lnu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Axelsson, Clara
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Nilsson, Anna-Lena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Mina vårdkontakter: Utvärdering av ett pilotprojekt i Landstinget i Kalmar län2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Som ett led i utvecklingen av ”Vården på webben” har en applikation, ”Mina vårdkontakter”, testats i ett pilotprojekt av Landstinget i Kalmar län. Inför breddinförandet av Mina vårdkontakter uppdrog Landstinget i Kalmar län eHälsoinstitutet att genomföra föreliggande utvärdering med målet att samla in och ta tillvara erfarenheter från pilotprojektet och de verksamheter som däri deltagit.

    Utvärderingen är en kvalitativ studie där totalt 17 intervjuer genomförts, 15 med vårdpersonal och 2 med pilotprojektets ledning. Representanter från respektive av de 11, i pilotprojektet deltagande enheterna, har intervjuats. I samband med de 15 intervjuerna med vårdpersonal har en enkät fyllts i. I gruppen vårdpersonal har sjuksköterskor, läkarsekreterare och chefer inkluderats. En läkare fanns med i urvalet dock avbokades denna intervju pga. sjukdom.

    Sammantaget är de flesta nöjda med sitt deltagande i pilotprojektet samt användningen av Mina vårdkontakter. Man upplever att den information och utbildning som givits innan införandet varit tillfredsställande och bra. Den generella attityden hos personalen har varit övervägande positiv med få undantag. Den yrkesgrupp som uppfattas av andra yrkesgrupper som minst positiv till Mina vårdkontakter är läkare.

    Mina vårdkontakter upplevs av samtliga som en enkel applikation att lära och använda. Användarna tyckte generellt att applikationen fyllde en viktig funktion. Men systemet upplevs vid tiden för utvärderingens genomförande dock som långsamt.

  • 2.
    Broberg Danielsson, Hanna
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Petersson, Göran
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering av eHälsa - 10 års erfarenhet2014Inngår i: Vitalis - Nordens ledande eHälsomöte 2014: Vetenskapliga papers presenterade vid Vitalis konferens, Svenska Mässan, Göteborg, 8-10 april 2014, 2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Hälso- och sjukvården har gjort omfattande satsningar på införande av IT-stöd för att få en bättre, säkrare och effektivare vård. IT-stöden ger dock inte alltid de avsedda effekterna och utvärdering blir då ett viktigt instrument i förbättringsarbetet. Vi har gjort en studie av 26 utvärderingsprojekt vid eHälsoinstitutet senaste 10 åren och kartlagt medarbetarnas erfarenheter av att utvärdera eHälsa. Dessa resultat kommer att användas för att förbättra metodik för utvärdering av eHälsa.

  • 3.
    Eriksson, Ulrika
    et al.
    Sveriges Kommuner och Landsting.
    Nilsson, Anna-Lena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Läkemedelsförteckningen - utvidgad pilot: utvärderingsrapport2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Läkemedelsförteckningen är den första nationellt samlade databasen för alla receptförskrivna läkemedel som är uthämtade på apotek. Denna rapport redogör för användningen av Läkemedelsförteckningen hos förskrivare inom projektet Utvidgad pilot. Projektet är en uppföljning av ett tidigare projekt, Pilot 1.

    Resultatet från Utvidgad pilot bekräftar resultaten från Pilot 1 där förskrivarna hade en positiv attityd till Läkemedelsförteckningen. Föreliggande utvärdering visar även att Läkemedelsförteckningen upplevs ge ökad patientsäkerhet då förskrivarna ser stor nytta med den kompletterande information som förteckningen ger dem och att informationen i Läkemedelsförteckningen har underlättat läkemedelsdiskussionen mellan patienten och förskrivaren. Förskrivarna ser speciell nytta med informationen i Läkemedelsförteckningen för följande patientgrupper: patienter med oklar medicinering, patienter med flera vårdkontakter, misstänkta fall av missbruk och för akut behandlade patienter.

    Användningen av Läkemedelsförteckningen har dock, trots den påvisade nyttan, varit begränsad. Detta kan till stor del förklaras av det besvärliga inloggningsförfarandet samt den tidsödande lagringen av uppgifterna in i journalen. Möjligheten att integrera Läkemedelsförteckningen med journalsystemen ses som en avgörande faktor för att möjliggöra ett smidigt framtida användande av Läkemedelsförteckningen.

  • 4.
    Hammar, Tora
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hovstadius, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Patients' views on electronic patient information leaflets2016Inngår i: Pharmacy Practice, ISSN 1885-642X, E-ISSN 1886-3655, Vol. 14, nr 2, artikkel-id 702Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Information in society and in health care is currently undergoing a transition from paper to digital formats, and the main source of information will probably be electronic in the future. Objective: To explore patients’ use and perceptions of the patient information leaflet included in the medication package, and their attitude towards a transition to an electronic version. Methods: The data was collected during October to November 2014 among individuals in South-Eastern Sweden, using a questionnaire (n=406, response rate 78%) and interviews (n=15). Results: The questionnaire showed that the majority of the respondents (52%) occasionally read the patient information leaflet, 37% always read it, and 11% never read it. Almost half of the patients (41%) were positive towards reading the patient information leaflet electronically while 32% were hesitant and 26% neutral. A majority of the patients would request to get the patient information leaflet printed at the pharmacy if it was not included in the package. There were differences in attitude related to age and gender. The interviews showed that patients had mixed views on a transition to an electronic patient information leaflet. The patients perceived several positive aspects with an electronic patient information leaflet but were concerned about elderly patients. Conclusion: Although many were positive towards reading the patient information leaflet electronically, the majority prefer the patient information leaflet in paper form. Providing appropriate and useful eHealth services for patients to access the patient information leaflet electronically, along with education, could prepare patients for a transition to electronic patient information leaflet. © 2016, Grupo de Investigacion en Atencion Farmaceutica. All rights reserved.

  • 5.
    Lagrosen, Stefan
    et al.
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE).
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Nilsson, Lina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Creating a market for ehealth entrepreneurs2019Inngår i: Proceedings of the 14th European Conference on Innovation and Entrepreneurship, University of Peloponnese, Kalamata, Greece, 19-20 September 2019 / [ed] Panagiotis Liargovas & Alexandros Kakouris, ECIE , 2019, s. 566-571Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Digitalisation is rapidly changing the conditions for providing healthcare. New digital products and services are continuously integrated into the operations although not without frequent hurdles and difficulties. In addition, the ehealth market for public healthcare is dominated by fairly large companies while smaller, entrepreneurial companies have difficulties accessing the public health market. The purpose for the project reported in this paper is to examine how the competitiveness of ehealth entrepreneurs can be increased by gaining access to public healthcare. The aim is to develop a model describing the necessary conditions for a common development-process involving organisations in healthcare and small and medium size companies (SMEs), which can serve as a support in iterative improvement activities. The main methodology used in the project has been interactive workshops led by a professional moderator. Ten workshops involving representatives from healthcare, elderly care, SMEs and academia as well as politicians have been carried out. The findings are summarised in the model which gradually has emerged. The model has four vital cornerstones: understanding of needs, technical openness, procurement process and collaboration forum. Understanding of needs is a crucial aspect both from the perspective of healthcare and from SMEs. Currently, dialogue is lacking and SMEs do not in enough detail understand the processes taking place in healthcare and thus which the problems are. On the other hand, the healthcare representatives often do not have any overview of which suppliers and products exist and in what way they can aid in their operations. This leads to the procurement process often being ad hoc at the same time as it is limited by public procurement rules which frequently are too rigidly followed. Consequently, competence development of both healthcare organisations and SMEs is key to success. This development process will be highly facilitated by a collaboration forum – an arena in which healthcare representatives and SMEs can meet and learn from each other. The model, with its cornerstones, constitutes the main finding of the project.

  • 6.
    Moharra, Montse
    et al.
    Agcy Healthcare Qual & Assessment Catalonia, Spain..
    Almazan, Cari
    Agcy Healthcare Qual & Assessment Catalonia, Spain..
    Decool, Marie
    Agcy Healthcare Qual & Assessment Catalonia, Spain..
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Allegretti, Natalia
    Lombardia Informat SpA, Italy..
    Seven, Merik
    NICTIZ, Netherlands..
    Implementation of a cross-border health service: physician and pharmacists' opinions from the epSOS project2015Inngår i: Family Practice, ISSN 0263-2136, E-ISSN 1460-2229, Vol. 32, nr 5, s. 564-567Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective(s). To explore the opinions of health professionals with experience of the European Patient Smart Open Services (epSOS) system regarding the epSOS services perceived utility, potential impact and main barriers and facilitators to its use. Methods. Qualitative study design involving focus groups with health care professionals with experience of epSOS system. A semi-structured topic guide was developed to guide the discussion. Results. epSOS services were seen as interesting intuitive services and easy to operate. The greatest impact was in terms of positive impact on communication, clinical safety and patient management. Data reliability, difficulties in accessing the service and aspects related to information technology architecture were considered the most relevant barriers. Conclusion. This study has provided insights into the strengths and limitations of two new eHealth services for use across countries within the European Union, and has provided indications of how those services could be improved.

  • 7.
    Nilsson, Anna-Lena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Cosmic pilotdrift - Landstinget i Västmanland: Utvärderingsrapport2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projekt MedNet, Landstinget i Västmanland, har pilotinfört vårdinformationssystemet Cosmic. Det övergripande målet för MedNet är att inom hela landstinget anskaffa och införa ett gemensamt IT-stöd för vårdgivarens hantering av patientinformation vilket även innefattar en klinisk portal.

    Pilotinförandet av Cosmic startade i april 2008. Pilotdriften skedde vid Sala närsjukhus samt Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) Västmanland. Dessa kliniker har gått från pappersjournal till datorjournal.

    Landstinget i Västmanland uppdrog åt eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar, att utvärdera om slutanvändarna (vårdpersonalen) tycker att Cosmics funktionalitet är tillfredställande. Pilotdriften hade vid utvärderingens start pågått i sju månader.

    Datainsamling skedde via intervjuer och enkät. Enkäten bestod till största del av frågor i påståendeform som besvarades på en sexgradig instämmandeskala. Enkäten sändes ut som webbenkät. Urvalet var alla slutanvändare, dvs. all vårdpersonal på de två pilotklinikerna. Då svårigheter uppkom med distributionen av enkäten sändes enkäten ut även i pappersform till de som efterfrågade detta. Svarsfrekvensen var 68%. Bortfallet berodde sannolikt mest på svårigheter vid nämnda distribution men även att många slutanvändare inte svarade på alla frågor.

    Slutanvändarna, 70%, tycker att Cosmic stödjer dem på en tillfredställande nivå och 84% vill inte gå tillbaka till hur de arbetade tidigare. Dock finns en oro då slutanvändare känner sig osäkra att hantera Cosmic, behöver ständig påfyllnad av utbildning och hoppas att bristerna i Cosmic ska åtgärdas.

    De flesta slutanvändare instämmer i att patientsäkerheten har ökat med hanteringen av patientdata i Cosmic, men tycker inte att de fått mer tid över för kontakt med patienter. Kommentarerna är tvetydiga då slutanvändare uttrycker att patientsäkerheten ökat i och med medicinhanteringen/läkemedelsordinationen i Cosmic samtidigt som andra slutanvändare säger att patientsäkerheten minskat pga. att de känner sig osäkra att arbeta i läkemedelsmodulen.

    Det är stor spridning på svaren på frågorna, vilket kan bero på att slutanvändarna tillhör olika kliniker, personalkategorier, arbetar i olika moduler etc. Det har uttryckts en önskan, från pilotklinikerna, om fortsatt och kontinuerlig dialog mellan kliniken och projekt MedNet för att underlätta den fortsatta implementationen. Detta skulle även kunna minska den spridning av uppfattningar som finns.

  • 8.
    Nilsson, Anna-Lena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Cosmic pilotdrift - Landstinget i Västmanland: Utvärderingsrapport 22009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet MedNet, Landstinget i Västmanland, har tillsammans med två kliniker pilotinfört delar av vårdinformationssystemet Cosmic. Det övergripande målet för projektet är att anskaffa och införa ett gemensamt IT-stöd för vårdgivarens hantering av patientinformation.

    Pilotinförandet av Cosmic startade i april 2008. Pilotdriften har skett vid Sala närsjukhus samt vid Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) Västmanland. Dessa kliniker har gått från pappersjournal till datorjournal.

    Inför beslut och planering av breddinförandet gav Landstinget i Västmanland eHälsoinstitutet i uppdrag att utvärdera om slutanvändarna tycker att Cosmics funktionalitet är tillfredställande så att ett breddinförande skulle kunna påbörjas. En första utvärdering (UTV1) gjordes under november-december 2008. UTV1 utgick då från slutanvändare som grupp. Eftersom behovet att kunna se svar från specifika yrkeskategorier framfördes från fack och ledning inom Landstinget i Västmanland, togs beslut om att göra en ny utvärdering (UTV2) som utgick från samma enkät som UTV1 men inkluderade frågan om yrkeskategori.

    Landstinget i Västmanland har under tiden som förlöpt mellan UTV1 och UTV2 tagit beslut om att starta ett breddinförande.

    Enkäten gick ut till alla slutanvändare på de två pilotklinikerna. Enkäten sändes ut via eHälsoinstitutets webbenkätsystem. Av totalt 222 slutanvändare besvarade 158 enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 71%. Av dessa var ca 10% läkare respektive undersköterskor, 21% sjuksköterskor och resterande yrkeskategorier, dvs. kuratorer, psykologer, läkarsekreterare och annan yrkeskategori, ca 15% vardera.

    Om man ser till slutanvändarna som grupp visar UTV1 och UTV2 inga tydliga skillnader i resultatet där samma fråga ställts. I UTV2 finns inte heller några tydliga skillnader i resultat mellan de två pilotklinikerna. UTV2 visar dock att det finns skillnader i hur de olika yrkeskategorierna upplever pilotdriften av Cosmic. Läkarna är den yrkesgrupp som skiljer sig mest från de andra yrkeskategorierna. De anser att deras kapacitet att ta emot patienter påverkats negativt samt att den minskade kapaciteten ännu, efter 9 månader, inte återställts. Läkarna är även den yrkesgrupp som inte kan dokumentera det de behöver i Cosmic, upplever stora svårigheter att ta få fram översikter och önskar att Cosmic skulle ge tydliga felsignaler vid felinmatning.

    Det är viktigt att beakta de synpunkter som kommit fram under utvärderingarna. Alla yrkeskategorier framförde önskemål om att kunna påverka mer och det är många slutanvändare som känner frustration för att det inför breddinförandet inte tagits hänsyn till deras synpunkter angående hur Cosmic kan göras mer användbart. Även då pilotdriften av Cosmic visar på många fördelar så finns ett stort antal svagheter angivna framförallt bland läkarna. För att Cosmic ska fungera optimalt i den kliniska vardagen bör dessa svagheter åtgärdas.

  • 9.
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet i Kalmar fick hösten 2013 i uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att, utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, ta fram en prototyp av ett mätinstrument som skall identifiera och värdera informationsrisker på operationell nivå inom vårdverksamhet. Mätinstrumentet ska kunna användas av vårdverksamhet såväl som myndighet och forskarsamhället. Denna rapport beskriver uppdragets genomförande och dess resultat i form av ett framtaget mätinstrument.

    Kvalitativa metoder med observationer och intervjuer har använts. Observationer skedde under en sjuksköterskas arbetspass vid två slutenvårdsenheter respektive en vårdenhet inom hemsjukvård i Kalmar. Läkares perspektiv på informationsrisker inkluderades genom data från intervjuer med läkare från tidigare rapporter utförda av eHälsoinstitutet. Det framtagna mätinstrumentet genomgick ett test med sju respondenter via telefonintervju och skriftligt via mail. Testet visade på att frågorna i mätinstrumentet var relevanta och nära den kliniska vardagen och gav god återkoppling på vad att justera i det framtagna mätinstrumentet.

    En prototyp av ett mätinstrument har tagits fram. Det framtagna mätinstrumentet har utvecklats att vara enkelt och användbart i vårdverksamhet hos såväl landsting som kommunal hemsjukvård; att kunna besvaras av all vårdpersonal involverad i patientens läkemedelsprocess; att vara ett stöd för självutvärdering om informationsrisker och ett stöd för verksamheten att initiera ett risktänk och diskussion.

    Till skillnad från mätinstrumentet är de handböcker som används för risk- och händelseanalyser omfattande och gedigna, med metodbeskrivningar och frågeställningar strukturerade efter profession och/eller aktivitet. De kräver mycket tid att läsa igenom, förstå och operativt arbeta efter. Det framtagna mätinstrumentet kan således fylla en värdefull plats; med sin närhet till den operationella kliniska vardagen, nära patient, enkel att använda; om det valideras och vidare utvecklas. Vi anser att mätinstrumentet även skulle ha fördel av att göras digitalt, för att genom detta förenkla för vårdpersonalen att besvara frågor men även för att förenkla en statistisk kvantifierbar sammanställning av resultat samt underlätta möjlighet att jämföra förändring över tid.

  • 10.
    Nilsson, Anna-Lena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Farmaceut i Vården inom Landstinget i Kalmar län: Utvärderingsrapport2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Landstinget i Kalmar län har på försök infört farmaceuter i vården och har med Apoteket AB tecknat ett avtal om tre kliniska farmaceuttjänster under år 2006. För att värdera farmaceuternas insats och framtida roll utförde eHälsoinstitutet en utvärdering baserad på enkäter till läkare, sjuksköterskor, verksamhetschefer respektive farmaceuter samt intervjuer med läkemedelskommitté och apotekschefer.

    Vi fann att sjuksköterskor och verksamhetschefer var klart positiva till införandet av farmaceuter i vården. Även om läkare till övervägande delen också var positiva fanns stora variationer inom denna grupp. Hur väl integrationen av farmaceuten i vårdteamet hade fungerat varierade och de flesta av vårdpersonalen samt farmaceuterna själva bedömde att farmaceuternas roll var något oklar, att tid för framförallt läkarna för kontakt med farmaceuten var för kort och att förankringen vid införandet var otillräcklig. En låg andel vårdpersonal hade fått mer tid för annat patientarbete.

    Något fler än hälften av totala antalet respondenter bedömde att farmaceuterna bidragit till förbättrad läkemedelsanvändning med viss skillnad mellan olika sjukhusområden. Farmaceuterna ansåg att de bidragit till förbättrad läkemedelsanvändning genom bl.a. patientsamtal och genomgång av läkemedelslistor. Utvärderingen visar även att de uppdrag som farmaceuterna haft som gett mest patientnytta var arbetet med att indikera interaktioner, polyfarmaci och biverkningar genom granskning av läkemedelslistor, information till patienter/anhöriga för ökad följsamhet och samsyn samt utbildning av personal.

    Då fördelarna hittills överväger nackdelarna föreslår vi att satsningen på farmaceuter i vården fortsätter. För att farmaceut i vården skall fungera bättre vid olika vårdenheter föreslår vi att ledningen arbetar med att förankra farmaceut i vården med berörda personalgrupper och klinikledningar, att farmaceutens roll klarläggs inom vårdenheten i förhållande till övrig personal, att man tar vara på framgångsrika exempel och att farmaceuter i vården skall betraktas i förhållande till andra insatser inom läkemedelsområdet.

  • 11.
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Läkares användning av COSMIC vid tre scenarier2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Som ett steg i att förbättra vårdinformationssystemet COSMIC gav Cambio Healthcare Systems eHälsoinstitutet i uppdrag att identifiera områden där läkare ser förbättringspotential i användningen av COSMIC och om möjligt identifiera skillnader mellan landstingens installationer.

    Datainsamlingen skedde genom intervjuer med 16 läkare inom slutenvård och primärvård vid Landstinget Kronoberg och Landstinget i Kalmar län. Läkarkategorierna baserades på tre scenarier; rondarbete, mottagningsarbete inom slutenvård och mottagningsarbete inom primärvård. Landstingen hade olika versioner av COSMIC under datainsamlingen.

    Utvärderingen baseras på ett för litet underlag för att kunna påvisa generella skillnader mellan de två installationerna. Resultatet visar att läkarna i hög grad nämner samma förbättringsområden oavsett om läkarna arbetar i slutenvård eller primärvård, Landstinget i Kalmar län eller Landstinget Kronoberg. Skillnader finns dock mellan läkarna i de två landstingen gällande funktioner som finns i COSMIC 7.4 men inte i COSMIC 7.3 och att röntgen inte är kopplat till COSMIC i Landstinget i Kalmar län. Några skillnader finns också från primärvårdsläkarna i Landstinget i Kalmar län då de jämför COSMIC med det journalsystem de tidigare använde.

    Läkarna arbetar självständigt i varierade grad i COSMIC; några läkare dikterar allt och får remisser utskrivna medan andra i större grad själva interagerar med COSMIC. Detta kan påverka de förbättringsområden som nämns. Läkarna är mycket medvetna om fördelarna med COSMIC och upplever att det är smidigt mot hur det var innan. Dock upplever de att flexibiliteten i COSMIC medför svårigheter att känna sig trygg att hitta all patientdata. Några av de områden i COSMIC som läkarna saknar är funktioner som till viss del inte beror på systemet COSMIC utan beror på nationella beslut eller är funktioner som inte är beställda av de två landstingen.

    Generellt anger läkarna framförallt följande områden: svårighet att få fram en tydlig översiktsbild eller graf över de patientdata de önskar, att bevakningsfunktionen inte ger meddelandefunktionalitet, tydligare distinktion mellan inkommande provsvar men framförallt arbetet i läkemedelsmodulen där flertalet läkare känner sig osäkra att ordinera och då främst infusioner, att ApoDos och licenspreparat inte är kopplat till COSMIC och att läkaren måste ordinera på leverantör och förpackning. ApoDos och licenspreparat påverkar att det inte alltid finns en gemensam läkemedelslista vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten.

    Även om utvärderingen endast skulle identifiera de områden som läkarna anger med förbättringspotential kan man grovt se att med utvärderingen som underlag krävs åtgärder inom systemet COSMIC i sig, landstingets hantering/upplägg av COSMIC tillsammans med arbetsprocesser och support, och/eller läkarens egen kunskap eller utbildning.

  • 12.
    Nilsson, Anna-Lena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Läkemedelsförteckningen - Pilot 1: Utvärderingsrapport2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att främja användningen av Läkemedelsförteckningen inom hälso- och sjukvård startade Apoteket AB hösten 2005 tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne, Landstinget i Kalmar län och Landstinget i Östergötland pilotprojektet ”Pilot 1”. I Läkemedelsförteckningen registreras alla, på apotek de senaste 15 månaderna, uthämtade läkemedel.

    Förskrivare inom de landsting som ställt sig positiva till att delta i pilotprojektet gavs möjlighet att anmäla sitt intresse och få sig tillskickat en pinkod för behörighet till Läkemedelsförteckningen. Av förväntade 50 förskrivare anmälde 26 sitt intresse. Förskrivarna fick besvara tre enkäter med olika utformning vid olika tidpunkter. Urvalet av patienter gjordes av förskrivarna själva. 15 patienter besvarade patientenkäten.

    Föreliggande rapport visar att förskrivarna i hög grad var positiva till Läkemedelsförteckningen och kände behov av den information som fanns att tillgå. Föreliggande resultat visar samtidigt att den positiva attityd förskrivarna hade inte räckte att skapa en hög användning av Läkemedelsförteckningen.

    Under projekttiden använde förskrivarna Läkemedelsförteckningen i låg grad. Orsak till detta kan tydas vara av teknisk karaktär såsom problem med åtkomsten av Läkemedelsförteckningen. Flertalet förskrivare tyckte dock att Läkemedelsförteckningens struktur var logisk och tydlig.

    Förskrivarna såg störst nytta av Läkemedelsförteckningen vid behandling av patientgrupper som hade flera vårdkontakter, vid polyfarmaci, vid tveksamheter om missbruk och vid akutoch äldrevård.

    Få patienter nekade till att ge sitt samtycke och såg positivt på att förskrivaren hade tillgång till deras Läkemedelsförteckning. Flertalet vårdenheter hade upprättat rutiner för samtyckeshanteringen som i de flesta fall skedde muntligt mellan förskrivare och patient.

  • 13.
    Nilsson, Anna-Lena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare: Sammanställning2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att främja användningen av Läkemedelsförteckningen bland privatpraktiserande förskrivare erbjöd Apoteket AB förskrivare vid 500 vårdföretag att delta i pilotprojektet våren 2006.

    I pilotprojektet utvärderades den upplevda nyttan och funktion, utformning av läkemedelsförteckningen och dess applikation. Datainsamlingen skedde med hjälp av tre olika enkäter som skickades ut via en webbaserad enkät vid tre tillfällen; vid projektstart, efter en månad och efter tre månader. Svarsfrekvensen för de tre enkäterna var låg varför en sammanställning av svaren har gjorts som måste tolkas med försiktighet.

    89 privatpraktiserande förskrivare medverkade i pilotprojektet. Resultatet visade att förskrivarnas förväntningar på Läkemedelsförteckningen var hög. Förskrivarna var positiva till Läkemedelsförteckningen och upplevde att Läkemedelsförteckningen skulle ge dem värdefull information. Bäst nytta med Läkemedelsförteckningen såg förskrivarna för patienter med missbruk, multisjuka och patienter med flera vårdgivare.

    Åtkomsten till Läkemedelsförteckningen ansågs inte vara smidig vilket med stor sannolikhet tillsammans med tekniska problem medfört att förskrivarna använt Läkemedelsförteckningen i ringa omfattning under pilotprojektet. Användningen tycks även ha minskat istället för att ha ökat under pilotprojektets gång. En förskrivare såg Läkemedelsförteckningen som ovärderlig men flertalet förskrivare tyckte att Läkemedelsförteckningen inte fungerat som ett arbetsredskap. Med anledning av den låga användningen av Läkemedelsförteckningen har endast få förskrivare besvarat frågorna om funktion och utformning av applikationen. De som svarat är antingen tydligt positiva eller tydligt negativa.

  • 14.
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Rapport från följeforskningen i projektet Palliativt centrum för samskapad vård2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet Palliativt centrum för samskapad vård är ett samverkansprojekt mellan Linneuniversitetet och Region Kronoberg med finansiering ifrån Familjen Kamprad Stiftelse 2013–2017. Det långsiktiga målet för projektet var att, utifrån ett tänkt centrum, utveckla och förbättra den palliativa vården i Kronobergs län.

    Följeforskningen har haft som syfte att övergripande värdera Palliativt centrums prestationer, kortsiktiga och långsiktiga effekter samt undersöka om projektet bidragit till en hållbar utveckling inom den palliativa vården. Datainsamling har skett med semistrukturerade intervjuer med alla deltagare i projektorganisationen och från vård och omsorg, personal som deltagit i insatser från projektet och chefs- och ledningsfunktioner. Följeforskningen har haft ett utifrånperspektiv och inte varit kopplat till projektets arbete.

    Resultat visar att Palliativt centrum genomfört ett omfattande kunskapslyft inom palliativ vård i form av tematräffar i studiecirkelformat för personal inom vård och omsorg i Kronobergs län och stärkt yrkesroller såsom sjuksköterska, läkare och undersköterska med inslag av palliativ vård i utbildningar och kurser. Palliativt centrum har även utvecklat och utfört insatser för allmänheten i syfte att skapa diskussion och reflektion om palliativ vård.

    Palliativt centrum har, med nämnda insatser och den forskning som skett inom palliativ vård, väsentligen uppfyllt målet för projektet och initierat fokus på palliativ vård, men för en hållbar utveckling av palliativ vård och för en hållbar verksamhet för Palliativt centrum, behövs fortsatt arbete, fokus på införandet av interventioner inom vård och omsorg och ett mer aktivt ägarskap från mottagarorganisationerna.

    En strategiskt viktig effekt av projektets övergripande resultat är det fortsatta stöd om finansiering som har beviljats för en ny fem-årsperiod av Familjen Kamprad Stiftelse, Region Kronoberg och Linnéuniversitetet, där man ser stort värde att forskning och klinisk verksamhet interagerar för att skapa större kunskap om hur palliativ vård kan utvecklas.

  • 15.
    Nilsson, Anna-Lena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen: Utvärderingsrapport2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Lagen om Läkemedelsförteckning infördes 2005-07-01 och har i syfte att öka säkerheten och nyttan för de individer som använder receptbelagda läkemedel. Apoteket AB fick ansvar att inrätta en förteckning/personregister med individers uttagna vid apotek receptbelagda läkemedel. Enligt PUL (Personuppgiftslagen) har Apoteket AB därmed skyldighet att lämna besked om personuppgifter som rör den sökande i form av ett registerutdrag. Till skillnad från PUL har individen rätt att få ett gratis registerutdrag från Läkemedelsförteckningen så ofta som individen önskar.

    Våren 2006 fick eHälsoinstitutet i Kalmar i uppdrag att utvärdera utformningen av registerutdraget och om informationen i den är tillfyllest för individen.

    Datainsamling skedde via enkät och urvalet var alla medborgare som under perioden 2006-06- 09—11-16 begärde ett registerutdrag.

    Utvärderingen visar att flertalet individer kände sig nöjda med möjligheten att få en överblick över den medicin de har tagit ut via recept och med vilken lätthet de hade kunnat beställa registerutdraget. Studien får endast anses som vägledande eftersom den låga svarsfrekvensen, 60 av 182 individer, gör att begränsade slutsatser kan dras. Det är dock tydligt att flertalet av dem som besvarat enkäten upplevt nytta med den information som registerutdraget gav, att informationen var lätt att förstå och att det var enkelt att beställa registerutdrag. Några individer uttryckte att de ser positivt på möjligheten att få tillgång till sitt registerutdrag då det känns tryggt med en strukturerad sammanställning och att man själv inte behöver komma ihåg alla sina mediciner och doser. De individer som inte upplevde nytta trodde att de via registerutdraget skulle få prisuppgifter på uttaget läkemedel och förskrivarens och/eller vårdinrättningens namn.

    Många individer begärde ett registerutdrag för att de vill ha den med sig vid sitt vårdbesök andra för att använda registerutdraget vid försäkringsärenden. Anmärkningsvärt är att de som begärt registerutdrag ser det mer som en tjänst än ett utdrag som styrs av PUL (Personuppgiftslagen). Orealistiska förväntningar, dvs. förväntningar som här inte är förenliga med lagen, skulle kunna undvikas med förbättrad information till individen.

  • 16.
    Nilsson, Anna-Lena
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    ST-Läkarnas ledarskapsutbildning inom Landstinget i Kalmar län: Utvärderingsrapport2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sedan år 2002 har Landstinget i Kalmar län anordnat ledarskapsutbildning för ST-läkare. Som komplement till kursutvärderingen som görs i anknytning till kursen har eHälsoinstitutet fått i uppdrag av Landstinget i Kalmar län att utvärdera om kursens upplägg och innehåll medger tillämpning ute på klinik för att ge långsiktig effekt för verksamheten och dess patienter.

    Datainsamlingen skedde via enkät och gruppintervju av ST-läkarna samt enkät till respektive STläkares verksamhetschef. Urvalet var de två årskullar som gått utbildningen år 2002 och 2003. Detta för att säkerställa att minst ett år förlupit efter respektive kurs avslut. Svaren bearbetades och analyserades med SWOT-analys.

    Utvärderingen visar att ledarskapskursen rönt stor uppskattning från ST-läkarna själva genom att de erhållit personlig professionell utveckling. Samtidigt visar utvärderingen på svag effekt av kursen ute i verksamheten och för patienterna. Orsaken till detta kan bl.a. vara att syftet med kursen inte varit helt genomarbetat och förankrat; att det saknas interaktion med verksamheterna under kursens gång; att tid för tillämpning saknas för de inblandade efter avslutad kurs; att det finns en kultur ”i väggarna” inom vården som inte har vana och inte heller helt medger organisatoriskt lärande inom detta kunskapsområde.

    För att framtida kurser skall få större genomslag för verksamheten och dess patienter föreslås att verksamhetschefer och ledning är mer engagerade och involverade både före och efter kursen men framför allt under kursens gång. Det är viktigt att kursen ligger ”i linje” med landstingsledningens ledarskapsprofil och vision om hur organisationens lärande skall ske och förändras. ST-läkarnas ledarskapskurs tillsammans med landstingets chefsprogram bör vara så samordnade att de tillsammans ger en positiv och tydlig bild av hur Landstinget i Kalmar län satsar på ledarskap.

  • 17.
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Utvärdering av användningen av Infektionsverktyget2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Infektionsverktyget är ett IT-baserat verktyg som skall stödja vårdens förbättringsarbete att förebygga vårdrelaterade infektioner och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Infektionsverktyget har under 2012 integrerats och anpassats till två journalsystems (Siemens Melior; Cambio COSMIC) ordinationsdel och testats vid två piloter inom slutenvård vid Landstinget i Uppsala län och Västra Götalandsregionen (VGR). Denna utvärdering syftade till att studera hur Infektionsverktyget har tagits emot och används av pilotklinikerna. Fjorton informanter (läkare, verksamhetschefer, projektledare) sex i VGR och åtta i Landstinget i Uppsala län, intervjuades via telefon eller vid fysiska möten, individuellt eller i grupp under perioden 2012-10-16 till 2012-12-11.

    Inrapporteringen i Infektionsverktyget anses vara lättanvänd och intuitiv och de tvingande frågorna gör att läkarna måste ta ställning kring vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling vilket ansågs vara positivt. Alla läkare på pilotklinikerna som under pilottiden ordinerat antibiotika har använt Infektionsverktyget men bara ett fåtal av dessa läkare har jobbat med Infektionsverktygets rapportverktyg då det arbetet inte varit prioriterat i önskad grad av pilotklinikernas ledning. De tillfrågade läkarna uttalade dock en tydlig vilja och önskan att integrera detta arbete i klinikens förbättringsarbete men att det kräver tid, prioritering och stöd från respektive ledning. Man önskade och väntade även på att respektive ledning skall ge riktlinjer för arbetet så att uppföljningen sker på ett enhetligt sätt.

    Flertalet läkare påtalade vinsten med att fler sjukhuskliniker samt primärvården börjar använda Infektionsverktyget då de ser möjlighet till uppföljning över hela vårdkedjan. Detta skulle sannolikt även medföra att verksamheterna prioriterar arbetet med rapportverktyget och att de lättare börjar se Infektionsverktyget som ett stöd i sitt förbättringsarbete.

    Pilotprojektet ses av de som jobbat med den tekniska utvecklingen som ett komplicerat projekt då arbetet har synliggjort att en strukturerad informationsstruktur och ett enhetligt fackspråk behövs för att försörja rapportverktyget med korrekt och tillförlitlig data. I och med detta påtalas det att det är viktigt att göra alla landsting medvetna om att ett förarbete tillsammans med journalsystemleverantörer, IT-avdelningar, semantiker och verksamhetsföreträdare behöver göras inför implementeringen av Infektionsverktyget. Det påtalas även vikten av att det ges tid för arbete med rapportverktyget och att förankring med den lokala ledningen säkerställs.

    Att arbetet med rapportverktyget endast har påbörjats har medfört att denna utvärdering inte har kunnat bedöma användbarheten i bemärkelsen om huruvida Infektionsverktyget ger verksamheterna ett underlag som kan stödja dem i deras förbättringsarbete inom vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling. Förslag är därför att ytterligare studera användbarheten och användningen av Infektionsverktyget efter det att rapportverktyget har kommit till användning. Detta för att ge återkoppling och viktiga aspekter vid införandet som på sikt säkerställer att man uppnår den nytta som var förhoppningen dvs. att Infektionsverktyget påverkar antalet vårdrelaterade infektioner och förhindrar onödig eller felaktig antibiotikabehandling.

  • 18.
    Nilsson, Anna-Lena
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Utvärdering av Landstinget i Kalmar läns insatser kring influensan A (H1N1)2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det pandemiarbete som Landstinget i Kalmar län har genomfört sedan sommaren 2009 syftade till att arbeta upp en beredskap för en eventuellt kommande pandemi samt att vaccinera 80% av länets invånare.

    Utvärderingen i föreliggande rapport hade som mål att belysa förutsättningarna för och insatserna som gjorts inom pandemiarbetet. Största delen av datainsamlingen skedde genom intervjuer med personal från landstinget och länets kommuner. Respondenterna var personer med skilda funktioner, från strategiska till operativa. I utvärderingen ingick inte några invånare, privata vårdgivare eller myndigheter.

    Landstingets förmåga att förbereda sig inför en extraordinär händelse samtidigt som man genomförde ett omfattande vaccinationsarbete har bedömts och flertalet respondenter såg positivt på att ha fått erfarenhet av ett pandemiarbete i skarpt läge. Pandemiarbetet resulterade i vaccination av ca 62% av länets befolkning och i en beredskap inför kommande pandemier i form av reviderade pandemiplaner och åtgärdskort. Landstinget prioriterade och fördelade vaccinet utifrån prioritetsgrupper och listade patienter per vaccinationsenhet. Under den period då många av länets invånare insjuknade levererades inte vaccin från vaccinleverantören i den omfattning som behövdes. Flertalet respondenter hade uppfattningen att målet om 80% vaccinerade invånare i länet hade uppnåtts om vaccin varit tillgängligt.

    De råd som gavs från myndigheter och vaccinleverantören rörande olika insatser hade mer att önska om tydlighet och stöd. Uppfattningen från flertalet respondenter var att det saknades en tydlig och strukturerad ledning av det nationella pandemiprojektet. Vaccinleverantören var bl.a. sen att ge information om hur säkert vaccinet var, vilka biverkningar det skulle kunna ge och hade tillsammans med Socialstyrelsen svårt att ge säkra leveransplaner av vaccinet till landstinget för att de skulle kunna planera distributionen.

    I länets pandemiarbete deltog sjukhuskliniker, primärvård, företagshälsovård, privata vårdgivare och enheter inom länets kommuner. Arbetet försvårades för alla parter av otydlighet i ansvar och rollfördelning men även gällande samarbete över organisations- och huvudmannagränser orsakade av ekonomiska spörsmål och till viss del en ”inte mitt bord”-mentalitet. Begränsningen av vaccin och avgränsningar gällande vilka invånare som skulle vaccineras baserat på risk, listade patienter och ålder tog också energi och extra tid. Dock påverkades inte själva vaccineringen nämnvärt av ovan nämnda faktorer då varje enskild organisation bestod av erfaren och engagerad personal. Det fanns en stolthet hos alla som medverkade i pandemiarbetet att man tillsammans genomfört vaccinationsarbetet med ett bra resultat.

    Flertalet respondenter påtalade vikten av tydlighet och styrning samt ansvarsuppdelning och enkla informationsvägar eftersom pandemiarbetet var integrerat i flera verksamheter hos olika huvudmän med personal som skulle sköta ordinarie verksamhet parallellt med pandemiarbetet. Inför en eventuell kommande pandemi är det viktigt att förbereda den operativa organisationen med tydlig ledning och arbetsstruktur samt informationskanaler som går över funktionsrespektive huvudmannagränser.

  • 19.
    Nilsson, Anna-Lena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Axelsson, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV.
    Användarnas synpunkter på IT-lösningar inom vården: Sammanfattade erfarenheter från utvärderingar vid eHälsoinstitutet 2010-20122012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet i Kalmar, bedrivs utveckling av utvärderingsmetodik samt utvärderingar inom eHälsa i syfte att underlätta användningen och implementation av IT inom hälso- och sjukvård. Utvärderingarna har gjorts som uppdrag från framför allt offentliga men även privata aktörer. I denna sammanfattning redovisas summariskt resultaten av de projekt där aspekten användbarhet efterfrågades. Arbetet har begränsats till resultat från uppdrag gjorda fr.o.m. 2010 och sammanfattningen är avsedd att utgöra underlag för det pågående användbarhetsprojektet, som socialdepartementet initierat.

  • 20.
    Nilsson, Anna-Lena
    et al.
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Axelsson, Clara
    Högskolan i Kalmar, Humanvetenskapliga institutionen. Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Utdata ur Cosmic - Psykiatriförvaltningen, Landstinget i Kalmar län: Utvärderingsrapport2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Psykiatriförvaltningen hos Landstinget i Kalmar län har sedan driftstarten av vårdinformationssystemet Cosmic våren 2006 inte kunnat få önskad utdata ur systemet. Detta har medfört att Landstinget bl.a. inte kunnat lämna statistiska rapporter till de nationella kvalitetssystem som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting ansvarar för. eHälsoinstitutet i Kalmar fick i uppdrag att utvärdera orsakerna till Psykiatriförvaltningens problem med utdata.

    Datainsamling skedde via intervjuer, möten och tidigare resultat producerat av Vård-IT projektet. Intervjuerna gjordes initialt med personal från Cosmicförvaltningen respektive vårdverksamheten. Den enkät som planerades genomfördes dock inte eftersom intervjuerna gav tillräcklig information för att färdigställa en rapport. Uppdragsgivaren tog, efter att ha läst rapporten, beslut om att uppdraget skulle avslutas med den information som hunnit samlas in.

    Föreliggande utvärdering visar på att de tekniska förutsättningarna inte fanns för landstinget att få utdata ur Cosmic. Från intervjuerna framkom det bl.a. att det förekom fel i Cosmic Intelligence men även prestandaproblem gällande landstingets servrar. Till detta tillkommer även att landstinget ännu inte använder enhetliga termer och begrepp. Cosmic Intelligence är den del av Cosmic som hanterar utdata. Dess funktion är att extrahera inmatad data och skapa rapporter med det utdata man önskar. Problemen med Cosmic Intelligence tillsammans med de andra problemen gav en tydlig orsaksbild. Hur stor del av utdataproblemet dessa faktorer individuellt medför kan dock inte föreliggande utvärdering säga. Landstinget har inte dokumenterat problembilden för utdata och inte heller utfört systematiska tester. De nämnda problemområdena är dock kända för landstinget vilket kan läsas i slutrapporten av implementeringsprojektet Vård-IT.

    Psykiatriförvaltningen använder idag, till skillnad från andra klinker, inte det administrativa diagnosverktyget i Cosmic. Användningen av detta skulle underlätta utdata gällande diagnos. Att Psykiatriförvaltningen inte har infört diagnosverktyget beror på att detta verktyg inte hade levererats av leverantören Cambio vid den tidpunkt då Cosmic infördes på Psykiatriförvaltningen samt att de inte var beroende av diagnosutdata, då deras ersättningssystem inte krävde det.

    Cosmic förvaltningsenhet är fortfarande under uppbyggnad och har inte tillräckligt med resurser för att samtidigt arbeta strategiskt, drifta systemet, supporta användarna och parallellt med detta både testa systemet och interagera med leverantören. Detta har även medfört att de tydliga rutiner och arbetsprocesser mellan vårdverksamheten och Cosmicförvaltningen, som skulle behövas för att underlätta kommunikationen, informationen och förbättringsarbetet inom landstinget, ännu inte har arbetats fram.

  • 21.
    Nilsson, Anna-Lena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Ericson, Lisa
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Broberg, Hanna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för teknik (FTK), Institutionen för informatik (IK).
    Användbarhet och ändamålsenlighet med Gemensam informationsstruktur2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet i Kalmar har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att stödja arbetet att kartlägga uppfattningen om ändamålsenlighet och användbarhet hos produkter och tjänster inom Gemensam informationsstruktur (GI). GI består av Nationell informationsstruktur (NI) och Nationellt fackspråk (NF) samt tjänster, verktyg, metoder och ändringshantering. NF består i sin tur av Snomed CT, Hälsorelaterade klassifikationer och Socialstyrelsens termbank. Detta uppdrag är en aktivitet inom Socialstyrelsens projekt "Långsiktig utveckling av GI". Uppdraget till eHälsoinstitutet sträckte sig från början av mars till slutet av april 2016, som en del av Socialstyrelsens eget arbete som ska pågå maj månad ut.

  • 22.
    Nilsson, Anna-Lena
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Hovstadius, Bo
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL), Institutionen för medicin och optometri (MEO).
    Pilotstudie - webbutbildningen: Läkemedelsbehandling av äldre för AT-läkare2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen har under 2014 tagit fram en webbutbildning för att förbättra AT-läkares kompetens inom området läkemedelsbehandling av äldre. I juni 2014 uppdrog Socialstyrelsen åt eHälsoinstitutet att under hösten 2014 genomföra en utvärdering huruvida webbutbildningen stärker AT-läkarnas kompetens inom området.

    Utvärderingen genomfördes som en kontrollerad studie, där studiepopulationen (AT-läkare som tidigare inte hade genomgått webbutbildningen) delades in i två grupper; en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Båda grupperna besvarade en webbenkät som bestod av bakgrundsfrågor och 20 kunskapsfrågor som hämtats från webbutbildningens kunskapstest inom modulerna allmänmedicin och internmedicin. Kunskapsfrågorna var både flersvarsfrågor och ensvarsfrågor. För att få rätt på flervalsfrågorna krävdes att alla rätta alternativ var ifyllda.

    Totalt besvarade 90 AT-läkare enkäten, 67 i kontrollgruppen och 23 i interventionsgruppen (svarsfrekvens 16%). I genomsnitt fick svarande i interventionsgruppen 9,5 rätt svar och svarande i kontrollgruppen 7,7 rätt svar. Frågorna skiljer sig i svårighetsgrad utifrån antal rätta svar och sex frågor särskilde sig genom att visa på mer markanta skillnader i resultat mellan grupperna.

    Utvärderingen visar att den valda utvärderingsmetoden och genomförandet fungerar och ger trots en relativt låg svarsfrekvens resultatet att de AT-läkare som genomgått webbutbildningen får ett bättre resultat i kunskapstestet än de som inte genomgått utbildningen. En framtida utvärdering som görs efter det att webbutbildningen integrerats in i AT-läkarnas ordinarie utbildning, antas kunna säkra en hög svarsfrekvens och då ge statistiskt signifikanta resultat.

  • 23.
    Nilsson, Anna-Lena
    et al.
    Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Jöud, Anna
    Högskolan i Kalmar, eHälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar.
    Landstinget i Kalmar läns Traineeprogram 2006-2007: Utvärderingsrapport2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    September 2006 startade Landstinget i Kalmar län sitt första interna Traineeprogram i syfte att skapa ett fundament av lämpliga ledarkandidater respektive potentiella chefer inom landstinget. Det drygt ettåriga programmet påbörjades av 27 deltagare, med olika profession, från olika delar av länet. Programmet innefattade dels moment inom Landstinget i Kalmar län såsom praktik, mentorskap, interna och externa föreläsningar, dels moment på Handelshögskolan BBS, Högskolan i kalmar, såsom föreläsningar, teori och projektarbeten.

    Landstinget i Kalmar län gav vid årsskiftet 2006/2007 eHälsoinstitutet i uppdrag att utvärdera Traineeprogrammet med avseende på upplägg och innehåll. Datainsamlingen utfördes i enkätform med eHälsoinstitutets webbaserade enkätsystem. Data samlades in vid tre tillfällen, februari 2007, juni-augusti 2007 och december 2007.

    Utvärderingen visar att deltagarna uppskattade att de fått möjlighet att delta i Traineeprogrammet. Deltagarna var nöjda med programmets upplägg och innehåll. Flertalet lovordade kursen som hölls av BBS. Under programmets gång var deltagarna mindre positiva till mentorsdelen och praktikdelen, som har fungerat i varierande grad för olika deltagare. Flertalet deltagare uppgav oklarheter i syftet med dessa delar. Deltagarna efterfrågade även tydlighet i det övergripande syftet med programmet; vad kommer programmet att leda till med avseende på framtida chefsuppdrag? Flertalet deltagare uppgav att en stor bonus med programmet var att ha skapat nya nätverk med medarbetar på olika förvaltningar och kliniker inom landstinget.

1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf