lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 40 of 40
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ask, Sofia
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Byrman, Gunilla
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Stark kvinna på sju bokstäver: Vänskrift till Solveig Hammarbäck 20062006Report (Other academic)
  • 2.
    Ask, Sofia
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Byrman, Gunilla
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Hammarbäck, Solveig
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Lindgren, Maria
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Stille, Per
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Lekt och lärt: Vänskrift till Jan Einarsson 20062005Report (Other academic)
  • 3.
    Axelsson, Clara
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Petersson, Göran
    Linnaeus University, Faculty of Health and Life Sciences, Department of Medicine and Optometry.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Stevenson-Ågren, Jean
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Languages.
    "Det kan bli så mycket fel": Förstudie om barnmorskors upplevelser av kommunikation med gravida kvinnor utan funktionell behärskning av svenska.2016Report (Other academic)
  • 4.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Bröllop, tulpan och irländskt uppror: En marsch med många motiv2015In: Lekstugan: festskrift till Magnus Gustafsson / [ed] Mathias Boström, Smålands musikarkiv , 2015, p. 99-110Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Byrman, Gunilla
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    "Det är inget dingeldang, fast eder tyckes så". Tjugofyra skämtballader2008In: En värld för sig själv: Nya studier i medeltida ballader, Växjö University Press , 2008, p. 145-171Chapter in book (Other academic)
  • 6.
    Byrman, Gunilla
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    En värld för sig själv: Nya studier i medeltida ballader2008Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här boken presenteras och analyseras George Stephens manuskriptsamling som har återupptäcktes på Växjö stadsbibliotek. Samlingens drygt tusen manuskriptblad visade sig innehålla cirka 400 uppteckningar och avskrifter av ballader från 1800-talet. Dessa är en spännande och levande del av en muntligt traderad sångkultur som omspänner många århundraden.

    I antologin finns balladgruppens första forskningsresultat. Texterna har vuxit fram inom ”Intermedialitet och den medeltida balladen”, en forskningsmiljö som skapades vid Växjö universitet 2006. Gruppen är tvärvetenskaplig, med samarbete mellan ämnena litteraturvetenskap, musikvetenskap och svenska språket. Antologin belyser handskriftsmaterialet från olika håll och fördjupar därmed vår förståelse av medeltida ballader.

    Här finns texter om George Stephens och hans balladsamling, om skämtballader, trolldom, näcken och om det småländska vissamlandet.

  • 7.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Epik till musik: En jämförelse mellan rap och ballad2013In: Gamla visor, ballader och rap: Från muntlig förmedling till publicering på nätet / [ed] Boel Lindberg, Möklinta: Gidlunds förlag, 2013, 1, p. 144-180Chapter in book (Other academic)
  • 8.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    ET har landat: Rymden i familjenyheter2015In: Rymden och människan: Rymdforskning i humaniora, konst och samhällsvetenskap, , p. 2p. 13-13Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 9.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Familjenyheter i svenskt medielandskap: En jämförelse av text och genus över tid2015In: Könskonstruktioner och språkförändringar: Rapport från den åttonde nordiska konferensen om språk och kön, Huddinge: Södertörns högskola , 2015, p. 47-69Chapter in book (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under vårt liv är vi med om riter och högtider: vi föds, namnges, firar födelsedagar, gifter oss och dör. Det är brukligt att texter som uppmärksammar dessa händelser offentliggörs i olika slags medier, som publiceras mer eller mindre offentligt. Traditionellt har detta skett på familjesidorna i dagstidningar, men i dagens digitala samhälle sker det alltmer i andra medier. Frå- gan är hur dessa familjenyheter från vaggan till graven utformas i papperstidningar, och hur nyheterna ser ut i digitala medier, eftersom medievärlden och bruket av medier radikalt har förändrats under senare år, vilket medfört att familjenyheter förmedlas på många olika sätt numera. För 10 år sedan studerade jag genuskonstruktioner i olika genrer på dagstidningarnas familjesida, i födelsedagshyllningar och nekrologer över kvinnor och män (Byrman 2004). Generellt visar resultaten att det finns en skillnad mellan familjesidan och andra sidor i tidningen, nämligen att tematiken gestaltas på ett genomgående positivt vis. Dessutom visade resultaten från 2004 att familjesidan är en manligt dominerad diskurs och att genus i texterna konstruerades på ett traditionellt sätt. I allt slags medieutbud finns genuskonstruktioner som kan innehålla asymmetrier som vi inte märker vid en hastig genomläsning men som blir tydliga på en strukturell nivå i en näranalys av många texter, och det blir uppenbart att familjeannonserna gör kön. Dessutom visar resultaten att det finns genrer med olika status. För att bli föremål för längre texter, intervjuer eller reportage, måste familjeredaktionen anse att jubilaren på ett eller annat sätt har ett stort allmänintresse.

  • 10.
    Byrman, Gunilla
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities. Svenska språket.
    Familjesidan som språkligt tidsvittne2008In: Svenskans beskrivning 29: Språket i språket, Svensk-Österbottniska samfundet r.f., Vasa , 2008, p. 11-27Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Familjesidan som språkligt tidsvittne

    På dagstidningarnas familjesida publiceras personnyheter som berör både den offentliga och privata delen av människors liv. Texter om familjehändelser – ett barns födelse, en förlovning eller ett dödsfall – publiceras kanske i första hand för att informera släkt och vänner, men texterna har även ett allmänt informations-och underhållningsvärde, eftersom personer som inte direkt berörs får insyn i andra människors liv – deras födelse, kärlek och död.

    I artikeln orientera jag om vilken sorts texter som finns på familjesidan och den relativa tidsordningen för när de började publiceras. Dessutom resonerar jag om vilka idéer som kan tänkas ligga bakom sidans tillblivelse och utseende, men också om vilka personer det skrivs om och vilken sorts information som framkommer om dem i texterna. Studien är alltså diakron men med fokus på texter från slutet av 1900-talet och början av 2000-talet.

    Familjesidan skulle kunna karaktäriseras som en hybridsida med en blandning av redaktionella och icke-redaktionella texter, där det ibland är svårt att skilja den ena typen från den andra. Genom exempel belyser jag språkliga, textuella och innehållsliga aspekter av familjesidan och säger något om vad dessa texter avslöjar om det samhälle de tillkommit i.

  • 11.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Familjesidan visar våra ideal2015In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, no 2, p. 54-60Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Från Ouagadougou till Malmö via Kingston och New York2013In: Resor i tid och rum: festskrift till Margareta Petersson / [ed] Årheim, Annette 1958- (redaktör/utgivare), Göteborg: Makadam Förlag, 2013, 1, p. 50-64Chapter in book (Other academic)
  • 13.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Inte riktigt duktig: krasslig på skånska2014In: HumaNetten, ISSN 1403-2279, no 32, p. 13-17Article in journal (Other academic)
  • 14.
    Byrman, Gunilla
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities. Svenska språket.
    Intermedialitet och den medeltida balladen2007In: Det moderna genombrottet - också en språkfråga?: Föredrag vid nionde sammankomsten för svenska språkets historia, i Åbo 19–20 maj 2006, Skrifter från Svenska institutionen vid Åbo Akademi, Åbo , 2007, p. 83-89Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Intermedialitet och medeltida ballader

    Projekt Intermedialitet och medeltida ballader vid Växjö universitet studerar balladerna i Stephens Växjösamlingen (SVS) och deras relation till redan kartlagt material. Materialet visar att det finns några okända ballader, medan andra utgör varianter av redan kända ballader men med intressanta särdrag. Ungefär Hälften av balladerna i SVS är försedda med melodiuppteckningar gjorda av en kompetent musiker, vilket skapar intressanta infallsvinklar för musikforskning på området. Artikeln presenterar materialet och diskuterar några nya teorier och metoder som kan användas för att undersöka detta gamla material. I artikeln diskuteras också vilken kunskap – filologisk och annan – som kan utvinnas hur samlingen. Artikeln belyser främst textuella aspekter av balladmaterialet.

  • 15.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Lexikogrammatik och epik i kämpaballader2010In: Studier i svensk språkhistioria: Språkhistoria - hur och för vem? / [ed] Erik Magnusson & Lena Rogström, Göteborg: Göteborgs universitet , 2010, p. 87-97Conference paper (Refereed)
  • 16.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    "Med havet som vittne": Att annonsera en förlovning2010In: Svensson och svenskan: Med sinnen känsliga för språk / [ed] Gunilla Byrman, Anna Gustafsson & Henrik Rahm, Lund: Henrik Rahm , 2010, p. 37-48Chapter in book (Other academic)
  • 17.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Normaliserade föräldrar. En undersökning av Försäkringskassans broschyrer2011In: Språk och stil, ISSN 1101-1165, no NF 21, p. 5-Article, book review (Refereed)
  • 18.
    Byrman, Gunilla
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Nyfyndet "Osteknoppen": Språk, innehåll och tolkning2008In: En värld för sig själv: Nya studier i medeltida ballader, Växjö University Press , 2008, p. 295-317Chapter in book (Other academic)
  • 19.
    Byrman, Gunilla
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Pippis läs- och skrivförmåga2006In: Bókmentaljós: Heiðursrit til Turið Sigurðardóttir, Felagið Fróðskapur. Faroe University Press, Tórshavn , 2006, p. 14-Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    This article examines the reading and writing ability of Astrid Lindgren’s character Pippi Longstocking. An invitation written by Pippi has 75 per cent of the words misspelled, while a letter she writes has 66 per cent. In most cases the misspellings reflect the pronunciation of the words. Pippi’s spelling mistakes (single consonants for double, omitted letters, incorrect vowels, etc.) represent only about half of the types of mistakes made by Swedish schoolchildren, and they are rarely of a kind that disturbs communication – an important consideration in a book intended for children to read. The article compares the Faroese translation of the books about Pippi, by Turið Sigurðardóttir, where the spelling in Pippi’s messages has the same types of errors, although slightly fewer than in the Swedish original. In both Swedish and Faroese, Pippi applies alphabetical spelling, which means that she is aware of sounds and the relationship between sounds and letters.

  • 20.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Police Writing Techniques in Reported Interviews2013In: The Evolution of Policing: Worldwide Innovations and Insights / [ed] Melchor C. de Guzman, Aiedeo Mintie Das & Dilip K. Das, New York: CRC Press, 2013, p. 247-262Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

      

  • 21.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Polisstudenters avrapportering: Perspektiv och verbval i förhör2009In: HumaNetten, ISSN 1403-2279, no 24, p. 2-12Article in journal (Other academic)
  • 22.
    Byrman, Gunilla
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Recension av När pojkar läser och skriver2007In: Humanetten, ISSN 1403-2279, Vol. vår och höst, no 20, p. 44-47Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 23.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Rimmade rysare med rötter i medeltiden: Studier i balladernas dramaturgi och stil2012In: Humanetten, ISSN 1403-2279, no 28, p. 33-43Article in journal (Other academic)
  • 24.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Tributes to women and men2012In: Discourse and Grammar: A Festschrift in Honor of Valéria Molnár / [ed] Johan Brandtler, David Håkansson, Stefan Huber & Eva Klingvall, Lund: Centre for Languages and Literature , 2012, p. 115-131Chapter in book (Other academic)
  • 25.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Ask, Sofia
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    "Så slog han Anna med ett okänt antal knytnävslag i ansiktet": Reliefanalys av polisstudenters och polisers skrivande2010In: Rammer for skriving: Om skriveutvikling i skole og yrkesliv / [ed] Jon Smidt, Ingvild Folkvord & Arne Johannes Aasen, Trondheim: Tapir Akademisk forlag , 2010, p. 125-139Conference paper (Refereed)
  • 26.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Byrman, Ylva
    In evidence: On how linguistic events in domestic violence cases are transformed in police writing2018In: Nordic Journal of Linguistics, ISSN 0332-5865, E-ISSN 1502-4717, Vol. 41, no 2Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim is to examine how investigators in the police reproduce the interviewees’ utterances in narratives, direct and indirect reported speech, and by framing the words in reports with or without quotation marks. The focus is on the police’s professional writing and techniques of reproducing interviewees’ words in written texts. Questions are: What techniques do the police use in the written interview reports? How do the techniques convey evidentiality? A corpus on domestic violence is used with a theoretical foundation in critical discourse analysis, polyvocality and evidentiality. A new analytical framework for polyvocal texts is developed in terms of utterance, source and framer to pin down the evidentiality. The result shows that it is difficult to determine whether words placed within the quotation marks are verbatim or not. Another result shows that investigators are not consistent in documenting utterances from different sources, and they do not show whether the utterances are embedded or not and to what degree they are embedded. This makes it sometimes difficult to uncover the structure of the original events and to perceive who the source of the utterances is, which means that evidentiality is not always clear.

  • 27.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities. svenska språket.
    Crozier, Alan
    Hrafnkatla möter läsare i ett nytt millennium2008In: "Vi ska alla vara välkomna!": Nordiska studier tillägnade Kristinn Jóhannesson, Styrelsen för Meijerbergs institut vid Göteborgs universitet genom Bo Ralph , 2008, p. 421-432Chapter in book (Other academic)
  • 28.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Drugge, Ulf
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Male offenders disclaiming accountability: A gender perspective on texts about domestic violence from two centuries2017In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 38Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim is to study how the words and the actions of the parties are presented in written reports and how we understand the cases and the violence, and what the cases convey about the society in which the texts were produced, i.e. what roles do the texts play in the legal process of the nineteenth century and in the twenty-first viewed in a comparative, gender perspective. We will address the following research questions: What are the structure and themes in the texts, and how do they influence the comprehension of what has happened in the cases? How does the suspect speak about the crime he is suspected of?

    The structure, language and content are examined in written records of suspects’ verbal defences of their criminal offences against women with whom they have a close relationship, but also the themes the texts contain and how the texts are structured on a macro level, as a transparent macro structure can make a text easier to read and understand.

    The results in this study indicate a relativisation of the hierarchy between women and men in the older texts, since the man is weakened by ending up on trial. Although women and men are more equal than 150 years ago, the dichotomy and the hierarchy in contemporary texts still prevail and there is not yet full equality, although the gender contract has been renegotiated in different ways over the years due to changes in law and society. However we can also interpret the results from this study in the light of Mattsson’s and Hydén’s framework on domestic violence, which highlights how the tension of violence, power and gender is making it difficult to make visible violence and women’s vulnerability. Where the violence is based on different perspectives and are divided on the issue of how violence is understood. The line between perspectives that are based on a structural and relational understanding of the violence. The structural feminist perspective gives prominence to the gender dimension of violence as a structural expression of male superiority and female subordination. The relational understanding places less emphasis on power relations and more on violence as the result of conflict between the two parties, and Hydén takes a stand in a feminist perspective which she combines with a social psychological understanding, which emphasizes the root of evil violence – the quarrel. The woman in the relationship has the opportunity of assuming a position of power, because she has reasons to leave the relationship. We can conclude that there is a tendency to similar explanations for the generated violence in the studied cases, both the old and modern. Today most cases of domestic violence are dropped and never get to trial in Sweden, which is a problem for the legal security of the citizens and for communities in general governed by law. The tendency that a majority of cases of domestic violence are dismissed is an embarrassing fact, since Sweden has a reputation for being a society with equal opportunities. The low rate of prosecution makes it a gender issue that should be addressed. How the gender relations in this discourse will be negotiated in the future, and how the Swedish legal system will deal with cases of domestic violence, remains open.

  • 29.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Ericsson, Stina
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Slidkransar, ickebinära genus och radikalhögerns jämställdhetsdiskurser: Rapport från den nionde nordiska konferensen om språk och kön2017In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 38, p. 5-6Article in journal (Refereed)
  • 30.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Gustafsson, AnnaSpråk- och litteraturcentrum, Lund universitet.Rahm, HenrikInstitutionen för språk och litteratur, Lund.
    Svensson och svenskan: Med sinnen känsliga för språk2010Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk är en hyllning till Jan Svensson på hans sextioårsdag den 24 januari 2010. Boken innehåller 34 artiklar från vänner och kolleger inom språkvetenskapen i Danmark, Finland och Sverige. Bidragen anknyter till temaområden som Jan Svensson själv har engagerat sig i, som mediespråk, kommunikationshistoria, samhällsteori, grammatik och språkhistoria.

  • 31.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Lindberg, Boel
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Education.
    Nytt balladfynd med melodiuppteckningar – några teoretiska utgångspunkter2007Conference paper (Other academic)
  • 32.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Lindquist, HansVäxjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.Levin, MagnusVäxjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Korpusar i forskning och undervisning - Corpora in research and teaching: Papers from the ASLA symposium, Växjö 11-12 November 19992000Conference proceedings (editor) (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 33.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skoglund, Anna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Språkanalys av kvinnor och män i domar: En forskningsrapport om språkliga genuskonstruktioner i domar om brottmål, vårdnadsmål och LVU-mål2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra och öka medvetenheten om genuskonstruk­tioner i Sveriges Domstolars skrift­liga domar i brottmål, vård­nads­mål och LVU-mål. Vi utgår från kritisk diskurs­analys, där genus definieras som sociala konstruk­tioner av könsiden­titeter. Studien har genom­förts genom kvantitativa och kvalitativa språk­­­­­analyser. Meto­der­na komplet­terar varandra genom att de kvan­titativa ana­lyser­­na ger en överblick av kvantifierbara, genusrelaterade mönster i brott­måls­domar, vård­nads­domar och LVU-dom­ar. Och de kvalitativa analyserna illustrerar och pro­ble­ma­tise­rar hur rättens repre­sen­­ta­tion av genus framträder i ett repre­sentativt, mindre urval skriftliga domar, där både svenskfödda och utlandsfödda parter före­kom­mer. Följande frågor ställs:

    1. Vilka konstruktioner av genus och etnicitet framträder språkligt i domarna?
    2. I vilken omfattning kommer parter av olika kön till tals i domarna?
    3. Vilka dominerande teman om kvinnor och män fram­träder i de olika dom­typer­na (brottmålsdomar, domar i vårdnadsmål och domar i LVU-mål)?
    4. Vilka röster kommer till tals i domtexterna och hur legiti­meras rösterna?

    Materialet består totalt av 49 domar och är hämtat från en tingsrätt och en förvaltnings­rätt. Vi kan inte påvisa några mönster i skrivningar eller strukturer baserat på juristernas eller nämndemännens kön. Men vi kan konsta­tera att könen på nämndemännen inte alltid fram­går i domar från Tingsrätten, men alltid i Förvaltningsrättens domar.

    Den språkligt mångröstade rättegången återspeglas i dom­texter­nas språk som också de är mångröstade. Studien indikerar att det finns större skillnad mellan etnicitet än kön, efter­som det skrivs om svenskfödda och utlandsfödda på olika sätt genom att olika teman aktualiseras. En tendens är att män framställs som aktiva och kvinnor som pas­siva bland utlandsfödda. Det finns även indikationer på att kvinnors och mäns beteen­den framställs på olika vis utifrån traditionella och stereotypa uppfatt­ningar om kvinnor och män. Det kan t.ex. gälla omsorgsförmåga i vårdnads- och LVU-domar och klädsel och alkohol­på­ver­kan i brottmål.

    Sammantaget utgör domarna en skriftlig representation av andras röster som före­kom­­mit under huvudförhandlingen. I en sådan skriftlig framställning måste rätten i sitt be­mötan­­de göra representationen i texten så att den ger läsaren känslan av att domen handlar om verkliga människor som bemöts på ett empatiskt och objektivt sätt. Genus­neutrala skrivsätt handlar i det här sammanhanget inte om att språkligt avköna parter eller att dölja diskriminerande förhållanden, men istället se till individens rättigheter och skyldig­heter. Att skriva tydligt i avsnitten med domskäl är mest betydelsefullt. Men av­snit­ten med refe­rat av parternas utsagor skrivs också av den lagfarna domaren, och efter­som lek­män och journalister tenderar att läsa domarna som sammanhängande texter flyter rättens bedöm­ning och parternas utsagor samman för en läsare som saknar juri­disk kompetens.

    Vi har gått igenom domarna och gjort översikter över domskälen efter måltyp. Det är inte alltid enkelt att avgöra vad som är ett vävt domskäl. Många domskäl har korta hän­vis­ningar till vad parterna anfört. Vår förståelse av vävt domskäl är ett domskäl där läng­re och sam­manhängande utsagor från utredningen vävs in i under rubriken domskäl. För­valtningsrätten har kon­sekvent separerat utredningen och domskälen i alla de domar som analyserats här. Tings­rätten har en blandning av båda typerna med övervikt för invävda refererat i dom­skälen i 67 % av domarna. I brottmåls­domarna från Tings­rätten finns stor varia­tion i ut­form­ningen av domskälen, vilket kan skapa en osäkerhet hos lä­sa­­ren. Tyd­ligast är det när rätten an­vän­­der under­rubriker för att markera vad som är par­ters utsagor respektive rättens bedöm­ning.

     

  • 34.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Kvinnor och män i domar: En forskningsrapport om språkliga genuskonstruktioner i domar om brottmål, vårdnadsmål och LVU-mål2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra och öka medvetenheten om genuskonstruk­tioner i Sveriges Domstolars skrift­liga domar i brottmål, vård­nads­mål och LVU-mål. Vi utgår från kritisk diskurs­analys, där genus definieras som sociala konstruk­tioner av könsiden­titeter. Studien har genom­förts genom kvantitativa och kvalitativa språk­­­­­analyser. Meto­der­na komplet­terar varandra genom att de kvan­titativa ana­lyser­­na ger en överblick av kvantifierbara, genusrelaterade mönster i brott­måls­domar, vård­nads­domar och LVU-dom­ar. Och de kvalitativa analyserna illustrerar och pro­ble­ma­tise­rar hur rättens repre­sen­­ta­tion av genus framträder i ett repre­sentativt, mindre urval skriftliga domar, där både svenskfödda och utlandsfödda parter före­kom­mer. Följande frågor ställs:

    1. Vilka konstruktioner av genus och etnicitet framträder språkligt i domarna?
    2. I vilken omfattning kommer parter av olika kön till tals i domarna?
    3. Vilka dominerande teman om kvinnor och män fram­träder i de olika domtyperna (det vill säga brottmålsdomar, domar i vårdnadsmål och domar i LVU-mål)?
    4. Vilka röster från kvinnor och män kommer till tals i domtexterna och hur legi­timeras rösterna?

     

    Materialet består totalt av 49 domar och är hämtat från en tingsrätt och en förvaltnings­rätt. Vi kan inte påvisa några mönster i skrivningar eller strukturer baserat på juristernas eller nämndemännens kön. Men vi kan konsta­tera att könen på nämndemännen inte alltid fram­går i domar från Tingsrätten, men alltid i Förvaltningsrättens domar.

     

    Den språkligt mångröstade rättegången återspeglas i dom­texter­nas språk som också de är mångröstade. Studien indikerar att det finns större skillnad mellan etnicitet än kön, efter­som det skrivs om svenskfödda och utlandsfödda på olika sätt genom att olika teman aktualiseras. En tendens är att män framställs som aktiva och kvinnor som pas­siva bland utlandsfödda. Det finns även indikationer på att kvinnors och mäns beteen­den framställs på olika vis utifrån traditionella och stereotypa uppfatt­ningar om kvinnor och män. Det kan t.ex. gälla omsorgsförmåga i vårdnads- och LVU-domar och klädsel och alkohol­på­ver­kan i brottmål.

     

    Sammantaget utgör domarna en skriftlig representation av andras röster som före­kom­­mit under huvudförhandlingen. I en sådan skriftlig framställning måste rätten i sitt be­mötan­­de göra representationen i texten så att den ger läsaren känslan av att domen handlar om verkliga människor som bemöts på ett empatiskt och objektivt sätt. Genus­neutrala skrivsätt handlar i det här sammanhanget inte om att språkligt avköna parter eller att dölja diskriminerande förhållanden, men istället se till individens rättigheter och skyldig­heter. Att skriva tydligt i avsnitten med domskäl är mest betydelsefullt. Men av­snit­ten med refe­rat av parternas utsagor skrivs också av den lagfarna domaren, och efter­som lek­män och journalister tenderar att läsa domarna som sammanhängande texter flyter rättens bedöm­ning och parternas utsagor samman för en läsare som saknar juri­disk kompetens.

     

    Vi har gått igenom domarna och gjort översikter över domskälen efter måltyp. Det är inte alltid enkelt att avgöra vad som är ett vävt domskäl. Många domskäl har korta hän­vis­ningar till vad parterna anfört. Vår förståelse av vävt domskäl är ett domskäl där läng­re och sam­manhängande utsagor från utredningen vävs in i under rubriken domskäl. För­valtningsrätten har kon­sekvent separerat utredningen och domskälen i alla de domar som analyserats här. Tings­rätten har en blandning av båda typerna med övervikt för invävda refererat i dom­skälen i 67 % av domarna. I brottmåls­domarna från Tings­rätten finns stor varia­tion i ut­form­ningen av domskälen, vilket kan skapa en osäkerhet hos lä­sa­­ren. Tyd­ligast är det när rätten an­vän­­der under­rubriker för att markera vad som är par­ters utsagor respektive rättens bedöm­ning.

     

  • 35.
    Byrman, Gunilla
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Skoglund, Astrid
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Äldre kvinnor och män i två dagstidningar: En genuskritisk komparativ studie2017In: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, no 38, p. 65-81Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln undersöks hur kvinnor och män över 70 år språkligt och innehållsligt representeras i artiklar från två sydsvenska dagstidningar – en regional och en lokal. Vi vill besvara följande frågor: Hur ser representationen av äldre personer ut kopplat till genus samt etnisk och social bakgrund? Vilka teman dominerar i de texter där äldre personer är huvudpersoner, och hur framställs genus i relation till dessa teman? Vilka generella skillnader finns det mellan hur kvinnor respektive män framställs i dagstidningarnas lokala rapportering? Alla artiklarna i mate­rialet är rikt bildsatta. Resultaten visar att kvinnor och personer över 80 år är överrepresenterade i materialet. Den äldrediskurs som dominerar i materialet representerar äldre personer som framåtblickan­de och aktiva i sam­man­hang som tidigare inte har förknippats med personer i hög ålder. Återkommande är berättelser om äldre som gjort en omstart sent i livet, exempelvis genom att börja träna på gym eller genom att inleda en ny kärleksrelation. En annan trend är att i artiklar som skrivs om män som är i en relation eller gifta övergår texten också till att handla om männens partner. Således kan vi konstatera att kvinnor inte är underrepresenterade i detta material på det sätt som rapporterats från andra studier. Många olika teman framträder i artiklar med äldre som förebilder i skrift och bild, men till de dominerande temana hör yrkesliv och hantverkstraditioner, historiska händelser och jultraditioner och sport samt kultur- och föreningsliv. I dessa teman berörs både kvinnor och män, men kvinnor är överrepresenterade som talespersoner för lokala eve­ne­mang som till exempel marknader och föreningsträffar. Vi ser dock en tendens till stereotypa genuskonstruktioner genom att mäns sociala status oftare än kvinnors markeras explicit genom yrkesepitet och andra socialt positionerande epi­tet, som till exempel ”vd” och ”ordförande”. I materialet förekommer också beskrivningar av äldre kvinnors ut­seen­de och klädsel, medan inga motsvarande beskrivningar förekommer i texterna om äldre män. I representationen av äldre män betonas i stället männens plikttrogenhet och arbetsamhet. På så sätt uppvisar studien likheter med tidigare forskning om hur kvinnor och män framställs i medierna. Oberoende av ålder förefaller kön vara avgörande för hur journalister väljer att karakterisera den intervjuade. Det görs nämligen fortfarande i häpnadsväckande traditionella genuskategorier. Sammantaget visar studien att modifierat med ett intersektionellt perspektiv erhålls en mer nyanserad bild av äldre kvinnor och män, där kvinnorna får mer spaltutrymme än mannen, även om ett traditionellt synsätt på hur män och kvinnor karakteriseras i de studerade dagstidningarna.

  • 36.
    Ericsson, Stina
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Byrman, GunillaLinnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Swedish Language.
    Humanetten: Nummer 38, Våren 20172017Collection (editor) (Refereed)
  • 37.
    Lindgren, Maria
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Byrman, GunillaVäxjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.Einarsson, JanVäxjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.Hammarbäck, SolveigVäxjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.Skoglund, AstridVäxjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Forskningens tillämpning i skolan2008Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    I volymen presenteras femton artiklar från Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Konferensen hölls i Växjö den 29–30 november 2007 med temat: Forskningens tillämpning i skolan. Artiklarna belyser både teori och skolpraktik, och i några finns också förslag om hur undervisningen i svenska kan utvecklas. Bland skribenterna märks dels forskarstuderande och nyblivna doktorander ur Nationella forskarskolan i svenska med didaktisk inriktning, dels konferensens plenarföreläsare från Danmark, Finland, Norge och Sverige.

  • 38.
    Olofsson, Tommy
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Byrman, Gunilla
    Linnaeus University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Language and Literature.
    Om kvinnligt och manligt och annat konstigt i medeltida skämtballader2011Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skämtballaderna från medeltiden skulle kunna avfärdas som nonsens. Men de in­går i vår visskatt, har överlevt och traderats. Det tyder på att flydda tiders människor har tyckt att det varit mödan värt att sjunga dem. Kanske sjöngs balladerna för att de utmanar den gängse samhälls­ord­ning­en och förmedlar en attityd till tingens ordning som kän­des och fortfarande känns befriande. Här finns en fränhet och fräckhet. Visorna handlar ofta om erotiska äventyr mellan kvinnor och män, där också maktrelationer mellan hög och låg exponeras, inte sällan på ett oväntat sätt. Gunilla Byrman, professor i svenska språket, och Tommy Olofsson, docent i litteraturvetenskap, skriver om hur kvinnligt och manligt gestaltas i dessa gamla sånger. Boken avslutas med en antologi över de bästa av de svenska medeltidsballader som har bevarats, ett femtiotal, några av dem förut inte tryckta.

     

  • 39.
    Waldmann, Christian
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Byrman, Gunilla
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Inte ens en gång: a tautological colloquial construction2003In: Grammatik i fokus : Festskrift till Christer Platzack den 18 november 2003 : Volume 2: Grammar in focus : Festschrift for Christer Platzack 18 November 2003 : Volume 2 / [ed] Lars-Olof Delsing, Cecilia Falk, Gunlög Josefsson, Halldór Á. Sigurdsson, Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet , 2003, p. 377-382Chapter in book (Other academic)
  • 40.
    Waldmann, Christian
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Byrman, Gunilla
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Humanities.
    Inte ens en gång: En tautologisk talspråkskonstruktion2003In: HumaNetten, ISSN 1403-2279, no 13Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    I sydsvenskt talspråk används ofta den tautologiska konstruktionstypen ens en gång i stället för ens för att uttrycka emfas i förbindelse med negation. Det negativa polaritetsordet ens har tidigare undersökts i förbindelse med negationen inte (Waldmann 2002). Det visar sig i den studien att realisationen kan beskrivas utifrån Chomsky (1999).

    I de sydsvenska dialekterna verkar däremot konstruktionen ens en gång vara en regionalmotsvarighet till ens och tillika den vanligast förekommande konstruktionstypen i äldres kånska dialekter (Isaksson 2002). Excerpter ur dialektsamlingarna i Dialekt- och Ortnamnsarkivet i Lund (DAL) och SOFI Dialektavdelningen i Uppsala (DA) visar 6 belägg på inte ens en gång i Skåne, 2 i västra Blekinge och 1 i södra Halland. Men konstruktionen kan givetvis finnas i andra dialektområden utan att vara belagd i dialektarkiv (jfr Eaker 2002). I denna studie behandlas konstruktionen ens en gång när den förekommer tillsammans med satsnegationen.

1 - 40 of 40
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf