lnu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 26 of 26
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Almazidou, Maria
    et al.
    Anderberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Borg, Mattias
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Kainulainen, Kari
    Nilsson, Ingegerd
    Saras, Terese
    Williamsson, Oskar
    Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 20132014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Trestad2 är en nationell satsning där de tre städerna Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar för att minska användandet av cannabis bland ungdomar. Inom ramen för projektet har det skapats en modell för att identifiera och följa trender i de tre storstäderna vad gäller droganvändning och psykosocial situation för ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem. Framtagandet av relevanta indikatorer har skett i nära samarbete mellan praktiker och forskare utifrån en sammanvägning av forskningsmässiga, metodologiska och kliniskt betydelsefulla utgångspunkter. Underlaget utgörs av uppgifter om 788 ungdomar som inledde öppenvårdsbehandling vid någon av städernas Maria-mottagningar under år 2013 och har inhämtats med intervjumetoden UngDOK.

    Sammanställningen av indikatorer visar att flickor utgör cirka en fjärdedel av det totala antalet ungdomar som påbörjar öppenvård för problem med alkohol eller narkotika. Ungdomarnas medianålder när vårdkontakten inleds är 17 år och mer än hälften av ungdomarna har kommit i kontakt med Maria-mottagningarna via eget eller nätverkets initiativ. Nästan två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har eller har haft omfattande problem under sin skolgång och cirka en tiondel av ungdomarna varken studerar, arbetar eller praktiserar. Drygt tre fjärdedelar av ungdomarna anger cannabis som sin primära drog, men nästan hälften av dem har även en riskfylld alkoholkonsumtion. Den genomsnittliga debutåldern för den primära drogen är 15 år. Ungefär en fjärdedel av ungdomarna har tidigare fått vård och behandling för alkohol- eller narkotikaproblem. Förekomsten av besvärliga uppväxtvillkor är hög hos ungdomarna och över hälften av dem har erfarenheter av att ha växt upp med våld, psykiska problem och/eller missbruk i familjen. Drygt en tredjedel av samtliga ungdomar har eller har haft kontakt med den psykiatriska vården.

    Vissa skillnader mellan de tre städernas Maria-mottagningar kan identifieras. Ungdomarna som påbörjar kontakt med mottagningen i Stockholm verkar ha problem av något lindrigare art jämfört med Göteborg och Malmö och utgör mindre andelar både när det gäller komplicerande bakgrundsfaktorer och nuvarande problembeteenden. Det finns även mindre skillnader i åldersstrukturen i de tre städerna, där Stockholm har fler ungdomar under 18 år medan både Göteborg och Malmö har fler som är över 18 år. Det finns även vissa könsskillnader genom att flickorna i samtliga tre städer tycks ha en tyngre problematik i jämförelse med pojkarna. Flickorna saknar i högre grad sysselsättning, anger oftare problem i skolan, har haft svårare uppväxtvillkor och har i större utsträckning haft kontakt med psykiatrin i jämförelse med pojkarna.

    Att sammanställa och rapportera deskriptiva indikatorer om individer som påbörjar behandling för alkohol- och narkotikaproblem kan ha flera fördelar. En sådan är att informationen kan ligga till grund för en ökad förståelse av ungdomars alkohol- och narkotikaanvändning och dess omfattning. Även om rapportens uppgifter inte är heltäckande, beskriver den en större population av svenska ungdomar med en problematisk användning av alkohol och droger. Föreliggande rapport är således en första ansats till att ge en sammanfattande bild av de ungdomar som påbörjar behandling vid Maria-mottagningarnas öppenvård i Stockholm, Göteborg och Malmö.

  • 2.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Att upptäcka spelproblem: ett pilotprojekt vid ett socialkontor2015In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, no 4, p. 505-517Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article highlights the obstacles and opportunities in implementing a screening method to identify problem gambling among persons receiving income support within the social services in Gothenburg. The empirical ma-terial was collected through both a study of problem gambling with the two screening instruments NODS and NODS-PERC, and five interviews with ad-ministrators. The study shows that it is possible to identify problem gamblers in social services with both of the screening interviews, but it also illustrates the difficulties that existed under the implementation of this new approach in the social services.

