lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 33 of 33
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Ökad förekomst av ADHD-diagnos bland ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem2018In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, no 1, p. 71-85Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Från ett tillstånd som tidigare har kopplats till en relativt begränsad andelbarnoch ungdomar har ADHD-diagnosen nu fått en större roll och betydelsei detsvenska samhället. Syftet med denna artikel är att analyseraoch diskuteraförekomsten av ADHD-diagnoser hos ungdomar som påbörjaröppenvårdför alkohol- och narkotikaproblem och hur diagnosen kan relaterastillsocialaförhållanden, droganvändning och psykisk hälsa. Studien baseraspå struktureradeintervjuer med 2169 ungdomar från nio städer för åren2013, 2014 och 2015. Resultaten visar att en betydande andel ungdomarsom vändersig till öppenvård också har en ADHD-diagnos, att det har sketten stor ökning de senaste åren, att det är en stor lokal variation och attdennagrupp ungdomar är psykosocialt utsatta med omfattande probleminom många livsområden. Den ökade förekomsten bland både pojkar ochflickor och den stora lokala variationen väcker frågor om ADHD-diagnosersorsak, tillförlitlighet och konsekvenser.

  • 2.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Recognition of prior learning in teacher education2008In: ECER 2008, From Teaching to Learning?, European Education Research Association , 2008Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper is focussing on early childhood educators who have entered teacher training. They were offered an opportunity to participate in a process or recognition of prior learning (RPL) in connection with their admission to a teacher-training programme. The RPL process did not address admission to the programme in relation to the eligibility requirements for the programme; rather, it was intended to be part of the coming training process. It turned out that only a few of the admitted participants accepted the challenge to participate in the RPL process and thus receive credit. However, we know that this group of students has completed the first part of their training with good results, i.e. better results than the traditional students. For this reason, we wish to analyse the impact of their earlier experiences and informal learning, and how it is recognised during the training process. Breier (2005) discusses ‘“rpl” as opposed to “RPL”’, using the abbreviation RPL for Recognition of Prior Learning taking place before/outside the educational process, and rpl for recognition of prior learning within the educational process. Thus, in this paper we will mainly study ‘rpl’ in teacher training. RPL/rpl has been studied and analysed from a number of different perspectives. Andersson and Harris (2006) present a number of examples of different perspectives used in the analysis of RPL: assessment theory, the sociology of education, poststructuralism and situated knowledge/learning theory, activity, actor-network and complexity theory, and symbolic interactionism. In this paper, our theoretical point of departure is taken in a sociocultural perspective (Säljö, 2000, 2005). According to Lave and Wenger (1991) learning is not an separate process, related to individual performance, within the individual himself. In a sociocultural perspective, learning is an ongoing process, between people (Lave & Wenger, 1991).

    Method

    The paper is based on interviews presenting the perspective of participating students and their teachers. The following questions are considered: What are the requirements on the programme and teachers when training is targeted at a group of students who are expected to have experience and knowledge acquired through informal learning? Do these students differ from other students, and, if so, what are the consequences for the organisation of the programme? What type of knowledge do these students have, and how can this be related to the higher education they are receiving? What are the consequences of bringing ‘new groups’ of students into higher education?

    Expected Outcomes

    Will the function be that of a Trojan horse (cf. Harris, 1999), bringing new students into the university and starting a process of change from within? This study will probably create new knowledge about how vocational experience is utilized within teacher training. Futhermore, it will also say something about, how prior learning and experience are used in higher education generally.

    References

    Andersson, Per & Harris, Judy (Eds) (2006). Re-theorising the recognition of prior learning. Leicester: NIACE. Breier, Mignonne (2005). A disciplinary-specific approach to the recognition of prior informal experience in adult pedagogy: ‘rpl’ as opposed to ‘RPL’, Studies in Continuing Education, 27, 51-65. Harris, Judy (1999). Ways of seeing the recognition of prior learning (RPL). What contribution can such practices make to social inclusion? Studies in the Education of Adults, 31, 24-39. Lave, Jean & Wenger, Etienne (1991). Situated learning: legitimate peripheral participation. Cambridge, UK: Cambridge University Press. Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. Säljö, Roger (2005). Lärandet och kulturella redskap. Om lärandeprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.

  • 3.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Science in the pre-school teacher education: Trajectories of child minders becoming pre-school teachers with a scientific profile2010In: 6th European Research Conference. Adult Learning in Europe - understanding diverse meanings and contexts, 2010Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper has a biographical perspective and analyses the learning trajectories of child minders participating in a teacher education to become qualified pre-school teachers. These child minders have worked full-time and are working part-time in pre-schools during the teacher education. The focus of the paper is on the scientific profile in their teacher education, and how their prior experiences and prior learning from working in pre-school and from everyday life are related to and acknowledged in this profile.

    Lager-Nyqvist (2003) has studied student teachers’ experience of science education during their teacher training. The findings are that early school experiences and own opinions on science education in school affect the teacher’s role. In a previous study of child minders participating in a teacher education (Andersson & Hellberg, 2009) it was found that the child minders are initially peripheral participants, and change from within might require a more central position in the community of practice. The results show how these students become less peripheral fairly quickly. Their prior experiences and prior learning help them in their trajectory into university studies and in the shift of identity. Not least their participation in the practice of work, where part of the education program is situated, could to a large extent be seen as full.

    The data in the present study are collected through narrative interviews with seven teacher students with a background as child minders. The interviews are conducted in a way outlined by Horsdal (2002). The interview starts with a more or less extensive narrative of the interviewee’s life with focus on aspects relevant (from the interviewee’s perspective) in relation to the choice to become a pre-school teacher. This narrative is followed by a number of follow-up questions focusing on the scientific profile in relation to prior and present experiences particularly from the pre-school practice. In the analysis of interviews, a central guiding concept is trajectory, and particularly learning trajectory. Other concepts that guide our analysis in this approach are critical incidents, critical persons, turning points, and identity, which help us identify the structures of and central themes in the narratives. This theoretical perspective is based on the idea of situated learning (Lave & Wenger, 1991).

    The preliminary results presented here indicate how and in what ways these teacher students learn scientific knowledge, and how this learning is related to the practice of the pre-school, and the students’ prior experiences and prior learning within this community of practice. The analysis provides implications for how learning in scientific subjects could be understood, and particularly how learning among students with prior experiences from the community of practice for which they are trained could be understood.

  • 4.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Trajectories in teacher education: Recognising prior learning in practice2009In: Asia-Pacific Journal of Teacher Education, ISSN 1359-866X, E-ISSN 1469-2945, Vol. 37, no 3, p. 271-282Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article analyses the trajectories into teacher education of a group of child minders who are studying to become pre-school teachers. The specific focus is what impact their prior experiences and learning from pre-school have on their trajectories, and how these experiences and learning are recognised in the first year of teacher education. A situated learning perspective is applied, with a focus on participation and trajectories in the two communities of practice in which teacher education is situated – the university and the pre-school. The data consist of transcribed interviews with ten student teachers, and additional data are gathered from stakeholders in the program. The results show that prior experiences and learning are given implicit and indirect recognition. In the practice of the pre-school, the trajectory means a shift in identity, from child minder to student teacher and pre-school teacher. In the practice of the university, prior experiences and learning help students in their trajectories from peripheral to fuller participation.

  • 5.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Yrkeseleven2014In: Lära till yrkeslärare / [ed] Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, p. 131-154Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel ger en introduktion vad gäller kunskap om och för förståelse av elever i yrkesutbildning. Kapitlet behandlar rekrytering och deltagande men även sociala kategorier och funktionsnedsättningar.

  • 6.
    Baric, Vedrana Bolic
    et al.
    Linköping University.
    Hemmingsson, Helena
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    The Occupational Transition Process to Upper Secondary School, Further Education and/or Work in Sweden: As Described by Young Adults with Asperger Syndrome and Attention Deficit Hyperactivity Disorder2017In: Journal of autism and developmental disorders, ISSN 0162-3257, E-ISSN 1573-3432, Vol. 47, no 3, p. 667-679Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim was to describe the occupational transition process to upper secondary school, further education and/or work, and to discover what support influences the process from the perspectives of young adults with Asperger syndrome or attention deficit/hyperactivity disorder. This qualitative study was performed in Sweden and comprised interviews with 15 young adults recruited from community based day centres. Support influencing the process included: occupational transition preparation in compulsory school, practical work experience in a safe environment, and support beyond the workplace. The overall understanding shows that the occupational transition process was a longitudinal one starting as early as in middle school, and continuing until the young adults obtained and were able to remain in employment or further education.

  • 7.
    Bolic Baric, Vedrana
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    Hemmingsson, Helena
    Linköping University.
    Internet Activities During Leisure: A Comparison Between Adolescents With ADHD and Adolescents From the General Population2018In: Journal of Attention Disorders, ISSN 1087-0547, E-ISSN 1557-1246, Vol. 22, no 12, p. 1131-1139Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Adolescents' leisure activities are increasingly focusing on Internet activities, and today, these coexist with traditional leisure activities such as sport and meeting friends. The purpose of the present study was to investigate leisure activities, particularly Internet activities, among boys and girls with ADHD, and compare these with boys and girls from the general population. The objective was also to explore how traditional leisure activities and Internet activities interrelate among adolescents with ADHD.

    METHOD: Adolescents with ADHD (n = 102) were compared with adolescents from the general population on leisure activities and Internet use.

    RESULTS: Leisure activities among adolescents with ADHD tended to focus on Internet activities, particularly online games. Internet activities were broadening leisure activities among adolescents with ADHD, rather than being a substitute for traditional leisure activities.

    CONCLUSION: Internet activities may provide adolescents with ADHD accessible means of social interaction.

  • 8.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    Hemmingsson, Helena
    Linköping University.
    Stöd för lärande – mer än bara pedagogiskt stöd: Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning2013In: AT-forum 2013: Nationell konferens i arbetsterapi, 2013, 2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Att lämna grundskolan innebär för många unga vuxna en övergång till vuxenlivet med antingen vidare studier eller arbetsliv i sikte. Det innebär nya utmaningar som de flesta unga vuxna klarar av medan personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar riskerar att komma tillkorta i och med de krav som samhället ställer. Hur stödet har sett ut i grundskolan kan påverka ungdomarnas övergång till vidare studier och arbetsliv. Studier har visat att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en eftersatt grupp då det gäller anpassningar i skolan.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas med Asperger diagnos och ADHD erfarenheter av stödåtgärder i skolan samt vad individerna retrospektivt värderar som betydelsefullt för övergången till vidare studier och arbetsliv.

    Tillvägagångssätt och analys

    I studien har ett ändamålsenligt urval användas utifrån följande kriterier; personerna ska ha en neuropsykiatrisk diagnos som Asperger syndrom och Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) baserad på DSM-IV och/eller ICD-10 (American Psychiatric Association, 2000; World Health Organisation, 1993), vara i åldrarna 18-30 år samt vilja och förmåga att kommunicera sina erfarenheter av tidigare skoltid och övergången till vidare studier. Intervjuer har genomförts med 13 unga vuxna i åldrarna 20 till 29 år. Intervjuerna har analyserats kvalitativt.

    Resultat/förväntat resultat

    Analysen av intervjuerna påbörjades i augusti 2012. Preliminära resultat visar att den sociala och fysiska miljön samt pedagogiskt stöd är betydelsefullt för övergången till vidare studier och arbetsliv. Analysen pågår och vid tidpunkt för konferensen kommer resultat gällande erfarenheter av stödåtgärder i skolan samt vad individerna värderar som betydelsefullt för övergången till vidare studier eller arbetsliv att presenteras.

    Slutsats

    I samband med AT-forum 2013 kommer slutsatser från analysen att presenteras.

  • 9.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    Hemmingsson, Helena
    Linköping University.
    Stöd i skolan och övergång till vidare studier och arbetsliv: personer med neuropsykiatriska diagnoser2013In: Abstractsamling, At-forum 2013: 24-25 april 2013, Stockholmsmässan, 2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Bakgrund

    Att lämna grundskolan innebär för många unga vuxna en övergång till vuxenlivet med antingen vidare studier eller arbetsliv i sikte. Det innebär nya utmaningar som de flesta unga vuxna klarar av medan personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar riskerar att komma tillkorta i och med de krav som samhället ställer. Hur stödet har sett ut i grundskolan kan påverka ungdomarnas övergång till vidare studier och arbetsliv. Studier har visat att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en eftersatt grupp då det gäller anpassningar i skolan.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas med Asperger diagnos och ADHD erfarenheter av stödåtgärder i skolan samt vad individerna retrospektivt värderar som betydelsefullt för övergången till vidare studier och arbetsliv.

    Tillvägagångssätt och analys

    I studien har ett ändamålsenligt urval användas utifrån följande kriterier; personerna ska ha en neuropsykiatrisk diagnos som Asperger syndrom och Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) baserad på DSM-IV och/eller ICD-10 (American Psychiatric Association, 2000; World Health Organisation, 1993), vara i åldrarna 18-30 år samt vilja och förmåga att kommunicera sina erfarenheter av tidigare skoltid och övergången till vidare studier. Intervjuer har genomförts med 13 unga vuxna i åldrarna 20 till 29 år. Intervjuerna har analyserats kvalitativt.

    Resultat/förväntat resultat

    Analysen av intervjuerna påbörjades i augusti 2012. Preliminära resultat visar att den sociala och fysiska miljön samt pedagogiskt stöd är betydelsefullt för övergången till vidare studier och arbetsliv. Analysen pågår och vid tidpunkt för konferensen kommer resultat gällande erfarenheter av stödåtgärder i skolan samt vad individerna värderar som betydelsefullt för övergången till vidare studier eller arbetsliv att presenteras.

    Slutsats

    I samband med AT-forum 2013 kommer slutsatser från analysen att presenteras.

  • 10.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Stockholm University.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    Hemmingsson, Helena
    Linköping University.
    Support for learning goes beyond academic support: Voices of students with Asperger’s disorder and attention deficit hyperactivity disorder2016In: Autism, ISSN 1362-3613, E-ISSN 1461-7005, Vol. 20, no 2, p. 183-195Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to describe and explore the experiences of support at school among young adults with Asperger’s disorder and attention deficit hyperactivity disorder and also to examine what support they, in retrospect, described as influencing learning. Purposive sampling was used to enroll participants. Data were collected through semi-structured interviews with 13 young adults aged between 20 and 29 years. A qualitative analysis, based on interpreting people’s experiences, was conducted by grouping and searching for patterns in data. The findings indicate that the participants experienced difficulties at school that included academic, social, and emotional conditions, all of which could influence learning. Support for learning included small groups, individualized teaching methods, teachers who cared, and practical and emotional support. These clusters together confirm the overall understanding that support for learning aligns academic and psychosocial support. In conclusion, academic support combined with psychosocial support at school seems to be crucial for learning among students with Asperger’s disorder and attention deficit hyperactivity disorder.

  • 11.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    Hemmingsson, Helena
    Linköping University.
    Support in school and the transition to further education and work: individuals with neuropsychiatric disorders2013In: 12th NNDR conference, 2013, 2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction

    Research indicates that students with Asperger’s Disorder and ADHD face a number of barriers to participation in school which may affect learning, social relations and the transition to work and/or further education. Individuals with Asperger’s Disorder and ADHD may need support in order to participate in school and to make progress toward graduating from school, in order to qualify to attend and pursue institutes of further education, work and participation in community life.

    Objectives

    The objective of the study was to describe and explore young adults’ with Asperger syndrome and ADHD experience of support in school and what they, in retrospect describe as influencing learning.

    Methods

    Interviews have been performed with 13 young adults between the age of 20 to 29 years, diagnosed with Asperger syndrome and Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) based on DSM-IV and / or ICD-10 that have completed compulsory school.  

    Results

    Results show that the students in the present study stated that they did not receive adequate support during their school time in relation to their perceived difficulties with academic performance, social interaction and emotional wellbeing. Three types of support were identified during the analysis: “academic accommodations”, “social support” and “emotional support”.  Despite being evident in the students stories the support was perceived as inappropriate in relation to their individual needs, which in turn together confirmed the theme described as “Support affecting the students’ wellbeing”.  

    Conclusion

    The students’ experience of support in school, based on their current experiences, knowledge and understanding highlights the need for support that target academic performance, social relationships and emotional wellbeing, important for learning in school.

    Contribution to the practice/evidence base of occupational therapy

    Collaboration between educators, health care and occupational therapy services in school are important for developing and implementing support in school that will promote students learning and participation in school.

  • 12.
    Bolic, Vedrana
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    Hemmingsson, Helena
    Linköping University.
    Support in school and the transition to further education and/or work: young adults with Asperger’s Disorder and ADHD2014In: 16th International Congress of the World Federation of Occupational Therapists, June 18-21, 2014, Yokohama, Japan, 2014Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction

    Individuals with Asperger’s Disorder and attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) may need support in order to participate and progress toward graduating from school; a starting point for pursuing institutes of further education, work and participation in community life.

    Objectives

    The aim of this study was to describe and explore young adults’ with Asperger’s Disorder syndrome and ADHD experience of support in school and what they, in retrospect describe as influencing learning.

    Methods

    Semi-structured interviews were conducted with a purposive sample comprising 13 young adults between the age of 20 to 29 years, diagnosed with Asperger’s Disorder and attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) based on DSM-IV and / or ICD-10 that have completed compulsory school.  A qualitative data analysis was used. 

    Results

    Results show that the students in the present study stated that they did not receive adequate support during their school time in relation to their perceived difficulties with academic performance. Different aspects of support including academic accommodations, social support and emotional support are described as important for learning and participation in school.  Despite being evident in the students’ stories the support was perceived as inappropriate in relation to their individual needs and the students advocate for support affecting the students’ wellbeing.

    Conclusion

    The experience of support in school described by students with presented Asperger’s Disorder and ADHD are complex and require understanding of multiple aspects important for learning and participation.  

    Contribution to the practice/evidence base of occupational therapy

    Based on the students’ perspectives this study showed that different forms of support in school are important for learning and participation.  Therefore, occupational therapy services are essential for developing and implementing interventions in school. In addition, a collaborative approach between educators, parents and students is crucial for supporting students with Asperger’s Disorder and ADHD in school.

  • 13.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköping University.
    Hallström, Jonas
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Vad är teknik? Pedagogers uppfattningar om och erfarenheter av teknik och teknikundervisning i förskolan: [What is technology? Preschool teachers' conceptions and experiences of technology and technology education in the preschool]2018In: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 14, no 1, p. 37-53Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In recent years technology has become increasingly emphasized as educational content in the Swedish preschool, not the least with the introduction of the latest curriculum in 2010 (revised in 2016). Since preschool teachers have not had any formal technology education until just recently, it is of importance to investigate how they conceive of and experience technology in the daily activities of the preschool. The purpose of this study is therefore to describe and analyze Swedish preschool teachers’ views and experiences of technology and technology education in the preschool, focusing on what opportunities and obstacles that they see. The data consists of transcripts from focus group interviews with sixteen teachers in two Swedish preschools, and the data was coded and categorized with a thematic analysis. The results show that when it comes to opportunities, the teachers consider technology to permeate all preschool activities, and the challenge here is rather to make technology visible. In terms of obstacles, however, the teachers are also uncertain about what technology is and want to have more knowledge of technology themselves, for example, relevant concepts for various technologies or activities. They also want to know more about technology education in order to be able to educationally convey knowledge of technology to the children and to make the children conscious of the technology that surrounds them.

  • 14.
    Elvstrand, Helene
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Hallström, Jonas
    Linköping University.
    Technology and Gender in Early Childhood Education: How Girls and Boys Explore and Learn Technology in Free Play in Swedish Preschools2012In: Technology Education in the 21st Century: Proceedings from the PATT 26 Conference, Technology Education in the 21st Century, Stockholm, Sweden, 26-30 June, 2012 / [ed] Thomas Ginner, Jonas Hallström, Magnus Hultén, Linköping University Electronic Press, 2012, p. 163-171Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The preschool is the first institutional context that Swedish children meet in their lives, and it therefore plays a very important role in the Swedish welfare state. As of 1998, preschools were part of the public school system and the first curriculum was then adopted. In the new curriculum for the preschool (2010) technology is emphasized as one of the most significant pedagogical areas to work with. In many countries the preschool age is seen as an important time for laying the foundations for interest in and knowledge about technology, since it is believed that the children’s curiosity comes naturally. It is thus seen as a crucial age to get both boys and girls interested in technology. Although research on technology education in the preschool is lacking to a great extent, existing research largely confirms these views. The aim of this paper is to investigate how girls and boys explore and learn technology in free play in two Swedish preschools. The empirical study is inspired by an ethnographic approach and is based on qualitative data collected through observations and informal talk with children and teachers. Two preschools with children one to five years old were chosen for the study.

    Today’s society places high demands on the individual in terms of ability to acquire understanding of and knowledge about technology. One of the visions of the 2010 Governmental committee Teknikdelegationen was a Swedish society that provides all its citizens with the competence needed to understand, profit by and influence the development of an increasingly complex and technologically advanced society. Hence the committee emphasized that knowledge about technology must be disseminated early on, already in the preschool, and technology should be an important feature throughout the education system (Teknikdelegationen, 2010, p. 26-27). A clear majority of Swedish children now attend the preschool, although it is not mandatory. The preschool is consequently the first institutional context that Swedish children meet in their lives, and it therefore plays a very important role in the Swedish welfare state. As of 1998, preschools were part of the public school system and the first curriculum was then adopted. In the new curriculum for the preschool (2010) technology is emphasized as one of the most significant pedagogical areas to work with. In many countries the preschool age is seen as an important time for laying the foundations for knowledge about and interest in technology, since it is believed that the children’s curiosity comes naturally (Axell, 2012). It is thus seen as a crucial age to get both boys and girls interested in technology. Although research on technology education in the preschool is lacking to a great extent, existing research largely confirms these views (see, for example, Parker-Rees, 1997).

    The aim of this paper is to investigate how girls and boys explore and learn technology in free play in two Swedish preschools. The empirical study is inspired by an ethnographic approach and is based on qualitative data collected through observations and informal talk with children and teachers. Two preschools with children one to five years old were chosen for the study.

  • 15.
    Hallström, Jonas
    et al.
    Linköping University.
    Elvstrand, Helene
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Gender and technology in free play in Swedish early childhood education2015In: International journal of technology and design education, ISSN 0957-7572, E-ISSN 1573-1804, Vol. 25, no 2, p. 137-149Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the new Swedish curriculum for the preschool (2010) technology education is emphasized as one of the most significant pedagogical areas to work with. The aim of this article is to investigate how girls and boys explore and learn technology as well as how their teachers frame this in free play in two Swedish preschools. The study is inspired by an ethnographic approach and is based on qualitative data collected through video-taped observations and informal talk with children and teachers in two preschools. It is concluded that girls and boys learn to approach and handle technology differently, thereby confirming rather than dissolving gender boundaries. The girls more often have a special purpose in building something they need in their play, that is, they mostly engage in technological construction as a sideline. The boys, on the other hand, more often award technological construction a central part in their play; building is an end in itself. Teachers are not so active in supporting free play involving technology among the older children, nor in giving boys and girls equal opportunities to explore and use material and toys which are not gender-stereotyped. One important implication is that in-service education needs to address not only experiments and construction but also gender issues and how teachers can create equal opportunities for boys and girls in the free play.

  • 16.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Att möta elevers olikheter2019In: Att lära till yrkeslärare / [ed] Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, p. 155-173Chapter in book (Other academic)
  • 17.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Att som lärare möta elevers olikheter i en specialpedagogisk kontext2014In: Dynamiska och komplexa miljöer: reflektioner över pedagogiska praktiker: vänbok till Glenn Hultman / [ed] Ann-Sofi Wedin, Ann-Marie Markström, Kristina Hellberg, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2014, p. 75-81Chapter in book (Other academic)
  • 18.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: skolvardag och vändpunkter2007Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to describe and research students roate into the programme, and what it means to students to follow a special secondary school course. The students attended a small specail needs teaching group based on the neuropsychiatric diagnosis of Asperger´s syndrome, which had been made during their years at school. In this connetction, the study will also clarify and analyse the interface between the organisation of a secondary school and the special needs students, from the players´persepctive where the student´attendance at school forms the basis of their education.

    The students already had a negative image of themselves as pupils before starting their secondary scool education and the learning environment in which they participated in secondary school. Attandance becomes another turning point in the students´statements about their time at school. The experience of being at school has changed.

    From their perspective- "an inner perspective"- both the courses they had taking, and the school environment, is emphasised as something positive. The fact that affiliation to the programme is positive is an ongoing feature in students´statements. Identification with friends of similar age, who have comparable experinces, above all in relation to school, is emphasised by most students as something positive. Studnets´feeling of communityis based on the knowledge that the reason why they are on programme is because they have had different problems in relation to school. For students, the environment is a type of identity- creating forum, where students with the same problems can undertake their education. The diagnosis plays a central part in how students perceive themselves in relation to school and the obstacles they face.

  • 19.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Ett individuellt gymnasieprogram för elever med diagnosen Aspergers syndrom2005In: Forskningsarbete pågår: Nationella forskarskolan i Pedagogiskt arbete (NaPa) / [ed] Per-Olof Erixon, Umeå: Umeå universitet , 2005, p. 110-125Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Umeå universitet är värdhögskola och huvudansvarig för den nationella forskarskolan i Pedagogiskt arbete. Forskarskolan ingår i en nationell utbyggnad av forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet.

    Att vara värdhögskola innebär att ha det samordnande och formella ansvaret för forskarskolan.

    Partnerhögskolorna utgörs av Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Malmö högskola och Örebro universitet.

    Skolverket har tillsammans med ett antal kommuner finansierat ytterligare sex doktorandanställningar.

    Syftet med den nationella forskarskolan är att bredda forskarutbildningen och forskningen med anknytning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet.

    Forskarskolan ska främja framväxten av en nationell forskningsmiljö i Pedagogiskt arbete. En kärna av handledare och doktorander har ansvaret för forskningsmiljön och för utvecklingen av forskarskolans kunskapsbas, liksom för ett fungerande nätverk.

  • 20.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Motstånd och förhandling på ett individuellt program för ungdomar med Aspergers syndrom2013In: Lärares etik och professionella arbete: skolan som moralisk praktik [en vänbok till Gunnel Colnerud] / [ed] Helene Elvstrand, Karin Forslund Frykedal, Marcus Samuelsson, Robert Thornberg, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2013, p. 61-71Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Gunnel Colnerud, professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet har under den största delen av sitt yrkesverksamma liv varit engagerad i skolfrågor av olika slag. Ofta har fokus för hennes intresse och uppdrag legat i att förstå skolans vardagsliv och det komplexa uppdrag som läraryrket innebär. Gunnel fyller 67 år i januari 2015 och denna vänbok är en hyllning till henne från kollegor, både nationellt och internationellt, samt tidigare doktorander. Bidragen i antologin, Lärares etik och professionella arbete - skolan som moralisk praktik, är tänkt att spegla de områden som Gunnel i sin forskning varit engagerad i.

    Innan Gunnel påbörjade sin forskarutbildning i pedagogik var hon verksam som psykolog inom skolhälsovården. Denna erfarenhet av att ha mött barn och elevers utsatthet samt lärares ständiga arbete med att möta olika typer av förändringar och hantera en komplex yrkesroll är något som Gunnel burit med sig in i sin forskning, vilket inte minst syns i hennes outtröttliga engagemang i att vara en forskare som bidrar till skolans praktik.

    I mitten av nittiotalet Jade Gunnel fram sin avhandling som byggde på intervjuer med yrkesverksamma lärare och handlade om etiska dilemman lärare ställs inför i sitt yrkesutövande. Gunnel har allt sedan avhandlingsarbetet varit mycket engagerad i etiska frågor i relation till läraruppdraget och var en av de pådrivande krafterna i att tillsammans med Sveriges båda lärarförbund formulera gemensamma yrkesetiska principer, som kom att benämnas Lärares yrkesetik. I detta arbete gjorde Gunnel betydande insatser genom att problematisera yrkesetik som fenomen, medverka i otaliga utbildningsinsatser för lärare och lärarstudenter inom området och sist men inte minst bidra till att etablera yrkesetik som forskningsfält.

    Ett kännetecknande drag för Gunnels forskning har varit den starka viljan och övertygelsen om att forskning om skola behöver ske i relation till och med skolans praktik. Tillsammans med sin make och kollega professor Kjell Granström etablerade Gunnel en forskarmiljö med fokus på praxisnära forskning. Vi som är redaktörer för denna vänbok har alla haft förmånen att vara doktorander till Gunnel eller Kjell och fått möjlighet att växa som forskare i en forskarmiljö som präglats av kreativitet, engagemang och spännande diskussioner.

  • 21.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Olik-annorlunda-kategoriserad2006In: Normalitetens förhandling och förvandling: en antologi om barn, skola och föräldraskap / [ed] Judith Lind, Stockholm: Symposion Brutus Östlings bokförlag, 2006, p. 231-255Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vad innebär det egentligen att vara ett alldeles vanligt barn? Är det detsamma som att vara normal eller att ha önskvärda egenskaper? Vilka är i så fall önskvärda egenskaper och vem definierar dem?

    Detta är några av frågorna som angrips i antologin Normalitetens förhandling och förvandling där bidragen utgår från såväl vetenskapliga diskussioner som vardagliga sammanhang. Det handlar om allt från den dagliga verksamheten i en högstadieklass, barn med läs- och skrivsvårigheter, specialklasser för begåvade barn till gymnasieklasser för ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom. Författarna spårar på olika sätt de processer som bidrar till att skapa och upprätthålla, men även ifrågasätta, förhandla och förändra normalitet.

  • 22.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Participation and learning in special teachers group in secondary school2009In: The 37th Annual Congress of the Nordic Educational Research Association, NERA, NTNU , 2009Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper is focusing on pupils with special needs in a small teaching group in upper secondary school. In Sweden the ambition is to create an inclusive school accommodating all students, and caring also for individual students who requires special support to be able to participate in school. The Swedish Curriculum for the Non-Compulsory School System (Lpf 94), The Salamanca Declaration (UNESCO, 2001) as well as the UN Standard Rules on the Equalisation of Opportunities for Disabled Persons (United Nations, 1993) are all based on an included ideology in relation to students and their right to an equal education, as well as on the attitude that the teaching approach should promote inclusion.

    This paper is based on ethnographic fieldwork in a small special needs teaching group based on the neuropsychiatric diagnosis of Asperger`s syndrome. In this paper, the theoretical point of departure is taken in a situated learning perspective (Lave & Wenger, 1991). From this perspective learning is not a separate process, related to individual performance, within the individual himself, but an ongoing process, between people (Lave & Wenger, 1991): What kinds of learning are taken place in this practice? What do the students say about exclusion and inclusion? How does teacher do to make the pupils participants in their own learning and the school as whole? This study will probably create new knowledge about teaching and learning, from the pupil with special needs and their point of view. Furthermore, it will also clarify how the learning environment is created for this group of student. This has an impact on the students’ behaviour and their experiences, and how the teaching is organised, and the purpose of the teaching

  • 23.
    Hellberg, Kristina
    et al.
    Linköping University.
    Elvstrand, Helene
    Linköping University.
    Children's Participation In Pre-school2013In: ECER 2013, Creativity and Innovation in Educational Research, European Education Research Association , 2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper is focussing on children´ participation in pre-school. We analyse the children´s participation during the daily life in pre-school. The study focuses upon participation in the context in pre-school in Sweden. From the UNconvention on the right of the Child (Utrikesdepartementet, 2009) clearly declares children’s right to have a say in all question that matter to them. The children also has right to ask question and demand from their point of view.

     

    In Sweden, children are given the opportunity to influence and participation in their everyday in pre-school. This is formulated and regulated in pre-school management documents (Lpfö document made 2010). Furthermore, it is regulated in the UN Convention on the rights of the child (Ministry of Foreign Affairs, 2009) Sweden acceded to.

     

    There is a debate, which has occasionally been vigorous in Sweden, about pupils’ democracy and participation in school. In this debate have predominantly been adults who participated. Pupil´s themselves have rarely had to make its voice heard in these contexts. This means that it rather adults who have had their opinion on children's participation in school rather than children or pupils themselves and their voices (Elvstrand, 2009).The focus of these discussions has concentrate on, if the pupils are involved or not and whether pupils were taken into account. This debate has not appeared in the preschool in the same way in Sweden. But there is at discussion about the competent child and to listen to their voices in pre-school. Many preschool in Sweden

     

    The study departure in the framework of the sociology of childhood (James & Prout, 1990). The sociology of childhood rests upon some basic assumptions, that childhood is understood as a social construction. The aim with this paper is to present a research project on children’s participation in pre- school that has been initiated during the spring 2013.

    Method

    As the project is initiated as an ethnographic action research, the main research issues, as well as the action, are defined by the teachers during the first phase of the research, in co-production with the researchers, inventing visions, restraints, possibilities and a plan of action. We conduct ethnographic observations at the units. We also conduct qualitative interviews with teachers, and children at the preschool. The design is though necessarily quite flexible at this point of time as it depends on the action and the issues that then may be identified as important for closer study. The data are collected in to pre- school in Sweden. Ethical considerations have been an important point of reflection during the whole research process , in getting access to the field, in relations and interactions during our fieldwork (Roberts, 2000; Alderson, 2000).

    Expected Outcomes

    The presentation will focus upon the initial phase of the project and point out the research questions which are formulated in co-pro as important questions to investigate further in the area. Further on the presentation will focus on how the children as listen to, into the daily life in preschool.

  • 24.
    Hellberg, Kristina
    et al.
    Linköping University.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    Övergång till högre studier och arbetsliv: personer med neuropsykiatriska diagnoser: delaktighet och lärande2011In: FORSA:s nationella symposium 2011, 2011Conference paper (Refereed)
  • 25.
    Hellberg, Kristina
    et al.
    Linköping University.
    Kjellberg, Anette
    Linköping University.
    Övergångsprocessen från skola till vidare studier och arbete: Intervjuer med unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med studien var att få en fördjupad förståelse av övergångsprocessen från skola till vidare studier och arbete för unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom. Utifrån syftet har studien tre frågeställningar som är följande:

    1. Vilka strategier använder deltagarna för att hantera övergångsprocessen?
    2. Hur förhåller sig deltagarna till diagnosen och dess betydelse förövergångsprocessen?
    3. Vilka faktorer stödjer respektive hindrar övergångsprocessen?

    Bakgrunden i rapporten innefattar en presentation av funktionshinderpolitiken i Sverige. Vidare återfinns en forskningsöversikt över studier som belyser utbildning och arbete för personer med ADHD och Aspergers syndrom och som är relevanta för studien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio kvinnor och elva män i åldrarna 19–30 år som har ADHD eller Aspergers syndrom. Samtliga utom en deltagare har avslutat grundskolan med fullständiga betyg. Åtta har avslutat gymnasiet med fullständiga betyg och endast en person har genomgått universitetsutbildning. Sex deltagare har arbete varav två på öppna marknaden och fyra i daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Av övriga deltagare är sex arbetslösa och uppbärande av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

    Kvalitativ analys har använts för att bearbeta data. Resultatet är indelat i tre delar. Resultatet i del ett innefattar två idealtyper ”pådrivarna” och ”accepterarna” som beskrivs som två olika strategier som deltagarna använder för att hantera övergångsprocessen. Del två beskriver hur deltagarna förhåller sig till sin diagnos och dess betydelse för övergångsprocessen. Den tredje delen visar faktorer som stödjer och hindrar övergångprocessen från skola till vidare studier och arbete. Fyra av faktorerna; socialt stöd, lärsituation, institutionella förutsättningar och samhälleligt stöd har såväl främjat som hindrat övergångsprocessen för deltagarna. Förekomsten av kognitivt stöd är en stödjande faktor, medan individuella förutsättningar visar sig vara en hindrande faktor.

    I diskussionen tas upp att övergångsprocessen består av faktorer på såväl individ som på samhällsnivå, vilket leder till att det krävs en mångfald av aktörer som samverka för att underlätta övergångsprocessen för unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom.

    Fortsatt forskning inom området är nödvändigt med tanke på att  forskningsområdet är under utveckling.

  • 26.
    Hellberg, Kristina
    et al.
    Linköping University.
    Marianne, Öberg Tuleus
    Örebro University.
    Ethical considerations in ethnographically oriented studies: on ethics and credibility2009In: The 37th Annual Congress of the Nordic Educational Research Association 2009, 2009Conference paper (Refereed)
  • 27.
    Hellberg, Kristina
    et al.
    Linköping University.
    Thornberg, Robert
    Linköping University.
    Bullying in school from the view of students with neuropsychiatric diagnoses2012In: 40th Congress of Nordic Educational Research Association in Copenhagen, Denmark, March 8-10, 2012, 2012Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Research has shown that students with disabilities, such as ADHD and Asperger Syndrome, are more often bullied compared to their peers. With reference to interactionist and social constructionist perspectives, selves and identities are social products which are never fixed but in an ongoing process in and by social interactions withothers. Identity and social life are thus inescapably social, collective and cultural process, constructed and reconstructed in everyday social interactions. The aim of this study was to investigate school experience narratives with a particular focus on social inclusion, social exclusion and bullying from students with ADHD diagnose as well as students with Asperger Syndrome diagnose. We adopted a qualitative interview design, guided by grounded theory methods. Twenty students (10 with Asperger Syndrome diagnose and 10 with ADHD diagnose; age range = 16-19 years) were interviewed about their school experiences from elementary school to upper secondary school. The interview data was then analyzed through grounded theory methods (initial/open, focused and theoretical coding, constant comparative method, and memoing). The findings indicated that teachers and peers’actions toward these students contributed to their feelings of being deviant and marginalized in school. The analysis of the narratives indicated that they repeatedly were targets of social exclusion processes in classroom as well as among the peer groups during the breaks and in other school settings. A culture of intolerance and a discourse of normativity in school were underlying social exclusion and bullying processes in which the students in the current study were targets and constructed as deviant. The analysis of these students’narratives has important implications for special education practices as well as for bullying prevention and interventions work.

  • 28.
    Jansson, Magnus
    et al.
    Linköping University.
    Elvstrand, Helene
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Att göra medborgarkunskap: möjligheter, hinder och dilemman2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten är skriven inom ramen för projektet Samverkan, integration och kunskap (SIK), vid Linköpings universitet och är finansierad av Europeiska integrationsfonden. I projekten sker en analys av medborgarkunskap som fenomen. Analysen bygger på en kvalitativ studie av de projekt som under tidsperioden 2010-2013 beviljats med från Integrationsfonden för att arbeta med åtgärden medborgarkunskap. Det empiriska materialet i rapporten består av dokumentanalys, observationer av projektaktiviteter samt intervjuer med projektledare och projektmedarbetare. Studiens huvudresultat visar att medborgarkunskap är ett nytt och komplext utbildningsområde som det behövs ökas kunskap kring. Vidare behöver lärandeinnehållet i medborgarkunskap problematiseras ytterligare speciellt gällande värdefrågor. Utan detta finns en uppenbar risk att fastna i stereotypa bilder och kategoriseringar gällande exempelvis gällande ”vi- och dom”. Avslutningsvis visar resultatet att det är svårt att tillvarata målgruppens delaktighet vilket också är ett område där pedagogiska arbetsformer skulle behöva utvecklas och systematiseras.

  • 29.
    Kjellberg, Anette
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Övergångsprocessen från skola till vidare studier och arbete: Intervjuer med unga vuxna med ADHD och Aspergers syndrom2012In: Våra verktyg - en mässa om välbefinnande i vardagen, 1-3 oktober 2012, Norrköping, 2012Conference paper (Refereed)
  • 30.
    Malmqvist, Johan
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning. Jönköping University, Sweden.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Möllås, Gunvie
    Jönköping University, Sweden.
    Rose, Richard
    Univ Northampton, UK.
    Shevlin, Michael
    Univ Dublin, Ireland.
    Conducting the Pilot Study: A Neglected Part of the Research Process? Methodological Findings Supporting the Importance of Piloting in Qualitative Research Studies2019In: International Journal of Qualitative Methods, ISSN 1609-4069, E-ISSN 1609-4069, Vol. 18, p. 1-11, article id 1609406919878341Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    During the development of research to compare the processes and impact of inclusive education in Sweden with results obtained from a study undertaken in Ireland, a pilot study was conducted and documented. The pilot study had three aims: (1) to gather data to provide guidance for a substantive study adapted to Swedish conditions through modification of Irish research procedures and instruments, (2) to critically interrogate how we as researchers could most effectively conduct a pilot study utilizing observational and video-recorded data, and (3) to use the Irish theoretical model as a tool of analysis for studying inclusion in two Swedish schools. Although pilot studies are frequently conducted to assess the efficacy of research instruments for use in qualitative research projects, few publications have drawn upon empirical findings related to such studies. Additionally, while methodological texts recommend the use of pilot studies in qualitative research, there is a lack of reported research focusing on how to conduct such pilot studies. We argue that our methodological findings may contribute to greater awareness of the important role that a pilot study may have for full-scale qualitative research projects, for example, in case study research where semi-structured qualitative interviews are used. This argument is based on the assumption that researchers, and especially novice researchers, having conducted a pilot study will be better informed and prepared to face the challenges that are likely to arise in the substantive study and more confident in the instruments to be used for data collection. A proper analysis of the procedures and results from the pilot study facilitates the identification of weaknesses that may be addressed. A carefully organized and managed pilot study has the potential to increase the quality of the research as results from such studies can inform subsequent parts of the research process.

  • 31.
    Rigné, Eva Marie
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Gustavsson Holmström, Marie
    Linköping University.
    Hylander, Ingrid
    Linköping University.
    Monahov, Maria
    Linköping University.
    Utvärdering av projektet "Barns och ungdomars bästa"2006Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inledningsvis vill utvärderarna framhålla att utvärderingen inte innebär kritik av enskilda personer eller projektdeltagares arbete, eller ambitioner. Många av de kritiska punkter som sammanfattas nedan är också återkommande iakttagelser gjorda i flera andra projekt i olika kommuner som engagerat CKS för utvärderingsinsatser av helt andra verksamheter. De återfinns också i flera utvärderingar gjorda av nationella utvecklingsprojekt. Utvärderingen av projektet ”Barns och ungdomars bästa” med fokus på de processer som utvecklats under projekttiden pekar på följande:

    Generellt finns det hos deltagarna i projektet en upplevelse av att det varit positivt och utvecklande att medverka, och inneburit ett stort utbyte i olika avseenden. Detta är inget oväntat, med tanke på att kriterierna för medverkan varit eget intresse och vilja att deltaga. Resultaten av projektarbetet kan således utifrån individernas upplevelser sammanfattas som givande. Å andra sidan finns också en osäkerhet om projektets räckvidd utanför dem som varit engagerade, vilket också flera deltagare själva utpekat som en svag punkt. Få projektdeltagare anser sig ha haft en upplevelse av att vara delar av en helhet, eller gemensamt ha arbetat mot övergripande mål. Den vanliga motsättningen mellan avgränsat projektarbete och kontinuerligt utvecklingsarbete förefaller alltså inte ha lösts, annat än inom ett fåtal delprojekt, och har också påverkats av omorganisationer under projektets avslutningsfas i de berörda verksamheterna.

    Projektorganisationen som byggts upp har haft svagheter. En sådan är att mycket arbete som borde föregått själva igångsättandet av projektet lagts inom detta, vilket framför allt påverkade initialfasen negativt. Ytterligare en består i att få medverkande förefaller haft kompetens eller fått stöd för att arbeta i projektform. En tredje är att är att den inte gett utrymme för jämställda positioner för olika medverkande i projektet. Projektorganisationen har genom sitt stora beroende av en enda persons arbete blivit onödigt sårbar, och har under projekttiden också i andra avseenden, framför allt administrativa, visat sig svårhanterlig. Mot bakgrund av detta, liksom av erfarenheterna från flera stora nationella projekt, kan det ifrågasättas om projektorganisationen är den lämpligaste arbetsformen för denna typ av utvecklingsarbete.

    Innehållet i projektet har fått en stark inriktning på intervention på individuell nivå, speciellt i form av olika typer av utbildningsinsatser. De projekt som förekommit inriktade på organisatorisk förändring gäller framför allt familjestödjande arbete i form av att försöka bygga upp familjecentraler, och i viss mån former för utåtriktat ungdomsarbete.

    Det har också blivit ett projekt som huvudsakligen kommit att präglas av de kommunala tjänstemän som arbetat inom dess ramar, och i liten utsträckning av kommuninvånare/medborgare.

    I projektet har också funnits olika uppfattningar om och definitioner av centrala inslag i projektarbetet, som exempelvis förebyggande arbete och samverkan, vilket i sin tur påverkat det konkreta arbetet. Utvärderarna menar att det hade varit till fördel för projektet om dessa hade bearbetats mer gemensamt av olika aktörer inom projektet i förarbete till projektet liksom i återkommande senare arbete under projekttiden, bl.a. för att på ett tydligare sätt kunna relatera dessa till mål både för de nationella uppdrag verksamheterna arbetar med och mål som formulerats för projektet.

    Delstudien av projektet ”Områdesanknutna socialarbetare” pekar på att socialsekreterarna kom in sent i projektet, och inte fick den formella position de med tanke på sitt uppdrag borde haft. De fick utöver sitt inledningsvis formulerade uppdrag också ett till, och har med skiftande framgång kunnat arbeta med två parallella uppdrag. Det visade sig under projekttiden också att det fanns mycket olika tolkningar av vad områdenas behov av socialsekreterare innebar, vilket ledde till svårigheter i arbetet. Utformningen av detta delprojekt styrdes heller inte av behovsanalys, utan hur stora resurser projektet ansåg sig kunna avsätta för arbetet. Med tanke på områdenas varierande karaktär hade en behovsanalys varit värdefull. Samtidigt kan vissa inslag i socialsekreterarnas arbete med fördel organiseras och genomföras centralt i stället för lokalt i områdena. För mer utförliga resonemang, hänvisas till delrapporten ”Områdesanknutna socialsekreterare” av Marie Gustavsson Holmström.

    Analysen av projektet i media pekar på hur projektet lyckats etablera en bild av sig som framgångsrikt, i stort sett helt baserad på utsagor från aktiva inom projektet. Huvudintrycket av innehållet i de artiklar som analyserats pekar på att detta innebär att en normativ och samtidigt starkt problemcentrerad framställning meddelas kring målgrupperna för projektet och de områden där verksamheten varit igång. Utifrånperspektivet som projektmedarbetare står för när de tillskriver områdena och invånarna en mängd brister och problem (ofta som individuella särdrag snarare än följden av strukturella omständigheter) balanseras inte av förmedling av inifrånperspektiv. Det finns en uppenbar risk att denna onyanserade bild får effekter i termer av en negativ stigmatisering. För mer utförliga resonemang hänvisas till delrapporten ”Projektet i pressen” av Maria-Monahov.

    Studien av det familjestödjande arbetet i form av uppbyggnadsarbete av familjecentraler, och föräldrautbildning enligt COPE-metoden, fokuserar innebörderna som givits detta arbete av olika aktörer engagerade i processen. Även här pekas på att olika aktörer definierar förebyggande arbete och samverkan på olika sätt och därmed också föreställer sig familjecentralerna som mötesplatser med olika utformning och inriktning på sin verksamhet. Avvägningen mellan det arbete som skall utföras inom familjecentralens ramar och annat arbete inom ens övriga verksamhet är inte klargjord. De tilltänkta brukarna av familjecentralerna har också olika förväntningar som inte på ett självklart sätt överensstämmer med personalens föreställningar om sin målgrupp. Bl.a. finns många negativa associationer hos föräldrarna kring begreppet ”familjecentral”. Vad föräldrarna ser, och värderar högt, är den öppna förskolans verksamhet. Föräldrautbildning enligt COPE-metoden problematiseras gällande dess tillämpbarhet på den målgrupp projektet har och aspekter av kontroll och styrning relaterade till målen för svensk förskola–skola; barn–föräldrarelationer, med mera. Den arena COPE-metoden erbjuder för föräldrautbildning är anpassad för, och når en typ av föräldrar som sannolikt inte är de som har störst behov av insatsen. För mer utförliga resonemang, se delrapporten ” Utvärdering av familjestödjande arbete” av Ingrid Hylander.

    Följande punkter föreslår utvärderarna kan vara särskilt viktiga att överväga inför framtida utvecklingsarbete:

    • Är organisering av arbetet i projektform det lämpligaste i förhållande till de mål man vill uppnå?
    • Om beslutet fattas att organisera utvecklingsarbete som projekt är det viktigt att utforma projektprocessen så att utrymme finns för en förberedelsefas. Innehållet i denna kan med fördel inriktas på ett systematiskt kunskapssökande i olika former, för att rikta in utvecklingsarbetet på adekvata områden och tillvarata tidigare kunskap och erfarenhet inom berörda utvecklingsområden. I föreliggande projekt har arbetets inriktning i hög grad blivit styrt av berörd personals uppfattningar och upplevelser av vad som är angeläget utvecklingsarbete.
    • I projektprocessen bör på ett tidigt stadium konkretiseringar göras av vad samtliga inblandade aktörer lägger i begrepp som är styrande för projektets innehåll och kontinuerligt bearbetas i förhållande till andra relevanta målformuleringar.
    • Personer som engageras i projektarbete bör ha eller ges tillfälle att inhämta, kunskap och kompetens i projektarbetets speciella karaktär. Det är vidare angeläget att bygga en projektorganisation med stabilitet både vad avser personers engagemang i tid, och deras inbördes ansvarsområden.
    • Projekt som arbetar med mål inriktade på någon typ av mobilisering av medborgare/allmänhet kan på ett mer systematiskt sätt än vad som blivit fallet inom föreliggande projekt använda sig av självorganiserade grupper/ickeprofessionella aktörer för utvecklingsarbete.
  • 32.
    Thornberg, Robert
    et al.
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Asperger syndrome, stigmatizing processes, and bullying in school2011In: The 39th Congress of Nordic Educational Research Association in Jyväskylä, Finland, 10-12 March, 2011, 2011Conference paper (Refereed)
  • 33.
    Wedin, Ann-Sofi
    et al.
    Linköping University.
    Markström, Ann-Marie
    Linköping University.
    Hellberg, Kristina
    Linköping University.
    Dynamiska och komplexa miljöer: reflektioner över pedagogiska praktiker: vänbok till Glenn Hultman2014Book (Other academic)
1 - 33 of 33
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf