In recent years the Swedish education system has experienced a rise in the number of newly arrived students speaking different languages and with different school backgrounds. A newly arrived student is according to school legislation (Skollagen, 2010:800) a student under 18 years of age, who has migrated to Sweden lacking basic skills in the Swedish language.

This paper aims to shed light on a group of newly arrived students’ perspectives on conditions for learning in the Swedish upper secondary education system. Using Bourdieu’s concept of capital we critically discuss organisational and pedagogical responses in the education system as experienced by 19 newly arrived students.

Findings indicate that students’ performances using Swedish for academic purposes and being able to analyse Swedish culture are crucial skills. Simultaneously, unsuccessful students have to remain in Language introduction focusing on learning Swedish. Some students show resistance to current demands in mainstream teaching, which can be traced in students who resent not being able to make use of their previous learning and skills in different languages without using Swedish. As individuals, they are left with an experience of deficit, having no or little knowledge about Swedish culture and language. This is expressed by one student saying that sometimes knowledge from her native country cannot be used because it is in another language and that subject teaching often stipulates knowledge about Swedish history and Swedish kings.

At stake is newly arrived students’ educational careers, and their chances in society. “Education is my passport”, one student says. The authors argue for acknowledging students’ various language knowledge and cultural backgrounds in teaching, thereby improving students’ opportunities to receive recognition of their existing cultural capital while offering them a gateway to continued education and social inclusion.

In recent years, educational systems in Europe have experienced a rise in the number of immigrant youth. The experiences of immigrant youth facingthe challenges of an unfamiliar educational system is of continuous relevance in youth studies. This article aims to explore the schooling experiencesof 19 immigrant youth in Sweden, focusing on the institutional obstacles they encounter as students in the national educational system. It draws onsemi-structured interviews with immigrant youth attending upper secondary school or preparing for it by taking transitional classes. Findings are thatfamiliarity with the majority culture, how the educational system works and how to use the majority language for learning purposes in Swedenconstitute crucial knowledge for progress in upper secondary education. However, immigrant students state they have not been adequatelyprepared for these demands in their transitional classes. The authors suggest acknowledging students’ cultural backgrounds and argue for allowingEnglish parallel to Swedish as a transnational language of communication during a transition period, thereby improving students’ chances of havingtheir embodied cultural capital validated in the upper secondary school system.

 In Swedish preschool children with a mother tongue other than Swedish are given the ability to communicate in their native language and in Swedish. Research reveals notions of a monolingual norm of Swedishness in early childhood education. Developed skills in the mother tongue increases the opportunities to learn Swedish and good skills in different languages promote learning in other areas (Björk-Willén, 2007; Lindberg, 2002).

Purpose of this paper is to problematize multilingualism in preschool and participation conditions. Data has been collected through interviews with preschool teachers and surveys of native supporters. Ethical considerations are made by informant’s agreement. Theoretical basis is postcolonial theory (Fanon, 1971; Said, 2004) and critical multiculturalism (May 1999) who question the socially constructed notions of majority and minority cultures, highlighting opposites, notions of monolingualism and the creation of superiority and subordination where the possession of language may prevail in different linguistic contexts.

The analysis visualizes relational and didactic skills (Persson, 2012). Preschool teachers' relational skills appear when speaking about mother tongue, positive impact on school success and expanded vocabulary when the teacher speaks the same language as their parents. Through native support children receive help in understanding the preschool. Mother tongue teacher’s education represents high didactic competence. Offering language support at inappropriate times, when children are sleeping, visualizes low didactic skills and lack of flexibility in the organization. Arranging language support when children can not participate appears as a consequence of superiority and subordination. The norms of monolingualism are in control.

The aim of this study is to contribute knowledge about Swedish school girls’ perspectives of sexual harassment and their relations to peers when exposed to violence in terms of sexual harassment, both online and offline. The empirical data was collected through pair interviews where 28 girls participated. The theoretical framework was based on coping strategies that people use when facing stressful situations. The transcribed empirical data was read and interpreted based on what appeared to be important and decisive related to the theoretical framework. The found strategies are divided into three main categories, namely, problem-focused behavioural strategies, emotion-focused cognitive strategies, and emotion-focused behavioural strategies. The results show that the girls use different strategies depending on if the harassment occurs online or offline and if the perpetrator is known or unknown. Problem-focused cognitive strategies are used due to the specific context. Emotion-focused cognitive strategies are foremost used if the perpetrator is a known friend.

 This project sets out to examine how schools identify their assignment to make school to a place of equality. The research questions address how efforts to counteract discrimination regarding sexual orientation, gender and ethnicity are expressed as well as what power structures that can be identified in this respect. In total, 134 documents from compulsory school in municipalities in southern, mid and northern Sweden are collected. The documents are analyzed using Kumashiro´s (2002) four perspectives to conceptualize and work against oppression. The analysis shows different ways that schools address this assignment. Differences regarding what is identified as problems seems to build different approaches in how the work against oppression becomes visible. Double strategies are described in order to both strengthen and challenge the power structure that is prevalent between the norm carrying group and the group the schools identify as marginalized. 

The purpose of this study is to provide knowledge about the impact of using one-to-one computers in educational practice, which in this case is language development in a multilingual classroom. The questions investigated are if and how the pupils’ learning is promoted and how the teacher’s instruction is influenced when each pupil has access to a personal computer. A 4th grade class, where all pupils speak Swedish as a second language, has been observed. Analyses are carried out by Activity Theory (AT). Language development and learning is in focus, as well as socio-cultural theories of mental tools. Having one-to-one computers in the studied classroom practice indicates that the computer is the actual mediating artifact in the students’ language development. The teacher becomes invisible and acts as technical support. The computer with its spellcheck function has taken over the teaching role. The interaction among the classroom actors appears as minor

The present volume draws on translanguaging and disciplinary language from seven studies that link to international contexts of language use, namely, to the countries of Cyprus, Estonia, Pakistan and Sweden. It spans different home environments as well as a variety of school stages from pre-school to university andadult education. The different perspectives relate, for example, to mothers' concern to maintain their children's mother tongue, teachers' concern to implement and apply translanguaging and students' concern about multilingual education. The articles reflect contemporary society with its distinguishing features of globalization and multiculturalism.

I dessa onormala tider fortsätter universitetet oförtrutet sitt uppdrag, att tillhandahålla meningsfull utbildning samt kritisk och innovativ forskning. Linnéuniversitetet har skilt sig från flera andra lärosäten genom att under Coronapandemin fortfa rande erbjuda viss campusundervisning. Hur detta kommer att utvecklas återstår att se; i takt med att fler aktiviteter sker på nätet har nya uppslagsrika lösningar tagits fram för att garantera studenterna en god kunskapsinhämtning och meningsfull kommunikation.

Kommunikation är också temat för det första av de bägge teman som inryms i detta nummer av HumaNetten . Temat ”Translanguaging and Disciplinary Language in the Individual, at School and in Society” har redigerats av Gudrun Svensson, Fakulteten för konst och humaniora och Ann- Christin Torpsten, Fakulteten för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet. Transspråkande handlar om användningen av språket i flerspråkiga kontexter och de sju bidragen behandlar både empiriska och mer teoretiska aspekter av det ta. Temat förklaras närmare av de bägge gästredaktörerna i ett separat förord.

Det andra temat i föreliggande nummer har en mer lokal prägel. Piia Posti och Peter Forsgren, litteraturvetare vid Linnéuniversitetet har redigerat en samling betraktelser över litteratur i Småland. Frågor som ställs här är om det verkligen finns en distinkt ’småländsk’ litteratur och vad som i så fall har betingat dess utformning. Olika aspekter av dessa frågor lyfts fram i inte mindre än tretton essäer om både kända och något mindre bekanta litterära namn. Även här förklaras temat i större detalj í ett förord av de bägge gästredaktörerna.

I övrigt bjuder detta nummer på artiklar om så skilda teman som äktenskap i den muslimska världen, Vi på Saltkråkan och digitala redskap för språkinlärning. Vi tackar alla bidragsgivare som har gjort detta julnummer av HumaNetten till en mångsidig och uppslagsrik läsupplevelse.

För redaktionens räkning

Hans Hägerdal

In Sweden, the anti‐discrimination initiatives and the efforts against degrading treatment are promoted by two laws indicating self‐regulatory and transparent actions toward preventing both. To be successful, it is important that everybody involved in the work has the same understanding of the task and that everybody understands written formulations of local policy documents, here labelled eq‐uity plans, in order not to reinforce inequalities when counteracting discrimination and degrading treatment. Our aim is to explore the world‐views that are expressed by the schools in their equity plans. We ask what are the perceived causes of discrimination and degrading treat‐ment within the schools, what solutions in the equity plans emerge and which subject positions are constructed and made possible. The analysis rendered three discourses of which we can see recurring signs in the material and these have been labelled The perfect school discourse, The desig‐nated discourse and The educational discourse. These dis‐courses are different in how they relate to discrimination and degrading treatment in school and they also provide different opportunities for students. We conclude that policy‐making is important as a means to change discrimi‐natory patterns and we suggest how to avoid drawing on discourses that are likely to counteract the goals.

Föreliggande presentation utgår från en 3-årig longitudinell studie av undervisning med användning av flerspråkiga elevers alla språkliga resurser för lärande. Lärarna tillämpar Garcias (2009) båda principer för translanguaging, social rättvisa och social praktik, i sin undervisning, vilket innebär att de arbetar medvetet och strategiskt för att eleverna ska utveckla sina båda språk i meningsfulla sammanhang (se Svensson 2016) och uppnå den kunskapsnivå som förväntas enligt kunskapsmålen för grundskolan (Skolverket 2015).

Syftet med denna delstudie är tvåfaldigt, dels att utifrån elevers egna texter och bilder synliggöra deras ställningstaganden i förhållande till sin egen flerspråkighet och den flerspråkiga undervisning som erbjuds dem, dels att utifrån närstudiet av texterna och bilderna visa hur lärare kan understödja elevers utveckling till aktiv tvåspråkighet inom ramen för translanguaging.

Materialet till studien har samlats in från introduktionen av translanguaging i årskurs 4 fram till slutet av årskurs 6 och består av elevers dagboksanteckningar, bilder och enkätsvar. Fem av 35 elever är valda för närstudium med utgångspunkten att de har varierande språklig bakgrund och vistelsetid i Sverige samt varierande språkliga erfarenheter vid den tidpunkt då translanguagingprojektet påbörjades. 

Undersökningen visar att translanguaging, som framhålls som ett framgångskoncept för likvärdig tvåspråkighet hos flerspråkiga elever samt deras identitets- och kunskapsutveckling (se exempelvis Baker 2000; Creese & Blackledge 2010), inte är ett lika självklart framgångskoncept för samtliga fem elever i studien. Elevernas skilda förutsättningar kan ge dem både medvind och motvind vid tillämpning av translanguaging i klassrummet. Lärare måste ta med i beräkningen att elevernas skriftliga förkunskaper på båda språken är av central betydelse för möjligheterna att ta vara på de vinster som translanguaging erbjuder. Resultatet visar hur lärarna utformar undervisningen för att ge de enskilda eleverna chans till optimal utveckling av sin flerspråkiga potential.

The aim of our study is to show how multilingual students’ ideas of their languages reflect their approaches to multilingualism as a resource in the classroom.

Translanguaging ((Williams 1996), which means simultaneous use of various lingual resources, has shown to promote multilingual students’ development of identity and knowledge when being used strategically in the classroom (Creese & Blackledge 2010; Garcia 2012; Wedin 2013; Cummins & Persad 2014; Garcia & Wei 2014). However, in many schools the target language is regarded as the only language that should be used in second language education (cf. Cummins 2007) which also was the case in the school in question for the study.

Our study is part of a 3-year research project, Interaction for language and identity development in multilingual classrooms, where one part of the project consists of action research (Denscombe 2009) with the focus on the teachers’ changing of strategies in the classroom for utilizing the students’ lingual resources. The base of our study is a self estimating survey by 39 students in grade 5, students’ texts, recordings of conversation, classroom observation and interviews.

The survey showed that the students have a large lingual potential but also great differences in  estimating and perceiving their first and second languages. Our results are not yet systematically analyzed, but there seems to stand out a pattern that students who have ranked both their languages on a high scale are considerably more positive to the teachers’ initiative than those with discrepancies in their rankings. Analyses of texts, colloquies, observations and interviews indicate that the students with high rankings of both their languages played an important role for those who initially were resistant by shaping new relations and contributing to mutual development of knowledge

Syftet med vår studie är att synliggöra hur till synes okomplicerade dagboksanteckningar hos elever i en femteklass pekar på underliggande komplexa maktmekanismer.

I den aktuella klassen med tolv olika förstaspråk har läraren under läsåret arbetat med translanguaging (Cummins 2007; Garcia 2012; Torpsten & Svensson 2015) innebärande strategisk användning av elevernas förstaspråk i undervisningen för att befrämja identitets- och kunskapsutveckling. Tio flickor och tre pojkar har utfört skrivuppgiften ”Saker jag är bra på”.

För analys av maktförhållanden använder vi intersektionell teori (Lykke 2003; de los Reyes & Mulinari 2005) med språk, etnicitet och klasstillhörighet som nod i det intersektionella nätet, samt MCA (Sacks 1992; Stokoe 2012) som metod för att urskilja elevernas kategorisering av sina förmågor. Språkliga verktyg som intertextualitet och betydelserelationer enligt SFL (Holmberg & Karlsson 2006) ligger till grund för analys av beskrivningarna.

Kategoriseringar som framträder tydligt och skiljer sig mellan flickor och pojkar är duktig elev (endast flickor), hjälpsamt barn i hemmet (särskilt pojkar) och framgångsrik idrottare (mest flickor). Hygglig kompis är gemensamt för de flesta. Kategoriseringarna tyder på att eleverna är känsliga för lärares förväntningar och speglar ett underläge i maktförhållande gentemot läraren, vilket är särskilt påtagligt i flerspråkiga klassrum (Cummins 2000).

Trots att läraren arbetat långsiktigt med translanguaging lyfter endast en elev kunskaper i förstaspråket. Däremot nämner mer än hälften av flickorna goda kunskaper i främmandespråket engelska. Osynliggörandet av förstaspråket kan förklaras med att eleverna vistas i svensk skolkontext som präglas av att makt utövas genom idealisering av en enspråkig norm och homogen svenskhet (Elmeroth 2008; Svensson & Torpsten 2013a, 2013b). Elevernas klasstillhörighet i ett utanförskapsområde (Bunar 2001, 2008; Torpsten 2011) kan försvåra möjligheterna att se förstaspråket som ett redskap för lärande (Meijer 2014).

Syftet med vår studie är att synliggöra tvåspråkiga elevers skriftspråkliga utveckling på sitt förstaspråk och på andraspråket svenska och utifrån det diskutera förutsättningar för tvåspråkig progression i svensk skolverksamhet.

I den svenska skolan har tvåspråkiga elever möjlighet att utveckla sitt förstaspråk i ett särskilt ämne, modersmål, vilket enligt Lgr 11 ska ge eleverna möjlighet att utveckla tal och skrift för att få tilltro till sin språkförmåga och kunna använda språket i olika sammanhang för skilda syften.  Emellertid har uppdelning av första- och andraspråket som två åtskilda undervisningsämnen ifrågasatts av flerspråkighetsforskare (t.ex. Cummins 2007; Garcia 2012). De pekar på att elevernas hela språkliga potential ska tas tillvara i all undervisning för att stärka elevernas identitetsutveckling och för att de ska uppnå optimal kunskapsinhämtning och utveckling av båda språken. Translanguaging (Williams 1996) är ett begrepp som används för att beteckna undervisning med användning av elevernas alla språkliga resurser som ett medel för lärande.

I denna studie ingår tio elever som läser ryska, bosniska eller arabiska i ämnet modersmål och som i övriga ämnen deltagit i sin klasslärares translanguagingprojekt under mellanstadiet, vilket innebär att de haft goda möjligheter att utveckla sitt förstaspråk. För att utvärdera den skriftspråkliga utvecklingen har elevtexter på första- och andraspråket samlats in under tre år och analyserats kvantitativt med lexikala och syntaktiska variabler. De kvantitativa resultaten av textanalyserna har dels jämförts sinsemellan, dels speglats mot andra variabler som onset av svenska samt elevers utvärderingar av erbjudet lärande och egna språkkunskaper, uppgifter som samlats in genom enkäter och intervjuer. Preliminära resultat indikerar att utveckling av de båda språken visar stora variationer. Tiden för onset tycks inte vara en avgörande faktor medan elevernas tilltro till den egna språkförmågan spelar stor roll, en tilltro som enligt undersökningen kan både förstärkas och försvagas av föräldrars och lärares attityder till värdet av flerspråkig kompetens.

Syftet är att synliggöra och problematisera tillvaratagande av flerspråkiga elevers tillgängliga språkliga och kognitiva resurser i pedagogisk praktik. Jag undrar över lärares och elevers förhållningssätt, hur elevers tidigare kompetenser tas till vara och blir betydelsefulla i undervisningen.

De pedagogiska kontexter som här studeras närmare är undervisning i samhällskunskap och matematik inom IMS (introduktionsprogram språk) på en gymnasieskola. Materialet omfattar intervjuer med elever och lärare i IMS-klasser. Samtliga elever inom IMS är i gymnasieåldern och räknas som nyanlända. De har olika skolbakgrund, talar olika språk, svenska på en ganska grundläggande nivå. De intervjuade IMS-lärarna har alla flerårig erfarenhet av att undervisa på introduktionsprogram på gymnasienivå.

Etikprövning är genomförd och godkänd när det gäller intervjuer med IMS-elever och eleverna har skrivit under medgivandeblanketter. Alla deltagande lärare har muntligen lämnat medgivande. Det insamlade materialet har anonymiserats och redovisas konfidentiellt. På så vis följs VR:s (2002) forskningsetiska principer.

För analys av förhållningssätt används Ryans m.fl (1988) två typer av underlag och tillvägagångssätt. Det handlar om analys av dokument och observationer för användning och behandling av språk samt analys av intervjuer. Resultatet från analysen speglas mot forskning om framgångsfaktorer för flerspråkiga elever.

Forskning (Kramsch, 2008, 2009) visar att flerspråkiga talare inte håller sina språk åtskilda när de är verksamma i flerspråkiga och mångkulturella miljöer. Flerspråkiga individer har i stället en förmåga att välja språk, betecknad en symbolisk kompetens (a.a.). Kramsch (2008) talar om ekologisk strategi när det handlar om språkinlärning och språkundervisning. En ekologisk strategi grundas i mänsklig interaktion mellan medfödda egenskaper och miljöer som människor lever i och utveckling som sker i harmoni med miljön. Barn och unga utvecklar sina språkliga färdigheter både med hjälp av undervisning och när de umgås med kamrater som talar språket eller språken som ska utvecklas (Cummins, 2006; Cummins, 2007; Cummins & Schecter, 2003). Fyra faktorer betonas som grundläggande (Axelsson, 2013) när det handlar om flerspråkiga barns möjlighet att utveckla tänkande och lärande. Den ena faktor är en socialt och kulturellt stödjande miljö, en annan är språkutveckling i både modersmål och i det andra språket, en tredje är utvecklingen av skolämnen och den fjärde faktorn är kognitiv utveckling som är starkt kopplad till de tre andra faktorerna.

Av intervjuerna framgår att lärarna i sin undervisning systematiskt försöker ta tillvara elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter av undervisning. Det framgår att eleverna arbetar i språkgrupper för att lösa uppgifter och att de både gör individuella och gruppresentationer i klassen. Det framgår också att vårdnadshavare/föräldrar/godemän och boendepersonal är behjälpliga i skolarbetet.

Referenser

Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Cummins, J. & Schecter, S. R. (2003). School Based language Policy in Cultural Diversity Contexts. In S. R. Schecter & J. Cummins (Eds.). Multilingual Education in Practice. Using diversity as a resource. Portsmouth: Heinemann.

Cummins, J. (2006). Förord. I P. Gibbons. Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Fallgren & Hallgren.

Cummins, J. (2007). Rethinking Monolingual Instructional Strategies in Multilingual Classrooms. Canadian Journal of Applied Linguistics, 10 (2), pp. 221–240.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Garcia, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: a global perspective. New Jersey, USA: Wiley-Blackwell.

Kramsch, C. (2008). Ecological perspectives on foreign language education. Language Teaching. 41(3), 389–408.

Kramsch, C. (2009). The Multilingual Subject. What language learners say about their experience and why it matters. Oxford: Oxford University Press.

Ryan, E.B. Giles, H. & Sebastian, R.J. An integrative perspective for the study of attitudes toward language variation. I: Ryan, E.B. & Giles, H. Attitudes toward language variation . London: Arnold. 1–19.

Svensson, Gudrun & Torpsten, Ann-Christin (2013). Makt och litteracitet. Modersmålslärare skriver om modersmålsundervisning. I: Skjelbred, Dagrun og Veum, Aslaug (red.):  2013: Literacy i læringskontekster. Oslo: CapplenDamm Akademisk. 166–176.

Torpsten, A.-C. (2010). I hela Malmö stad är det bara en skola som erbjuder modersmålsundervisning inom skolans ram.(In all the city of Malmö only one school offers mother tongue instruction within the school.) Kalmar: Linneuniversitetet.

Torpsten, A.-C. (2013). Second-Language Pupils tell about school Life. How Pupils relate to Instruction in a Multi-Lingual School. Citizenship, Social and Economics Education, (12)1, 37-47.

Torpsten, A.-C. & Betzholtz. M. (2013). Preschool – a Diverse and Multilingual Arena. The International Journal of Education for Diversities. E-tidskrift 2013(2)1-21.

Utbildningsdepartementet (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Curriculum for primary schools, pre-school and after-school leisure program 2011.) Stockholm: Utbildningsdepartementet (Ministry of Education).

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Williams, C. (1996). Secondary education: teaching in the bilingual situation. In C. Williams, G. Lewis and C. Baker (Eds). The language policy: Taking stock. Llangefni (Wales): CAI.

Syftet med detta kapitel är att öka kunskapen och förståelsen för skolans praktik. Med en livsberättelseansats studeras andraspråkselevers berättelser om sina nio år grundskolan. Utgångspunkt är att berättade skolerfarenheter från grundskoletiden kan bidra med till förståelse för livet i skolan när skolans språk, svenska, inte bemästras fullt. Jag undrar vilken betydelse eleverna ger de berättade händelserna och vad det berättade innebar för dem. Ur databanken Skrivbanken (2009), med uppsatser från det nationella provet 2003, har två texter med rubriken Mina skolår valts. Det som framträder i berättelserna tolkas med hjälp av postkolonial teori och teorier om socialt kapital. I analysen framträder erfarenheter av att vara utanförställd och att inledningsvis sakna tillgång till språkliga sammanhang i skolan. Erfarenheter av olika förhållningssätt till språklig kompetens respektive inkompetens i relation till skolans språk blir också tydlig. Annat som framträder är elevers strävan efter vad som kan betecknas språklig enhetlighet samt skolans och utbildningens betydelse för att socialt och kulturellt kapital ska bli större.

Syftet med detta kapitel är att öka kunskapen och förståelsen för skolans praktik. Med en livsberättelseansats studeras andraspråkselevers berättelser om sina nio år grundskolan. Utgångspunkt är att berättade skolerfarenheter från grundskoletiden kan bidra med till förståelse för livet i skolan när skolans språk, svenska, inte bemästras fullt. Jag undrar vilken betydelse eleverna ger de berättade händelserna och vad det berättade innebar för dem. Ur databanken Skrivbanken (2009), med uppsatser från det nationella provet 2003, har två texter med rubriken Mina skolår valts. Det som framträder i berättelserna tolkas med hjälp av postkolonial teori och teorier om socialt kapital. I analysen framträder erfarenheter av att vara utanförställd och att inledningsvis sakna tillgång till språkliga sammanhang i skolan. Erfarenheter av olika förhållningssätt till språklig kompetens respektive inkompetens i relation till skolans språk blir också tydlig. Annat som framträder är elevers strävan efter vad som kan betecknas språklig enhetlighet samt skolans och utbildningens betydelse för att socialt och kulturellt kapital ska bli större.

This dissertation focuses on the experiences of second language pupils which involve linguistic encounters. The overarching aim is to analyse second language pupils' encounters with Swedish as a Second Language and the Swedish school, using a “curriculum theory” and a ”life story” approach". The goal is achieved by examining two empirical contexts which can be described as expressed and experienced curricula. In the first context, an idea analysis is carried out of the contents of the syllabi and curricula for Swedish as a Second Language over a period of time. In the second context, a narrative analysis is carried out of the life stories given by second language pupils of their encounter with Swedish as a Second Language and the Swedish school. Trainee teachers with Swedish as a Second Language participate by telling their life stories.

A framework for interpretation emerges by reasoning about language and the creation of meaning, as well as about culture, cultural capital, similarities/differences, compensating/completing and limited participation/full participation. The reasoning leads to the construction of a theoretical interpretation framework and prisms through which the offered and experienced learning can be studied.

The analysis shows that what is on offer in the curricula and syllabi is mainly monocultural. It shows that a new subject has grown up based on the need to teach pupils about the Swedish cultural heritage and Swedish norms. Moreover, both changes in the expressed educational ideals over a period of time and contradictory educational ideals become evident. It is also clear that those providing the information felt both different and excluded. They were not monolingual, and did not have Swedish as their mother tongue. To make up for this lack of Swedishness, they were separated from the other classmates and offered special teaching in an attempt to compensate. They also received mother tongue tuition, which was not in Swedish, and this became a problem for those around them, who considered this was an easy option. The second language tuition they were offered focussed partly on their mistakes and shortcomings, and partly on the Swedish cultural heritage. Their earlier experience and skills were not used.

Övergripande syfte med denna licentiatavhandling var att synliggöra vad grundskolans ämne svenska som andraspråk erbjuder andraspråkselever i termer av lärande. Studien analyserar vilka utbildningsideal formulerade i läroplaner och konkretiserade i kursplaner ämnet svenska som andraspråk kan sägas omfattas av. Analysen omfattar också hur dessa ideal har förändrats över tid samt vilken relation som råder mellan läroplaner och kursplaner. Med en läroplansteoretisk ansats görs en läroplanshistorisk textanalys, vilken omfattar grundskolans fyra läroplaner och tillhörande kursplaner gällande svenska som andraspråk. En tolkningsram bestående av två prismor har utvecklats med utgångspunkt i begreppen begränsat deltagande/deltagande fullt ut, kompensera/komplettera samt likformig/olikformig. Genom att betrakta de olika texterna genom tolkningsramens båda prismor har olika bilder av mål med och innehåll i skolämnet svenska som andraspråk över tid vuxit fram. Analysen synliggör utveckling, brott mot utveckling och dubbla ideal när det gäller vad andraspråkselever, genom ämnet svenska som andraspråk, erbjuds i termer av lärande. Analysen synliggör också spänningsfält mellan i läroplaner formulerade och i kursplaner konkretiserade utbildningsideal. Trots en strävan i nu gällande läroplan mot multikulturella utbildningsideal är den aktuella kursplanen i huvudsak monokulturellt präglad.

The aim of this article is to interpret second-language pupils’ encounter with the Swedish school regarding first- and second-language learning. An empirical context called experienced learning is investigated by interpreting student teachers’ oral and written narrated learning memories. Using a life-story approach, the interpretation focuses on lingual skills, lingual identity and citizenship. The study looks at participation in Swedish as a second language and mother tongue education when the subjects encountered the Swedish school system. Participating in those lessons is described as positive. Participating made it easier to improve skills in the second language and mother tongue. Mother tongue skills were transferred to the second-language improvement. It became much easier to continue developing the second language when skills in the mother tongue increased. Language skills were positive for continued learning, linguistic development, development of bilingualism and multilingualism. Through widened linguistic horizons it becomes possible to develop identity as multilingual persons. When skills increase in different languages such as Swedish as a second language and mother tongue, the subjects become aware of their identities as multilingual persons. They become aware of their possibilities of being active, multicultural, global citizens. Their ability to perform in different lingual settings becomes visible.

På uppdrag av Malmö stad (Stadskontoret, avdelning barn och ungdom) har en utredning av modersmålsverksamheten i för-, sär- och grundskola genomförts. Utredningen utgår från webbenkät till samtliga modersmålsstödjare/tränare, lärare, studiehandledare, rektorer vid de skolor som anlitar dessa yrkesgrupper samt rektor och biträdande rektorer vid modersmålsenheten. Vidare utgår utredningen från gruppintervju med rektor och biträdande rektorer för modersmålsenheten och telefonintervjuer med representanter för två andra kommuner gällande sätt att organisera modersmålsverksamhet.

Modersmålsorganisationen i Malmö stad är anslagsfinansierad och tillhör stadsdelsförvaltning Rosengård. Organisationen leds av en rektor samt tre biträdande rektorer vilka fördelar modersmålsresurserna. Modersmålsstödjarna/tränarna, lärarna respektive studiehandledarna är verksamma inom alla för- och grundskolor i Malmö stad, både de kommunala och fristående. Inom modersmålsenheten är lärarna respektive studiehandledarna organiserade i arbetslag och utvecklingsgrupper, modersmålsstödjarna/tränarna är organiserade i egna arbetslag. Stödjare/tränare, lärare respektive studiehandledare tjänstgör till övervägande del på flera enheter. Schema och arbetstid är reglerat av den centrala modersmålsenheten. Med tjänstgöring förlagd på många enheter och efter ordinarie schema är man varken med i arbetslag på de olika skolorna, i ordinarie verksamhet eller kompletterar arbetslaget som finns kring eleven.

Modersmålsenheten förlägger oftast modersmålsundervisning efter elevers ordinarie skoldag och utanför timplanebunden tid. När modersmålsinsatserna organiseras utanför schemabunden tid förlängs de deltagande elevernas skoldag i samma utsträckning. Det framstår som mindre bra att de olika skolorna inte organiserar sin egen verksamhet och därför heller inte ansvarar för den samma för de personer som verkar inom den eller de barn/elever som deltar i den.

Aim of this paper is to discuss second language teacher students' encountering with SwedishSchool, mother tongue tuition and second language learning. Trainee teacher students with Swedish as a Second Language have told their life stories. They encountered the Swedish school and the Swedish language and in the 1990s.

A narrative analysis shows that those teacher students' received tuition in their mother tongues when they encountered SwedishSchool. Mother tongue in school was positive for their continued linguistic development. Good skills in the mother tongue are transferred to the second language and it became much easier to continue developing a second language when skills in their mother tongue improved. The respondents' mother tongue was very important for the development of bilingualism or multilingualism. When the skills in their mother tongue increased, they became aware of the fact that they could switch between their languages. 

This study aims to contribute to the school social work practices in a Swedish context. By capturing the life worlds of newly-arrived students and problematizing teachers’ approaches to these pupils underlying competences and continued knowledge development and learning I suggests how social work and education professionals can navigate these life worlds and empower young immigrant pupils in Swedish school.

Theoretical basis consists of translanguaging, principles and ideas about education valuing underlying competencies and seeing them as means for further learning in all areas. Through an ecological (Kramsch, 2008) approach to learning and teaching I examine teachers’ told experiences of teaching in the secondary school program of language introduction in a Swedish context. The analysis shows that the interviewed teachers systematically try to make use of the pupils’ prior knowledge and experiences of instruction. The pupils work in language groups in order to complete assignments.

The purpose of this presentation is to shed light on what happened then when one family was forced to leave home, when the daughter returned and when she oriented towards something new. With a life story approach I analyze an individual's narrative about leaving and change in a process that can be described in the three stages tell, analyze and read. Starting point for the analysis is individually told memories that are interpreted using postcolonial theory and theories of social capital. What has the breakup, return and reorientation meant, what is communicated and what can we, with the help of this life story, learn about life when you as a young person were forced to leave home, when you returned and then turned toward something new are questions I ask.