  • 3.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Experiences of victimization among adolescents with Substance Abuse Disorders in Sweden2016In: Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology, E-ISSN 2245-8875, Vol. 4, no 3, p. 123-131Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Adolescents who initiate treatment for substance abuse often have a history of victimization in the form of physical, psychological, or sexual abuse. These experiences can have serious adverse consequences that may affect their livesand social functioning.

    Objective: This article describes and analyzes victimization among adolescents who are in outpatient treatment for substance abuse disorders with respect to gender, social circumstances, alcohol and drug abuse, and mental health.

    Method: This cross-sectional study is based on structured interviews with 748 adolescents from seven outpatient clinics in Sweden. Chi-squared tests were performed to examine significant differences between gender and victimization (or lack of victimization). The study also included a quantitative content analysis of interview utterances.

    Results: The analysis showed that more than half of the adolescents had experienced violence or another type of abuse. There are also significant gender differences: two thirds of the girls and slightly less than half the boys had experienced abuse in some form, and the girls had more severe needs at treatment admission.

    Conclusion: This study established that experiences of victimization and exposure to violence are widespread among adolescents with substance abuse disorders in Sweden. This is an important issue that requires attention and action, with preventive and therapeutic interventions needed to provide support for both substance abuse disorders and psychiatric symptoms.

  • 4.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Gender differences among adolescents with substance abuse problems at Maria clinics in Sweden2018In: Nordic Studies on Alcohol and Drugs, ISSN 1455-0725, E-ISSN 1458-6126, Vol. 35, no 1, p. 24-38Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: The article describes similarities and differences regarding various risk factors between girls and boys with substance abuse problems who begin outpatient treatment at the Maria clinics in Sweden. Potential hypotheses and some implications are also discussed. Methods: This cross-sectional study was based on interview data from 2169 adolescents obtained over three years from outpatient clinics in 11 Swedish cities. Results: Girls appear to consistently have more difficult family and childhood environments than boys, and are more likely to have problems related to school, more serious substance abuse problems, and more severe mental health problems. Criminal activity is significantly higher among boys. Conclusions: The study shows that girls entering treatment generally have significantly more risk factors than boys and thus more extensive problems in several aspects of life, which in turn increases the risk of developing serious drug and alcohol problems in adulthood. The study supports the gender-paradoxical relationship in which a smaller proportion of girls than boys enter treatment for substance abuse, even though girls tend to have more problematic life situations.

  • 5.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Homelessness and Social Exclusion in Two Swedish Cities2019In: European Journal of Homelessness, ISSN 2030-2762, Vol. 13, no 1, p. 31-58Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe the living conditions of homeless people in the cities of Gothenburg and Karlskrona in Sweden and to analyse their level of social inclusion and social exclusion. The empirical basis of the study was interview responses from 1 148 individuals in connection with initial contact with municipal housing programmes. The study clarifies that people in these programmes are a heterogeneous group in terms of gender, background and current living situation. A majority of the homeless people are living in difficult conditions and are in extremely exposed positions. Three different groups emerged in the analysis of the study population: individuals who are socially included (15%), marginalised (65%) or socially excluded (19%). The article also discusses the various groups’ discrete needs and their implications for preventive as well as more interventional actions on the political and practical levels.

  • 6.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    Dahlberg, Mikael
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    Inter-rater reliability – a reliable measure for standardised: A case study on the DOK interview2007In: Nordic Studies on Alcohol and Drugs, ISSN 1455-0725, E-ISSN 1458-6126, Vol. 24, no 1, p. 45-58Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Inter-rater reliability studies are unusual as regards the standardised interview instruments used in the Swedish treatment care system for substance abusers. This article presents the results of a study intended to establish the inter-rater reliability of DOK interviews, through identification of question areas and items with high or low correspondence, and through analysis of how ratings differ between different interviewers.

    In total 41 practitioners participated in this study, with various experiences and from six different treatment units of the Swedish treatment care system for substance abusers. Participants gave their ratings and completed the DOK questionnaire based on a video-taped interview. Calculation and analysis of the correspondences were carried out for each individual question area and also each individual item by using appropriate statistical methods. Differences between the various assessors are presented.

    The results of the study show that the percentage agreement for the question areas and the items is generally high, with the exception of a few isolated questions.

    Among the many possible different explanations for a lack of correspondence is that the questions could be ambiguously constructed and defined or the interview guidelines do not offer satisfactory guidance, or some questions could be too detailed. In addition, a few of the raters may lack sufficient training or experience when it comes to conducting interviews based on DOK. The combined results of the study show that there is a high level of inter-rater reliability, which indicates that in practice it is possible to utilise structured interviews such as DOK.

  • 7.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011.: Metodrapport.2012Report (Other academic)
  • 8.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Mellan förenkling och komplexitet - om strukturerade intervjuer och behandlingsresultat i missbruksvård2010In: Nordic Studies on Alcohol and Drugs, ISSN 1455-0725, E-ISSN 1458-6126, Vol. 27, no 3, p. 223-240Article in journal (Refereed)
  • 9.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Reflections on How Research and Local Practice Can Evolve Together2005In: Evidence-Based Practice? Challenges in Substance Abuse Treatment / [ed] Mads Uffe Pedersen, Vera Segraeus & Matilda Hellman, Helsingfors: Hakapaino OY , 2005, p. 71-95Chapter in book (Other academic)
  • 10.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Riskfylld alkoholanvändning hos ungdomar med cannabisproblem2015In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, no 4, p. 484-494Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Adolescent who use cannabis, also drink alcohol frequently. This article il-lustrates how risky alcohol consumption among adolescents entering treat-ment at the Maria clinics in Stockholm, Göteborg and Malmö for abuse of cannabis, is related to drog use patterns and to different background and risk factors. The study is based on structured interviews with 887 adolescents and the analysis distinguishes nine different risk factors that are strongly related to their combined use of cannabis and alcohol. A conclusion is that it is important to pay attention to adolescents risky alcohol consumption and, if necessary, also providing specific interventions targeting alcohol problems.

  • 11.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Structured Interviews in Drug-Free Treatment: A Validity Study of the DOK Interview2010In: Therapeutic Communities: International Journal for Therapeutic and Supportive Organizations, ISSN 0964-1866, E-ISSN 2052-4730, Vol. 31, no 1, p. 17-34Article in journal (Refereed)
  • 12.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    Dahlberg, Mikael
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    Strukturerade intervjuer inom missbruksvården: - som en grund för kunskapsutveckling2009Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Anderberg, Mats & Dahlberg, Mikael (2009). Strukturerade intervjuer inom missbruksvården – som en grund för kunskapsutveckling (Structured interviews in substance abuse treatment - as a foundation for the development of knowledge).

     

    In the discussion on knowledge development in social work, structured interviews have attracted an increasing amount of attention. The aim of this thesis is to examine and analyze how structured interviews can serve as a basis in the compilation and development of knowledge for practice and research in addiction treatment. More precisely, it means a problematization of the methodological issues that are of central importance in studying treatment outcomes, in which structured interviews form the basis. The methodological aspects in focus here are scientific concepts such as reliability, validity and specific factors in the evaluation of treatment interventions. A further objective is to outline a model for analysis when compiling and evaluating treatment outcome.

    The five empirical studies have been conducted in their natural context, in organisations in which structured interviews with clients are carried out as an everyday routine and used for e.g. treatment planning. The structured interview DOK (a Swedish abbreviation for Documentation of clients) is used as a basis and an example for the empirical studies in this thesis.

    The validation studies show that the DOK interview generally attains a good level of reliability and validity, but also contains a small number of variables that do not live up to the requirements which may be imposed. Deficiencies in operationalization and question construction seem to have a large impact. Another conclusion is that it is possible to carry out validation studies, where each variable is examined separately and evaluated with the aid of both sound methodological starting points and relevant statistical theory. Another of the central questions, the thesis addresses, is how structured interviews can be used as a basis for evaluation of treatment. The two studies which highlight this issue show that it is obvious that structured interviews are suitable for such a purpose, through its standardized form and multi-dimensional nature.

    Validation of structured interviews or evaluation of social interventions should not be reduced to single numbers or values. The multidimensional nature of the structured interview shall also be reflected in the results and analysis. The thesis presents an analysis model for evaluating treatment outcome in relation to two empirical examples and foregoing theoretical starting points. Our view is that structured interviews can provide a link between practice and research and thus contribute to the development of knowledge in social work and substance abuse treatment.

  • 13.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ungdomar med missbruksproblem: en deskriptiv studie av Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö2014In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 91, no 4, p. 348-359Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    There is a lack of knowledge about the adolescents who are in contact with the outpatient care in Sweden for alcohol and drug problems. The purpose of this article is to describe the adolescents who receive treatment at Maria outpatient care in Stockholm, Gothenburg and Malmö, on the basis of an empirical material from the structured interview UngDOK. The descriptive cross-sectional study is based on a material on 755 adolescents who had begun a treatment contact. The study highlights the importance to include several risk and protective factors in the screening and assessment instruments addressed to adolescents entering care and treatment for substance abuse problems, to identify and pay attention to these factors in the treatment process.

  • 14.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Hellberg, Kristina
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of Pedagogy and Learning.
    Ökad förekomst av ADHD-diagnos bland ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem2018In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, no 1, p. 71-85Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Från ett tillstånd som tidigare har kopplats till en relativt begränsad andelbarnoch ungdomar har ADHD-diagnosen nu fått en större roll och betydelsei detsvenska samhället. Syftet med denna artikel är att analyseraoch diskuteraförekomsten av ADHD-diagnoser hos ungdomar som påbörjaröppenvårdför alkohol- och narkotikaproblem och hur diagnosen kan relaterastillsocialaförhållanden, droganvändning och psykisk hälsa. Studien baseraspå struktureradeintervjuer med 2169 ungdomar från nio städer för åren2013, 2014 och 2015. Resultaten visar att en betydande andel ungdomarsom vändersig till öppenvård också har en ADHD-diagnos, att det har sketten stor ökning de senaste åren, att det är en stor lokal variation och attdennagrupp ungdomar är psykosocialt utsatta med omfattande probleminom många livsområden. Den ökade förekomsten bland både pojkar ochflickor och den stora lokala variationen väcker frågor om ADHD-diagnosersorsak, tillförlitlighet och konsekvenser.

  • 15.
    Anderberg, Mats
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Health, Social Work and Behavioural Sciences, School of Education, Psychology and Sport Science.
    Patriksson, Karin
    Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011.2012Report (Other academic)
  • 16.
    Dahlberg, Mikael
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Anderberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 2016.2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är den fjärde i ordningen och ger en sammanfattande bild av de ungdomar som påbörjat behandling vid Maria-mottagningarnas öppenvård i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2016 i relation till 2013, 2014 och 2015 med särskild tonvikt på de trender och tendenser som kan skönjas för den aktuella målgruppen och de könsskillnader som föreligger.

    Flickorna utgör cirka en fjärdedel och medelåldern är 17 år för de ungdomar med alkoholeller narkotikaproblem som inleder en vårdkontakt. Det framkommer dock tydliga variationer mellan rapporteringsår, mellan städer samt mellan flickor och pojkar. En tydlig tendens i årets rapport är att medelåldern för flickor sjunker i samtliga tre städer och en annan tendens är att andelen ungdomar som kommer i kontakt med Maria-mottagningarna på eget, föräldrars eller vänners initiativ totalt har minskat.

    Av de ungdomar som vänder sig till Maria-mottagningarna uppger 84 procent cannabis som den drog som utgör störst problem för dem eller är anledningen till påbörjad vårdkontakt. Andelen ungdomar som anger cannabis som primär drog har ökat kontinuerligt under flera års tid och på motsvarande sätt har andelen ungdomar som anger alkohol minskat. Det har även skett en viss minskning beträffande övriga preparat (t.ex. Spice, amfetamin och kokain). Det förekommer lokala skillnader när det gäller primär drog, i Stockholm och Malmö är andelen ungdomar som använder cannabis större än i Göteborg. Generellt tycks det ske en viss minskning av ungdomarnas alkohol- ochnarkotikaproblematik genom att den riskfyllda alkoholkonsumtionen fortsätter att minska, användningsfrekvensen av den primära drogen och användning av annan drog är något lägre än föregående år, andelen ungdomar som varit föremål för tidigare missbruksvård är något lägre.

    Cirka var tionde ungdom saknar helt någon form av sysselsättning de senaste tre månaderna, vilket är en tydlig minskning från föregående år. Det förekommer en viss lokal variation, där betydligt fler ungdomar i Malmö varken studerar, praktiserar eller arbetar i jämförelse med övriga städer. Två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har eller har haft problem i skolan som påverkat deras resultat, närvaro eller trivsel är generellt stor och andelen har ökat under de aktuella åren. De lokala variationerna är dock stora, där ungdomarna i Malmö anger skolproblem i högre grad än i Göteborg och Stockholm.

    Generellt har ungefär hälften av de ungdomar som kommer i kontakt med Mariamottagningarna erfarenheter av missbruk, psykiska problem och våld i sin nära omgivning under uppväxten. Den totala nivån för de tre städerna har varit relativ stabil under tidsperioden, men för år 2016 kan en minskning noteras för Stockholm och Göteborg medan det har skett en betydande ökning i Malmö. Andelen ungdomar som har begått och dömts för brott minskar, totalt har en knapp tredjedel av ungdomarna dömts för brott. Även här förekommer det skillnader mellan städerna där Stockholm har en större andel ungdomar som har dömts för brott.

    Denna rapport visar på ett flertal tydliga könsskillnader för Maria-mottagningarnas ungdomar. Kartläggningen stödjer det paradoxala förhållande som å ena sidan innebär att en mindre andel flickor påbörjar behandling för missbruksproblem jämfört med pojkar, men tenderar å andra sidan att ha allvarligare drogproblem, besvärligare uppväxtförhållanden och mer omfattande psykiska problem.

  • 17.
    Dahlberg, Mikael
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Anderberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg ochMalmö - Ungdomar i öppenvård år 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport, den andra i ordningen, är att beskriva de ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2014 vad gäller ungdomars droganvändning och psykosocial situation samt att jämföra dessa uppgifter med föregående år.

    Andelen ungdomar som saknar sysselsättning och varken studerar eller arbetar har ökat något, vilket är oroande eftersom denna omständighet är förenat med omfattande psykosociala risker av olika slag. Indikatorn för skolproblem kvarstår på en hög nivå, nästan två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har eller har haft omfattande problem under sin skolgång som påverkat såväl deras närvaro som resultat. Detta är mycket viktigt att uppmärksamma och följa eftersom skolmisslyckande är en mycket betydelsefull riskfaktor för fortsatta problem i vuxen ålder.

    Det har skett en viss ökning av cannabis som primär drog och det är totalt fyra femtedelar av samtliga ungdomar som uppger cannabis som huvuddrog. Motsvarande minskning sker beträffande alkohol som primär drog. För övriga preparat (Spice, Tramadol och amfetamin) sker i stort sett inga förändringar av betydelse. Något färre ungdomar uppger att de vid inskrivning använt den primära drogen 2-3 dagar i veckan eller mer under de tre senaste månaderna i jämförelse med året innan. Den genomsnittliga debutåldern för primär drog är samma för båda åren och uppgår till 15 år. Användning av andra droger vid sidan av primärdrogen har minskat något och mer än hälften av ungdomarna anger att de använder andra preparat. Även den riskfyllda alkoholkonsumtionen enligt AUDIT-C har reducerats, men kvarstår fortfarande på en hög nivå. Det sker en ökning av andelen ungdomar som tidigare har varit föremål för vård- och behandlingskontakter för alkohol- och/eller narkotikaproblem.

    Ungdomarnas erfarenheter av svåra uppväxtvillkor har minskat något mellan 2013 och 2014, men förekomsten av besvärliga uppväxtvillkor är fortfarande hög. Nästan hälften av ungdomarna som påbörjar öppenvård för alkohol- eller narkotikaproblem i de tre storstäderna har erfarenheter av att ha växt upp med våld, psykiska problem och missbruk i familjen, något som ger en betydande risk för allvarliga missbruksproblem även som vuxen.

    Andelen ungdomar som har dömts för brottslighet är stort sett lika stor mellan de två åren. Det är cirka en tredjedel av ungdomarna som är lagförda för brottslighet, något som särskilt kan kopplas till att en stor andel av ungdomarna använder cannabis eller andra narkotiska preparat. Däremot har det skett en betydande ökning av andelen ungdomar som har pågående och/eller tidigare vård inom psykiatrin. Det betyder att en relativt stor andel ungdomar även har andra betydande svårigheter utöver missbruksproblem. Indikatorn om psykiatrisk vård visar med all tydlighet behovet av fungerande samverkan mellan missbruksvård och psykiatrisk vård.

    När det gäller könsskillnader framgår det sammantaget att flickorna generellt i alla tre städerna tycks ha en tyngre problematik i jämförelse med pojkarna. Den samlade bilden av indikatorerna ger vissa skillnader mellan de tre städernas mottagningar. Skillnader i åldersstrukturen i de tre städerna påverkar troligen andra indikatorer som avser ungdomarnas sociala situation, droganvändning och uppväxtvillkor.

  • 18.
    Dahlberg, Mikael
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Anderberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg ochMalmö - Ungdomar i öppenvård år 2015.2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna rapport beskrivs de ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2015 vad gäller droganvändning och psykosocial situation. Dessa uppgifter jämförs med år 2013 och 2014 för att belysa trender i de tre städerna.

    Merparten av de ungdomar som påbörjar behandling vid storstädernas Maria-mottagningar använder cannabis, drygt 80 procent. Pojkar anger i större utsträckning än flickor cannabis som primär drog, men ett observandum är att flickors andel ökar över tid. När det gäller alkohol eller andra droger ligger nivåerna relativt stabilt och inga nya narkotiska preparat tycks vara aktuella. Alkoholanvändningen hos ungdomar på Maria-mottagningarna minskar, något som indikeras av såväl en reducerad riskfylld alkoholkonsumtion som en minskad användning av annan drog.

    Andelen ungdomar som varken studerar, praktiserar eller arbetar har ökat något under perioden (från 11 till 16 procent), vilket är illavarslande eftersom det kan vara förenat med omfattande psykosociala risker som exempelvis fortsatta alkohol- och narkotikaproblem, kriminalitet och psykisk ohälsa samt svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är nästan två tredjedelar av ungdomarna som har eller har haft skolproblem, som påverkat såväl deras närvaro och resultat som trivsel.

    Förekomsten av besvärliga uppväxtvillkor är fortfarande hög i gruppen och 70 procent av flickorna och 41 procent av pojkarna, som påbörjar en kontakt med de tre storstädernas Maria-mottagningar, har erfarenheter av att ha växt upp med våld, psykiska problem och missbruk i familjen.

    Den svagt nedåtgående trenden beträffande andel ungdomar som döms för brott har troligen påverkats av att polisens insatser mot narkotikabrott generellt har minskat i de tre storstäderna.

    Det har skett en betydande ökning av andelen ungdomar som har pågående och/eller tidigare vård inom psykiatrin (från 36 till 49 procent). Det betyder att en relativt stor andel ungdomar även har andra betydande svårigheter utöver missbruksproblem som de kan behöva hjälp med.

    Ungdomar som påbörjar vård och behandling på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö utgör en heterogen målgrupp. En grupp ungdomar är socialt förankrade och har ett mer experimentellt bruk av cannabis och andra droger, medan en annan grupp har en genomgående svårare missbruksproblematik samt en högre belastning vad gäller övriga riskfaktorer. Det framkommer även variationer i materialet som indikerar att de tre städerna vänder sig till delvis olika målgrupper. Ungdomarna som påbörjar en kontakt med Mariamottagningen i Stockholm är generellt något yngre och går i avsevärt större utsträckning i skolan, arbetar eller har praktik. De tycks inte ha kommit lika långt i sin droganvändning och brukar droger i mindre omfattning än ungdomar i Malmö och Göteborg.

  • 19.
    Dahlberg, Mikael
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    Anderberg, Mats
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    Om strukturerade frågor och tillförlitliga svar i missbruks- och beroendevården - en reliabilitetsstudie av intervjumetoden DOK2008In: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 85, no 2, p. 174-184Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    This paper presents results from a study of reliability concerning stability in self-reported information obtained from a standardized interview from a documentation system in Sweden (the DOK system). The paper also presents and discusses the choice of relevant statistical methods for testing and analyzing results from this type of reliability study. The degree of agreement between two different interviews for a total of 78 individuals from the database of DOK has been calculated and analyzed. The study shows a high level of stability for the self-reported information. Satisfactory or good reliability was achieved for 27 of the 28 studied variables. Another implication is that is it important to use relevant statistical methods when identifying strengths and weaknesses in this type of instruments and in order to make reliable conclusions from the results.

  • 20.
    Dahlberg, Mikael
    et al.
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    Anderberg, Mats
    Växjö University, Faculty of Humanities and Social Sciences, School of Health Sciences and Social Work.
    Strukturerade intervjuer som underlag för utvärdering och forskning – några metodologiska aspekter2008In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, no 2, p. 97-114Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    The aim of the article is to describe and discuss how the interview method »DOK« can constitute a foundation for evaluating to what extent clients in a unit for treatment

    of substance abuse have their needs met during the treatment period.

    The study is based on a case where the data was collected via structured interviews in connection with the beginning and end of treatment. In total 41 clients were interviewed by the DOK interview method.

    The case study shows that the data contributes to identifying changes during the treatment period within many different

    areas of life. This gives a more comprehensive and balanced picture of the clients’ changes on both an individual and a group

    level. The latter gives insight into the treatment delivered, both in life areas where the clients’ needs were met, and in areas where their required support was not received, thus creating a foundation for quality and method development. Evidence-based

    practice, and research trying to identify effective treatment methods, requires basic and continual documentation about the clients, and the interventions in the substance abuse care. The study can serve as an example of how structured interviews can constitute a foundation for an evaluation per treatment unit.

  • 21.
    Dahlberg, Mikael
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Anderberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    The hidden population: Some methodological issues about estimation of problematic drug use2013In: Nordic Studies on Alcohol and Drugs, ISSN 1455-0725, E-ISSN 1458-6126, Vol. 30, no 3, p. 149-166Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    AIM - This article analyses and discusses the estimation of serious or problematic drug use through an empirical example based on a local Swedish study in Gothenburg. METHODS AND DATA - This was a case-finding study with questionnaires directed at organisations which have contact with the target group. The material was supplemented with information from the two documentation systems DOK and ASI. A total of 2,148 reports were collected. Health care data of 1,096 individuals was also collected for analysis with the truncated Poisson method. Analyses with capture-recapture or truncated Poisson were conducted to calculate the size of the hidden population. RESULTS - The statistical analyses resulted in variable numbers for the hidden population, and the total prevalence of serious drug abuse in Gothenburg is estimated to be between 2,200 and 4,400 people. CONCLUSION - The study shows that estimation of the presence and prevalence of problematic drug abuse involves many methodological difficulties and challenges. The significant variation of the size of the hidden population presented in the study raises doubts about the reliability and validity of the different methods. The methods are clearly sensitive to the importance of fulfilling the different basic assumptions

  • 22.
    Dahlberg, Mikael
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Anderberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    UngDOK: Manual för intervjuformulären2013Report (Other academic)
  • 23.
    Dahlberg, Mikael
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Anderberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Wennberg, Peter
    Stockholm university ; Karolinska institutet.
    Psychometric properties of the UngDOK: A structured interview for adolescents with substance-use problems2017In: Nordic Studies on Alcohol and Drugs, ISSN 1455-0725, E-ISSN 1458-6126, Vol. 34, no 2, p. 160-172Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: This article describes and discusses the Swedish UngDOK interview and its psychometric properties. Method: The study is based on empirical data from 1633 intake interviews collected by 15 units in ten cities and focused primarily on the two central sections of intake form: alcohol and drug use and mental health. The statistical analyses concern internal consistency, test–retest reliability, discriminant validity and internal non-response. Results: The reliability of AUDIT-C and the mental health domain was good with regard to both internal consistency and test–retest. The test–retest values were generally satisfactory, except for frequency of drug use and association with peers who use drugs. The discriminant validity shows that the interview clearly distinguishes adolescents with more profound problems from a group with milder problems and that a minor degree of inconsistency and non-response bias may occur in empirical material based upon self-reported information. Conclusion: The study showed that the psychometric properties of the UngDOK interview are generally satisfactory and may be regarded as a valuable option for practices engaged in treating adolescents with substance-use problems.

  • 24.
    Ekberg, Margareta Stigsdotter
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Anderberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem2016In: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 36, no 4, p. 266-278Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of the article is to highlight school problems of adolescents with alcohol and drug problems in Sweden. Bronfenbrenners social-ecological model has been applied in a quantitative content analysis of 415 interviews in connection with the adolescent’s admission of an outpatient contact. The results show that over a third of the adolescents statements are linked to individual characteristics or abilities, while problems related to the school are 13 percent, interaction with peers to 13 percent, and with the connection to the family of 3 percent. About a third of the statements involve both individual factors and the school, and the interaction between these. An important conclusion is that most of these adolescents are still enrolled in school and that several of the school problems mentioned in the study are changeable and thus possible to remedy through both an educational and social support that promotes their connection to the school.

  • 25.
    Ekberg, Margareta Stigsdotter
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Fonseca, Lars
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Anderberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem2015Conference paper (Other academic)
  • 26.
    Fonseca, Lars
    et al.
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Ekberg, Margareta Stigsdotter
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Anderberg, Mats
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Dahlberg, Mikael
    Linnaeus University, Faculty of Social Sciences, Department of pedagogy.
    Skolproblematik i relation till ungdomar med missbruksproblem2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Skolan har en avgörande betydelse för barns och ungdomars utveckling. Skolmisslyckande har i ett flertal studier visat sig vara en särskilt inflytelserik riskfaktor för utvecklandet av drogmissbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa. Omvänt hänger en god anknytning till skolan och goda skolresultat samman med en minskad risk för individuella och psykosociala problem som ung vuxen. Detta paper belyser hur ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem uppfattar sin skolproblematik och hur de kan relateras till skola, familjeförhållanden, vänner och till den unge själv.

    Studien baseras på underlag från uppgifter som har samlats in av Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö och urvalet utgörs av 755 ungdomar som under 2013 påbörjade någon form av behandling på öppenvårdsmottagningarna. Av det empiriska materialet framgår att 433 ungdomar – eller 63 procent – uppger att de har eller har haft skolproblem som påverkat deras närvaro, resultat och/eller trivsel. En kvantitativ innehållsanalys har med stöd av ett socialekologiskt utvecklingsperspektiv samt attributionsteori tillämpats för att skapa kategorier av ungdomarnas utsagor om sina skolproblem.

    De preliminära resultaten illustrerar hur ungdomar med missbruksproblem tillskriver sig själva eller andra yttre faktorer som orsaker till problem i skolan. Av ungdomarnas utsagor kan 37 procent relateras till individuella faktorer som t.ex. koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, fysiska eller psykiska problem samt missbruksproblem. Andelen yttranden som kan kopplas till skolan uppgår till 17 procent, till klasskamraterna 11 procent och till familjen 3 procent. En tredjedel av utsagorna kan hänföras till relationen mellan ungdomarna och skolan i form av skolfrånvaro, motivationsproblematik och otrivsel med skolan.

    Studien pekar även på ett antal implikationer där skolan lyfts fram som en betydelsefull skyddande faktor mot fortsatta alkohol- och narkotikaproblem, genom att med pedagogiskt och socialt stöd stärka elevers engagemang för skolarbetet parallellt med behandling samt som en möjlighet att återintegrera de ungdomar som hoppat av skolan i förtid. 

1 - 26 of 26
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf