This presentation reports results from a study aiming at examining multilingual students’ meaning-making in science when instructed through Swedish. Focus is on how new content is elaborated and negotiated through various semiotic resources such as written and spoken language, still and moving images, gestures and physical artefacts. Data consist of video and audio recordings and digital photographs from two multilingual physics classrooms (students aged 11-12 and 14-15 respectively) and one biology classroom (students aged 14-15 years). Theoretically, the project takes its stance in social semiotics and pragmatist theory. Data are analysed through systemic functional linguistics, multimodal analyses and Dewey’s principle of continuity. The results show that the teachers and the students were engaged in meaning-making activities involving a variety of semiotic resources in ways that sometimes matched both students’ linguistic and scientific level. However, some observations indicate classroom practices that might constitute a hindrance for meaning-making. The study has implications for ways of promoting multilingual students’ meaning-making in science, including learning science, competent action, that is, norms about how to act in the science classroom, and communicating through different modes.

We present results from a study aiming at investigating multimodal classroom interaction and its contribution to multilingual students’ meaning-making in science. The focus is on how science content is elaborated and negotiated through various semiotic resources. Data consist of video and audio recordings and digital photographs from three multilingual classes: a middle school physics classroom during the unit “measuring time”, a lower secondary physics classroom during the units “sound and light” and a lower secondary biology classroom during the unit “human body”. The project takes its stance in social semiotics and pragmatist theory. Data are analysed through systemic functional linguistics, multimodal analyses and Dewey’s principle of continuity. The results reveal that teachers and students were engaged in meaning-making activities involving a variety of semiotic resources with a potential to develop multilingual students’ scientific literacy. However, the teachers’ scientific starting points and perspectives on scientific literacy as well as their use of semiotic resources to some extent vary, affording different entries to science meaning-making. The study has implications for ways of promoting scientific literacy, including learning science, competent action, and communicating through different modes.

Att utveckla elevers förmåga att skapa texter är ett område som av tradition kopplas till svenskämnet. Samtidigt vet vi att elever skapar olika former av text i de flesta av skolans ämnen. Forskning har också visat att elever utvecklar såväl förmågan att skapa funktionella texter som ämneskunskaper genom att få arbeta med text i skolans olika ämnen på ett meningsfullt sätt.

Textskapande i grundskolan beskriver ett perspektiv på textskapande som har fokus på texters funktion. I boken visar författarna hur textundervisningen kan organiseras i klassrummet och hur läraren kan stötta eleverna i arbetsprocessen. Med hjälp av tankar och modeller som utgår från forskning och beprövad erfarenhet presenterar de förhållningssätt som låter lärare skapa en funktionell skrivundervisning tillsammans med sina elever. En sådan undervisning är inriktad på elevernas möjlighet att kommunicera erfarenheter i de texter som de skapar och därmed utveckla sin identitet som kunnig.

Boken riktar sig till såväl studenter inom lärarutbildningen som till lärare i grundskolans olika årskurser och ämnen.

Lärare i skolans olika ämnen har ett gemensamt ansvar för att ge eleverna möjligheter att utveckla sitt skrivande för olika syften och i olika sammanhang. Men hur det ska gå till är inte givet. I den här artikeln presenteras en modell för detta arbete, nämligen skrivhjulet. Modellen bygger på att skrivande innebär att vi utför skrivhandlingar, att skrivande alltid har ett eller flera syften, och att skrivande medieras i skriftspråk och andra modaliteter. 

This paper examines the roles of multimodality and thematic patterns in the teaching of the particle model of matter. Although the particle model is a fundamental topic in science education, there is no consensus on (1) whether or not the model should be introduced in early grades and (2) how to introduce the model to students for the very first time. Drawing from teacher development projects in Sweden (Grade 3) and in Hong Kong (Grade 7), we suggest that the learning and teaching of the particle model can be facilitated by utilising a variety of modes. With multimodal scaffolding, Grade 3 students were able to demonstrate aspects of the particle model related to the expansion of gases in a warmer environment. The paper illustrates teaching episodes from the two projects in terms of (i) aspects of the particle model that were constructed using different semiotic modes, (ii) shifts in the salience of different modes in the teaching and learning process, and (iii) a thematic pattern that the classroom interactions adopted to explain puzzling phenomena. For a theoretical advancement, we suggest that thematic analysis should be extended to multimodal interactions.

The aims of this thesis were to examine the utilisation of various linguistic levels in the oral reading of running texts among Swedish beginning readers, and specifically to question the supposedly predominant role of lower (i.e. sub-lexical) linguistic levels by also examining possible evidence of the utilisation of information at the syntactic or semantic levels, as well as textual context. The investigation is based on a corpus constructed from the oral reading of running texts and includes a number of studies using both quantitative and qualitative error analyses.

The analyses confirm that other linguistic levels than the sub-lexical have an impact on reading. This was shown both in the linguistic acceptability of errors and the extent to which errors were corrected depending on linguistic acceptability. Although the natural point of departure seemed to be the graphemic level, analyses revealed that graphemic complexity or word transparency alone could not explain error frequencies. In quite a few cases, qualitative analyses revealed, for instance, that higher linguistic levels or knowledge of the world could explain both why words did and did not result in reading errors. However, phonological quantity appeared to be a major difficulty throughout the study, which is clearly related to the graphemic or phonological level.

Some differences regarding the developmental perspective were observed. One study indicated that the readers might develop stepwise regarding their utilisation of various linguistic levels, in the sense that they appeared to rely mainly on lower linguistic levels early in reading development. Later they seemed to be dependent on higher linguistic levels, and ultimately they seemed to be sensitive to, rather than dependent on, higher linguistic levels.

An interesting result was that the readers seemed to use different strategies for different kinds of words throughout the investigation, using a direct decoding strategy for frequent words, but using a letter-by-letter decoding strategy for less frequent or graphemically complex words.

As the first step in a longitudinal investigation ofSwedish beginning readers' reading behaviour, thisstudy investigated the role of different linguisticlevels in beginning readers' oral reading. The 30participating beginning readers were all able to reada short running text without help. Recordings of theiroral readings of unfamiliar texts were video-recorded,transcribed and analysed as to linguistic consequencesof reading errors, and tendency to correct errors withdifferent linguistic consequences. The results revealthat the readers are sensitive to all of thelinguistic levels analysed: the majority of readingerrors lead to acceptable linguistic consequences,regardless of what linguistic level is analysed;moreover linguistically unacceptable errors weresignificantly more frequently corrected thanlinguistically acceptable errors, independent of thelinguistic level affected by the error.

The article draws on the notion that the process of gradually becoming part of new social contexts always involves a gradual enculturation into the discourse of the field, and also that the responsibility of the educational systems is to give students opportunities to develop their literacy competence in various subject areas. The article also argues for an explicit text focus in science classrooms, due to the complexity of texts used in the area, especially regarding multimodality. For the purpose of discussing these issues, an analysis of literacy events in a chemistry classroom has been done. The starting point was to investigate what semiotic resources connected to a multimodal concept of texts were used, and how, with a special interest in meta-textual classroom discussions. The results of the analysis reveal that the students come across a number of different texts in the chemistry classroom, but that longer running texts neither are read nor written in the classroom and that almost no meta-textual discussions take place. Pedagogical implications of the results are discussed.

This study is framed within social semiotic perspectives on multimodality, and it has a twofold aim. The primary aim is to analyze the ways in which teachers draw on different semiotic resources when introducing a new scientific concept in secondary school science classrooms, and to link the results to modal affordance. A secondary aim is to try out parallel analyses of different modes in multimodal meaning making using the ideational meta-function of the SFL framework. Analyses are based on instructional episodes when chemistry teachers introduced the atom as a scientific phenomenon. The main focus of the analyses is on processes used in different modes and how these depict the atom as either static or dynamic. The framework proved fruitful, and analyses revealed important patterns as to what aspects of the atom were given through what mode(s), something which could partly be linked to modal affordance. The results are discussed in relation to its implications for research and education.

Kapitlet ger en introduktion till vad multimodalitet innebär och hur ett multimodalt perspektiv på lärande och texter kan hjälpa lärare att få syn på ”tecken på lärande” i texter som elever skapar.

I allt textskapande görs ett antal val som gäller hur texten ska formuleras och vilka resurser som då ska användas, som bilder, tabeller, skrift och så vidare. De här valen hänger ihop med textens funktion, tänkta läsare och ämnesområde. I det här kapitlet diskuteras detta i relation till begreppet multimodalitet, som bland annat handlar om hur olika (text)resurser samverkar för att skapa en helhet. Efter en introduktion av begreppet multimodalitet diskuteras elevers textmöten och textskapande och hur man som lärare kan tänka kring textarbete i klassrummet utifrån ett multimodalt perspektiv.  

Den här artikeln diskuterar vikten av ett multimodalt perspektiv i både undervisning och forskning i klassrumskontexter. Teoretisk utgångspunkt är socialsemiotiskt perspektiv på multimodalitet. Den ger en introduktion till begreppet multimodalitet och utifrån exempel från ett tvärvetenskaplig forskningsprojekt ges exempel på hur multimodaliteten tar sig uttryck i tre naturvetenskapliga klassrum. 

The impact of high (e.g. syntax and semantics) and low (graphemes) linguistic levels in 50 beginners' oral reading of running texts is explored, by means of a qualitative analysis of reading errors collected in a longitudinal study. The hypothesis, based on previous quantitative results from the same data, was that the graphemic and/or lexical levels could explain some of the reading errors, but that, for example, syntactic complexity or unexptected contexts could explain others. Unfamiliar words and words with compex graphemic structures did result in many reading errors. but a relatively large number of errors seem to be caused by, for example, syntactical or contextual constraints. In the longitudinal perspective, the readers tended to advance through various phases regarding their utilisation of higher linguistic levels, revealing a possible transition from a concentration mainly on the graphemic level via a dependency on and finally a sensitivity to context.

The present study explores the relationship between error frequencies and correspondences between graphemes and phonemes of words in running texts read by 50 Swedish beginning readers. Following the ample cross-linguistic evidence of the impact of orthographic transparency, transparent words could be expected to be decoded more accurately than opaque words. Thus, error frequencies on words with different degrees of complexity in their grapheme- phoneme correspondences were compared in the study. The results reveal that error frequencies can only partly be explained by the degree of word transparency. Instead, contextual factors also seem to be relevant, something which previous studies by the author have indicated.

Elever på alla skolans stadier och studenter i högre utbildning rör sig mellan olika ämnen med olika innehållsligt fokus. Denna rörelse blir också en förflyttning mellan olika språkliga världar: ämnenas olika praktiker innebär att vi ”vill” olika saker med språket i dessa olika ämnesvärldar. I kapitlet presenterar vi begreppet ämneslitteracitet närmare. Vi gör det utifrån en vidgad syn på språk, där vi utöver verbalt språk (tal och skrift) inkluderar sådant som hur bilder och andra resurser används på ämnesspecifika sätt. Teoretiskt bygger kapitlet på socialsemiotik, vilket är en funktionell syn på språk och språkande som här också innefattar ett multimodalt perspektiv på språk och interaktion (Halliday, 1978; Kress, 2010). Vi presenterar också ett par didaktiska modeller som lärare kan använda för att dels själva få syn på ämnets språk, dels arbeta på sätt som ger elever möjlighet att utveckla ämneslitteracitet parallellt med sitt ämneskunnande.

One central issue for research in classrooms is to provide insights concerning characteristics of classroom interaction that can help teachers improve their teaching. In the present study, we analyse spoken interaction in one elementary physics classroom by the use of two different frameworks, targeting similar aspects of social communication, namely how discourse patterns shape the relations between participants. The two frameworks utilized are on the one hand analyses of the communicative approach according to Mortimer and Scott, combined with analyses of discourse patterns such as IRE-patterns, and on the other hand analyses related to the interpersonal meta-function in Halliday’s systemic-functional grammar, SFG. The aim was to highlight possibilities and limitations of the different frameworks. 

Our analyses reveal that the two analytical frameworks have partly the same, partly different affordances concerning what they can reveal about classroom interaction. The analyses of the communicative approaches have the potential of elucidating discursive patterns and power relations at a general level, while the analyses based on SFG can provide more details about the power relations in terms of how the participants actually structure their utterances. The results are also discussed regarding implications for education.

Skolverkets omfattande fortbildningssatsning Läslyftet, bygger på lärares kollegiala lärande. Sedan starten, 2014-2015, har ett mycket stort antal lärare involverats i denna satsning. I dagsläget finns inga systematiskt genomförda studier om lärares klassrumsarbete med Läslyftet. Med den här fallstudien vill vi bidra med kunskap om hur en lärare omsätter Läslyftet i den egna praktiken. Fallstudien har genomförts inom ramen för ett lärarlags arbete modulen Skriva i alla ämnen, åk 4–6  (2015), som har utarbetats under ledning av Institutionen för svenska språket vid Linnéuniversitetet.

Syftet med studien är tudelat. För det första att undersöka vad som kännetecknar den kollegiala interaktionen under arbete med det inspirationsmaterial som presenteras i modulen. För det andra att undersöka vad i inspirationsmaterialet en av lärarna tar fasta på och hur det omsätts i klassrumspraktiken i den efterföljande undervisningsaktiviteten.

De överordnade teoretiska ramverken är dialogistiska och socialsemiotiska perspektiv (Bakhtin 1986, Halliday 1978, Kress 2010) och diskursanalys (Gee 2015). Analyserna i studien bygger på en vidareutveckling av textrörlighetsbegreppet hos Langer (1995) och Liberg m.fl. (2002).

Data består av videofilmade gruppdiskussioner i lärargruppen och en videofilmad lektion då en av lärarna genomförde undervisningsaktiviteten, samt de tavelanteckningar och elevtexter som skapades under lektionen. Data genererades genom att vi följde en grupp lärare som arbetade med modulen för att analysera vad som händer under den här typen av kollegialt lärande, både i lärargruppens diskussioner och under den lektion som planerades och genomfördes av en av lärarna i samband med modularbetet.

Resultaten visar att lärarna delvis rörde sig transaktivt i relation till inspirationsmaterialet och då relaterade till sin undervisning, men att de i relativt hög utsträckning också rörde sig associativt, bort från texten. Ett viktigt resultat var hur några deltagare förde tillbaka samtalet till en textnära och transaktiv textrörlighet efter sekvenser av associativ textrörlighet och att handledaren genom sina frågor styrde samtalet i riktning mot olika textrörlighetstyper. I undervisningsaktiviteten ledde läraren eleverna främst mot en textbaserad textrörlighet med fokus på form, vilket kan tolkas som att att läraren främst inspirerats av inspirationsmaterialets resonemang om multimodalitet, något som ledde till att denna lärare prövade nya arbetssätt, där film och bild fungerade som utgångspunkt för elevernas eget textskapande. 

Som skribent väljer man alltid hur texten ska presenteras utifrån sådant som syfte, tänkt läsare och ämnesinnehåll. Den här delen handlar om hur lärare kan stötta eleverna att göra dessa val på ett medvetet sätt. Vi fokuserar då på multimodalitet: hur ord, bild, diagram och liknande väljs och kombineras till en helhet.

Artikeln ger också exempel på hur lärare kan samtala med eleverna om hur val av modalitet inverkar på vad vi kan säga med en text. 

Som skribent väljer man alltid hur texten ska presenteras utifrån sådant som syfte, tänkt läsare och ämnesinnehåll. Den här delen handlar om hur lärare kan stötta eleverna att göra valen på ett medvetet sätt. Vi fokuserar då på multimodalitet: hur ord, bild, diagram och liknande väljs och kombineras till en helhet. Vi ger också exempel på hur lärare kan samtala med eleverna om hur val av modalitet inverkar på vad vi kan säga med en text

Som skribent väljer man alltid hur texten ska presenteras utifrån sådant som syfte, tänkt läsare och ämnesinnehåll. Den här delen handlar om hur lärare kan stötta eleverna att göra dessa val på ett medvetet sätt. Vi fokuserar då på multimodalitet: hur ord, bild, diagram och liknande väljs och kombineras till en helhet.

Artikeln ger också exempel på hur lärare kan samtala med eleverna om hur val av modalitet inverkar på vad vi kan säga med en text.

Som skribent väljer man alltid hur texten ska presenteras utifrån sådant som syfte, tänkt läsare och ämnesinnehåll. Den här delen handlar om hur du som lärare kan stötta eleverna till att göra valen på ett medvetet sätt. Vi fokuserar då på multimodalitet: hur ord, bild, diagram och liknande väljs och kombineras till en helhet. Vi ger också exempel på hur lärare kan samtala med eleverna om hur val av modalitet inverkar på vad vi kan säga med en text.

This study reports on a case study about multimodal work in a primary physics classroom focusing on forces. Previous research reports that students benefit from multimodal work in science classrooms. Yet, few systematic studieshave been performed to reveal how students represent their experiences and ideas of science phenomena over time within and across different semiotic modes (e.g., through action, speech, writing, and image, including multimodal ensembles). The design of the lessons was built around a number of experimental activities, starting with a puzzling phenomenon and where students for each experiment predicted, observed, described, and tried to come up with explanations. Based on social‐semiotics, we combined analysis at an overall level (long timescale and large grain size) and a detailed level (short timescale and small grain size) to shed light on how the science content was represented within and between modes over the teaching and learning period, and what content was expressed in these representations. Our findings reveal how students moved from focusing on attributes such as a “heavy” regarding artifacts used in the experiments, towards the central physics processes, such as one object exerting force on another object. Furthermore, we were able to detect that such “signs of learning” were shown in students’ small‐group discussions and multimodal texts following a carefully orchestrated multimodal exposition by the teacher. Hence, such a careful multimodal orchestration appeared to be critical for the students’meaning‐making about the science content.

Varje ämnesområde (såväl i skolan som i samhället) har sitt särskilda sätt att uttrycka innehållet i ämnet. Det gäller både verbalspråkliga val och val av andra resurser, som bild, tabeller och liknande. Vad fungerar bäst med tanke på syfte och tänkt läsare? I den här delen får du ta del av hur lärare och elever kan granska texter som inspiration för det egna textskapandet och för att öka elevens medvetenhet om texter. Även i den här delen fokuserar vi på alla texters multimodalitet.

Varje ämnesområde (såväl i skolan som i samhället) har sitt särskilda sätt att uttrycka innehållet. Det gäller både verbalspråkliga val och vilka andra resurser, som bild, tabeller och liknande, som fungerar bäst med tanke på syfte och tänkt läsare. I den här delen får ni ta del av hur lärare och elever kan granska texter som inspiration för det egna textskapandet och för att öka medvetenheten om texter. Även i den här delen fokuserar vi på alla texters multimodalitet.