lnu.sePublications
Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 52
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Angelfors, Christina
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Schömer, EvaVäxjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics.
    En bok om genus: Nyfikenhet, nytänkande, nytta2009Collection (editor) (Other academic)
  • 2.
    Mulinari, Diana
    et al.
    Lund University.
    Sandell, Kerstin
    Lund University ; Malmö University.
    Schömer, Eva
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics. Lund University.
    Mer än bara kvinnor och män: feministiska perspektiv på genus2003Book (Other academic)
  • 3.
    Persson Waye, Kerstin
    et al.
    University of Gothenburg.
    Fredriksson, Sofie
    University of Gothenburg.
    Torén, Kjell
    University of Gothenburg.
    Schömer, Eva
    University of Gothenburg.
    Genusperspektiv på arbetsskada vid bullerexponering och hörselskada2016In: Book of abstracts: FALF 2016, Mittuniversitetet , 2016, p. 27-27Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Ett inkluderande och hållbart arbetsliv bör vara könsneutralt och genusmedvetet vid bedömning av riskexponeringar och hälsorisker. Forskning inom Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, indikerar att personal inom kvinnodominerade yrken såsom skola, hälso- och sjukvård rapporterar hörselskador av annan karaktär än vad som kan förväntas. En möjlig orsak är att ljudmiljön inom dessa kvinnodominerade yrken till skillnad från t ex industribuller orsakas av mänsklig aktivitet, är kommunikationsintensiv och mycket oregelbunden med plötsliga starka ljud. Pågående analyser visar att rapportering av hyperakusis är fördubblad för förskollärare jämfört med en kontrollgrupp. Vetenskaplig evidens för samband mellan buller och hörselskada är till stor del baserad på forskning inom mansdominerade yrken. Det är troligt att den typ av bullerexponering som återfinns inom traditionellt manliga yrken och de symptom som rapporteras av exponerade i dessa miljöer utgör normen för hur en bullerskada bedöms. Det föranleder frågeställningen om bedömning av arbetsskadeanmälningar som rör hörselskada skiljer sig åt mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Projektet utgår från tesen att beviljande av arbetsskada utgör en viktig signal om skadans betydelse och kostnader för individ och samhälle. En låg beviljningsgrad leder till negativ återkoppling för individen och på sikt berörda yrkeskategorier som minskar incitament till att anmäla. Vi tror även att förekomst av anmälningar är en viktig påverkansfaktor för intensitet av det systematiska arbetsmiljöarbetet och tillsynen. Hypotesen är att beviljande av arbetsskada påverkas av kunskap men även av informella strukturer. Vi planerar undersöka om och i sådant fall vilka skillnader i beviljandegrad för hörselrelaterade sjukdomar och symptom som finns mellan kvinnor och män, med hänsyn tagen till yrke. Kvaliteten i bedömningsunderlaget från arbetsplatsinspektioner och medicinskt underlag granskas med avseende på underlagets omfattning och grad av vetenskaplig evidens. Vidare undersöks om det i huvudsak är exponeringsbedömning, symptombedömning eller samband däremellan som föranleder avslag på arbetsskadeanmälan.

  • 4.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    Arbete i annans hem: mellan arbetsmiljö och socialrätt2017In: KFO-dagarna för personlig assistans 16-17 mars 2017, 2017Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    Arbetsmiljö2013In: Övningar för kurser i arbetsrätt / [ed] Bernard Johann Mulder, Lund: Studentlitteratur AB, 2013, 3, Vol. - 3:e uppl, p. 160p. 125-130Chapter in book (Other academic)
  • 6.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics. Lund University.
    Arbetsrättsliga perspektiv på  jämställdhet, diskriminering och intersektionalitet2014In: Inte bara jämställdhet: intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet / [ed] Paulina de los Reyes, Stockholm: Fritzes, 2014, 1, p. 61-86Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det här kapitlet syftar till att illustrera hur jämställdhet och diskriminering kan förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv på det arbetsrättsliga området. Kapitlet inleds med att beskriva de begrepp som omgärdar rättsområdet, varefter den nu gällande diskrimineringslagen (2008:567) beskrivs och analyseras ur ett intersektionellt perspektiv. Från ett rättssociologiskt perspektiv kan rätten förstås som law in books, dvs. innehållet i den skrivna rätten samt de rättskipande domstolarnas och myndigheternas bedömningar; law in action, som belyser hur människor förhåller sig till den skrivna rätten (åtlydnaden av rätten); samt living law, hur människor beter sig oberoende av law in books och law in action (Hertogh 2009). Den här artikeln rör sig över samtliga rättsliga nivåer på så sätt att living law förstås som det som händer i vardagslivet (dvs. parternas berättelser i domstolars domar). Law in books förstås genom domstolens bedömningar av tvisterna och law in action illustreras genom den intersektionella analysen av rätten (lagstiftningen och domstolens bedömningar av tvister som har varit uppe till behandling). 

  • 7.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    Brukarens hem men den anställdas arbetsmiljö – hur balanserar du det?2016Conference paper (Other academic)
  • 8.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics. Lund university.
    Diskrimineringslagen - problematisering ur ett juridiskt perspektiv2016Conference paper (Other academic)
  • 9.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    Etnisk diskriminering, en rättslig paradox2014In: Festskrift till Catharina Calleman: i rättens utkanter / [ed] Annina H. Persson och Lotti Ryberg-Welander, Uppsala: Iustus förlag, 2014, 1, p. 351-369Chapter in book (Other academic)
  • 10.
    Schömer, Eva
    Lunds universitet.
    Ett himmelens kulturarv att bära1995In: 13 kvinnoperspektiv på rätten / [ed] Gudrun Nordborg, Uppsala: Iustus förlag, 1995, p. 279-303Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I artikeln belyses den svenska kvinnans situation över tid: forntid, dåtid och nutid, varvid en analys av hennes position görs från ett rättssociologiskt perspektiv när det gäller "inter-system", "intra-system", de "ekonomiska", "politiska", "naturliga" och "sociala" systemen.

  • 11.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics. Lund University.
    Ett normkritiskt perspektiv på rätten2016Conference paper (Other academic)
  • 12.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics. Lunds Universitet.
    Feministisk retsteori og retssociologi2013In: Retssociologi: Klassiske og moderne perspektiver / [ed] Ole Hammerslev och Mikael Rask Madsen, Köpenhamn, Danmark: Hans Reitzels Forlag, 2013, 1, p. 605-629Chapter in book (Refereed)
  • 13.
    Schömer, Eva
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics.
    Genusvetenskapliga perspektiv på rätten2009In: En bok om genus: nyfikenhet, nytänkande, nytta, Växjö: Växjö University Press , 2009, 1, p. 207-234Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I ”Genusvetenskapliga perspektiv på rätten” gör Eva Schömer en analys av de båda begreppen jämställdhet och jämlikhet mot bakgrund av den nya diskrimineringslagen från 2009. Schömer menar att den nya lagen tyvärr inte ger ett samlat skydd mot diskriminering. Snarare gör den intryck av ett splittrat och tämligen ostrukturerat hopkok av skilda former av diskriminering, visserligen sammanförda i en ny lag. Hon understryker att det onekligen är positivt att diskrimineringsbegreppet har utvidgats från att, som tidigare var fallet, endast omfatta indirekt och direkt diskriminering till att i dag även inkludera trakasserier, sexuella trakasserier och instruktion om att diskriminera samt att könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder har fogats till listan över diskrimineringsgrunder. Men att detta inte kan uppväga bristen på reglering när det gäller det förebyggande aktiva mångfaldsarbetet. Genom en nyläsning av jämställdhetsbegreppet visar Schömer att detta begrepp, som egentligen var tänkt som en väg bort från det problematiska jämlikhetsbegreppet, är kodat av vithet. Avslutningsvis skriver Schömer att hon oroar sig över att diskrimineringslagen kan komma att leda till att underordnade gruppers ställning inte alls stärks genom lagen utan att den i stället kommer att leda till att grupper ställs mot varandra och jämförs för att därmed slås ut. På så sätt har möjligheten att skapa en jämställt jämlik rättsutveckling också gått om intet.

  • 14.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    Ickediskriminering, jämställdhet och mångfald2013In: Övningar för kurser i arbetsrätt / [ed] Bernard Johann Mulder, Lund: Studentlitteratur AB, 2013, 3, Vol. - 3:e uppl, p. 160p. 67-83Chapter in book (Other academic)
  • 15.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics. Lund University.
    Intersektionalitet som verktyg för att motverka diskriminering i arbetslivet2017In: Feminism för allas lika värde: Storsjöteatern, söndag 5 mars 2017, 2017Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 16.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    Intersektionella aspekter på diskriminering2017In: Högre seminariet Mittuniversitetet, 2017Conference paper (Other academic)
  • 17.
    Schömer, Eva
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics.
    Jämställdhet, jämlikhet, diskriminering i arbetslivet2009Conference paper (Other academic)
  • 18.
    Schömer, Eva
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics. Lund University.
    Jämställdhetens dilemman2003In: Mer än bara kvinnor och än: Feministiska perspektiv på genus, Lund: Studentlitteratur, 2003, 1, p. 89-118Chapter in book (Other academic)
  • 19.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    Kollektiv bestraffning av civilbefolkningen i Gaza2014In: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, no 2 AugArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 20.
    Schömer, Eva
    Lunds Universitet.
    Konstruktion av genus i rätten och samhället: En tvärvetenskaplig studie över svenska kvinnors rätt till jämställdhet i ett formellt jämlikt rättssystem1999Doctoral thesis, monograph (Other academic)
  • 21.
    Schömer, Eva
    Lund University.
    Limits of legal research methodology floor: ceiling and walls of glass – everyday life of ethnical discrimination in Sweden2016In: Festskrift till Karsten Åström / [ed] Karl Dahlstrand, Lund: Juristförlaget, Lund, 2016, 1Chapter in book (Other academic)
  • 22.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics. Lund University.
    Multiple discrimination at work: Gaining entry to the Swedish workforce2016In: Sociologia del Diritto, ISSN 0390-0851, Vol. XLIII, no 2, p. 117-138Article in journal (Refereed)
  • 23.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    Multiple discrimination at work: gaining entry to the Swedish workforce2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This article discusses the role played by the law in personal experiences of marginalization from Swedish society from the perspective of sociology of law through the framework of intersectionality. Like many legal issues, discrimination dwells in the world of everyday life, work life, and society. While most of the social sciences deploy a varied array of methods and methodological approaches, across a wide range of problems, the field of legal scholarship usually confines itself to just one method: the so-called legal dogmatic method. The author argues for an expanded methodology of jurisprudence when it comes to the area of anti-discrimination, since acts of discrimination ultimately violate not the rights of their immediate victim, but also the rights of all people who find themselves in similar situations. When a court finds a specific act – say, the use of a racial slur – not discriminatory in a particular context, it can easily lead to a public perception that racial slurs are not discriminatory in general. This creates a mechanism by which people who do not ‘look like everyone else’ – people of colour, people who wear headscarves, people who come from regions that get bad press – come to be excluded from society. To tear down the walls around discrimination victims, we will have to extend and refine the traditional legal dogmatic method. One way to begin might be if the rulings of the Labour Court could take into account more than just ‘black letter law’, the law in books. The Court might seek to understand how their rulings will be received and what signals they will send to society about law in action

  • 24.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Business, Economics and Design, Linnaeus School of Business and Economics.
    Multiple discrimination in working life: A smokescreen over differences2012In: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, Vol. 35, no 3, p. 29-50Article in journal (Refereed)
  • 25.
    Schömer, Eva
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics.
    Märk - värdig jämställdhet, SOU 2002:302002Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Utredningen om fördelningen av ekonomisk makt mellan kvinnor

    och män (Kvinnomaktutredningen) konstaterade år 1998 att samtidigt

    som Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i

    världen (år 1995 utsåg FN Sverige till världens mest jämställda

    land) är Sverige också ett av de mest könssegregerade länderna.

    Kvinnomaktutredningen beräknade att det skulle ta omkring 150 år

    för att Sverige skulle bli jämställt på alla områden.

    I syfte att råda bot på den ojämna könsfördelningen och öka takten

    på jämställdhetsarbetet föreslog Kvinnomaktutredningen bland

    annat att pröva möjligheten att införa ett system för märkning av

    företag ur jämställdhetssynpunkt – en märkning som liknar den

    märkning som finns på miljöområdet.

    I augusti 1998 lades rapporten Jämställdhetsmärkning, konsumentmakt

    för ett jämställt samhälle (Ds 1998:49) fram. Studien

    resulterade i en rekommendation om att införa ett system med

    frivillig jämställdhetsmärkning av företag och organisationer.

    Uppdraget

    Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och

    tjänster (FRIJA) har haft i uppdrag att mot bakgrund av nämnda

    studier utreda förutsättningarna för och möjligheterna att införa en

    frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster. Jämställdhetsmärkningen

    ska syfta till att utveckla kvaliteten på produkter

    och tjänster på ett sådant sätt att könsaspekterna beaktas.

    Centrala begrepp vid jämställdhetsmärkning

    Frågor om jämställdhet har en flera hundra år lång historia. Redan

    under de svenska landskapslagarna behandlas frågor om mäns och

    kvinnors rättigheter. De svenska kvinnorna fick rösträtt först år

    1919, men det dröjde ytterligare ett år innan riksdagen antog ett

    förslag om en giftermålsbalk, som bland annat innebar att mannens

    målsmanskap över hustrun upphävdes (år 1921).

    Det dröjde emellertid ända till år 1970, innan den första motionen

    om att införa en lag mot könsdiskriminering lades fram. Men

    det dröjde ytterligare tio år innan Sverige fick sin första jämställdhetslag.

    Den 1 januari 1992 trädde den nu gällande jämställdhetslagen

    i kraft. Den lagen har skärpts och reviderats vid ett flertal

    tillfällen sedan dess.

    Trots denna långa historia av frågor om jämställdhet råder det

    fortfarande en förhållandevis stor osäkerhet inför frågan vad begreppen

    kön, genus och jämställdhet innebär.

    Kön och genus eller genus och kön

    Begreppen kön och genus eller genus och kön har diskuterats länge

    inom kvinnoforskningen och genusvetenskapen. Trots detta är alla

    ändå inte överens om vad som avses med vad och vad som kommer

    först av kön och/eller genus.

    Med kön avses ofta de biologiska skillnaderna mellan kvinnor

    och män, såsom att kvinnor generellt sett kan föda barn, vilket inte

    män kan. Därefter uppstår frågan om de biologiska skillnaderna

    även har betydelse för människors olika egenskaper.

    Det går en skarp skiljelinje mellan dem som menar att det finns

    specifikt kvinnliga respektive manliga egenskaper och dem som

    menar att det egentligen inte finns några skillnader alls utan att allt

    är konstruktioner – efterapningar.

    Om kön beskrivs som det som biologiskt sett skiljer kvinnor och

    män åt, kan genus i stället beskrivas som en kulturell tolkning av de

    biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män.1 Historikern Yvonne

    Hirdman menar i likhet med Joan Scott att genus är relaterat till

    makt. Genus beskrivs som sociala beteenden och mönster som är

    förknippade med ett visst biologiskt kön.2 Hirdman menar att

    genus kan förstås som föränderliga tankefigurer ’män’ och ’kvinnor’

    (där den biologiska skillnaden alltid utnyttjas) vilka ger upphov

    till/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att

    också biologin påverkas/ändras – med andra ord, det är en mer

    symbiotisk kategori än ’roll’ och socialt kön.3

    Enligt Hirdman råder det ingen tvekan om att det finns en genusordning

    i alla samhällen och att alla samhällen i större eller mindre

    utsträckning genomsyras av genus.

    Jämställdhet

    Jämställdhetsbegreppet tar sin utgångspunkt i förhållanden mellan

    kvinnor och män. Med jämställdhet avses nämligen att kvinnor och

    män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att

    __ ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende,

    __ vårda hem och barn och

    __ delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. 4

    Jämställdhetsbegreppet rör med andra ord relationer och förhållanden

    mellan kvinnor och män. Utgångspunkten är att kvinnor och

    män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i det

    sociala livet. Det betyder att de biologiska könen inte ska begränsa

    individens möjligheter att agera i vardagen. Det är emellertid inte

    helt oproblematiskt att relatera det sociala livet till de biologiska

    könen.

    Jämställdhetsmärkning

    Utredningens uppdrag att undersöka om det är möjligt att införa ett

    system för frivillig jämställdhetsmärkning och i så fall även föreslå

    kriterier som bör ligga till grund för bedömning av produkter och

    tjänster ur jämställdhetssynpunkt.

    Att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning måste

    emellertid ta sin utgångspunkt i frågor om kön och genus utan att

    för den skull gå i den öppna fällan att det vi ser omkring oss också är

    förklaringen till varför det ser ut som det gör.

    Det händer nämligen inte heller allt för sällan att de biologiska

    könen och de sociala genuskonstruktionerna blandas samman. Att

    kvinnor föder barn innebär inte automatiskt att de också är bäst

    lämpade att vårda barnen. En hastig blick på den officiella statistiken

    över hur föräldrar delar på vårdnaden av barnen kan dock leda

    till en motsatt uppfattning.5 År 1999 utnyttjade endast 12 procent

    av männen sin rätt till föräldrapenning. Kvinnornas uttag av föräldrapenning

    uppgick således till 88 procent.

    Att utgå från ett resonemang om att kvinnor har huvudansvaret

    för barn och familj är visserligen riktigt om vi diskuterar sociala

    förhållanden och synen på traditionella arbetsuppgifter. Här kan

    till exempel nämnas att 33 timmar och 15 minuter per vecka av det

    obetalda arbetet utförs av kvinnor, samtidigt som män endast ägnar

    20 timmar och 10 minuter åt sådant arbete.

    Att underlätta för kvinnor att vårda barnen – ett kardinalfel

    Men det kan vara vanskligt att ta dagens situation för given och

    överföra den på möjligheten att jämställdhetsmärka produkter och

    tjänster, vilket följande beskrivning utgör ett exempel på.

    En bil som har utformats i syfte att underlätta för kvinnor att

    lämna och hämta barn vid daghem, skola, fritidshem och andra

    fritidsaktiviteter, kan vid en första anblick te sig jämställt utformad.

    Men att ställa krav på att jämställda bilar är sådana som kan underlätta

    för kvinnor att transportera barn mellan olika platser leder

    inte till annat än att de traditionella föreställningarna om kvinnor

    och män förstärks och befästs i stället för att luckras upp.

    Det aktuella resonemanget innebär inte att det inte skulle vara

    möjligt att tillverka bilar som uppfyller vissa kriterier ur jämställd-

    hetssynpunkt. Resonemanget syftar endast till att belysa vad en

    sammanblandning av sociala och biologiska förutsättningar kan

    leda till. Detta kan också förstås som en akt, som liksom ett rituellt

    socialt drama förutsätter en utgångspunkt om genusageranden:

    en föreställning som upprepas. Denna upprepning är på en och samma

    gång en förnyad iscensättning och en förnyad upplevelse av en rad

    innebörder som redan är socialt etablerade; och den är en rutinartad

    och ritualiserad form av legitimering.6

    Det är när man utgår från det som syns i vardagen som föreställningar

    om kvinnliga och manliga genus konstrueras. Ett exempel på

    detta utgör tanken att det är naturligt att kvinnor ska ha huvudansvaret

    för barn och familj, eftersom det är kvinnor som kan bli

    gravida och föda barn. Om män inte förknippas med föräldrarollen

    blir faderskapet osynligt, vilket bland annat kan leda till föreställningar

    om att män inte har samma förmåga att ta hand om barn och

    familj som kvinnor har. På så sätt kommer de traditionella bilderna

    av kvinnor och män att genereras, genom att de ständigt upprepas.

    Att tillverka en bil som gör det möjligt för kvinnor att ta hand

    om hem och barn i än mer effektiv utsträckning än tidigare leder

    knappast till en mer jämställd situation. I stället kommer de resonemang

    som ligger till grund för en sådan tillverkning att leda till

    att den allmänna uppfattningen förstärks att det är kvinnor som har

    huvudansvar för hem och familj.

    Det nu förda resonemanget utgör endast ett exempel på de

    svårigheter och problem som kan uppstå när sociala skeenden tas

    som intäkt för biologiska förhållanden.

    Uppbyggnader av system för bedömning av

    överensstämmelse

    År 1985 antogs den s.k. Vitboken som lade grunden till 1987 års

    revidering av Romfördraget, enligt vilket det är nödvändigt att

    avskaffa sådana tekniska handelshinder som innebär att det måste

    genomföras en förnyad bedömning av överensstämmelse av föreskrifter

    så snart en produkt ska lanseras i något av Unionens medlemsländer.

    Detta ställer krav på ömsesidigt erkännande av prov-

    ningar och certifieringar samt ömsesidiga villkor och regler för

    laboratorier, certifierings- och besiktningsorgan.

    År 1999 antog Europaparlamentet en resolution om standardiseringen

    i Europa, som innebär ett erkännande av standardiseringen

    enligt den nya metoden. Den europeiska standardiseringen är frivillig.

    Den syftar till att underlätta den fria rörligheten för varor.

    De mekanismer som införts för att uppnå detta mål grundar sig på

    förebyggande av nya handelshinder, ömsesidigt erkännande och

    teknisk harmonisering.

    I Sverige är det SWEDAC som har det övergripande ansvaret för

    att genomföra kontrollordningar i öppna system, som ger en tillfredställande

    säkerhet och står i överensstämmelse med principerna

    i EU och även i övrigt godtas internationellt.

    Främjande av europeisk ram för företagens sociala ansvar

    I Europeiska kommissionens senaste grönbok Främjande av europeisk

    ram för företagens sociala ansvar uppmuntras arbetet med att

    öka de anställdas insyn och inflytande i det interna företagsarbetet

    Corporate social Responsibility. I dag finns det emellertid inte

    några ramar för vad detta innefattar.

    Grönboken syftar emellertid till att få in förslag om hur företag

    och fackföreningar, icke-statliga organisationer, myndigheter och

    andra som påverkas av deras verksamhet ska kunna samarbete för

    att åstadkomma en gemensam europeisk ram för företagens sociala

    ansvar. Vi menar att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning

    just skulle kunna tjäna som hjälpmedel för att uppmuntra till ett

    sådant samarbete.

    Vi menar också att det finns anledning att involvera landets länsexperter

    vid genomförandet av ett frivilligt system för jämställdhetsmärkning.

    De skulle till exempel kunna anordna utbildningar i

    och om jämställdhet för att på så sätt nå ut med den bas som systemet

    för frivillig jämställdhetsmärkning vilar på – att integrera

    jämställdhet i såväl närings- och föreningsverksamhet som offentlig

    förvaltning.

    Jämställdhetsmärkningen underlättar offentlig upphandling

    Det ställs i dag höga krav på att den offentliga upphandlingen sköts

    på ett affärsmässigt sätt, vilket Utredningen tveklöst ställer sig

    bakom. Det är just därför som det är så viktigt att upphandlingen

    sker efter särskilda på förhand bestämda kriterier, eftersom det endast

    är då som det går att undvika skönsmässiga ad hoc-lösningar.

    På så sätt blir det också möjligt att nå upp till de högt ställda kraven

    på likabehandling inom EG-rätten.

    Utredningen konstaterar således att klara och enkla regler för

    offentlig upphandling såsom att godta märkningar och certifieringar

    från öppna system faktiskt innebär ett effektivt redskap för

    att nå målet: en fri marknad med fri rörlighet över gränserna för

    varor, tjänster, kapital och personer.

    Ett system för frivillig jämställdhetsmärkning skulle faktiskt

    kunna underlätta den offentliga upphandlingen, genom att märkningen

    skulle kunna tjäna som en garanti för att den aktuella verksamheten,

    produkten och/eller tjänsten uppfyller de krav som är

    uppställda för märkningen.

    Producenters intresse för frivillig jämställdhetsmärkning

    Utredningen har tagit del av en kvantitativ studie från hösten 1999

    samt även genomfört en kvalitativ studie över intresset för frivillig

    jämställdhetsmärkning från näringslivets sida (hösten 2000).

    Sammantaget visar de båda studierna att det finns ett intresse för

    frågor om jämställdhet, även om det råder brist på kunskap om vad

    jämställdhetsbegreppet innebär. Trots detta uppger nära 30 procent

    av företrädare för skånska företag att de är intresserade av att jämställdhetsmärka

    sina företag.

    Vid Utredningens intervjuer med företrädare för olika företag

    inom skiftande branscher framkom framför allt önskemål om att

    ett system för frivillig jämställdhetsmärkning måste ställa krav både

    på den enskilda verksamhetens jämställdhetsarbete och på att jämställdhetsarbetet

    även får effekter på de produkter och/eller tjänster

    som produceras/utförs vid verksamheterna. Annars, framhöll de,

    finns det risk för att systemet inte blir trovärdigt, utan endast en

    form av läpparnas bekännelse.

    Konsumenters intresse för frivillig jämställdhetsmärkning

    Under hösten 2001 genomförde Statistiska centralbyrån på

    uppdrag av Utredningen en kvantitativ studie över konsumenters

    intresse för att köpa och/eller ta del av jämställdhetsmärkta varor

    och/eller tjänster.

    I den studien blev det tydligt att det finns ett förhållandevis stort

    intresse från konsumenternas sida att köpa och/eller ta del av

    jämställdhetsmärkta varor och/eller tjänster.

    Störst intresse visade konsumenterna för att placera pengar i

    banker som lånar ut pengar till kvinnor och män på lika villkor (84

    procent) och att ha möjlighet att köpa receptfria läkemedel som är

    utprovade på både kvinnor och män (83 procent). Så många som 82

    procent uppgav att de kan tänka sig att köpa produkter och/eller

    tjänster som produceras/utförs vid verksamheter där det finns en

    upprättad jämställdhetsplan.

    Jämställdhetsmärkning och certifiering i

    jämställdhetshänseende

    Det går en skiljelinje mellan möjligheten att å ena sidan märka

    varor och/eller tjänster och å andra sidan genomföra bedömningar

    av verksamheters interna och externa arbete med hjälp av till exempel

    ledningssystem för att bli certifierad i till exempel jämställdhetshänseende.

    Utredningen genomför en analys av och ger även förslag på de

    kriterier som ska ligga till grund för jämställdhetsmärkning av livsmedel,

    läkemedel, möbler, kontorsredskap, verktyg, maskiner, produkter

    inom bilindustrin, banktjänster, försäkringstjänster, hotelltjänster

    och restaurangtjänster.

    Utredningen ger även förslag på de kriterier som Utredningen

    menar ska ligga till grund för att en verksamhet ska kunna bli certifierad

    i jämställdhethänseende.

    Tvåstegsmodell

    För att jämställdhetsmärkningen ska vinna framgång på marknaden

    är det viktigt att systemet blir trovärdigt. Utredningen har tagit

    fasta på vad som har framkommit vid våra diskussioner med såväl

    enskilda företrädare för olika näringsverksamheter som arbetsmarknadens

    parter: att ett frivilligt system för jämställdhetsmärk

    ning måste ställa krav både på den enskilda verksamhetens jämställdhetsarbete

    och det som produceras respektive levereras vid verksamheten

    – tvåstegsmodellen.

    Det första steget i tvåstegsmodellen består av de generella jämställdhetskriterierna

    som ställer krav på såväl det interna som det

    externa jämställdhetsarbetet vid verksamheten. Det andra steget

    utgörs av specifika jämställdhetskriterier som är särskilt anpassade

    till de olika produkterna och/eller tjänsterna. Vid utformningen av

    kriterierna är det viktigt att hela tiden hålla jämställdhetsbegreppet

    i åtanke: att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter

    och möjligheter i det sociala livet – de biologiska könen ska inte

    begränsa individens möjlighet att agera i vardagen.

    Certifiering i jämställdhetshänseende

    En fördel med att möjliggöra certifiering i jämställdhetshänseende

    är att även de verksamheter som inte producerar något (varken

    produkter eller tjänster) kommer att få möjlighet att få en bekräftelse

    på sitt goda jämställdhetsarbete. Det centrala för certifieringssystem

    är dess fokus på verksamhetsarbetet.

    Att certifiering även är möjligt att användas inom föreningslivet

    utgör ytterligare en poäng i sammanhanget. Certifieringen kommer

    således att kunna bli ett konkurrensmedel även bland föreningar

    när det gäller värvning av medlemmar. Det borde i sin tur kunna

    leda till att kraven på att införliva jämställdhet i samhällslivets olika

    områden kommer att öka. På så sätt borde det också finnas goda

    chanser att öka takten på jämställdhetsarbetet och att nå upp till

    syftet med lagen att integrera jämställdhet i såväl närings- och föreningsverksamheter

    som offentliga förvaltningar, genom att anlägga ett

    jämställdhetsperspektiv på dessa verksamheter.

    Ur ett samhälleligt perspektiv borde detta således leda till ett mer

    jämställt samhälle.

    En lag för frivillig jämställdhetsmärkning

    Till skillnad från vad som gäller på miljöområdet finns det endast

    ett fåtal rättsliga regler på jämställdhetsområdet (drygt 300 på

    miljöområdet, vilket ska jämföras med drygt 10 på jämställdhetsområdet).

    Det finns i dag en stor osäkerhet inför vad som avses

    med jämställdhet. Vi menar att det tyder på att det finns ett behov

    av regler som både beskriver och ringar in området.

    Mot bakgrund av detta föreslår vi att ramarna för det frivilliga

    systemet för jämställdhetsmärkning ska regleras genom en lag för

    frivillig jämställdhetsmärkning.

    Rätten att jämställdhetsmärka en produkt/tjänst eller bli certifierad

    i jämställdhetshänseende bör få konstruktionen av en rättighet

    som är absolut. Mot bakgrund av att regleringen inte bör göras mer

    ingripande än nödvändigt menar vi att en ramlag kan ge det skydd

    som behövs för att ge jämställdhetsmärkningen en etablerad ställning,

    som är likvärdig med miljömärkningens på marknaden.

    Lagens ramar ska bestå av syftet med lagen, villkoren för jämställdhetsmärkningen

    och utpekande av den ackrediterande myndigheten.

    De preciserade kriterierna bör i stället utformas av en nämnd

    som liknar nämnden för miljömärkning, genom att överlåta utformningen

    och utvecklingen av såväl kriterierna som råden på en

    nämnd för jämställdhetsmärkning kan utformningen och utvecklingen

    av dem gå snabbt och det kommer också att kunna skötas av

    dem som är mest insatta i de aktuella frågorna.

    Systemet föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.

    System för jämställdhetsmärkning

    Mot bakgrund av att det finns en stor risk för att jämställdhetsfrågorna

    kommer i skymundan om de hanteras parallellt med eller

    inlemmas i något av dagens befintliga system, föreslår vi att det

    införs ett system för frivillig jämställdhetsmärkning som görs oberoende

    av andra märkesordningar, vilket inte ska blandas samman

    med frågan varifrån systemet ska hanteras.

    Om jämställdhetsmärkningen läggs in under SIS Miljömärkning

    AB, som är etablerat i märkningshänseende, är det troligt att

    systemet kan komma att dra fördelar av den goodwill och det anseende

    som SIS Miljömärkning AB åtnjuter.

    Det går inte heller att bortse från den betydelse det har att SIS

    Miljömärkning AB redan har ett väl inarbetat system för hur frågor

    om märkning kan skötas. Visserligen kan ett nytt bolag mycket väl

    sätta sig in i hur märkningen bör och kan hanteras. Men det är

    också så att nya verksamheter ofta drabbas av så kallade barnsjukdomar.

    Vi kan således inte finna annat än att regeringen bör uppdra

    åt SIS Miljömärkning AB att vid sidan av Svanen och Blomman

    även hantera jämställdhetsmärkningen

    Ytterligare en fördel med att uppdra åt SIS Miljömärkning AB

    att hantera jämställdhetsmärkningen är att det bolaget har förgreningar

    i hela Norden, vilket gör det möjligt att nå ut med jämställdhetsmärkningen

    utanför Sveriges gränser. Nordiska ministerrådet

    har också uttryckt ett intresse för Utredningens arbete.

    Nämnd för jämställdhetsmärkning

    Att den föreslagna lagen om frivillig jämställdhetsmärkning föreslås

    vara en ramlag innebär bland annat att lagen endast markerar ramarna

    för dess tillämpningsområde. Lagens innehåll är således tänkt att

    utvecklas i det sammanhang där den tillämpas. Detta innebär att

    lagen endast markerar de yttre ramarna vad avser de generella och

    specifika jämställdhetskriterierna. Utformningen av kriterierna för

    jämställdhetsmärkning av produkter och/eller tjänster ska på samma

    sätt som gäller inom den nordiska miljömärkningen utformas av en

    nämnd för jämställdhetsmärkning.

    Såväl de specifika jämställdhetskriterierna som råden för tillämpningen

    av de generella jämställdhetskriterierna ska utformas av en

    särskild nämnd för jämställdhetsmärkning.

    Det frivilliga systemet för jämställdhetsmärkning är flexibelt på

    så sätt att det bygger på en uppmaning till dialog mellan nämnden

    för jämställdhetsmärkning och representanter för närings- och föreningsverksamheter

    samt offentliga förvaltningar vid utformningen

    av de specifika jämställdhetskriterierna för produkter, tjänster samt

    råden för bedömning av det interna och externa jämställdhetsarbetet.

    Det betyder således att nämnden även måste hålla sig à jour med

    hur forskningen utvecklas på området och hur aktuella branschorganisationer

    samt företrädare för arbetsmarknadens parter ser på

    frågor om jämställdhet, jämställdhetsmärkning och certifiering i

    jämställdhetshänseende.

  • 26.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Business, Economics and Design, Linnaeus School of Business and Economics.
    Normer och normalitet i svenskt arbetsliv2012In: Nedslag i den nya arbetsrätten / [ed] Nyström, Birgitta, Edström, Örjan, Malmberg, Jonas, Malmö: Liber, 2012, 1, p. 166-193Chapter in book (Other academic)
  • 27.
    Schömer, Eva
    Lunds universitet.
    Norms and Normality - Framing Normality: An Eye-Catcher on the Swedish Labour Court2013In: Social and Legal norms: Towards a Socio-legal Understanding of Normativity / [ed] Matthias Baier, Ashgate, 2013, 1, p. 247-265Chapter in book (Refereed)
  • 28.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, Faculty of Business, Economics and Design, Linnaeus School of Business and Economics.
    Osynliggörande av multipel diskriminering i den svenska diskrimineringslagstiftningen2011In: På vei: kjønn og rett i Norden / [ed] Svensson, Eva-Maria, Göteborg: Makadam Förlag, 2011, 1, p. 115-144Chapter in book (Refereed)
  • 29.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    Personlig assistans - arbetsmiljö och arbetsvillkor2017Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 30.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics. Lund University.
    Personlig assistans – en arbetsrättslig limbo2017In: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 23, no 3, p. 24-40Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln belyser hur personliga assistenter upplever sin arbetsmiljö och vilka möjligheter de anser sig ha, att påverka sina arbetsförhållanden utifrån ett rättssociologiskt perspektiv. Författaren länkar personliga assistenters arbetslivserfarenheter med några av de juridiska förutsättningarna, som gäller vid arbete i annans hem. Syftet är att utveckla förståelsen för vad som händer vid dessa möten, då människor och juridik korsar varandra på ett arbetsrättsligt område, som i det närmsta verkar befinna sig i ett slags arbetsrättsligt ingenmansland. I artikeln diskuteras bland annat hur brukares och assistenters intressen kan tillgodoses, utan att den enas rättigheter inte kränker den andres? 

  • 31.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    Personlig assistans - en arbetsrättlig limbo2017Conference paper (Other academic)
  • 32. Schömer, Eva
    Recension av Feminist Legal Theory, Foundations1994In: Retfærd, Vol. 17, no 66/67Article, book review (Other academic)
  • 33.
    Schömer, Eva
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics.
    Recension: Åsa Gunnarsson och Eva-Maria Svensson, Genusrättsvetenskap Studentlitteratur (2009)2009In: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, Vol. 32, no 4/127, p. 107-110Article, book review (Other academic)
  • 34.
    Schömer, Eva
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics.
    Reglerna kring och inställningen till frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster :: delbetänkande / av FRIJA - Utredningen om frivillig jämställdhetsmärkning av produkter och tjänster - SOU 2001:92001 (ed. 1)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 35.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics. Lund University.
    Rättsliga aspekter på möten mellan jämlikhet, jämställdhet och mångfald2014In: Att bryta innanförskapet: kritiska perspektiv på jämställdhet och mångfald i akademin / [ed] Kerstin Sandell, Göteborg: Makadam Förlag, 2014, 1, p. 27-59Chapter in book (Other academic)
  • 36.
    Schömer, Eva
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics.
    Semesterlöneförsäkring för små företag : delbetänkande /av Utredningen om mer flexibla regler för arbetstid och semester Ds 1991:1091991Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 37.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics. Lund University.
    Sosial regulering og kriser: Personlig assistent – ett arbetsrättsligt limbo mellan arbetsmiljö- och socialrätt2016Conference paper (Other academic)
  • 38.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics. Lund University.
    Swdish Legislation on gender equality2017Conference paper (Other academic)
  • 39.
    Schömer, Eva
    Lund University.
    Sweden, a Society of Covert Racism: Equal from the Outside: Everyday Racism and Ethnic Discrimination in Swedish Society2016In: Oñati Socio-Legal Series, ISSN 2079-5971, E-ISSN 2079-5971, Vol. 6, no 3, p. 837-856Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Sweden is widely considered to have one of the most equal and gender-equal societies in the world. But the Swedish society is also one in which the Labour Court can find discrimination when a 60-year-old ‘Swedish’ ‘white’ woman fails to get a job interview – yet not when workers call a colleague of Gambian background ‘blackie’, ‘big black bastard’, ‘the African’, and ‘svartskalle’, or a man of Nigerian background ‘Tony Mogadishu’ and ‘Koko stupid’. In this article, I will try to explain the logic behind these positions. I will also suggest an extended jurisprudential methodology that might help to prevent laws and the legal system from reinforcing societal processes of racialization. In this article I will argue that it is necessary to develop the legal methods to make it possible to forestall and prevent racism. To prevent everyday racism in the way intended by the law in books, the courts must take into account the living law and the law in action. If the courts are allowed to continue applying the law according to their whim, without even considering their position as representatives for the power of dominant ‘white’ groups over subordinated people of colour, then it is obvious that the living law that is the dominant discourse of ‘white’ normalcy will never change

  • 40.
    Schömer, Eva
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    Vad spelar kön och ursprung för roll i rättsliga sammanhang?2013Conference paper (Other academic)
  • 41.
    Schömer, Eva
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics.
    Funck, CarinaInstitutionen för handelsrätt, Lunds universitet.Mulder, Bernard JohannKristianstad högskola.Nyström, BirgittaJuridiska fakulteten, Lunds universitet.Westregård, AnnamariaInstitutionen för handelsrätt, Lunds universitet.
    Övningar för kurser i arbetsrätt2005Conference proceedings (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Arbetsrätt omfattar de regler som behandlar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Boken innehåller arbetsrättsliga övningsuppgifter på såväl grundläggande som avancerad nivå och spänner över stora delar av det arbetsrättsliga fältet. Boken vänder sig till dem som vill träna sig i arbetsrättslig problem – och konfliktlösning och kan med fördel användas vid arbetsrättsliga studier samt vid studier i jämställdhet och mångfalt inom det genusvetenskapliga fältet.

  • 42.
    Schömer, Eva
    et al.
    Institutionen för handelsrätt, Lunds universitet.
    Johansson, Annamaria
    Institutionen för handelsrätt, Lunds universitet.
    Funck, Carina
    Institutionen för handelsrätt, Lunds universitet.
    Nyström, Birgitta
    Juridiska fakulteten, Lunds universitet.
    Studiematerial för kurser i arbetsrätt1995 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken utgör en sammanställning av studiematerial som bl.a. innehåller utdrag ur organisationsstadgar, kollektivavtal, domar från arbetsdomstolen och EG-domstolen samt exempel på hur anställningsavtal, uppsägningsbesked, varning, stämningsansökan etc. kan utformas.

  • 43.
    Schömer, Eva
    et al.
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics. Lund University.
    Olsson, Linnéa
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    I skärningspunkten av arbetsmiljö och socialrätt: Arbetsmiljöproblematiken vid arbete i annans hem i form av hemtjänst eller personlig assistans2017In: Festskrift till Ann Numhauser-Henning / [ed] Mia Rönnmar, Jenny Julén Votinius, Lund: Juristförlaget, Lund, 2017, p. 751-760Chapter in book (Other academic)
  • 44.
    Schömer, Eva
    et al.
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    Olsson, Linnéa
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    I skärningspunkten mellan arbetsmiljö- & socialrätt: ditt ansvar som chef2016In: Presented at Chef i hemtjänsten 2016, Stockholm, Sweden, April 13-14, 2016, 2016Conference paper (Other academic)
  • 45.
    Schömer, Eva
    et al.
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    Olsson, Linnéa
    Linnaeus University, School of Business and Economics, Department of Management Accounting and Logistics.
    I skärningspunkten mellan socialrätt och arbetsmiljörätt: rättsliga ramar och utgångspunkter vid arbete i hemtjänst och personlig assistans i någons hem2015In: Paper presented at FALF 2015 Conference, Forum för arbetslivsforskning, Landskrona, Sweden, June 10-12, 2015, 2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    På vilket sätt påverkas den enskilda utförarens arbetsmiljö och villkor av formen för ”arbetet” i hemtjänst eller personlig assistans? I projektet belyser vi fyra olika kategorier s.k. utförare: arbetstagare inom kommunal hemtjänst eller personlig assistans, arbetstagare inom privat hemtjänst eller personlig assistans, arbetstagare inom personlig assistans direkt anställda av brukare samt uppdragstagare/egenföretagare. Arbetsvillkoren och arbetsmiljön för de fyra grupperna kan däremot komma att skilja sig åt markant. Den tidigare dominerande utförarkategorin, som utgörs av traditionella arbetstagare inom kommunal hemtjänst och personlig assistans, omfattas av ett förhållandevis starkt skydd i form av anställningsskyddsregler, facklig förhandlingsrätt och kollektivavtal, arbetsmiljölagen med aktuella föreskrifter (exempelvis AFS 1990:18 och AFS 2009:2) och personliga anställningsavtal. I kölvattnet av den ökade konkurrensen i form av privata utförare har arbetstagare inom den kommunala hemtjänsten och personliga assistansen emellertid även sagts upp för att därefter söka anställning i motsvarande privat verksamhet. Eftersom de fortfarande är arbetstagare, omfattas de även i fortsättningen av i grunden samma regelverk som tidigare, men med en stor skillnad när det kommer till anställningsskyddet i lagen om anställningsskydd (LAS). Om det mellan en brukare och en arbetstagare uppstår konflikter exempelvis om hur risker eller brister i arbetsmiljön ska hanteras och arbetstagaren inte kan fullgöra sitt uppdrag, är arbetsgivaren enligt 7 § 2 st. LAS skyldig att försöka omplacera arbetstagaren i verksamheten innan denna kan sägas upp, under förutsättning att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna. För kommunens del handlar det därför om en mycket omfattande omplaceringsskyldighet inom ett flertal förvaltningar. De privata utförarföretagen har emellertid väsentligen svårare att omplacera arbetstagare, eftersom de arbetsplatserna ofta är små med få eller inga möjligheter att flytta personalen emellan. Den trygghet som kommunala arbetstagare har, är därmed begränsad för arbetstagare i privata företag. Än mer begränsad blir tryggheten hos en personlig assistent som är direkt anställd av brukare, där möjligheten till omplacering blir obefintlig. Vidare har, mot bakgrund av de senaste årens politiska strävande mot ett utökat småföretagande, möjligheten öppnats att starta ett eget företag med inriktning på hemtjänst eller personlig assistans. Dessa uppdragstagare faller utanför arbetsrättens och kollektivavtalens tillämpningsområde. En uppdragstagare ansvarar i stället ensam för att faktorer av betydelse för arbetsmiljön regleras i avtalet i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer och avtalslagen (AvtL). Följden av detta är att en uppdragstagare i vissa fall kan arbeta under sämre villkor än en motsvarande arbetstagare, om han eller hon har pressats att sänka sina krav för att få till stånd avtalet med brukaren. Även uppdragstagare omfattas av arbetsmiljölagen och föreskrifterna, men det rättsliga skyddet av dessa blir i praktiken svagt, eftersom regelverken ålägger just arbetsgivare ansvar arbetsvillkor och arbetsmiljön. Uppdragstagare är emellertid ”sin egen arbetsgivare”, och kan i en situation av utsatthet (otrygga levnadsvillkor) komma att förhandla med sig själv om de krav som ställs på arbetsmiljön. Formerna kring arbetsmiljön blir på så sätt flytande och mindre möjlig att reglera.

  • 46.
    Schömer, Eva
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Management and Economics.
    Staaf, Annika
    Malmö högskola.
    Zanderin, Lars
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences.
    Rätten att säga det som tänks eller mänskliga rättigheter i ett intersektionellt perspektiv2007In: Mänskliga rättigheter i svensk belysning, Malmö: Liber förlag , 2007, 1, p. 95-113Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I artikeln belyser Schömer mänskliga rättigheter från ett feministiskt intersektionellt perspektiv mot bakgrund av dom från Högsta domstolens år 2005 i vilket yttrandefriheten och religionsfriheten ställdes på sin spets. En pingstpastor höll i juli 2003 en predikan under temat ”Är homosexualitet en medfödd drift eller onda makters spel med människor?” I artikeln diskuteras domen mot bakgrund av den liberala rättstraditionen varvid Schömer konstaterar att principen om alla människors lika värde inte kan tillmötesgås eftersom likvärdighetsprincipen tar sin utgångspunkt i att olika intressen just har olika värde. Logiken i rätten när det gäller de mänskliga rättigheterna bygger, menar Schömer, på ett cirkelresonemang som är omöjligt att ta sig ur om utgångspunkten för dess bedömning inte förändras. För att råda bot på detta förordar Schömer en rättvisa som tar sin utgångspunkt i den reella konflikten, där värdekonflikter och intressekonflikter inte döljs och maskeras genom ett tal om likhet då det råder olikhet. Ett intersektionellt perspektiv på rätten skulle kunna råda bot på dessa problem eftersom ett sådant perspektiv inte underbygger de reella förhållandena med argument om att alla människor har lika värde. Ett feministiskt intersektionellt betraktelsesätt av rätten skulle kunna innebära att olika värden och olika de intressen som de är grundade på lyfts fram utan att något särskilt intresse förordas. Det blir på så sätt nödvändigt att låta olika intressen få företräde vid skilda tidpunkter, men till skillnad från hur det är i dag, är det viktigt att inte dölja vilket/a intresse/n som ligger till grund för bedömningen.

  • 47.
    Schömer, Eva
    et al.
    Lunds universitet.
    Svenaeus, Lena
    Lunds universitet.
    AD:s lovsång till marknaden2013In: Arbetet, ISSN 2001-3140Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Arbetsdomstolen skrapar på ytan och använder inte den kunskap som finns om lönediskriminering. Därmed får marknaden avgöra allt, skriver Eva Schömer och Lena Svenaeus.

  • 48.
    Schömer, Eva
    et al.
    Lunds universitet.
    Svenaeus, Lena
    Lunds universitet.
    Arbetslivet saknar särskild ombudsman2013In: Lag & AvtalArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Nuvarande DO gör inte tillräckligt för att förhindra diskriminering i arbetslivet, enligt Eva Schömer och Lena Svenaeus, som efterlyser en ny särskild ombudsman för detta.

  • 49.
    Schömer, Eva
    et al.
    Lunds universitet.
    Svenaeus, Lena
    DO undviker systematiskt att utreda etnisk diskriminering2013In: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447, no 25 majArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 50. Schömer, Eva
    et al.
    Svenaeus, Lena
    Lund University.
    DO:s kritik av Högsta domstolen är obegriplig2014In: Lag och avtalArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
12 1 - 50 of 52
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf