lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Nilsson, Bengt
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Nilsson, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Distribution of logging residues at the clear-felled site after fuel adapted logging operations2015Ingår i: Papers of the 23rd European Biomass Conference: Setting the course for a biobased economyExtracted from the Proceedings of the International Conference held in Viennna, Asutria1-4 June 2015 / [ed] Obernberger I, Baxter D, Grassi A, Helm P, ETA-Florence Renewable Energies , 2015, s. 270-272Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During extraction of logging residues previous studies in Sweden have shown that up to 50% of the available logging residues will not reach the energy-conversion site. The remaining potential of the logging residues are therefore lost by handling either at the clear-felled site, during transportation or due to decomposition. An outtake of 100% is not possible or desired, since the Swedish Forest Agency recommends that at least 20% of the logging residues should be left at the clear-felled site after a fuel adapted logging operation. In this study the losses at the clear-felled area is examined by studying the distribution of the remaining logging residues under and between the harvester heaps as well amount of logging residues that are left at the roadside landing after comminution. The results show that most of the reaming logging residues are well distributed at the clear-felled area between the harvester heaps. Additional logging residues are left at the clear-felled area since the forwarder cannot gather all logging residues from under the harvester heaps. In addition to this a not insignificant amount of logging residues are left at the roadside landing.

  • 2.
    Nilsson, Bengt
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Nilsson, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Distributions and Losses of Logging Residues at Clear-Felled Areas during Extraction for Bioenergy: Comparing Dried- and Fresh-Stacked Method2015Ingår i: Forests, ISSN 1999-4907, E-ISSN 1999-4907, Vol. 6, nr 11, s. 4212-4227Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is well known that a large proportion of available logging residues intended for extraction will not reach the energy-conversion industry, because some are lost during transportation or left on the clear-felled area. However, there is little understanding of where logging residue losses occur in the supply chain. In this study, the distribution of logging residues for two methods (dried- and fresh-stacked method) to extract logging residues were studied in one clear-felled area. In addition, residue fractions were examined in a detailed comparison. Even though the fresh-stacked method left somewhat more logging residues at the clear-felled area, the differences are small between the methods. Approximately 30% of the total amount of logging residues was left behind between the harvester heaps, with an additional 10%-15% under these heaps and approximately 2%-3% beneath the windrows. The final product that was delivered to the energy-conversion industry was very similar, regardless of the extraction method used. The delivered chipped logging residues had moisture contents of 37% and 36% following fresh- and dried-stacked methods respectively, and in both cases the needle content in the processed logging residues was approximately 10%. However, the total amount of fine fractions (needles and fines) was slightly higher following dried-stacking.

  • 3.
    Nilsson, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Lagring av flisade skogsbränslen: - med avseende på att minska energi- och kvalitetsförändringar2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 4.
    Nilsson, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Nilsson, Bengt
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Nutrient removal after whole-tree harvesting with the traditional Swedish dried-stacked method for removal of logging residues2015Ingår i: Papers of the 23rd European Biomass Conference: Setting the course for a biobased economyExtracted from the Proceedings of the International Conference held in Viennna, Asutria1-4 June 2015 / [ed] Obernberger I, Baxter D, Grassi A, Helm P, ETA-Florence Renewable Energies , 2015, s. 9-13Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bioenergy from logging residues is an important contributor to Swedish energy supplies. Logging residues where long defined and regarded as the unmerchantable aboveground biomass left behind in the clear-felled area, consisting of branches, tops and small trees that are gathered after the round wood harvest, but logging residues are nowadays regarded as a third assortment next to timber and pulpwood with high economic value. However long-term experiments on removal of logging residues from Norway spruce (Picea abies (L.)Karst) stands have shown both growth reductions and growth increase in the next generation, because of decreasing amounts of nutrients. So an increased removal of logging residues requires some sort of compensation of nutrients. Therefore it is of importance to investigate how much nutrients that is removed from the stand after whole-tree harvesting.

    In this study the removal of the nutrients nitrogen (N), phosphorus (P), calcium (Ca), potassium (K) and magnesium (Mg) have been investigated by laboratory analysis of the nutrients together with the actual removal of stemwood, bark and logging residues. The study has also investigated the distribution of nutrients at the clear-felled area.

    The results show that approximately half of the total nutrient removed in whole tree harvesting is done with the removal of stemwood and bark. The results also show that approximately 30% of the total amount of nutrients is left at the clear-felled area.

  • 5.
    Nilsson, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Nilsson, Bengt
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Bergh, Johan
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Amount of nutrients extracted and left behind at a clear-felled area using the fresh-stacked and dried-stacked methods of logging residue extraction2018Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research, ISSN 0282-7581, E-ISSN 1651-1891, Vol. 33, nr 5, s. 437-445Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nutrient removal has been one of the key issues since the harvesting of logging residues started in Sweden. This study examined the actual removal of nutrients by measuring the amounts of biomass removed (from a forest products perspective) combined with their respective nutrient concentrations (N, P, Ca, K and Mg), from a clear-felled area when using the dried-stacked and fresh-stacked methods. The most important finding is that the two methods were very similar regarding nutrients remaining at the clear-felled area. Of the nutrients remaining there, most were found to be well distributed between the harvester heaps. Both methods fulfilled the requirements of the Swedish Forest Agency. A sensitivity analysis showed that even if the dried-stacked method left more needles, or the fresh-stacked method extracted more logging residues, there would only be a small impact on the levels of nutrients removed. The sensitivity analysis also showed that the amount of logging residues remaining between the harvester heaps seems to be much more important for nutrients left behind, regardless of extraction method. With this in mind, it is highly probable that improvements to the extraction of logging residues, without increasing nutrient removal, can be made.

  • 6.
    Nilsson, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Nylinder, Mats
    The Swedish University of Agricultural Sciences.
    Fryk, Hans
    The Swedish University of Agricultural Sciences.
    Nilsson, Jonaz
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Mätning av grotflis2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Handeln av grotflis, flis från grenar och toppar vid slutavverkning, har ökatkraftigt under de senaste åren. Inmätningen sker vanligtvis vidmottagningsplatsen och betalningen sker vanligen utifrån energiinnehåll meduppgift om fukthalt.Syftet med denna studie har varit att jämföra olika mätmetoder för grotflissom bygger på volym, vikt och olika sätt att uppskatta fukthalten. Den metodsom antas som facit bygger på 10 prover per container vilket innebär 30prover per leverans. Detta ”facit” har jämförts med sex alternativa sätt attberäkna lassens energivärde. En av metoderna är den som tillämpas av VMFSyd och en annan är en metod som bygger på en finsk modell att uppskattafukthalten. Studien är avgränsad till 44 leveranser grotflis, i huvudask frånbarrträd, under vinter och sommarförhållanden och transporten har skett iekipage om tre fliscontainrar.Medelfukthalten för de vinterkörda leveranserna bestämdes via 10 prov percontainer, LNU/SLU, till 39,3 % medan VMF Syd uppmätte enmedelfukthalt på 38,7 %, via den finska metoden uppskattades fukthalten förde vinterkörda leveranserna till 45,5 %. Medelfukthalten för desommarkörda leveranserna bestämdes av LNU/SLU till 27,9 %, av VMFSyd till 27,0 % meden uppskattningen via den finska metoden gav enmedelfukthalt på 30 %.De vinterkörda ekipagen hade enligt det antagna facit, LNU/SLU, ettenergiinnehåll i medeltal på 104,2 MWh medan energiinnehållet enligtfukthalten från VMF blev energiinnehållet i medeltal 105,7 MWh och dåfukthalten bestämdes med den finska metoden blev energiinnehållet imedeltal 90,8 MWh. För de sommarkörda leveranserna blev energiinnehålleti medeltal 110,8 MWh enligt LNU/SLU, 112,5 MWh enligt VMF Syd och105,7 MWh enligt den finska metoden.När det gäller de olika mätmetoderna visade det sig att M6, energivärde direkt ifrån mätsedel, var den bästa med en kvotspridning på 6,4 % ijämförelse med antaget facitvärde beräknat enligt LNU/SLU. Anledningentill detta är att denna mätning baseras på av fukthalten och beräknat effektivtvärmevärde för varje enskild leverans medan de andra bygger på ett beräknat”erfarenhetstal” för energiinnehåll per ton respektive per m3s förleveranserna i studien. Om mätningen istället baseras på erfarenhetstalistället för fukthaltsmätning visar resultaten att volymmätning ger en mindrekvotspridning, runt 10 %, jämfört med viktbaserad mätning där kvotspridningen hamnar på ca 17 % jämfört med facit. Fukthaltsmätningenligt den finska metoden ger en kvotspridning på ca 15 %.Volymminskningen under transport för alla leveranser i studien uppmättes imedeltal till strax över 2 % och resultaten visar också att den störstavolymminskningen, ca 70 %, sker redan under de första kilometrarna.Skillnaden mellan VMFs volymmätning och den mer noggrannavolymmätningen utförda av LNU/SLU visade sig vara endast 0,5 %. Men dålassen krattats för att möjliggöra denna mätning har även VMFs inmätningförenklats.

  • 7.
    Nilsson, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Pettersson, Roger
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för matematik (MA).
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Nylinder, Mats
    The Swedish University of Agricultural Sciences.
    The importance of accurate measurement of comminuted logging residues’ moisture contents for small-scale forest owners2016Ingår i: Drewno, ISSN 1644-3985, Vol. 59, nr 198, s. 99-110Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bioenergy from logging residues is an important contributor to Swedish energysupplies. Thus, accurate measurements of delivered logging residues’ energycontents are very important for both sellers and buyers. Deliveries’ energycontents are highly correlated with their moisture contents, and thus aredetermined in southern Sweden (and elsewhere) by measuring their masses andmoisture contents. There is insufficient knowledge, however, about the variation inmoisture content within and between deliveries, and hence the minimum numberof samples needed to obtain the required precision. Thus, these variations wereexamined in detail in the presented study. Nested analysis of the variance of theacquired data shows that at least nine samples are required to obtain estimates ofa delivery’s moisture content with a 3% margin of error. For high volume trade,such as that between forest companies and the energy-conversion industry,current measurement practices are sufficiently accurate. For private forest ownersmaking single deliveries, however, higher precision is required as inaccuratemeasurements can strongly affect prices.

  • 8.
    Nilsson, Daniel
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för skog och träteknik (SOT).
    Lagring av flisad grot vid värmeverk: en jämförande studie mellan vinter och sommar förhållanden2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Företrädare för den energiomvandlande industrin upplever i vissa fall attdet är skillnader i den inmätta energimängden och den energimängd somlevereras ut till kund. Detta gäller även vid beaktande av verkningsgrad iförbränningsanläggningen.Syftet med studien har varit att identifiera och storleksbestämma deskillnader i energiinnehåll hos två stackar om vardera 1000 m3s flisad grotsom mättes in vid leverans, samt efter tre månaders lagring strax innanförbränning. Studien är genomförd under två tidsperioder den enarepresenterande vinter- och den andra sommarförhållande, dålagringsegenskaperna skiljer sig åt beroende på årstid.Medelfukthalten för groten som flisades under den frusna delen av åretbestämdes vid leverans till 41,5 % och var efter tre månaders lagring 42,8%. Substansförlusten noterades till 5,6 % och energiförlusten till 6,1 %.För den grot som flisades under sommarförhållanden bestämdesmedelfukthalten vid leverans till 32,2 % och efter tre månaders lagringhade medelfukthalten i stacken ökat till 44,6 %. Substansförlusternanoterades till 10,1 % och energiförlusten till 14,1 % under de tresommarmånaderna.Den grot som flisades under vinterförhållanden visade vid leverans på ettfuktigare material jämfört med den grot som flisades och levereades undersommarförhållanden. Däremot ökade fukthalten endast marginellt hosbränslet som flisades under vinterförhållandena medan fukthalten ökadeavsevärt under lagringen för bränslet som flisades undersommarförhållandena.Substansförlusterna i stacken med vinterflisad grot såväl som i stackenmed sommarflisad grot visade sig ligga väl i paritet med vad tidigare 

    studier visat med substansförluster på i storleksordningen 2 – 3 % permånad under de tre månader som studien pågick. Energiförlusterna vardäremot betydligt högre för den stack med sommarflisad grot vilket varväntat då både substansförlusterna och fukthaltsökningen var större.

  • 9.
    Sandberg, Dick
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Azoulay, Michel
    Baudin, Anders
    Blom, Åsa
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Carlsson, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för naturvetenskap, NV.
    Eliasson, Lars
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Johansson, Jimmy
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Kifetew, Girma
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Nilsson, Bengt
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Nilsson, Daniel
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Nilsson, Jonaz
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Nordvall, Hans-Olof
    Thörnqvist, Thomas
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik, Institutionen för teknik, TEK.
    Utvändiga träfasader: Inverkan av materialval, konstruktion och ytbehandling på beständigheten hos fasader av gran och tall2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den utvändiga fasaden ska ge byggnaden ett uttryck genom utformning och kulör. Fasaden ska också skydda de isolerande skikten i väggen från yttre påverkan. Dessa funktioner kan uppfyllas av i stort sett alla material. Om trä ska trä vara konkurrenskraftigt måste trämaterialet, fasadkonstruktionen och ytbehandlingssystemet väljas och samverka på ett sådant sätt att fasaden får en lång livslängd med litet och lågt underhåll. Därigenom blir träfasaden ekonomiskt och estetiskt attraktiv för brukaren i vid mening.

    Denna studie belyser kunskapsfronten för utomhusanvändning av träslagen tall (Pinus sylvestris L.) och gran (Picea abies L. Karst.) ovan mark. Specifikt studeras användning i fasader utifrån aspekterna materialval, fasadkonstruktion, ytbehandling samt återvinning.

    Marknaden efterfrågar träfasadsystem. De behov som marknadens aktörer, dvs. byggherrar, fastighetsförvaltare, arkitekter, konstruktörer, stomleverantörer, entreprenörer och representanter för småhusindustrin, framhäver kan sammanfattas i följande punkter:

    • Behov av specificerad livslängd och givna tidsintervall för underhåll av träfasader. (Ska vara i nivå med konkurrerande material)
    • Det är önskvärt att leverantören av ett fasadsystem ikläder sig ett långsiktigt ansvar för underhåll.
    • Flexibilitet, leverantören ska kunna byta ut eller renovera fasaden vid behov.
    • Byggkrav, träfasadmaterial måste kunna samverka med andra, speciellt brandklassade, material.
    • Fasadsystem skall vara utseendemässigt attraktivt.

    Den primära marknaden för nya fasadsystem bör vara flerbostadshus, men inte nödvändigtvis flerbostadshus av trä. Fokus ska ligga på fasadsystemets flexibilitet i arkitektoniskt uttryck och i relation till andra material och system. Nybyggnation är viktigt, men miljonprogrammet, renovering och tillbyggnad (ROT) samt energieffektivisering är också viktiga områden.

    Den svenska marknaden är liten (idag ca. 70 000 m3 trä för fasader), men bör inledningsvis ändå prioriteras och därefter de nordiska länderna, samt Schweiz, Österrike och Tyskland.

    I litteraturen beskrivs mer eller mindre välgrundade rekommendationer för att förlänga träfasaders livslängd och öka dess underhålls-intervall. Vissa av rekommendationerna är dock direkt motstridiga.

    När aspekterna materialval, fasadkonstruktion och ytbehandling studeras finns det många detaljer som har betydelse för träfasadens beständighet. Det är svårt att sära ut de mest väsentliga faktorerna, men utan att ta hänsyn till aspekter som kostnader, tillgång, eller andra av praktiskt karaktär viktiga faktorer kan följande nyckelfaktorer identifieras för en miljöriktig och beständig fasad av tall eller gran:

    Materialval

    • Hög andel kärnved, helst uteslutande kärnved
    • Virket ska ha stående årsringar
    • Hanteringen ska utföras så att virket inte får mekaniska skador, får mikrobiella angrepp, eller blir uppfuktat eller nedsmutsat, dvs. snabb och rätt hantering, samt god emballering.
    • Från marken – fasaden ska börja minst 30 cm ovan marken.
    • Ventilation – utforma fasadbeklädnaden så att fukt snabbt kan torka ut. Ventilera utrymmet bakom fasaden vilket är ett enkelt sätt för att möjliggöra detta.
    • Vattenavrinning – inga horisontella ytor.
    • Flexibilitet – ska gälla både konstruktion och arkitektoniskt utförande. Fasadsystem som kan ”hängas på” befintliga byggnader efterfrågas.
    • Förseglat ändträ – försegling av ändträytor för att förhindra fuktupptagning i träet är helt avgörande för trämaterialets livslängd. Spikning kan öppna nya ändträytor och bör därmed utföras omsorgsfullt och med eftertanke.
    • Rundade virkeskanter – ger bättre täckförmåga hos färgen och minskar risk för mekaniska skador på fasadbrädorna.
    • Val av ytbehandling – spelar en nyckelroll för fasadens prestanda. En träfasad ska levereras som en del av ett komplett underhållspaket.

    Hantering från skog till fasadKonstruktionYtbehandling

    För ytbehandling finns idag många tillämpningar där nanotekniken utnyttjas för att skapa mervärde hos en yta jämfört med vad dagens mer traditionella produkter kan erbjuda. Nanobaserade ytbehandlingsprodukter marknadsförs redan idag och där uppges de göra ytor smuts- och vattenavvisande, förhindra påväxt av alger, svamp och mossa, förbättra UV- och temperaturresistensen och kulörbeständigheten, förbättra rep- och nötningståligheten, samt ha antigraffiti egenskaper etc. De flesta produkterna är dock nya och för en del finns därför frågetecken vad gäller t.ex. långtidsprestanda och teknisk livslängd, underhållbarhet och därmed sammanhängande ekonomi sett ur ett livscykelperspektiv för den produkt eller system där ytbehandlingen utgör bara en del.

    En kostnadsanalys som genomförts i studien gör bedömningen att nya nanoteknikbaserade ytbehandlingssystem skulle kunna ge som mest en reduktion av underhållskostnaderna med 15 %. Antagandet är då att fasadrengöring behöver göras vart femte eller sjunde år då traditionella målningssystem används.

    Återvunnet trä från träfasader definieras enligt Svensk standard som trädbränsle och benämns generellt för returträ eller när materialet är i finfördelad form för returflis.

    Ett stort problem med att återvinna energin från returträ är att en del av materialet är behandlat på något sätt, t.ex. impregnerat med träskyddsmedel, ytbehandlat eller innehåller andra konstruktionsdelar av t.ex. plast eller metall. Returflis är ett utmärkt bränsle för energiåtervinning förutsatt att anläggningen har tillräcklig rökgasrening och att askan hanteras på ett korrekt sätt. Ett problem idag är vad som ska ske med förorenad askan då den klassas som farligt avfall och därmed inte kan återföras till skogen. Om halterna av tungmetaller inte är för höga kan askan användas som täck- och fyllmaterial annars måste askan gå till deponi.

    En bättre källsortering och översyn av regelverk skulle dessutom kunna leda till att det renare returträet skulle kunna eldas i konventionella biobränslepannor medan den förorenade andelen då skulle eldas separat.

     

1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf