Polyhistorn Gunnar Artéus är professor emeritus i historia och expert på 1700-talet, särskilt den gustavianska tiden, men han har vid sidan av sin akademiska gärning även odlat ett skönlitterärt författarskap. Han har publicerat essäsamlingar i litterära och estetiska ämnen, därtill dramatik och volymer med översättningar av lyriker som Yeats och Rilke, men framför allt har han väckt uppmärksamhet som lyriker själv. Min artikel är ett förord till ett urval av Gunnar Artéus diktning och utgör ett försök att karakterisera dess egenart och att ange de motiv som är centrala i den.
En antologi med skönlitterära texter av studenter på C-nivå i ämnet Kreativt skrivande.
Detta är en studie av det intermediala samspelet mellan den östnordiska balladen och de profana kalkmålningar som finns i medeltida nordiska kyrkor. Under nordisk medeltid var kyrkan inte bara en kristen kultplats utan även den viktigaste scenen för massmedial kommunikation. På väggarna inuti kyrkorna målades huvudsakligen scener ur Bibeln men här och var även sådant med ursprung i populärkulturen. Den mest spridda profana kulturyttringen var den muntligt traderade balladen och man återfinner många målningar med anknytning till den i våra medeltida kyrkor. Några av medeltidens skämtballader är grovt vulgära. Vulgära är också, kanske mer överraskande, många av kyrkmålningarna med sina sexuella motiv och sina bilder av förtappade syndare. Sigurd Kværndrup och Tommy Olofsson har rest runt i Danmark och Sverige för att med kameran i hand granska de spår som den skandinaviska medeltidens mest spridda konstart, den muntligt traderade balladen, har satt på kalkmålningarna i de gamla kyrkorna. Boken är illustrerad med cirka 120 av deras fotografier.
An analysis of the symbolic pattern in James Joyce’s novel A Portrait of the Atrtist as a Young Man, focused on the dichtomy fly – fall.
Diktsamling
Artikeln ingår i tidskriftens temasektion ägnad ämnet "äckel" och bygger vidare på en detalj jag berör i Sigurd Kværndrups och min bok Medeltiden i ord och Bild. Folkligt och groteskt i nordiska kyrkmålningar och ballader (2013). Vad som analyseras är framför allt en grotesk kalkmålning i Båstad kyrka och de motiviska beröringspunkter denna har med en skånsk version av en medeltida ballad (SMB 261A).
Att tappa en sko eller bli våt om foten är erotiskt laddat symbolkomplex som ofta förekommer i medeltida ballader. Motivet är vanligen förknippat med förlust av jungfrudom eller svendom. Ekon av symboliken återfinns exempelvis i den gamla folksagan om Askungen och i August Strindbergs mest kända drama "Fröken Julie".
Dödsruna över Werner Aspenström och ett försök att karakterisera hans diktning.
En presentation av den första översättning till främmande språk som gjordes av ett verk skrivet av James Joyce, Ebba Atterboms svenska version Ett porträtt av författaren som ung, utkommen på förlaget Gebers 1921, året innan Joyce kom att börja bli berömd genom publiceringen av Ulysses i Paris 1922. Uppsatsen innehåller en genomgång av översättningens mottagande i svensk press, en kortfattad levnadsteckning över översättaren Ebba Atterbom samt en analys av det ställe i Finnegans Wake (1939) där Joyce minns sin allra första översättare, eller i varje fall hennes lustiga namn – och roar sig med att i en pastischartad dikt låta både efternamnet och förnamnet ingå i ett par ordlekar.
Konstnärligt arbete: diktsamling med vanitasmotiv.
I artikeln presenteras Ingierd Gunnarsdotter (1601–1686), en bondkvinna som var analfabet men ändå har betytt mer än någon annan enskild traditionsbärare för att bevara medeltida svenska ballader för eftervärlden.
En essä om begreppet bildning, ursprungligen ett kristen föreställning, och om hur det sekulariseras i slutet av 1700-talet av Herder och Humboldt, därtill en analys av hur Wilhem von Humboldt menar med Bildung.
Artikeln är en essä om Blekinge, ett landskap som har frambragt två av 1900-talets främsta svenska naturlyriker. Framställningen har sitt fokus på Jändel och Martinson.
Review of Rachel Corbett's book You Must Change Your Life: The Story of Rainer Maria Rilke and Auguste Rodin (W W Norton & Company, 2016)
Artikeln är ett resebrev från Dublin, med fokus på två hundraårsjubiléer: påskupproret 1916 och utgivningen av James Joyces "A Portrait of the Artist as a Young Man" samma år.
Rapport från en rundresa i den nya franska regionen Occitanie, som tillkom 2016 genom en sammanslagning av två förut separata regioner, Languedoc-Rousillon och Midi-Pyrénées. I artikeln beskrivs hur franska myndigheter nästan helt har utplånat den fordom så rikt blomstrande occitanska kulturen, som hade sin guldålder 1150–1350, innan den franska centralmakten i ohelig allians med katolska kyrkan och påven i Rom iscensatte ett folkmord på de occitanska katarerna. Katarismen var en kristen trosriktning som opponerade sig mot den auktoritära och dogmatiska katolicismen. Den var synkretistisk och antiklerikal. Den krossades av inkvistitionen. Utrotningen av katarerna räknas numera som ett folkmord. Skällsordet "kättare" har sitt etymolgiska ursprung i ordet cathare. Reiligionshistoriskt räknas katarismen som den första någorlunda kända förelöparen till den reformation som med Martin Luther som banérförare skulle komma ett par århundraden senare.
En ideologikritsk analys av Lars Gustafssons tidiga författarskap, 1957–1975.
Dödsruna över den polske diktaren Tadeusz Różewicz (1921–2014), med ett försök att beskriva hans ställning i polsk 1900-talslitteratur och hans betydelse inom den europeiska efterkrigslitteraturen.
Artikeln är en essä om den svenske 1600-talsskalden Haquin Spegel, född som dansk pojke i den då danska staden Ronneby, som vuxen sedan ansvarig för försvenskningen av sin hemstad, senare även superintendent i Visby och huvudansvarig för försvenskningen av Gotland, så småningom ärkebiskop i Uppsala. Framställningen rör huvudsakligen hans skapelseepos "Guds verk och vila" (1685).
Artikeln utgår från Paul Marianis nyutkomnna levandsteckning The Whole Harmonium. The Life of Wallace Stevens (Simon & Schuster, 2016) och är huvudsakligen en kritisk recension av denna.
Artikeln är en betraktelse över hur Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas har transmedierats till film och till teater samt av hur fem författare, en engelsk och fyra svenska, har skrivit egna romaner i nära anslutning till Hjalmar Söderbergs, exempelvis i form av travesti eller pastisch.
Artikeln utgår från det bevingade uttrycket "Vi ses vid Filippi", hämtat från Shakespeares pjäs om Julius Caesar, och övergår sedan till ett annat ämne med anknytning till den antika staden Filippi, mämligen kristendomens ankomst till Europa. Filippi blev den första anhalten för Paulus, när han ca 50 e.Kr. kom till Europa för att propagera för en ny religion.
Artikeln presenterar några vanliga medeltida föreställningar om människor som för sina synders skull döms till helvetet. Jämförelser görs mellan hur dessa föreställningar gestaltas i medeltida skandinaviska ballader och på de kalkmålningar som finns i många medeltida kyrkor. Det finns tydliga förbindelser mellan balladerna och kyrkmålningarna.
Die Studie identifiziert einige der wichtigsten Motive in Lars Gustafsson Poesie und untersucht, wie Gustafsson seine Gedichte komponiert.
Presentation av Seamus Heaney och hans diktning i samband med tillkännagivandet att han tilldelats 1996 års Nobelpris i litteratur.
Artikeln är en litterär fantasi om vad Dublins mest berömda invånare (de fiktiva figurerna Stephen Dedalus, Leopold Bloom och Molly Bloom) skulle kunna tänkas syssla med i vår tid, 99 år efter att de första gången dök upp i James Joyces roman om dem.
Om en brevväxling mellan Dylan Thomas och hans hustru Caitlin och om hur delar av denna ger ekon i Thomas’ poesi och i A Portrait of the Artist as a Young Dog.
Recension av Johan Cullbergs bok En diktares kompost – om Ekelöf (Natur & Kultur, 2012).
För 50 år sedan var forskningen om James Joyce och hans författarskap ännu någorlunda möjlig att överblicka. Det är den knappast längre. Den har under de senaste årtiondena svällt över alla bräddar och ter sig numera enormt livaktig särskilt i USA. Från andra sidan Atlanten har en rad väsentliga arbeten kommit, men även en hel del abstrusa studier, ibland så teoristyrda att de knappast kan sägas ha bidragit till Joyceforskningen alls utan mest framstått som provkörningar av någon ny teori eller något modernt paradigm som ännu inte har prövats på den store irländaren.
En närläsning av William Butler Yeats’ dikt "Easter 1916". Den går bland annat ut på att Yeats av allt att döma hade hade svårt att förstå sig på de politiska förevecklingarna före och efter påskupproret i Dublin 1916, men att han trots sin ganska verklighetsfrämmande föreställningsvärld lyckades skriva en dikt som har skänkt eftervärlden en mer varaktig beskrivning av upproret än någon annan text.