in Sweden who are at risk of becoming young carers. The aim of this article is therefore to explore the extent and impact of children's caring activities as reported in a pilot study by a sample of children in Sweden. A number of international questionnaires measuring the amount of caring activities, impact of caring, quality of life, and psychological well‐being were translated and combined into a survey. The pilot survey was completed by 30 children 10–18 years of age. Also, when completing the survey, the children were interviewed concerning their experiences of caregiving. The participants report on a group level emotional symptoms such as fear and nervousness above the clinical cut‐off value. They also rate a lower level of caring compared with findings from the United Kingdom, but they report a higher degree of negative impact of caring than young carers in the United Kingdom.

1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf