I denna vänskrift firas Maria Lindgren, språkvetare vid Linnéuniversitetet, med en uppsättning artiklar som på olika sätt anknyter till hennes forskningsintressen, såsom didaktiska frågor, offentlig kommunikation, försvunna runstenar och textpraktiker.

The present volume draws on translanguaging and disciplinary language from seven studies that link to international contexts of language use, namely, to the countries of Cyprus, Estonia, Pakistan and Sweden. It spans different home environments as well as a variety of school stages from pre-school to university andadult education. The different perspectives relate, for example, to mothers' concern to maintain their children's mother tongue, teachers' concern to implement and apply translanguaging and students' concern about multilingual education. The articles reflect contemporary society with its distinguishing features of globalization and multiculturalism.

I dessa onormala tider fortsätter universitetet oförtrutet sitt uppdrag, att tillhandahålla meningsfull utbildning samt kritisk och innovativ forskning. Linnéuniversitetet har skilt sig från flera andra lärosäten genom att under Coronapandemin fortfa rande erbjuda viss campusundervisning. Hur detta kommer att utvecklas återstår att se; i takt med att fler aktiviteter sker på nätet har nya uppslagsrika lösningar tagits fram för att garantera studenterna en god kunskapsinhämtning och meningsfull kommunikation.

Kommunikation är också temat för det första av de bägge teman som inryms i detta nummer av HumaNetten . Temat ”Translanguaging and Disciplinary Language in the Individual, at School and in Society” har redigerats av Gudrun Svensson, Fakulteten för konst och humaniora och Ann- Christin Torpsten, Fakulteten för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet. Transspråkande handlar om användningen av språket i flerspråkiga kontexter och de sju bidragen behandlar både empiriska och mer teoretiska aspekter av det ta. Temat förklaras närmare av de bägge gästredaktörerna i ett separat förord.

Det andra temat i föreliggande nummer har en mer lokal prägel. Piia Posti och Peter Forsgren, litteraturvetare vid Linnéuniversitetet har redigerat en samling betraktelser över litteratur i Småland. Frågor som ställs här är om det verkligen finns en distinkt ’småländsk’ litteratur och vad som i så fall har betingat dess utformning. Olika aspekter av dessa frågor lyfts fram i inte mindre än tretton essäer om både kända och något mindre bekanta litterära namn. Även här förklaras temat i större detalj í ett förord av de bägge gästredaktörerna.

I övrigt bjuder detta nummer på artiklar om så skilda teman som äktenskap i den muslimska världen, Vi på Saltkråkan och digitala redskap för språkinlärning. Vi tackar alla bidragsgivare som har gjort detta julnummer av HumaNetten till en mångsidig och uppslagsrik läsupplevelse.

För redaktionens räkning

Hans Hägerdal

In this study, we analyse reflective diary texts produced by twelve multilingual Swedish fifth-graders with immigrant background after the terrorist attack in Paris in 2015, where several employees of the magazine Charlie Hebdo were killed. Our overall aim was to study if allowing the students to discuss and reflect upon engaging events outside the school in writing educates the students in democratic values and in arguing for their opinions. Our specific aim was to analyse and discuss how the students expressed their emotions, opinions and moral values in the texts in terms of the discursive strategies of representation and legitimisation (Hart 2010), and how they actively construe the events accounted for in relation to themselves. Our results show that in the few lines of the texts, the students, with varied linguistic resources in Swedish, constructed social groups based on dichotomous ethical concepts of right and wrong and on emotional assessments legitimising their opinions and beliefs.

I artikeln uppmärksammas grammatiska och textlingvistiska perspektiv för att förklara hur den första satsdelen i en mening, det så kallade fundamentet, skapar mening inom och mellan meningar. Med exempel från fyra elevtexter som är skrivna som brev till utbildningsministern i samband med nationella provet i svenska och svenska som andraspråk visas hur fundamentsleden kan konstrueras och varieras och därmed skapa olika stilistiska effekter samt grader av precision och emfas. Syftet med artikeln är att ge lärare som undervisar i skrivande kunskap och verktyg för sitt uppdrag att stödja elevernas litteracitetsutveckling mot ett avancerat språkbruk.

I kapitlet ges ett kritiskt perspektiv på hur en lärare arbetar med ett NO prov i årskurs 4 i en flerspråkig skola. Trots att majoriteten av eleverna är flerspråkiga tar inte läraren tillräcklig hänsyn till mångfaldsaspekten när provet designas. Detta leder till att de flerspråkiga eleverna har svårt att besvara uppgifterna på ett sätt som läraren accepterar. Slutsatsen är att läraren varken designat provet eller bedömt elevsvaren så att elevernas litteracitetsutveckling stimulerats eller eleverna fått möjlighet att påverka sitt lärande.I stället genomsyras provet och bedömningen av dominanta praktiker som reproducerar en ojämlik provdiskurs. Detta har emellertid läraren genom sin ledarposition i klassrummet makt att förändra så att fler elever får tillgångtill provdiskursen och större möjlighet att påverka sitt lärande.

På en F-6-skola med många erspråkiga elever skriver och ritar eleverna regelbundet i s.k. morgonböcker för att bli medvetna om och träna att sätta ord på sina upplevelser och känslor. Införandet av morgonböckerna har sin grund i forskning om att flerspråkiga elevers skapande utifrån egna erfarenheter är en viktig faktor för kunskaps- och identitetsutveckling (se t.ex. Cummins & Early 2011).

Morgonböckerna har sin teoretiska bas i Cummins (2000) modell om främjande av språk- och identitetsutveckling för erspråkiga elever. I hans modell är relationen mellan lärare och elev av vital betydelse för elevernas utveckling av kunskaper och kritisk litteracitet. Förutsättningen är att läraren bejakar elevens språkliga, kulturella och personliga erfarenheter i interaktionen så att kunskap kan genereras och identiteter förhandlas (jfr Vygotskys närmaste utvecklingszon 1978). På så sätt skapas förutsättningar för maximalt kognitivt engagemang och maximal identitetsinvestering hos eleverna. Förutom språklig medvetenhet syftar arbetssättet till att generera kunskap, att uttrycka sig kreativt och att delta i sociala sammanhang. Eleverna ska därmed bli rustade för att påverka sin egen livssituation.

Att arbeta enligt Cummins modell med morgonböckerna innebär att läraren inriktar sig såväl på elevernas språk och språkanvändning som på det innehåll som eleverna bidrar med. Lärarens respons till eleverna ska företrädesvis fokusera innehåll och meningsskapande.

Den analys av identitetskonstruktioner som vi presenterar i den här artikeln ska ses som ett sätt att arbeta med skrivna elevtexter och teckningar enligt Cummins modell. syftet med analyserna är således att

• lyfta fram ett sätt att granska elevtexter i ord och bild utan att fokusera språkliga brister

• ge underlag till undervisande lärare att med stöd av elevtexter utmana elevernas kognitiva investering

Litteracitet är ett begrepp som numera ofta används om elevers skriv- och läsförmåga i vid bemärkelse. Att vara litterat i ett skriftspråksbaserat samhälle innebär att man inte bara kan den skriftliga koden och kan skapa mening med skrift utan också kan anpassa skriften efter situationen och reflektera kritiskt och analytiskt. I dagens skola ska alla elever träna dessa kompetenser och utveckla litteracitet.

Med stöd av olika teorier och metoder kommenterar författarna elevtexter, och följer upp dem med skrivdidaktiska reflektioner om både innehåll och form. Författarna tar upp berättarperspektiv, genreval, bildspråk och samband och visar också hur eleverna konstruerar identiteter och förmedlar känslor. Boken innehåller även ett kapitel som visar hur olika bedömare betraktar elevtexter.

Skrivande i skolan utgår från elevtexter hämtade från det nationella provet i svenska i årskurs 9, men de fenomen som tas upp är relevanta för såväl yngre som äldre elevers skrivande. 

Den här boken visar hur rektor, lärare och forskare i samverkan kan påverka attityder och föreställningar om språkliga resurser så att det leder till långsiktiga förändringar i skolverksamheten. Flera röster från intervjuer, inspelningar och skrivna texter som samlats i ett forskningsprojekt lyfts fram i boken som också innehåller forskarnas funderingar om att bedriva tvärvetenskaplig forskning i samarbete med personal och elever.

Forskningen genomfördes på en F–6 skola med elever som till stor del har ett annat förstaspråk än svenska. Syftet med projektet var att studera och utveckla en undervisningsmiljö med särskild tonvikt på elevernas språk- och identitetsutveckling. Det fick det långa projektnamnet Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga klassrum och finansierades i tre år av Nämnden för lärarutbildning vid Linnéuniversitetet.

Forskare från tre discipliner: språkvetenskap, litteraturvetenskap och pedagogik arbetade i projektet både inom sitt eget vetenskapliga område och i samarbete med varandra. Projektet ledde till ett antal forskningspublikationer och presentationer på vetenskapliga konferenser, vilket beskrivs kortfattat i sista delen av boken. Merparten av boken rymmer i stället det samarbete som genererades på skolan och som berikade både skolverksamheten och forskningen.

Boken vänder sig till alla som intresserar sig för skolutveckling – såväl skolledare och verksamma lärare som lärarstudenter, lärarutbildare och forskare. 

Lära om språk är en grundbok för alla som studerar och arbetar med språk. Författarna redogör överskådligt för den terminologi och de grundläggande begrepp som utgör basen för alla språkstudier. Boken belyser områden som språkutveckling, inlärarspråk och språkhistoria. Basala grammatiska begrepp med tillämpningar utgör en väsentlig del av innehållet.

Lära om språk har också ett genomgående andraspråksperspektiv. I boken belyses, ur flera synvinklar, den process då inlärare utvecklar sina språkliga färdigheter i andraspråket. Genom att exemplifiera speciella svårigheter inom svenska språket får lärare verktyg att hjälpa elever med svenska som andraspråk på alla nivåer, från förskola till vuxenutbildning, att finna vägar till fördjupad kunskap i svenska.

Den tredje upplagan av boken har utökats kraftigt, bland annat med ny forskning om grammatikalisering och transspråkande. Avsnitt om bland annat teckenspråk har tillkommit, och avsnittet om språkutveckling har fått mer utrymme. Lästips och litteraturreferenser har uppdaterats.

Boken riktar sig främst till lärarstuderande på grundnivå, men kan med fördel användas av alla som är intresserade av de språkliga begrepp som är nödvändiga kunskaper när man studerar språkvetenskapliga ämnen.

The article, Möjligheter och utmaningar – lärares uppfattningar omflerspråkighet och transspråkande [Possibilities and challenges – teachers’perceptions of multilingualism and translanguaging] is  based on interviews and focuses on the implementation of translanguagingin a primary and intermediate school. The article proceeds from a longitudinal study with phenomenographic analyses (Marton & Svensson 1978) and points out the teachers’ perceptions that they found it advantageous to use translanguaging strategies in their multilingual classrooms, but also encountered difficulties in implementing an until then unknown educational paradigm in a monolingual environment. The study reveals that the implementation through time resulted in overall changes of attitudes towards the use of multilingual resources in education. During the implementation time the search for support and increase of knowledge created progressive collaborative teacher work inside the school and later on a further distribution of the translanguaging paradigm to other schools.

Marton, Ference & Svensson, Lennart (1978), “Att studera omvärldsuppfattning:Två bidrag till metodologin” [Studying perceptions of the outer world:Two contributions to the methodology] . Rapport från Pedagogiskainstitutionen, Göteborgs Universitet, no. 158, 1978.

Dagens globaliserade samhälle står i skarp kontrast till den enspråkigaundervisning som utövas i många svenska skolor, där undervisningen sällan tar tillvara flerspråkiga3 elevers erfarenheteroch språkliga resurser. Det här kapitlet beskriver hur lärare på mellanstadiet i ett forskningsprojekt introducerat och utvecklatarbete med flerspråkig undervisning i en tidigare helt enspråkigskolmiljö.

The increasing diversity of Swedish society is affecting the Swedish school. Applying the perspective of critical literacy (Janks 2010), this study examines how teachers’ attitudes in a multilingual classroom affect the ability of pupils to develop semantic and critically reflective competence. The study shows that the class teachers hardly considered the pupils’ multilingualism and cultural background when devising a procedure using literary tests to engage pupils in talking, listening and writing and to increase their lexical knowledge. With its one nation, one people and one language (May 1999), the Western cultural heritage seems to be taken for granted as natural. The teachers’ domination, the pupils’ powerlessness, and the lack of diversity do not give the pupils access to the learning that the teachers expect, and the pupils are not provided with an opportunity to develop critical-analytical thinking. The study also shows that the teachers feel inadequately trained for teaching in a society of diversity, and often experience powerlessness in their role as teachers, searching for good tools to guide their pupils.

I detta kapitel belyses och diskuteras flerspråkiga elevers utveckling avflerspråkighet i den svenska skolan om deras lärare tillämpar av transspråkande,translanguaging, i undervisningen. Med flerspråkighet menasatt eleverna har kunskaper i minst två språk. Transspråkande innebär attlärarna arbetar planerat och kognitivt utmanande med hjälp av elevernasalla språkliga resurser i undervisningen. Beskrivningen utgår från en klassi årskurs 6 där klasslärarna tillämpat transspråkande i olika ämnen sedanårskurs 4. Avsikten från lärarnas sida är att stärka utveckling av både kunskaperoch flerspråkighet samtidigt som de vill att föräldrarna ska få ökademöjligheter att delta i sina barns läxläsning och därmed också bidra till sinabarns språk- och kunskapsutveckling. I ett praktiknära exempel på tillämpningav transspråkande i geografiundervisningen åskådliggörs på vad sättföräldrarna inbjuds att delta i sina barns språk- och kunskapsutveckling.Närstudium av tre föräldrars förhållningssätt vid läxläsning speglas motbarnens egna uppfattningar om sina språkkunskaper och deras betyg isvenska och modersmål. I denna studie kan man utläsa att det inte bara ärmöjligheten att läsa läxor med sina barn som påverkat barnens utvecklingmot flerspråkighet utan också föräldrarnas uppfattningar om målet medflerspråkighet. Syftet med det här kapitlet är således att ge exempel på ochdiskutera flerspråkiga elevers utveckling av flerspråkighet i den svenskaskolan utifrån aspekter som berör transspråkande och föräldramedverkan.

Föreliggande presentation utgår från en 3-årig longitudinell studie av undervisning med användning av flerspråkiga elevers alla språkliga resurser för lärande. Lärarna tillämpar Garcias (2009) båda principer för translanguaging, social rättvisa och social praktik, i sin undervisning, vilket innebär att de arbetar medvetet och strategiskt för att eleverna ska utveckla sina båda språk i meningsfulla sammanhang (se Svensson 2016) och uppnå den kunskapsnivå som förväntas enligt kunskapsmålen för grundskolan (Skolverket 2015).

Syftet med denna delstudie är tvåfaldigt, dels att utifrån elevers egna texter och bilder synliggöra deras ställningstaganden i förhållande till sin egen flerspråkighet och den flerspråkiga undervisning som erbjuds dem, dels att utifrån närstudiet av texterna och bilderna visa hur lärare kan understödja elevers utveckling till aktiv tvåspråkighet inom ramen för translanguaging.

Materialet till studien har samlats in från introduktionen av translanguaging i årskurs 4 fram till slutet av årskurs 6 och består av elevers dagboksanteckningar, bilder och enkätsvar. Fem av 35 elever är valda för närstudium med utgångspunkten att de har varierande språklig bakgrund och vistelsetid i Sverige samt varierande språkliga erfarenheter vid den tidpunkt då translanguagingprojektet påbörjades. 

Undersökningen visar att translanguaging, som framhålls som ett framgångskoncept för likvärdig tvåspråkighet hos flerspråkiga elever samt deras identitets- och kunskapsutveckling (se exempelvis Baker 2000; Creese & Blackledge 2010), inte är ett lika självklart framgångskoncept för samtliga fem elever i studien. Elevernas skilda förutsättningar kan ge dem både medvind och motvind vid tillämpning av translanguaging i klassrummet. Lärare måste ta med i beräkningen att elevernas skriftliga förkunskaper på båda språken är av central betydelse för möjligheterna att ta vara på de vinster som translanguaging erbjuder. Resultatet visar hur lärarna utformar undervisningen för att ge de enskilda eleverna chans till optimal utveckling av sin flerspråkiga potential.

The aim of our study is to show how multilingual students’ ideas of their languages reflect their approaches to multilingualism as a resource in the classroom.

Translanguaging ((Williams 1996), which means simultaneous use of various lingual resources, has shown to promote multilingual students’ development of identity and knowledge when being used strategically in the classroom (Creese & Blackledge 2010; Garcia 2012; Wedin 2013; Cummins & Persad 2014; Garcia & Wei 2014). However, in many schools the target language is regarded as the only language that should be used in second language education (cf. Cummins 2007) which also was the case in the school in question for the study.

Our study is part of a 3-year research project, Interaction for language and identity development in multilingual classrooms, where one part of the project consists of action research (Denscombe 2009) with the focus on the teachers’ changing of strategies in the classroom for utilizing the students’ lingual resources. The base of our study is a self estimating survey by 39 students in grade 5, students’ texts, recordings of conversation, classroom observation and interviews.

The survey showed that the students have a large lingual potential but also great differences in  estimating and perceiving their first and second languages. Our results are not yet systematically analyzed, but there seems to stand out a pattern that students who have ranked both their languages on a high scale are considerably more positive to the teachers’ initiative than those with discrepancies in their rankings. Analyses of texts, colloquies, observations and interviews indicate that the students with high rankings of both their languages played an important role for those who initially were resistant by shaping new relations and contributing to mutual development of knowledge