lnu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 14 of 14
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Eliasson, Lars
    et al.
    Skogforsk.
    Nilsson, Bengt
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Hyggeslagring av grot2015Annet (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Lars, Eliasson
    et al.
    Skogforsk.
    Nilsson, Bengt
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Skotning av grot direkt efteravverkning eller efter hyggeslagring: Effekter på näringsuttag, barravfall och fukthalt2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan 1980-talet har rekommendationen varit att grot ska hyggeslagras under en sommar för att torka och ”barra av”. Torkningen ökar det effektiva värmevärdet och därigenom det ekonomiska värdet för den levererade mängden grot samt minskar uttaget av näringsämnen, vilket kan påverka skogsproduktionen. Hyggeslagring innebär samtidigt att grotskotningen måste utföras av en annan maskin än den som skotade rundvirket, vilket medför en extra maskinflytt som i sin tur ökar kostnaden för grotuttaget. Att grotskotningen koncentreras till barmarksperioden innebär att markberedning inte kan utföras under sommaren efter avverkningen, eftersom grothögarna finns kvar på hygget. Intresset för att skota groten direkt efter avverkning och torka den i en välta vid väg har ökat, då det ses som ett sätt att undvika dessa nackdelar.

    En genomgång av befintlig litteratur har genomförts för att ge en översikt av effekterna av dessa två uttagsstrategier för grot:

    - Skotning av grot till välta vid väg direkt efter avverkning.

    - Hyggeslagring av grot under en sommar innan grotskotning till välta vid väg.

     Litteraturstudien visar att:

    - Oavsett uttagsstrategi så blir mer än 20 procent av groten kvar på hygget.

    - Hyggeslagring av groten är ingen garant för att barren faller av och näring utlakas.

    - Hyggeslagrad grot är inte torrare än vältlagrad vid leverans.

    - De eventuella effekter som valet av uttagstrategi har på den framtida tillväxten bör vara mindre än det man kan se i försöken med helträdsuttag.

    - Skotning av färsk grot frigör hygget för markberedning och återplantering redan första sommaren efter avverkning, d.v.s. minst ett år tidigare än om groten skall hyggeslagras.

  • 3.
    Nilsson, Bengt
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Extraction of logging residues for bioenergy: effects of operational methods on fuel quality and biomass losses in the forest2016Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Wood products play a key role in the transformation to a more sustainable society based on renewable bio-based resources, together with the positive effects on climate mitigation by replacing fossil fuels. However, to increase the use of forest fuel in practice it is important to understand the effects of handling and storage on its quality and removal of nutrients from the forest. This thesis addresses these effects with special focus on a comparative evaluation of the traditional dried-stacked with “new” and to some extent more controversial fresh-stacked methods for extraction of logging residues from Norway spruce (Picea abies (L.) Karst).

    The results indicate that a normal extraction of logging residues will leave at least 20% of logging residues at the clear-felled area, in accordance with Swedish Forest Agency recommendations. However, the results also indicate that the ambition of the dried-stacked method to leave the majority of the needles well spread over the clear-felled area does not meet these recommendations. In fact, the harvesting operation is more important than the extraction method, with respect to how much logging residues (nutrients) being left in the forest. The results also show that the quality of fuel yielded by the two handling methods differs only to minor extent, indicating that other factors have stronger effects, where “dried-stacked” and “fresh-stacked” logging residues from different clear-felling areas is often similar. Generally, logging residues stored over summer (regardless method), seem to provide sufficiently dry forest fuel, with a needle content of about 5–10%. There is a clear correlation between drying and effective loss of needles from twigs, but the loss does not necessarily mean that the needles will remain in the forest.  However, needle color (green or brown) is not a strong indicator for a reduction in needle content.

    Acceptance of the fresh-stacked method would provide opportunities for the development of new technologies, more efficient use of machinery throughout the whole year, reduced costs, shorter lead times and increased amounts of logging residues extracted from each clear-felled area. This is mainly because it would enable extraction at optimal times from a logistical, financial and/or forestry perspectives.

    Written in English with summary and conclusion in Swedish.

  • 4.
    Nilsson, Bengt
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    Skogsenergi: Framtiden och hoppet?2009Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Nilsson, Bengt
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Blom, Åsa
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Hanteringens inverkan på skogsbränslets barrandel och fukthalt: – en jämförande studie mellan grönrisskotning och traditionell brunrisskotning av grot2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie har vi analyserat hur grotens barrandel påverkas av grönrisskotning jämfört med traditionell brunrisskotning. En hypotes har varit att den traditionella brunrisskotningen inte medför så stort barravfall som man tidigare trott. Om grönrisskotning skulle accepteras skulle det öppna möjligheter för nya tekniker, minskade kostnader, kortare ledtider samt ett större totalt uttag från den enskilda avverkningstrakten. Observera att även grönrisskotning ger ett torkat bränsle och inte skall förväxlas med färsk grot. Bestämning av fraktionsfördelning och fukthalt har genomförts i det material som levereras till den energiomvandlande industrin i anslutning till flisning av groten.

    Resultaten visar att grönrisskotning medför en kraftig avbarrning och innehåller betydligt mindre andel barr än färsk grot. Resultatet visar även att traditionellt brunrisskotad grot innehåller en hel del barr. I praktiken innebär det att grönrisskotad grot innehåller dubbelt så mycket barr (ca 8 % av grotens total torrmassa) som den traditionellt brunrisskotade (ca 4 % av grotens total torrmassa) vid leverans till den energiomvandlande industrin. Både grönrisskotning och brunrisskotning ger en tillfredsställande torkning och resultatet visar att det endast skiljer 5 procentenheter i medelfukthalt mellan grönrisskotad (36 %) för och brunrisskotad (31 %) grot.

    Det har även kunnat konstaterats att groten behöver ligga större delen av sommaren i små processorhögar för att uppnå den rekommenderade avbarrningen. All grot som skotas ihop tidigare än augusti månad är därmed att betrakta som mer eller mindre grönrisskotad. Slutsatsen blir att en stor del av den grot som idag levereras till den energiomvandlande industrin snarare är grönrisskotad än brunrisskotad och innehåller ca 5–10 % barr.

  • 6.
    Nilsson, Bengt
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Blom, Åsa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    The influence of two different handling methods on the moisture content and composition of logging residuals2013Inngår i: Biomass and Bioenergy, ISSN 0961-9534, E-ISSN 1873-2909, Vol. 52, s. 34-42Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The most frequently used handling method in Sweden for the extraction of forest fuels is one in which logging residues are piled in harvester heaps to dry within the clear-cutting area before stacking into larger windrows. This handling method, however, requires multiple stages and the amount of handling involved results in a significant loss of biomass that could have been used for energy. This study compares two handling methods for the extraction of logging residues in stands dominated by Norway spruce. The traditional “dried-stacked” method was compared to the “fresh-stacked” method in which logging residues are collected simultaneously during normal logging operations and stacked in windrows at or near the roadside to dry. Determination of fraction composition and moisture content was carried out on the biomass provided to the energy-converting industry shortly after comminuting the logging residues. The results show that the fresh-stacked logging residues contained a higher amount of needles (8%), compared to 4% for the dried-stacked logging residues. However, the amount of needles was considered to be low in both handling methods. Both handling methods were proven to provide adequate drying with moisture content levels at approximately 36% for fresh-stacked and 31% for dried-stacked logging residues. These results indicate that weather and forest conditions have a greater impact on the moisture content than handling method. An acceptance of fresh-stacked logging residues, preferably connected to ash recycling, would afford the energy-converting industries the opportunity to use new technologies, reduce costs and extract a greater biomass total.

  • 7.
    Nilsson, Bengt
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Nilsson, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Distribution of logging residues at the clear-felled site after fuel adapted logging operations2015Inngår i: Papers of the 23rd European Biomass Conference: Setting the course for a biobased economyExtracted from the Proceedings of the International Conference held in Viennna, Asutria1-4 June 2015 / [ed] Obernberger I, Baxter D, Grassi A, Helm P, ETA-Florence Renewable Energies , 2015, s. 270-272Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During extraction of logging residues previous studies in Sweden have shown that up to 50% of the available logging residues will not reach the energy-conversion site. The remaining potential of the logging residues are therefore lost by handling either at the clear-felled site, during transportation or due to decomposition. An outtake of 100% is not possible or desired, since the Swedish Forest Agency recommends that at least 20% of the logging residues should be left at the clear-felled site after a fuel adapted logging operation. In this study the losses at the clear-felled area is examined by studying the distribution of the remaining logging residues under and between the harvester heaps as well amount of logging residues that are left at the roadside landing after comminution. The results show that most of the reaming logging residues are well distributed at the clear-felled area between the harvester heaps. Additional logging residues are left at the clear-felled area since the forwarder cannot gather all logging residues from under the harvester heaps. In addition to this a not insignificant amount of logging residues are left at the roadside landing.

  • 8.
    Nilsson, Bengt
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Nilsson, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Distributions and Losses of Logging Residues at Clear-Felled Areas during Extraction for Bioenergy: Comparing Dried- and Fresh-Stacked Method2015Inngår i: Forests, ISSN 1999-4907, E-ISSN 1999-4907, Vol. 6, nr 11, s. 4212-4227Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    It is well known that a large proportion of available logging residues intended for extraction will not reach the energy-conversion industry, because some are lost during transportation or left on the clear-felled area. However, there is little understanding of where logging residue losses occur in the supply chain. In this study, the distribution of logging residues for two methods (dried- and fresh-stacked method) to extract logging residues were studied in one clear-felled area. In addition, residue fractions were examined in a detailed comparison. Even though the fresh-stacked method left somewhat more logging residues at the clear-felled area, the differences are small between the methods. Approximately 30% of the total amount of logging residues was left behind between the harvester heaps, with an additional 10%-15% under these heaps and approximately 2%-3% beneath the windrows. The final product that was delivered to the energy-conversion industry was very similar, regardless of the extraction method used. The delivered chipped logging residues had moisture contents of 37% and 36% following fresh- and dried-stacked methods respectively, and in both cases the needle content in the processed logging residues was approximately 10%. However, the total amount of fine fractions (needles and fines) was slightly higher following dried-stacking.

  • 9.
    Nilsson, Bengt
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Potential of forest fuel in the county of Småland: the woodshed of Sweden2012Inngår i: World Bioenergy 2012, 29-31 May, Jönköping, Sweden, 2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The county of Småland in southern Sweden is often labeled the woodshed of Sweden. The largest potential to increase has forest fuel from final fellings, in the form of logging residuals (branches and tops) and stumps. This study shows that logging residuals, stumps and by-products from sawmills have the potential to contribute with 5.9 TWh per year, equivalent to 88% of the total use of wood fuel in Småland today. The results also show distribution of forest fuel on municipality level.

  • 10.
    Nilsson, Bengt
    et al.
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    Thörnqvist, Thomas
    Växjö universitet, Fakulteten för matematik/naturvetenskap/teknik, Institutionen för teknik och design.
    Regional Amount of Forest Fuel in Sweden2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är ett delprojekt i Work Package 5 i CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS är finansierat av Europeiska Unionen och SvenskaEnergimyndigheten. Projektet syftar till att demonstrera framställning av väterik syntetiskgas för tillverkning av fordonsbränsle. Framställningen skall ske genom förgasning avbiomassa i en pilotanläggning, VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo. Syftet med denna studien är att visa hur mycket biomassa lämpat förenergiomvandling det svenska skogsbruket kan bidra med på regional nivå i form avhyggesrester, stubbar och biprodukter från sågverken. Den regionala indelningen är delsgjord på länsnivå i Sverige, samt en fördjupning beträffande upptagningsområdet förförgasningsanläggningen VVBGC (100 km radie från Värnamo).

    Enligt Energimyndigheten (2007) var Sveriges totala energitillförsel 640 TWh under2005, av detta utgjorde biobränslen, inklusive torv och avfall 109 TWh. Kommissionenmot oljeberoende (2006) har även sammanställt olika aktörers bedömningar om hur storökningspotentialen är för produktion av råvara för bioenergi. De har sedan gjort enbedömning att till år 2020 skall Sverige använda 154 TWh bioenergi och år 2050 skallanvändningen av bioenergi uppgå till 228 TWh, varav skogsbränsle utgör en betydande del.

    Behovet av förnyelsebar energi ökar i hela världen då utsläppen av växthusgaser skaminska och de fossila energikällorna inte räcker för all framtid. Sveriges skogar får i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidensenergiförsörjning. Effektiviteten i uttaget måste bli bättre för att på bästa sätt förvalta denråvara som finns och på det sättet få ut mer energi till en låg kostnad. Enligt Skogsstatiskårsbok (2007) utgör ägoslaget skogsmark ca 23 miljoner hektar, eller 55 % av Sverigestotala landareal. I skogsvårdslagens §1 fastslås: ”Skogen är en nationell tillgång som skallskötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiskamångfalden behålls. Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen”.Denna lag lägger grunden för hur den svenska skogen får utnyttjas och hur det svenskaskogsbruket skall skötas. Det som blir allra mest påtagligt för skogsbränsleuttag är delensom säger att skogen skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning. Ett uttag avskogsbränsle får därför inte äventyra uthålligheten i skogsbruket i form avnäringsförluster.

    För att beräkna potentialen av hur mycket grot respektive stubbved som finns per hektaranvänds de biomassafunktioner som Marklund (1988) har utvecklat för trädslagen tall,gran och björk. Den potential som beräknas är den biomassa som finns i det växandeträdet, därefter tillkommer hantering och lagringsförluster av biomassan. Hur mycketgrot som kan levereras till den energiomvandlande industrin påverkas av hur effektiva deolika hanteringsmetoderna är vid hopsamlandet och hanteringen av skogsbränslet iskogen till industrin. Beroende på vilken hanteringsmetod som används försvinnermellan 30-50 % torrmassa av den potentiella mängd som finns på hygget vidavverkningen (Nilsson 2007). Förutom avverkningsresterna finns det även mycket skogsbränsle att hämta från sågverkens biprodukter. Enligt Sågverksinventeringen (2002)producerar sågverken årligen drygt 16 miljoner m3 sågad vara, den sågade varan utgörknappt hälften den totala volym virke som tillförs produktionen. Sågverket säljer dock enstor del av detta till andra industrier, främst till massaindustrin. Den biomassa som blirtillgänglig för övriga aktörer på energimarknaden är därmed endast ca 12 % av den ingående biomassan.

    När biomassan som kan bli tillgängligt för energiomvandling från grot, stubbar samtsågverkens biprodukter summeras blir den totala biomassan ca 6,7 miljoner tontorrmassa per år i hela Sverige. Detta motsvarar ca 32 TWh per år, fördelat på 18,3 TWhgrot, 6,5 TWh stubbar samt 7,6 TWh biprodukter från industrin. För att bedömaökningspotentialen av tillgängligt skogsbränsle måste den totala potentialen sättas irelation till hur mycket skogsbränsle av olika sortiment som används redan idag. EnligtBioenergiutredning (2004) förbrukas årligen 8,4 TWh avverkningsrester (grot) i Sverige.Det betyder att ökningspotentialen är ca 10 TWh från grot, om barren tillåts ingå iuttaget. Om man istället vill ha ett avbarrat grot minskar den tillgängliga biomassan ochökningspotentialen från grot halveras och blir endast ca 5 TWh. En sådan minskning avdet totala utbudet är inte att förringa, men det är inte heller troligt att alla grotuttag alltidkommer att innefatta barren. Ett rimligt antagande torde vara att hälften av allt grotuttagkommer att kunna innehålla barr vilket totalt skulle ge ca 16 TWh grot. Den verkligaökningspotentialen för grot skulle därför vara drygt 7 TWh. Vad gäller stubbar ärbrytningen idag marginell. Det gör att all framtida stubbrytning i princip utgör enökningspotential motsvarande drygt 6 TWh sett till hela Sverige. Den störstabegränsande faktorn i ökningspotential från stubbrytning utgörs av hur stora arealer somverkligen kan bli aktuella. Beträffande sågverkens biprodukter används i princip allt redanidag. Det som inte blir cellulosaflis eller går till skivtillverkning, eldas upp för internt brukeller säljs vidare till värmeverk eller pelletstillverkare. Det betyder att om nya aktörer påmarknaden vill använda sågverkens biprodukter måste man konkurrera med redan befintliga aktörer.

    Den regionala indelningen i föreliggande rapport visar tydligt vilka delar av Sverige somhar mest tillgång på skogsbränsle, vilket torde vara intressant om man vill anlägga nyaförgasningsanläggningar. De områden med mest tillgängligt skogsbränsle utgörs avJönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Ett annat område som skulle kunna varaintressant är Svealand där det finns ett tydligt område med mycket skogsbränsle iförhållande till totalarealen (se figur 10).

    De allra flesta värmeverk vill ofta ha ett avbarrat skogsbränsle, vilket begränsar det totalautbudet samtidigt som det uppstår dyra ”förädlingskostnader” då barren skall lämnas iskogen. CHRISGAS borde som pionjär inom förgasningstekniken se över möjlighetenatt även förgasa grot med barr. Inte bara för att tillgången på skogsbränsle skulle öka,utan även för att hålla kostnaderna nere. Genom någon form av buntning skullekostnaden kunna sänkas med 25–30 % (Nilsson 2007).

  • 11.
    Nilsson, Bengt
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Trublins, Renats
    SLU Alnarp.
    Sallnäs, Ola
    SLU Alnarp.
    Dahlin, Bo
    University of Helsinki, Finland.
    Estimating potential stump harvest from multiple data sources: an example from a county in southern Sweden2014Inngår i: Proceedings of the Precision Forestry Symposium 2014: The anchor of your value chain, Stellenbosch: Stellenbosch University , 2014, s. 33-34Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Nilsson, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Nilsson, Bengt
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Nutrient removal after whole-tree harvesting with the traditional Swedish dried-stacked method for removal of logging residues2015Inngår i: Papers of the 23rd European Biomass Conference: Setting the course for a biobased economyExtracted from the Proceedings of the International Conference held in Viennna, Asutria1-4 June 2015 / [ed] Obernberger I, Baxter D, Grassi A, Helm P, ETA-Florence Renewable Energies , 2015, s. 9-13Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Bioenergy from logging residues is an important contributor to Swedish energy supplies. Logging residues where long defined and regarded as the unmerchantable aboveground biomass left behind in the clear-felled area, consisting of branches, tops and small trees that are gathered after the round wood harvest, but logging residues are nowadays regarded as a third assortment next to timber and pulpwood with high economic value. However long-term experiments on removal of logging residues from Norway spruce (Picea abies (L.)Karst) stands have shown both growth reductions and growth increase in the next generation, because of decreasing amounts of nutrients. So an increased removal of logging residues requires some sort of compensation of nutrients. Therefore it is of importance to investigate how much nutrients that is removed from the stand after whole-tree harvesting.

    In this study the removal of the nutrients nitrogen (N), phosphorus (P), calcium (Ca), potassium (K) and magnesium (Mg) have been investigated by laboratory analysis of the nutrients together with the actual removal of stemwood, bark and logging residues. The study has also investigated the distribution of nutrients at the clear-felled area.

    The results show that approximately half of the total nutrient removed in whole tree harvesting is done with the removal of stemwood and bark. The results also show that approximately 30% of the total amount of nutrients is left at the clear-felled area.

  • 13.
    Nilsson, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Nilsson, Bengt
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Bergh, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Amount of nutrients extracted and left behind at a clear-felled area using the fresh-stacked and dried-stacked methods of logging residue extraction2018Inngår i: Scandinavian Journal of Forest Research, ISSN 0282-7581, E-ISSN 1651-1891, Vol. 33, nr 5, s. 437-445Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Nutrient removal has been one of the key issues since the harvesting of logging residues started in Sweden. This study examined the actual removal of nutrients by measuring the amounts of biomass removed (from a forest products perspective) combined with their respective nutrient concentrations (N, P, Ca, K and Mg), from a clear-felled area when using the dried-stacked and fresh-stacked methods. The most important finding is that the two methods were very similar regarding nutrients remaining at the clear-felled area. Of the nutrients remaining there, most were found to be well distributed between the harvester heaps. Both methods fulfilled the requirements of the Swedish Forest Agency. A sensitivity analysis showed that even if the dried-stacked method left more needles, or the fresh-stacked method extracted more logging residues, there would only be a small impact on the levels of nutrients removed. The sensitivity analysis also showed that the amount of logging residues remaining between the harvester heaps seems to be much more important for nutrients left behind, regardless of extraction method. With this in mind, it is highly probable that improvements to the extraction of logging residues, without increasing nutrient removal, can be made.

  • 14.
    Sandberg, Dick
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Azoulay, Michel
    Baudin, Anders
    Blom, Åsa
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Carlsson, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Eliasson, Lars
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Johansson, Jimmy
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Kifetew, Girma
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Nilsson, Bengt
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Nilsson, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Nilsson, Jonaz
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Nordvall, Hans-Olof
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Utvändiga träfasader: Inverkan av materialval, konstruktion och ytbehandling på beständigheten hos fasader av gran och tall2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den utvändiga fasaden ska ge byggnaden ett uttryck genom utformning och kulör. Fasaden ska också skydda de isolerande skikten i väggen från yttre påverkan. Dessa funktioner kan uppfyllas av i stort sett alla material. Om trä ska trä vara konkurrenskraftigt måste trämaterialet, fasadkonstruktionen och ytbehandlingssystemet väljas och samverka på ett sådant sätt att fasaden får en lång livslängd med litet och lågt underhåll. Därigenom blir träfasaden ekonomiskt och estetiskt attraktiv för brukaren i vid mening.

    Denna studie belyser kunskapsfronten för utomhusanvändning av träslagen tall (Pinus sylvestris L.) och gran (Picea abies L. Karst.) ovan mark. Specifikt studeras användning i fasader utifrån aspekterna materialval, fasadkonstruktion, ytbehandling samt återvinning.

    Marknaden efterfrågar träfasadsystem. De behov som marknadens aktörer, dvs. byggherrar, fastighetsförvaltare, arkitekter, konstruktörer, stomleverantörer, entreprenörer och representanter för småhusindustrin, framhäver kan sammanfattas i följande punkter:

    • Behov av specificerad livslängd och givna tidsintervall för underhåll av träfasader. (Ska vara i nivå med konkurrerande material)
    • Det är önskvärt att leverantören av ett fasadsystem ikläder sig ett långsiktigt ansvar för underhåll.
    • Flexibilitet, leverantören ska kunna byta ut eller renovera fasaden vid behov.
    • Byggkrav, träfasadmaterial måste kunna samverka med andra, speciellt brandklassade, material.
    • Fasadsystem skall vara utseendemässigt attraktivt.

    Den primära marknaden för nya fasadsystem bör vara flerbostadshus, men inte nödvändigtvis flerbostadshus av trä. Fokus ska ligga på fasadsystemets flexibilitet i arkitektoniskt uttryck och i relation till andra material och system. Nybyggnation är viktigt, men miljonprogrammet, renovering och tillbyggnad (ROT) samt energieffektivisering är också viktiga områden.

    Den svenska marknaden är liten (idag ca. 70 000 m3 trä för fasader), men bör inledningsvis ändå prioriteras och därefter de nordiska länderna, samt Schweiz, Österrike och Tyskland.

    I litteraturen beskrivs mer eller mindre välgrundade rekommendationer för att förlänga träfasaders livslängd och öka dess underhålls-intervall. Vissa av rekommendationerna är dock direkt motstridiga.

    När aspekterna materialval, fasadkonstruktion och ytbehandling studeras finns det många detaljer som har betydelse för träfasadens beständighet. Det är svårt att sära ut de mest väsentliga faktorerna, men utan att ta hänsyn till aspekter som kostnader, tillgång, eller andra av praktiskt karaktär viktiga faktorer kan följande nyckelfaktorer identifieras för en miljöriktig och beständig fasad av tall eller gran:

    Materialval

    • Hög andel kärnved, helst uteslutande kärnved
    • Virket ska ha stående årsringar
    • Hanteringen ska utföras så att virket inte får mekaniska skador, får mikrobiella angrepp, eller blir uppfuktat eller nedsmutsat, dvs. snabb och rätt hantering, samt god emballering.
    • Från marken – fasaden ska börja minst 30 cm ovan marken.
    • Ventilation – utforma fasadbeklädnaden så att fukt snabbt kan torka ut. Ventilera utrymmet bakom fasaden vilket är ett enkelt sätt för att möjliggöra detta.
    • Vattenavrinning – inga horisontella ytor.
    • Flexibilitet – ska gälla både konstruktion och arkitektoniskt utförande. Fasadsystem som kan ”hängas på” befintliga byggnader efterfrågas.
    • Förseglat ändträ – försegling av ändträytor för att förhindra fuktupptagning i träet är helt avgörande för trämaterialets livslängd. Spikning kan öppna nya ändträytor och bör därmed utföras omsorgsfullt och med eftertanke.
    • Rundade virkeskanter – ger bättre täckförmåga hos färgen och minskar risk för mekaniska skador på fasadbrädorna.
    • Val av ytbehandling – spelar en nyckelroll för fasadens prestanda. En träfasad ska levereras som en del av ett komplett underhållspaket.

    Hantering från skog till fasadKonstruktionYtbehandling

    För ytbehandling finns idag många tillämpningar där nanotekniken utnyttjas för att skapa mervärde hos en yta jämfört med vad dagens mer traditionella produkter kan erbjuda. Nanobaserade ytbehandlingsprodukter marknadsförs redan idag och där uppges de göra ytor smuts- och vattenavvisande, förhindra påväxt av alger, svamp och mossa, förbättra UV- och temperaturresistensen och kulörbeständigheten, förbättra rep- och nötningståligheten, samt ha antigraffiti egenskaper etc. De flesta produkterna är dock nya och för en del finns därför frågetecken vad gäller t.ex. långtidsprestanda och teknisk livslängd, underhållbarhet och därmed sammanhängande ekonomi sett ur ett livscykelperspektiv för den produkt eller system där ytbehandlingen utgör bara en del.

    En kostnadsanalys som genomförts i studien gör bedömningen att nya nanoteknikbaserade ytbehandlingssystem skulle kunna ge som mest en reduktion av underhållskostnaderna med 15 %. Antagandet är då att fasadrengöring behöver göras vart femte eller sjunde år då traditionella målningssystem används.

    Återvunnet trä från träfasader definieras enligt Svensk standard som trädbränsle och benämns generellt för returträ eller när materialet är i finfördelad form för returflis.

    Ett stort problem med att återvinna energin från returträ är att en del av materialet är behandlat på något sätt, t.ex. impregnerat med träskyddsmedel, ytbehandlat eller innehåller andra konstruktionsdelar av t.ex. plast eller metall. Returflis är ett utmärkt bränsle för energiåtervinning förutsatt att anläggningen har tillräcklig rökgasrening och att askan hanteras på ett korrekt sätt. Ett problem idag är vad som ska ske med förorenad askan då den klassas som farligt avfall och därmed inte kan återföras till skogen. Om halterna av tungmetaller inte är för höga kan askan användas som täck- och fyllmaterial annars måste askan gå till deponi.

    En bättre källsortering och översyn av regelverk skulle dessutom kunna leda till att det renare returträet skulle kunna eldas i konventionella biobränslepannor medan den förorenade andelen då skulle eldas separat.

     

1 - 14 of 14
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf