lnu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 33 av 33
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Att sälja internationellt ideellt volontärarbete2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Volonturism är ett nytt fenomen i den svenska resebranschen – resor på gränsen mellan turism och ideelltinternationellt hjälparbete. Hur säljer man ideellt arbete? Vilka köper och varför? Cecilia Jonsson, lektor i socialt arbete, berättar.

  • 2.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Polisutbildningen (PU).
    Dagny Tullia Arbman: 1908-08-30 — 1997-01-25. Teacher, aid worker, founder of Svalorna2018Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborg: University of Gothenburg, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 3.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Den internationella hemmafrun2016Ingår i: g16 – Book of Abstracts Gränser, mobilitet och mobilisering, Linköping, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den internationella hemmafrun

    I början av det som blev en etableringsepok av Sveriges internationellt inriktade ideella biståndsorganisationer uppkom u-landsföreningen Svalorna. Året var 1959 och föreningens grundare var Suzanne Sandberg (1915-2015). ”Husmor startade Svalorna”, förklarar rubriken i den enda publicerade intervjun med Sandberg. Men för att förstå vem hon var – och hur hon kunde starta Svalorna som under det första årtiondet skickade ut ett hundratal svenskar på ett par års volontärtjänst i Perus och Indiens slumområden – måste förklaringen som ”husmor” utmanas.               Syftet med artikeln är att blottlägga några av de strukturer och faktorer som möjliggjorde att en ”hemmafru” kunde starta en internationell u-landsförening i slutet av 1950-talet. Detta görs genom att analysera Sandbergs biografiska berättelse och söka en förklaring i hennes sociala position i relation till historiska globala rörelser som ägde rum samtidigt. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med Sandberg och arkivhandlingar från Svalornas första år, vilka analyseras med begreppen social position och kapital (socialt, kulturellt, språkligt och ekonomiskt kapital) som teoretiska utgångspunkter.                                                                                                                                      Fram träder Sandberg som en internationellt bevandrad kvinna med högt språkligt, socialt och kulturellt kapital. Med sina kunskaper och sitt internationella nätverk knöt hon samman kontakter mellan kontinenter, vilka blev navet i föreningens verksamhet. Samtidigt med föreningens uppkomst och etablering växte intresset för ”u-länder” och många ur den unga generationen sökte internationella erfarenheter. Med volontärtjänsterna erbjöd Svalorna män och kvinnor utan tidigare erfarenhet av arbete i andra länder att skaffa internationell erfarenhet. Majoriteten av de som åkte var kvinnor. Därmed utgör Sandberg och Svalornas volontärer en del i internationell kvinnohistoria.

    Cecilia Jonsson, FD och lektor i socialt arbete vid samhällsvetenskapliga fakulteten på Linnéuniversitetet i Växjö

  • 4.
    Jonsson, Cecilia
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Frivilligorganisationer i en organisatorisk glesbygd: En studie av socialt inriktade frivilligorganisationers uppkomst och etablering i en kommunal kontext2006Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The landscape of socially oriented NGOs – a study of how they are created and established in a local Swedish context. This thesis is an inquiry into local, socially oriented non-governmental organizations (NGOs) in Swedish municipalities. Previous research has indicated that changes in the monitoring and steering of financial support during the 1990s altered the conditions for and practices of NGOs. The inquiry – based on archival material and interviews with organization representatives from the twelve NGOs receiving financial support from the social welfare board in Växjö municipality – showed instead that the organizations were unaffected by the hanges, and that the set of recipient organizations had been stable over time. A comparison with four other communities reveals that the same pattern is repeated in other municipalities of similar size. The purpose of the thesis is to develop a theoretical framework to account for stability in sets of recipient organizations. It is argued that set stability is explained by affiliations with well-known national organizations, in conjunction with the boundary-work of the local organizations.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Licentiate Thesis (Full Text)
  • 5.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Förändringsstressen skapar ohälsa2015Ingår i: Dagens ETC, ISSN 1652-8980, nr 16 april, s. 5-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Ge nyutexaminerade socionomer en chans2016Ingår i: Socialpolitik, ISSN 1104-6376, nr 1Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Granskande studenter riskerar repressalier2014Ingår i: Universitetsläraren, ISSN 0282-4973, nr 12, s. 29-29Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Idrottsvärlden är sena på bollen2016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    ”Pojkar och flickor födda -08 är välkomna på fotbollsträning” stod det på lappen i skolans korridor. Följande vecka samlades min sjuåriga son och hans kompisar – flickor och pojkar – på fotbollsplanen, glada och förväntansfulla, redo att kicka boll.

    Ett par timmar senare kommer sonen hem och jag frågar hur träningen var – han tycke att det kul. Jag undrade om kompisarna Hanna och Saga också gillat träningen. Det visste han inte, för de hade inte tränat ihop eftersom flickor och pojkar skulle spela var för sig.

    Förvånad undrade jag varför de delat gruppen så, och han svarade "ja, men mamma det är ju för att vi pojkar spelar mycket hårdare och tacklas mer!". Jag blev stum. Det var första gången jag hörde honom uttrycka könsskillnader på ett sådant sätt.

    Dessutom känner jag ju de här ungarna och vet utan tvekan att om några av dem kan tacklas, eller åtminstone har potential att lära sig konsten, så är det tjejerna. I den här barngruppen är flickorna fysiskt större, springer snabbare, är mer motoriskt utvecklade, mer tävlingsinriktade och långt mer försigkomna än pojkarna. Grabbarna flyttar sig helst om någon eller bollen kommer emot dem. Det är nog inte så framgångsrikt i fotboll, och anses antagligen inte heller särskilt manligt i idrottskretsar, även om det i min hjärna är ett tecken på god självbevarelsedrift. Eftersom jag inte var med vet jag inte varifrån han fick förklaringen, av kompisarna eller av ledarna. I sammanhanget spelar det mindre roll. Det väsentliga i det här fallet är den tydliga kopplingen mellan idrott och genus.

    Den könsbaserade uppdelningen och argumenten för dem borde inte ha förvånat mig som hyfsat genusmedveten samhällsvetare, men jag trodde, eller kanske snarare hoppades, att vi kommit längre. Skillnaden mellan att läsa om saker och att själv erfara desamma slår alltid an olika känslosträngar i kroppen. Hela min kropp skriker ”jag vill inte att mina söner – eller de andra barnen, flickor som pojkar — ska socialiseras in i det här mossiga tänkandet!”

    Men, gråt inte, forska!, som uppmaningen från 1970-talets kvinnorörelse löd. Just det gör idrottsforskaren och genusvetaren Helena Tolvhed i sin senaste bok ”På damsidan”. I denna empiriskt välgrundade och teoretiskt genomarbetade bok om kvinnor i svensk idrott mellan 1920- och 1990-talet får jag en bredare och djupare förståelse för hur genus skapats, utmanats och omförhandlats i idrottens värld. Historien om flickors och kvinnors kamp för att jämställt med männen få delta i idrott är inte rätlinjig. Snarare beskrivs den som en krokig väg kantad av framgångar och bakslag. Inte minst visar författaren hur förnämligt det är att studera genus på idrottens arena – sällan blir stereotyper tydligare vad gäller förgivettagna uppfattningar, resurstilldelning och status.

    Sedan 1990 när Tolvheds studie slutar har mycket hänt inom idrottens värld. Vi har fått flera världsledande kvinnliga idrottare som Carolina Klüft och Anja Pärson. Dessutom har Riksidrottsförbundet formulerat en jämställdhetsplan som ska genomsyra alla föreningars verksamheter. Det är en god ambition även om tanken inte verkar ha sipprat ner och omförvandlats till handling i alla föreningar eller nått alla ledare.

    Av Tolvhed lär jag mig att sonens erfarenheter från fotbollsträningen har rötter från den tidiga idrottshistorian där svett och muskler likställts med ”manlighet” och uppfattats som det eftersträvansvärda i motsats till det mjukare och mer estetiska ”kvinnliga” idrottsliga idealet. För det var väl någonstans det min son sa; att det finns en könsbaserad skillnad i förmågor och potential som där pojkarna har fördel? Om träningen skiljer sig från barnsben är det inte konstigt om flickorna på gruppnivå inte når samma utvecklingspotential som pojkarna.

    Idrott och genus är ett angeläget forskningsfält. Riksidrottsförbundet är stora och träffar många barn och ungdomar. Idrotten är således en viktig aktör inte bara som idrottskola, utan också som förmedlare av bland annat genuskodade normer eller värderingar. Näst efter skolan måste föreningsidrotten vara de som har störst möjlighet att påverka barn och vuxna. Vilken chans idrottsrörelsen har nationellt och internationellt!

    Själv var jag för övrigt hästtjej när jag växte upp. Jag har inget minne av att jag beskrevs med de manligt kodade orden som stark, uthållig, modig och tekniskt kunnig. Nej, jag minns snarare hur vi stalltjejer beskrevs som ”gullandes med söta ponnyer som man kunde fläta manen på – när vi inte hade konflikter med varandra – ni vet föreställningen om att flickor bara kan umgås två och två.

    Inget av det stämde överrens med min erfarenhet av stallgänget som delade på det hårda och roliga arbetet som krävde mycket fysisk styrka, kunskap och samarbete. Att hantera flera hundra kilo häst och ta hand om ett stall är ingen enkel match. Och vi garvade ofta åt okunskapen som visades i de egenskaper som tillskrevs oss.

    Men tillbaka till sonen och hans kompisar på fotbollsplanen. Idrottsföreningen bjöd barnen på det första tydliga exemplet på ett omotiverat isärhållande av könen. Att idrottsledarna delar den stora barngruppen har jag inget emot, det är inte heller nödvändigtvis dåligt att de gör en könsbaserad uppdelning, även om jag ofta har svårt att förstå den, särskilt bland sjuåringar. För min del får de också gärna tävla. Det jag ogillar är den slentrianmässigt könsbaserade uppdelningen grundad på stereotypa föreställningar. Jag ser inget som helst behov av att idrottsvärlden lär min son att "det är så pojkar gör" och om han ska vara en riktig pojke vill det till att han snabbt lär sig agera enligt dessa spelregler. I mitt stilla sinne undrar jag varför föreningen inte ser till prestation före kön och låter de som fysiskt matchar varandra spela tillsammans? Borde inte det leda till den bästa utvecklingen av idrottare?

    Och, ja, föga förvånande slutade de flesta av sonens tjejkompisar med fotbollen. Kanske kände de sig nedvärderade, styvmoderligt behandlade eller att deras idrottspotential tillbakahölls, eller så tyckte de bara inte att fotboll var kul – jag vet inte. Jag undrar också hur många pojkar som slutade för att de inte kände sig hemma i den roll de tilldelats. Men, det jag vet är att denna gammalmodiga behandling av pojkar och flickor inte gagnar någon och jag uppmanar den svenska idrottsrörelsen att en gång för alla göra upp med detta från riksidrottsförbundets högsta nivå till barnledarna. Att skylla på ”sega strukturer” är inte en godtagbar anledning. Idrottsverige är onekligen ”sena på bollen”, för att använda Tolvheds uttryck. Jag rekommenderar Tolvheds bok till riksidrottsförbundet, föreningsaktiva medlemmar i idrottsverige, och till alla andra som är intresserade av svensk idrottshistoria eller genuskunskap. Den bär på en aha-upplevelse för alla.

    Cecilia Jonsson, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö

  • 9.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    International volunteering and volunteers2014Ingår i: Globalisation and social work. Connections in practice, research and education, 15 maj, 2014, Gävle, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Internationalistas - kvinnor i internationellt arbete2016Ingår i: Panelsamtal på Feminstisk Samling 2016, Stockholm: ABF , 2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Välkommen till Svalorna Indien Bangladesh och Svalorna Latinamerikas programpunkt på Feministisk Samling i Stockholm.Under 1960-talet grundades i Sverige flera internationellt inriktade ideella organisationer, som erbjöd volontärtjänst till länder i Syd. Föreningen Svalorna, som grundades av två kvinnor, var en av dem. Svalorna finns kvar även om verksamheten och det internationella arbetet har förändrats mycket. Men en sak har inte förändrats – nu som då engagerar Svalorna främst kvinnor. Här finns en spännande och viktig kvinnohistoria om Sveriges internationella arbete.I ett panelsamtal med Cecilia Jonsson, författare till boken Pionjärvolontärerna, resonerar den tidigare volontären Sigbritt Nordlund från Svalorna Indien Bangladesh och den nyligen hemkomna praktikanten Victoria Särnhult från Svalorna Latinamerika om viljan att påverka, förändra och erfarenheter av sitt internationella arbete.Hela eventet för Feministisk Samling hittar du här:https://www.facebook.com/events/1719767764968309/

  • 11.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Internationellt utvecklingsarbete då och nu: Två generationers biståndsarbetare resonerar om viljan till och erfarenheter av internationellt arbete. Internationellt solidaritetsarbete under femtio år med föreningen Svalorna.2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Kalla saker vid dess rätta namn2014Ingår i: ETC, ISSN 1652-8980, s. 5-5, artikel-id 10 juniArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Kvinnors mod förändrar. Utblick Indien2016Ingår i: Socionomen, ISSN 0283-1929, nr 2Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Livsberättelser pä resande fot2015Ingår i: Livsberättelseforskning 19-20 november 2015 vid Linköpings universitet: Abstractbook / [ed] Håkan Löfgren, Linköpings universitet , 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Pionjärvolontärerna: En internationell generation i en föränderlig tid2015 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    På damsidan2017Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 137, nr 1, s. 169-171Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Socialt arbete i Macholandet Peru2014Ingår i: Socionomen, ISSN 0283-1929, nr 6, s. 60-65Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Jonsson, Cecilia
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Socialt inriktade frivilligorganisationers resurser2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Suzanne Sandberg: Den internationella hemmafrun2018Ingår i: Personhistorisk Tidskrift, ISSN 0031-5699, Vol. 114, nr 2, s. 121-139Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel undersöks hur det gick till när hemmafrun Suzanne Sandberg grundade en av Sveriges första u-landsföreningar i slutet av 1950-talet. Med utgångspunkt i Sandbergs biografi – som tar oss bakom epitetet hemmafru – satt i relation till den historiska kontext när Sverige internationaliserades, studeras hur Sandberg förvandlade sitt sociala, ekonomiska och kulturella kapital till nödvändiga tillgångar för föreningens grundande och etablering. Artikeln belyser också hur den då rådande genusordningen och den inledda professionaliseringen av u-landsbistånd utmanade föreningens grundande, och synliggör Sandbergs strategier för att kringgå hinder och motstånd. 

  • 20.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Polisutbildningen (PU).
    Suzanne Nadeschda Sandberg: 1915-10-18 — 2015-01-31. Biståndsarbetare, grundare av Svalorna2018Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborg: University of Gothenburg, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 21.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för socialt arbete, SA.
    Sverige i världen och svenska kvinnor på den internationella arenan2016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Historien är full av kvinnor. De syns bara inte. I de vanligaste läroböckerna i historia utgör kvinnor i snitt 13 procent av persongalleriet, och andelen minskar i kapitlen om 1900-talet. I nuläget finns omkring fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia. Historien om Sveriges internationella solidaritetsarbete är inget undantag. Men, många kvinnor var med i den internationella debatten, på den internationella arenan och i det praktiska arbetet som formade det internationella solidaritetsarbetet.

    Några av de kvinnor som gav Sverige internationell respekt och känt som det solidariska goda landet var: Elsa Brändström, krigssjuksköterska under första världskriget, Ulla Lindström. Sveriges första u-landsminister, Inga Thorson, FN-ambassadör och diplomat och Alva Myrdal, internationellt inriktad politiker med höga FN-poster och mottagare av Nobels fredspris. Vilka var de? Vad gjorde de? Och vad kan vi lära av deras historia?

  • 22.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Varones y Mujeres en trabajo social en Suecia y en el Perú2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för socialt arbete, SA.
    Volontourism: the story about international aid work and tourism2011Ingår i: Places, people, stories, an interdisciplinary & international conference. Linnaeus University, Kalmar 28-30 September 2011, Linnéuniversitetet , 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Tourism and travelling has become a natural part of modern people’s lives. How and why we travel is constantly changing and travelling continues to be a status marker. New popular tourist sights are post-colonial countries and over the last decades a new form of tourism has emerged within this geography: volunteer-tourism or “volontourism”. This is vacation and aid work in one package. With the argument of making a difference travel agents sell package trips which include possibilities of volunteer work such as work with children, building houses for poor people, conservation or archaeology. By the volunteer trip the tourist transforms to a volunteer worker with access to areas considered as the real and genuine parts of people and country. Places and people not traditionally connected to the tourist industry. Consequently the phenomenon is built up by two parts: tourism and international aid work. My aim is to discuss how international aid work is integrated into the commercial travel market by standard stories of historical international aid work. A standard story in this setting means, for many people, a well known story with a uniform logic that gives collective answers to the question what it is, why it has to be done and who we and they are. It helps people create meaning in their experiences and give explanations to why they take certain actions. Thus, this is something a lot of people recognise and have an idea about. This standard story contains: relations (people in need of help and helpers), a specific aid geography (poor ex-colonial countries) and identity (a collective answer to who we, helpers, and they, people in need of help, are as well as reasons for why aid work). What does the story about international aid work contain and what are the similarities and differences when forwarded into commercial volunteer work?

  • 24.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Volonturism, den som har råd betalar för att arbeta gratis2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Medelklassens resvanor har skapat en helt ny marknad för volontärarbete. En längre resa före universitetetsstudier är för välutbildade medelklassungdomar idag nästan ett obligatoriskt inslag i färden mot vuxenblivandet. Unga tjejer mellan 19 och 25 år är också den vanligaste volontärresenären. Länge har jorden-runt-resor med stopp i bullriga Bangkok, vilda Australien och exotiska Sydamerika varit populära. Många har genom åren gjort den typen av resa. Så många att resorna förlorat sin status för den som vill sticka ut från mängden. För att resan ska fungera som statussymbol krävs att vi gör något annorlunda, som en volontärresa.

  • 25.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Volontärer i alla generationer - förena eder!2016Ingår i: En iskall i Khartoum: Femtio år on the road med folkhögskolan i Tomelilla / [ed] Andersson, Mats & Göransson, Göran, Mölle: Stilbildarna i Mölle , 2016, 1Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för socialt arbete, SA.
    Volontärerna: Internationellt hjälparbete från missionsorganisationer till volontärresebyråer2012Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A new form of foreign travel called “voluntourism” has emerged in Sweden. In advertisements that invite to “make a difference”, travel agencies promote short- term aid opportunities at for example orphanages or schools in Africa, Asia, and Latin America. International volunteer work is nothing new. Rather, the volunteer agencies have entered an old and established organizational field. Using theories of new institutionalism and the analytical phrase “the story about”, this thesis investigates the way international aid work originated and evolved, and how commercial volunteer agencies entered the field. The thesis is partly based on historical data from organizational reports, biographies of aid work icons, and interviews with volunteers active during the 1960s and 1970s. Additionally, it makes use of contemporary data from interviews with representatives from volunteer travel agencies and volunteers. It also includes an analysis of how the travel agencies present their business operations on their websites.

    The thesis concludes that travel agencies apply the common perception of international aid work’s characteristics when marketing volunteer travels. This common perception can be traced through the evolution of international aid work. Travel agencies attract volunteers by offering access to this exclusive field. The volunteers are well-educated young women from middle class families. They are looking for experiences from international aid work, perspective on their own lives, and first-hand knowledge of local and traditional societies in poor countries. Nevertheless, due to the esteem in which the organizational field is viewed, a brief period spent as an aid worker is considered a desirable qualification for a job applicant. I interpret volunteer travel as a “grand tour”.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Doctoral Thesis (Full text)
  • 27.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Volontärturism som merit och yrkeserfarenhet2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    “Volontourism” – international aid work and tourism

    Over the last decades a new form of tourism has emerged, volunteer-tourism or “volontourism”. This is vacation and aid work in one package. With the argument of making a difference travel agents sell trips which include volunteer work for example at orphanages or building houses for poor people. This transforms tourists to volunteer workers with access to areas considered as “real” and “genuine”, traditionally not connected to the tourist industry. Consequently volontourism is built up by two parts: tourism and international aid work. However, international aid work with volunteers has a long history. It has been conducted by non governmental organizations for more than hundred years. My aim is to discuss (i) how international aid work is integrated into the commercial travel market, (ii) who the typical volontourist is and (iii) the connection between volontourism and the labour market.

  • 28.
    Jonsson, Cecilia
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Volunteering through the decades2015Ingår i: Paper presented at Glocal Development Talks, 20-23 september, Lund, 2015Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Jonsson, Cecilia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Dannefjord, Per
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för samhällsstudier (SS).
    Svenska staten fortfarande inte livsåskådningsneutral2014Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447, nr 05-29Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Jonsson, Cecilia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Eriksson, Marie
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Källberg, Evelina
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Gymnastikflickor och ishockeybrudar – genus i två idrottsföreningar2015Ingår i: Idrottsforum.org/Nordic sport science forum, ISSN 1652-7224, nr April 14Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den svenska föreningsidrotten omfattar tusentals barn. Dessa barn tillbringar en stor del av sin fritid med att lära sig en viss sport under tränares överinseende. Idrott är också en arena där könsrelaterade normer formuleras, manifesteras och reproduceras.

    Syftet med denna artikel är att analysera könsrelaterade normer i två idrottsföreningar för flickor mellan nio och tolv år gamla: en traditionellt manlig sport, ishockey, och en traditionellt kvinnlig, gymnastik. Det empiriska materialet bygger på observationer av träningar och intervjuer med tränare och föreningsaktiva. De huvudsakliga resultaten är, förutom den uppenbara könsskillnaden i barnens idrottspreferenser, att könsrelaterade normer uttrycks på tre huvudsakliga sätt: genom (i) attribut och i framträdanden, såsom kläder och färger, genom (ii) en könshierarki i ledarens talspråk, och genom (iii) könsbaserade förväntningar. I de studerade idrottsföreningarna var maskulint genus normen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Jonsson, Cecilia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Rubio Lind, Anna
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA).
    Varones en el Trabajo Social2014Ingår i: Escuela Professional de trabajo Social / [ed] Dra. Roxana Y. Castillo Acobo, Arequipa: Escuela Profesional de Trabajo Social , 2014, s. 1-189Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Jonsson, Cecilia
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för socialt arbete (SA). Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för polisiärt arbete.
    Örnerheim, Mattias
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för polisiärt arbete.
    Taripanah, Clara
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för polisiärt arbete.
    Police cooperation with civil society: From a closed authority to an open social actor?2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Police has as its main task to prevent crime and increase safety and security. This cannot be done by the police force itself, but in collaboration with the surrounding society. An important purpose with the Swedish police reform in 2015 was that police work should be conducted closer to the citizens and the civil society. Essential in this policy is local policy work with a focus on cooperation regarding crime prevention with both the municipalities and other actors. The cooperation on crime in the local society is a way to increase knowledge and contact with the citizens and members of different groups and associations. This type of cooperation is scientifically a relatively unexplored area in Sweden.

     The main objective with this study is to map out the different types of cooperation between the police of the civil society to understand pros and cons with this cooperation. 

    RQ1: In what way do the police get use of the cooperation with the civil society?

    RQ2: When and in what form is the cooperation conducted?

    RQ3: How is the cooperation conducted?

    In order to get a deeper understanding of different forms of collaborations this study is geographical delimited to one police area in the south of Sweden – Kronoberg/Kalmar. It is based on interviews with representatives of the Swedish police authority at the local level and non-profit associations cooperating with the police and participatory observation.

    The empirical findings show a wide range of cooperation forms such as established organizational cooperation and individual based connections. The results also suggest a tendency towards four ideal types of cooperation, which can be patterned in variations of:

    Function based collaboration, situation based collaboration, person based collaboration and 

    organization based collaboration. There are also indications that the importance of this cooperation, stressed in policy documents and by the management, is not always shared with the police working within the operational activities. Implications and usefulness of these findings to future practice will be further explored.

    Ladda ner (pdf)
    bilaga
  • 33.
    Rööst, Mattias
    et al.
    Department of Women's and Children's Health, Uppsala University, Sweden.
    Jonsson, Cecilia
    Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhällsvetenskap.
    Liljestrand, Jerker
    Faculty of Medicine, Lund University.
    Essén, Birgitta
    Department of Women's and Children's Health, Uppsala University, Sweden.
    Social differentiation and embodied dispositions: a qualitative study of maternal care-seeking behaviour for near-miss morbidity in Bolivia2009Ingår i: Reproductive Health, ISSN 1742-4755, E-ISSN 1742-4755, Vol. 6, nr 1, s. Article ID: 13-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Use of maternal health care in low-income countries has been associated with several socioeconomic and demographic factors, although contextual analyses of the latter have been few. A previous study showed that 75% of women with severe obstetric morbidity (near-miss) identified at hospitals in La Paz, Bolivia were in critical conditions upon arrival, underscoring the significance of pre-hospital barriers also in this setting with free and accessible maternal health care. The present study explores how health care-seeking behaviour for near-miss morbidity is conditioned in La Paz, Bolivia.

    Methods

    Thematic interviews with 30 women with a near-miss event upon arrival at hospital. Near-miss was defined based on clinical and management criteria. Modified analytic induction was applied in the analysis that was further influenced by theoretical views that care-seeking behaviour is formed by predisposing characteristics, enabling factors, and perceived need, as well as by socially shaped habitual behaviours.

    Results

    The self-perception of being fundamentally separated from "others", meaning those who utilise health care, was typical for women who customarily delivered at home and who delayed seeking medical assistance for obstetric emergencies. Other explanations given by these women were distrust of authority, mistreatment by staff, such as not being kept informed about their condition or the course of their treatment, all of which reinforced their dissociation from the health-care system.

    Conclusion

    The findings illustrate health care-seeking behaviour as a practise that is substantially conditioned by social differentiation. Social marginalization and the role health institutions play in shaping care-seeking behaviour have been de-emphasised by focusing solely on endogenous cultural factors in Bolivia.

1 - 33 av 33
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf